NU-sjukvården
Barium.ID: 10523
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik
Version: 5
Innehållsansvarig: Claes Arosenius, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (claar1)
Giltig från: 2017-01-02
Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt, Verksamhetschef, Barn- och ungdomsklinik gemensamt (ulrma6)
Giltig till: 2019-01-02
Rutin
Hematuri hos barn
Bakgrund
Hematuri är ett symtom som kan orsakas av ett stort antal olika tillstånd.
Den kan bero på en generaliserad blödningssjukdom eller på en process
i eller intill urinvägarna.
Röd eller mörk urin är inte alltid hematuri. Falsk hematuri ses efter intag av
rödbetor.
Myoglobin (muskelnekros vid trauma) och bilirubin (leversjukdom,
hemolys) kan missfärga urin. Mörk urin ses också vid dehydrering.
Sammanfattning/syfte
Diagnostik
Teststickor läser av U – erytrocyter och U- hemoglobin.
Hemoglobinuri: är ej hematuri; kan ses vid hemolytisk anemi, ökad
intravasal koagulation (DIC, brännskador, större trauma).Kan även ses efter
häftig ansträngning sk marsch-hemoglobinuri.
Erytrocyturi är egentlig hematuri. Detekteras med urinstickan och för nivådiagnostik kan sediment användas (ses röda cylindrar = härstammar från
njuren).
Mörk urin (och u-sticka visar erytrocyter) härstammar från njuren (skadade
glomeruli ger trasiga erytrocyter)
Röd urin (och u-sticka visar erytrocyter) kommer från nedre urinvägar (hela
erytrocyter ger klar-röd färg)
Teststickor (tex Combur Test)
0 ery/mikL 0
negativt
5-10
1+
negativt (fysiologisk utsöndring)
ca 25
2+
negativt (fysiologisk utsöndring)
ca 50
3+
patologiskt
ca 250
4+
patologiskt
> 50 ery/ mikroL kontrolleras alltid om, tex efter 1 mån.
1 (4)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10523
NU-sjukvården
Rutin
Hematuri hos barn
Makroskopisk hematuri
Orsak
Cystit (20% har makrohematuri. Behöver ej utredas med
ultraljud!)
Akut nefritiskt syndrom (tex APSGN = streptokocknefrit, IgA
nefrit)
Trauma
Konkrement
Obstruktiv missbildning (meatusstenos, uretravalvel,
pelvouretral stenos)
Blödningssjukdom
HUS
Tumör (Wilm, rhabdosarkom i blåsan)
Urinvägsnära inflammation
Iatrogena (blåspunktion, njurbiopsi, kateter, strålning,
cytostatika)
Anamnes
Trauma
Hereditet för njursjukdom inklusive sten samt
koagulationsrubbning.
Föregående och aktuell infektion.
Status:
Bukpalpation
Yttre genitalia
Provtagning: urinodling, U-sticka, blodstatus, CRP, SR, P-kreatinin, Palbumin, S-Na, K.
Vid misstanke om akut nefrit: inläggning alt. dagliga kontroller av:
Vikt, vätskeintag + urinproduktion, BT, kreatinin, blodstatus,
elektrolyter, syrabas.
Urinsticka (proteinuri?)
Ualb/Ukreatinin mg/mmol (ref < 5 i stickprov.)
C3*,C4.
* Obs att ett normalt C3 initialt ej utesluter APSGN. Sänkningen av C3 kan
ske inom normalområdet. C3 normaliserat inom 1 mån = APSGN.
Om man uteslutit infektion, trauma, obstruktion, sten, och postinfektiös
nefrit, tumör och kreatininet stiger och proteinurin ökar så överväg:
IgA nefrit
Vaskulit/systemsjukdom (ANA-screening, ANCA, hepatit B o C
serologi ,C3,C4,C3d,C1q)
Vid snabb försämring överväg akut anti-GBM analys.
Hypercalciuri: tag upprepade U-Ca/U-krea, P-Calcium, PTH, PFosfat, P-albumin. Ev urografi – konkrement?
2 (4)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10523
NU-sjukvården
Rutin
Hematuri hos barn
Överväg njurbiopsi vid:
Snabbt stigande kreatinin
Kvarstående krea-stegring, BT-stegring och/eller massiv
proteinuri efter 2 veckor.
Kvarstående komplementsänkning efter 8 veckor.
Kvarstående hematuri och proteinuri (och poststreptokock
nefrit uteslutits)
Enbart en episod av makroskopisk hematuri hos tonåring där utredning
utfallit normalt: kontroll av BT, P-kreatinin, U-sticka (proteinuri?) efter 1 år.
Kan avslutas om normal uppföljning då.
Orsak i olika åldrar
Neonatalt: Njurventrombos, njurnekros, polycystnjurar, hydronefros,
uretravalvel, Wilms tumör.
Spädbarn: Meatusulceration, hydronefros, polycystnjurar, njurventrombos,
Wilms tumör, HUS, glomerulonefrit, interstitiell nefrit.
Förskolebarn: hemorragisk cystit, glomerulonefrit, Henoch-schönlein nefrit
**, IgA nefrit, skada yttre genitalia, främmande kropp, hydronefros,
njursten, Wilms tumör, interstitiell nefrit, HUS
** HS-nefrit kan komma upp till 6 mån efter det akuta insjuknandet.
Kontroll på UVM med urinsticka efter 3 och 6 mån.
Skolbarn: hemmorragisk cystit, glomerulonefrit, Henoch-Schönlein nefrit,
IgA nefrit, SLE- glomerulonefrit, njurtrauma, hydronefros, njursten, benign
familjär hematuri, Alports syndrom, interstitiell nefrit, sickle cell anemi.
Mikroskopisk hematuri
U-stickan har visat > 50 (3+) i 2-3 prov med 1 mån mellanrum.
Hereditet: kontrollera hematuri hos föräldrar/syskon.
Anamnes
Utredning urinodling, ev urinsediment.
Ultraljud urinvägar
U-albumin/U-krea kvot (mikroalbumuri?)
U-calcium/U-krea kvot
P-kreatinin
Blodstatus
P-albumin
Överväg audiometri på pojkar > 10 år.
Om denna utredning utfaller normalt: U-sticka, U alb/u-krea, P-kreatinin,
BT en gång om året med eventuellt utglesning av kontroller.
Vid tillkomst av proteinuri (inkl mikroalbuminuri) under uppföljningen:
ANA, anti DSNA, ANCA, elfores med immunoglobuliner,
komplementfaktorer.
3 (4)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 10523
NU-sjukvården
Rutin
Hematuri hos barn
EDTA-clearence. Överväg njurbiopsi.
Kvarstående mikroskopisk hematuri utan mikroalbuminuri efter lång
uppföljningstid(glesa kontroller) hos tonåring kan avslutas (> 12 års ålder).
Orsaker till persisterande mikroskopisk hematuri:
1. Benign familjär hematuri (TBMD = thin basement membrane disease):
Autosomalt dominant. Oftast asymtomatisk. Ev
makrohematuri vid ÖLI.
Kan ha proteinuri. Inga extrarenala manifestationer. Merparten
god prognos. Enstaka kan utveckla progressiv njursvikt.
2. Alport syndrom
Ärftlig njursjukdom med många genetiska varianter.
Mutationen sitter i genen för ett kollagen som är en del av det
glomerulära basalmembranet. Den vanligaste formen är Xbunden och ger hos pojkar/män neurogen, hörselnedsättning,
hematuri, proteinuri och kronisk njursvikt. Hos flickor/kvinnor
är sjukdomen oftast godartad och kan vara begränsad till
asymtomatisk mikroskopisk hematuri.
3. IgA nefrit
Abnorm IgA reglering. S-IgA förhöjt hos 8-16% hos barn.
Cirkulerande IgA-ak hittas ofta och följer det kliniska
förloppet. Skov med makro-hematuri i samband med
infektioner. 30-45% utvecklar njursvikt under sin livstid.
Ingen specifik terapi. Njurbiopsi ger diagnos.
4. Idiopatisk hypercalciuri
Samband hypercalciuri – hämaturi utan njursten.
Micronjurstenar? Ökad urinutsöndring kalcium trots normala
serum-calcium nivåer. Njursten kan dock utvecklas senare.
Diagnos: 24-tim U-calcium utsöndring (ref < 0,1
mmol/kg/dygn = < 4mg/kg/dygn). U-Ca/ U-krea > 0,6
mmol/mmol innebär ökad risk för njursten. Behandling enbart
om recidiverande njursten.
Om 2 st prov visat mikro-hematuri > 50 och det ej föreligger proteinuri
nästa kontroll om 3-5 år för att bevaka ev utveckling av IgA – nefrit.
Om samtidig proteinuri årskontroller mtp samma diagnos.
4 (4)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
