Grimstofta Förskoleenhet Lokal arbetsplan för Grimstofta förskoleenhet 2012 Upprättad: 2012 Revideras: 2012 juli Ansvarig: Förskolechef Thomas Stenberg Februari 2012 Sidan 1 av 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LOKAL ARBETSPLAN FÖR GRIMSTOFTA FÖRSKOLEENHET ........................... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ..................................................................................... 2 INLEDNING ................................. …. ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED. Syfte och riktlinjer för förskoleenhetens arbetsplan ....................................... 3 Framtagandet av arbetsplan. ............................................................................... 3 Förskoleenhetens geografi och organisation .................................................... 4 Vision och värdegrund för Grimstofta förskoleenhet. ....................................... 5 VÄRDEGRUNDSARBETE ......................................................................................... 6 FÖRSKOLEENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE…………………..7 Vad är systematiskt kvalitetsarbete?....................................................................7 Hur kan vi få in detta i vårt dagliga arbete?..........................................................7 Hur kan vi utvärdera hela vår verksamhet och inte bara det arbete som görs i våra grupper?................................................................................................7 Hur kan vi bli bättre på att analysera vårt arbete?...............................................7 Hur kan vi ta vara på resultat och hur kan vi gå vidare?.....................................7 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR FÖRSKOLE- OCH SKOLBARNSOMSORG SAMT GRUNDSKOLEVERKSAMHET……………………………………………………8 UTVECKLINGSOMRÅDEN……………………………………………………………......8 PRIORITERADE MÅL FÖR GRIMSTOFTA FÖRSKOLEENHET…………………......9 Barns inflytande………………………………………………………………………….9 Naturvetenskap och Matematik………………………...……………………………...9 Ett gott liv varje dag (motion)…………………………………….…………………....9 Föräldrasamverkan………………………………………………………...…………..10 Värdegrundsarbete/KRAFT……………………………………………….…...10 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLINGSARBETE SKER VIA……..10 KOMPETENSPLAN………………………………………………………………………..10 RAMAR KRING UTVECKLINGSSAMTAL I FÖRSKOLAN…………………………..11 Efter samtalet……………………………………………………………………….…..12 Arkivering………………………………………………………………..……………....12 MÖTESFORUM FÖR OLIKA ARBETSGRUPPER……………………………………13 Februari 2012 Sidan 2 av 14 2 Inledning Syfte och riktlinjer för Grimstofta förskoleenhetens arbetsplan Grimstofta förskoleenhetens arbetsplan är basen för förskolans utvecklingsarbete. Syftet är att arbetsplanen ska konkretisera hur enheten kommer att arbeta för att nå målen i nationella läroplanen för förskola, Lpfö 98/10 samt lokala nämndmålen och övriga nationella styrdokument. I läroplanen för förskolan (Lpfö, 98/10, s.14) kap 2.6 uppföljning, utvärdering och utveckling; beskrivs ”Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas………” står vidare ”Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen…….”. Avsikten med denna arbetsplan är ett skapa ett underlag om hur förskolans uppdrag praktiseras. Framtagandet av arbetsplan. Huvudsyftet med arbetsplanen är att överskådligt för alla berörda och intresserade tydliggöra vilka mål som satts upp för att utveckla verksamheten. Denna arbetsplan är förskoleenhetens övergripande och styrande måldokumentet för förskolorna. Arbetsplanen ska ge möjlighet för barn till inflytande över sin dag i förskolan samt vårdnadshavares delaktighet kring sitt barns trivsel, utveckling och lärande. Barns inflytande - barnen har involverats utifrån ålder och förutsättningar under de rubriker som direkt berör. Här behövs dock en vidareutveckling. Föräldrasamverkan - satsningen på engagemang från vårdnadshavare genom utvecklingssamtal föräldramöte och förskoleråd har gjorts under åren. Resultatet av dessa satsningar har inte nått önskvärt resultat. Februari 2012 Sidan 3 av 14 3 Förskoleenhetens geografi och organisation Besöksadress för förskolechefens expedition är Långdansgatan 6 Sjöbo. Geografiskt är Grimstofta förskoleenhet fördelad på tre enheter, belägna inom Sjöbo tätort. Förskoleenheterna Blockflöjtens förskola, Valsgatan och Tofta förskola, Långdansgatan är förlagda i den östra delen av Sjöbo tätort nära natursköna Oran. I förskoleenhetens organisation ingår även Sjöbo kommuns pedagogiska omsorg. Förskolechef Arbetslagsledare Specialpedagog Assistent Pedagogisk omsorg Intendent Blockflöjtens förskola Tofta förskola Förskoleenhetens ledning består av förskolechef, samt arbetslagsledare från respektive arbetslag. Specialkompetens från enheten bjuds in vid behov till ledning. Grimstofta Förskoleenheten har ca trettiofem medarbetare. Yrkesrollerna inom verksamheten är specialpedagog, förskollärare och barnskötare. Förskolechef som pedagogisk ledare för förskoleenheten har ett nära samarbete med arbetslagsledare i respektive arbetslag. Arbetslagsledarens roll är att representera arbetslaget i förskoleenhetens ledningsgrupp, regelbundet diskutera med förskolechef kring arbetslagets situation och pedagogiska utveckling samt tillsammans med förskolechef genomföra medarbetarsamtal. Specialpedagog är gentemot förskolechef ansvarig för kartläggning av barnhälsa samt handleda och stödja utvecklingen av den pedagogiska verksamheten i arbetslagen och förskoleenheten som helhet. Administration som stöd för ledning och verksamhet består av assistent och intendent funktioner. Intendent är anställd direkt under Familjeförvaltningen. Intendentens uppdrag är att hålla förskoleenheten informerad om förskoleenhetens budgetläge samt ansvar för verksamhetslokaler och dess miljö gentemot förskolechefen. Assistentuppdraget är en administrativ servicetjänst med arbetsuppgifter så som fakturahantering, personalredogörelse och kontakt med vårdnadshavarna kring omsorgsregler och debitering. Februari 2012 Sidan 4 av 14 4 Vision och värdegrund för Grimstofta förskoleenhet Visionen avser så väl barn som vuxna. Visionen ska både vara en framtidssyn men även stå för vårt förhållningssätt i nuet. Visionen har vi arbetat med under januari 2012 med delaktighet från samtliga medarbetare och att nya medarbetare involveras. Samtliga medarbetare har även tilldelats material med upptryckt vision. Inramad och synlig vision finns på alla enheterna som en del i bibehållandet av denna värdegrund. September 2009 V år vision Vår Vår miljö miljö ska vara vä välkomnande, trygg, rolig och utmanande Positivt fö förhå rhållningssä llningssätt dä där nyfikenhet vä väcker lust till lärande Vi ska alla mö mötas av respekt och fö förstå rstå värdet av vå vår egen betydelse Grimstofta rektorsområde Februari 2012 Sidan 5 av 14 1 5 Värdegrundsarbete Länk till Blockflöjtens förskola, Plan mot diskriminering och kränkande behandling och även länk till Handlingsplan för Grimstofta förskoleenhet Dan Olweus antimobbningsprogram http://www.sjobo.se/utbildning-och-barnomsorg/forskola/kommunala-forskolor/blockflojtensforskola/planer-och-dokument/ Länk till Tofta förskola, Plan mot diskriminering och kränkande behandling och även länk till Handlingsplan för Grimstofta förskoleenhet Dan Olweus antimobbningsprogram http://www.sjobo.se/utbildning-och-barnomsorg/forskola/kommunala-forskolor/toftaforskola/planer-och-dokument/ KRAFT BARNS INFLYTANDE VÄRDEGRUNDSARBETE VÅR VISION PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Februari 2012 Sidan 6 av 14 6 Förskoleenhetens systematiska kvalitetsarbete Vad är systematiskt kvalitetsarbete? Att på ett medvetet och kontinuerligt sätt få verksamheten att vidareutvecklas utifrån de uppsatta mål vi har från våra styrdokument mm. Detta gör vi genom att dokumentera, analysera och utvärdera. Hur kan vi få in detta i vårt dagliga arbete? För daglig reflektion och dokumentation - Tid för gemensam reflektion. Rutiner och arbetssätt måste vara dokumenterade för att man ska kunna utvärdera, analysera och eventuellt komma med andra lösningar. Vi vill kunna göra reflektion/utvärdering direkt i verksamheten, tillsammans med barnen och även mellan oss pedagoger. Laptop, kamera, Ipad/surfplatta och block och penna i bakfickan, är lämpliga verktyg. Arbeta för att målen ska vara med i det dagliga arbetet. Hur kan vi utvärdera hela vår verksamhet och inte bara det arbete som görs i våra grupper? På Pedagogiskt forum bör vi utvärdera verksamheten kontinuerligt typ varannan gång. Olika bitar av verksamheten varje gång t.ex. måltiderna, rutiner, matematik/naturvetenskap osv.. Situationer t ex vad man gjorde – varför det gjordes – hur resultatet blev mm. Använda oss av didaktiska arbetssättet samt de 4 F:n (fakta, förtrogenhet, förståelse, färdighet). Att arbetslaget gör gemensamma avstämningar/nerslag om hur verksamheten fungerar osv och hur den ska fortlöpa. Hur går vi vidare? Hur kan vi bli bättre på att analysera vårt arbete? Vi startar upp terminen med en gemensam LPP för hela förskolan. Vad ska vi fokusera på just denna termin? LPP - nedslag med jämna mellanrum under terminen ca var sjätte vecka. Många diskussioner som vi har på våra möten angående exempelvis olika förändringar kan istället utvärderas och kanske genomföras på LPP – nedslagen. Tydliga mål för hela verksamheten som gör att alla utgår från samma grund. Utvärderingarna ska vara kopplade till målen. Att inom arbetslaget utvärdera och reflektera i tvärgrupper och dokumentera Utrymme i samspel tillsammans med annan personal, prata sig samman, ge komplimanger, ge mer tid till gemensamt analyserande. Hur kan vi ta vara på resultat och hur kan vi gå vidare? Genom att utvärdera vad som hänt och inte hänt. Utifrån resultatet går vi vidare. Analysen och resultatet måste leda till de nya målen. Bryta ner till små mål, sedan bestämmer vi att vi ska fokusera på detta och analysera under en viss tid för att sedan ta ett annat litet mål. Februari 2012 Sidan 7 av 14 7 Kommunfullmäktiges mål för Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet Ett gott liv varje dag och en aktiv fritid Nöjd kundindex ska förbättras. Antalet mötesplatser ska öka. Tillgänglighet och Delaktighet Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet med verksamheten ska öka. Elevens förutsättningar står i centrum Elevernas inflytande över det egna lärandet ska öka. Hög kvalitet på den pedagogiska utbildningen Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska öka. Samverkan med forskning och utbildning Antalet kommunala projekt med universitet/ högskola ska öka. Utvecklingsområden Förskoleenhetens prioriterade utvecklingsområden har hämtats från kommunfullmäktiges mål för 2012 och kopplats till verksamhetens åtagande, utifrån intentionerna i Läroplan för förskolan (Lpfö, 98/10). Förskolan: Barns inflytande. Naturvetenskap och matematik. Ett gott liv varje dag. Föräldrasamverkan. Värdegrundsarbete/KRAFT. Februari 2012 Sidan 8 av 14 8 Prioriterade mål för Grimstofta förskoleenhet Barns inflytande Mål: Öka barns inflytande i vår lärande och utvecklande lek. Öka barns inflytande under utvecklingssamtalet. Metod: I den Lärande och Utvecklande leken plockar pedagogerna fram och synliggör materialet, samt är delaktiga i aktiviteterna. Synliggöra vad som erbjuds för barnen under den lärande och utvecklande leken med t ex bilder på ett speciellt ställe dit barnen kan gå och sedan välja. Låta barnen ha inflytande i inköp av lekmaterial. Barnet får vara med och planera sitt utvecklingssamtal med pedagogerna. Enkätundersökning till barn och vårdnadshavare efter utvecklingssamtalet. Naturvetenskap och Matematik Mål: Öka barnens kunskaper genom att prata om begreppet naturvetenskap. Öka barnens kunskaper om de matematiska begreppen Metod: Använda oss av matematik i vardagliga situationer. Benämn varje gång för barnen att nu har vi haft naturvetenskap och nu har vi haft matematik. Lyfta och synliggöra begreppen i naturvetenskap för oss pedagoger. Ställa frågor, ta reda på hur saker och ting fungerar, barnen använda sig av hypoteser och möjlighet till reflektion. Fråga barnen nu vad matematik är (barn 3-5 år). Ställa samma fråga igen efter ett tag för att se om matematik blivit tydligare eller bredare för dem efter att vi arbetat tydligare kring olika begrepp i matematik. Diskutera i arbetslaget vad matematik är för den enskilda pedagogen vilket gör att kompetensen ökar. Ett gott liv varje dag (motion) Mål: Att utveckla sin motorik, koordination och kroppsuppfattning samt förståelse för att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Metod: Personalen pratar med barnen om varför det är viktigt att äta och vilken mat som är nyttig. Uteaktivitet varje dag. Vi erbjuder rörelse både inne och ute, och gör vår utemiljö tillgänglig oftare. Februari 2012 Sidan 9 av 14 9 Barnen ska få ta del av vad ett gott liv innebär, kost, motion, vila och utevistelse. Erbjuda t ex dans, rörelse/rytmik, hinderbana mm inomhus så att barnen får ”motion. Föräldrasamverkan Mål: Öka föräldrarnas möjlighet att samverka med förskolan Metoder: Genom den vardagliga kontakten. Vårdnadshavarna erbjuds ett utvecklingssamtal tillsammans med barnet varje termin. Enkätundersökning till vårdnadshavare efter utvecklingssamtalet. Förskoleråd på Grimstofta förskolenhet. Föräldrarådet ges möjlighet att informera vid föräldramöte. Samla in alla föräldrarnas mail för att skicka information till föräldrarna (länk till lärplattform) ??? Värdegrundsarbete/KRAFT Mål: Andelen barn som anger att det känns bra att gå till förskolan skall öka (KRAFT). Metoder: Närvarande vuxna, bra bemötande när du tar emot barnen. Göra ett frågeformulär till föräldrarna om hur de uppfattar att barnen tycker om att gå till förskolan, samt ha en intervju på förskolan med de större barnen om hur de upplever att gå till förskolan. Därefter analysera resultatet och sedan göra de åtgärder som behövs och sedan utvärdera igen. Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete sker via Uppföljning av arbetslagens lokala pedagogiska planeringar sker kontinuerligt och är underlag till utvärderingen och nya åtgärder inför kommande kalender år. Mätning av barns inflytande vid utvecklingssamtalen sker via Förskoleenhetens specialpedagog i respektive arbetslag med hjälp utav dokumentet ”Nuläge kring barnoch vårdnadshavares inflytande i utvecklingssamtalet” 2011-2012. Gemensamma heldagars konferenser och områdesträffar utifrån givna rubriker. Förskolekolrådet är en samtalspart vid olika uppföljningar. Enkätundersökning till vårdnadshavare, ”Utvärdering av Sjöbo kommuns förskolor”? Kompetensplan 2012. Kommer att upprättas då samtliga medarbetarsamtal genomförts på enheten. Februari 2012 Sidan 10 av 14 10 Ramar kring utvecklingssamtal i förskolan. Utvecklingssamtal skall erbjudas 2 ggr per år och vara som längs 45 minuter/tillfälle. Inbjudan sker skriftligen via blanketten ”Välkomna till utvecklingssamtal”. Om vårdnadshavarna inte önskar samtal eller uteblir, ska detta dokumenteras i och undertecknas av vårdnadshavare och pedagog i blanketten ”Dokumentation utvecklingssamtal”. Vårdnadshavare skriver under vid nästa utvecklingssamtal. ?? Samtalen kan utifrån behov och beslut i arbetslaget fokusera på olika områden vid de två årliga samtalen t ex. TRAS vid ett tillfälle och samtal kring ”Barnintervju” och ”Välkomna till utvecklingssamtal” där leken/intresse kommer in vid det andra tillfället. KRAFT ska ingå vid ett av utvecklingssamtalen. Om vårdnadshavare antyder eller visar behov av längre samtal eller ett behov av annan form av samtal än barnets utvecklingsbehov, ska det bokas en ny tid för en annan form av samtal. För att ge förutsättningar till en jämnare arbetsbelastning för mentor ska utvecklingssamtalen planeras in jämt under året utifrån en årscykel. Samtalen ska ske under arbetstid. Under hela året måste det finnas möjlighet till samtal under dagtid. Om detta är helt omöjligt för vårdnadshavarna så får mentor och ALL komma fram till en lösning. Skicka ut blanketten ”Välkomna till utvecklingssamtal” med frågor att besvara, till vårdnadshavarna. Förbered inför samtalet genom att intervjua barnet och samtala kring och titta i portfolion vad barnet vill visa och berätta för vårdnadshavarna under samtalet. Arbetslaget måste här arbeta som team, så barnet och mentor kan förbereda sig, strävan är samma dag. Låt barnet berätta och visa det som barnet vill i sin portfolio och sammanfatta intervjun tillsammans med barnet. Barnet har huvudrollen utifrån sina förutsättningar. Fånga upp det som föräldrarna skrivit på sin blankett ”Välkomna till utvecklingssamtal”. Jämför vad vårdnadshavarna och vad mentor skrivit i nuläge och förmågor att utveckla i blanketten ”Samtalsunderlag utvecklingssamtal”. Sammanfatta allas uppfattningar i denna blankett tillsammans med barn och vårdnadshavarna. Ett utvecklingssamtal i förskolan skall innehålla barnets positiva utveckling kring trivsel, lärande och utveckling. Februari 2012 Sidan 11 av 14 11 Medmentor och arbetslag viktiga bollplank. Äldre barn kan själva berätta. Yngre barn som ”saknar” det verbala språket, är pedagogernas observation av barnets övriga språksignaler viktiga iakttagelser. Efter samtalet Vilken information ska delges till arbetslaget? Hur påverkar utvecklingssamtalets summering i ”Förmågor att utveckla” förskolans tema, LPP osv.? Reflektera och utvärdera för din egen kompetensutvecklings skull. Var det ett bra samtal, vad vill du utveckla? Hur kan du göra detta? Tillsammans med någon? Någon god yrkeserfarenhet som du vill dela med dig av till arbetslaget? Arkivering Blanketterna ”Välkomna på utvecklingssamtal” och ”Barnintervju” sparas fram till nästa utvecklingssamtal. Här efter strimlas dessa blanketter. Blanketten ”Samtalsunderlag utvecklingssamtal” sparas i barnets dokumentation under hela barnets förskole tid. Februari 2012 Sidan 12 av 14 12 Mötesforum för olika arbetsgrupper Möte Deltagare Samman kallande Syftet Ledningsmöte Förskolechef, Arbetslagsledare (ALL). Förskolechef Pedagogiskt forum Arbetslaget, med reservation för verksamhetens förutsättningar. ALL Specialpedagog Planering, samordning och strukturering av förskole enhetens verksamhetsfrågor och rutiner. Utvecklingsarbete med kvalitetsperspektiv. Planering av kompetensutveckling. Fördjupade pedagogiska diskussioner. Arbetslagsmöte Alla inom respektive arbetslag med reservation för verksamhetens förutsättningar. ALL Förskolechef Specialpedagog vid behov Verksamhetsfrågor APT KRAFT Barn och elevhälsa. Områdesträff Förskoleenheten, arbetstagare med reservation för verksamhetens förutsättningar. Förskolechef/ALL Lokal samverkansträff Förskolechef, skyddsombud, Ingela Lundqvist och Marie Hansson från arbetslagen. Alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska kallas och delta om verksamheten tillåter. Förskolechef Vidareutveckla och befästa det pedagogiska arbetet. Verksamhetens organisation. Kompetensutveckling. Knyta samman de olika arbetslagsmötena och hitta gemensamma beröringspunkter och lösningar på ärenden. Skapa forum för dialog mellan medarbetare och chef, för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning. Ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. Arbetsplatsträff (APT) Februari 2012 Förskolechef ALL Förskolechef Sidan 13 av 14 13 Barnhälsa Förskolechef, specialpedagog ALL vid behov. Specialpedagog Kartläggning. Regelbunden information från specialpedagog kring barnhälsa och BIBASS. Förskoleråd Förskolechef, Anita Jönsson, Marie Tollgert, föräldrar från respektive verksamhet. Arbetslagets representanter. Ritha Jönsson, Karin Halling, Ann- Christin Arusell, Lotta Forsberg Förskolechef. Förskolechef. KRAFT-möte Förskolechef, koordinator; Michael O nyckelpersoner; Catrin Blixt, Tina Hellwig. Förskolechef Samordnare för: Lärarstuderande (arbetslagen har ansvar för elever fr. gymnasiet, praoelever, sommarpraktikanter) Annika Wikström. Politiskt mål; föräldrar ska ha rätt till information och möjlighet att lämna synpunkter. Bevaka hemsidan, ständig aktuell info och marknadsföring, enhetlig layout. Datateknik. Lotta språkrör när det gäller centrala datafrågor/info. Stöd och vidare utveckling av Kraft samt övrigt värdegrundsarbete ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling är basen. Kontaktperson till familjeförvaltningens Översikt på när och vem som kommer för att göra VFU eller praktik. Måste inte vara mentorn för den studerande. IT Februari 2012 Lotta Forsberg Sidan 14 av 14 14