Sexuell hälsa hos patienter som efter skada eller sjukdom upplever

 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för arbetsterapi
Examensarbete, 15Hp
Vårterminen 2015
Sexuell hälsa hos patienter som efter skada eller sjukdom
upplever en kroppsförändring
- Arbetsterapeuters erfarenheter
Sexual health among patients who experience a body change
caused by injury or disease
- Occupational therapists experiences
Författare:
Emy Hurtig
Camilla Tell
Handledare: Mandana Fallahpour
2 SAMMANFATTNING
Bakgrund: Sexualitet utgör en viktig del av människans personlighet och utgör ett grundbehov
i att vara mänsklig. Sexualiteten finns i alla dimensioner av relationer oavsett om de är av
sexuell karaktär eller inte och påverkar vårt välbefinnande, självkänsla och självförtroende.
Efter en kroppsförändring orsakad av skada eller sjukdom kan den sexuella identiteten
förändras och självbilden hotas vilket kan påverka den sexuella hälsan. Syfte: Syftet med
studien var att undersöka och beskriva yrkesverksamma arbetsterapeuters erfarenheter kring
hur sexuell hälsa kan bemötas hos patienter som efter skada eller sjukdom upplever en
kroppsförändring. Metod: Kvalitativ design användes med semistrukturerade intervjuer där sex
yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Datan analyserades sedan med en kvalitativ
innehållsanalys. Resultat: Utifrån patientens subjektiva upplevelser kunde arbetsterapeuten dra
slutsatser kring patientens sexuella hälsa. Detta gav en möjlighet till att samtala om sexuell
hälsa på patientens villkor samt öppnade upp för olika arbetsterapeutiska interventioner.
Arbetsterapeutens roll varierade beroende på patientens behov. Ett bra teamarbete gynnade
arbetet med sexuell hälsa men det fanns behov av en ökad kunskap inom området. Slutsats:
Studien visar att arbetsterapeuter anser att sexuell hälsa är viktigt att bemöta men att de saknar
konkreta verktyg för hur området ska bemötas. Slutsatser kan dras att arbetsterapeuter
innefattar sexuell hälsa sekundärt i sina interventioner men att ett behov av ökad kunskap inom
området finns.
Sökord: activities of daily living, occupational therapy, sexuality
3 ABSTRACT
Background: Sexuality is an important part of the human personality and represents a basic
need for any human being. Sexuality is found in all dimensions of relationships whether they
are of sexual character or not and affect our well-being, self-esteem and confidence. The sexual
identity can change and the self-esteem can be threatened after a body change caused by injury
or disease which may affect the individual’s sexual health. Aim: The aim of the study was to
explore and describe occupational therapists experiences about how sexual health can be
treated among patients who experience a body change caused by injury or disease. Method:
Qualitative design were used with semi-structured interviews in which six occupational
therapists was interviewed. The data was analyzed with a content analysis. Results: From the
patient's subjective experiences the occupational therapist could draw conclusions about the
patient's sexual health. This provided an opportunity to discuss sexual health on the patient's
terms and opened up for different occupational therapy interventions. The occupational
therapist's role varied depending on the patient's needs. A good team work supported the work
of sexual health but there was a need for increased knowledge in the field. Conclusion: This
study shows that occupational therapists believe that sexual health is important to encounter but
they lack practical tools for how the area should be treated. It can be concluded that
occupational therapists are unaware of the inclusion of sexual health in their interventions and
they need increased knowledge in the area.
Keyword: activities of daily living, occupational therapy, sexuality
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ................................................................................................................................................. 5 2. BAKGRUND ................................................................................................................................................ 5 2.1 SEXUALITET ................................................................................................................................................................ 5 2.2 SEXUELL HÄLSA ........................................................................................................................................................ 6 2.3 SEXUELL HÄLSA VID KROPPSFÖRÄNDRING EFTER SKADA ELLER SJUKDOM ......................................... 7 2.4 ARBETSTERAPI OCH SEXUELL HÄLSA EFTER SKADA ELLER SJUKDOM ................................................... 8 2.4.1 Tidigare forskning inom arbetsterapi och sexuell hälsa internationellt och i Sverige ............. 9 2.4.2 Bedömning av och riktlinjer för sexuell hälsa ....................................................................................... 11 2.5 PROBLEMFORMULERING ...................................................................................................................................... 12 3. SYFTE .......................................................................................................................................................... 12 4. METOD OCH MATERIAL .................................................................................................................... 13 4.1 DESIGN ...................................................................................................................................................................... 13 4.2 URVAL ....................................................................................................................................................................... 13 4.2.1 Undersökningsgruppen ................................................................................................................................... 13 4.3 DATAINSAMLING .................................................................................................................................................... 14 4.3.1 Procedur ............................................................................................................................................................... 14 4.4 DATABEARBETNING .............................................................................................................................................. 15 5. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................... 17 6. RESULTAT ................................................................................................................................................ 18 6.1 ATT VARA LYHÖRD FÖR PATIENTENS SUBJEKTIVA UPPLEVELSER KUNDE ÖPPNA FÖR SAMTAL
KRING SEXUELL HÄLSA ............................................................................................................................................... 19 6.2 ARBETSTERAPEUTENS ROLL VAR FÖRÄNDERLIG UTIFRÅN PATIENTENS BEHOV .............................. 20 6.2.1 Arbetsterapeuten med praktiska lösningar .............................................................................................. 20 6.2.2 Arbetsterapeuten identifierade ett hjälpbehov ....................................................................................... 21 6.2.3 Arbetsterapeuten som coach ......................................................................................................................... 21 6.2.4 Arbetsterapeuten som lyssnande medmänniska .................................................................................... 22 6.3 ETT BRA TEAMARBETE FRÄMJADE BEMÖTANDET AV SEXUELL HÄLSA .............................................. 22 6.4 ÖKAD KUNSKAP SKULLE UNDERLÄTTA BEMÖTANDET AV SEXUELL HÄLSA ..................................... 23 6.5 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ................................................................................................................... 25 7. DISKUSSION ............................................................................................................................................. 26 7.1 RESULTATDISKUSSION ......................................................................................................................................... 26 7.2 METODDISKUSSION ............................................................................................................................................... 29 7.3 FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER ................................................................................................................... 32 8. SLUTSATSER ........................................................................................................................................... 32 9. TACK ........................................................................................................................................................... 32 10. REFERENSLISTA ................................................................................................................................. 33 FIGUR 1 ............................................................................................................................................... 16
FIGUR 2 ............................................................................................................................................... 18
BILAGA 1 ........................................................................................................................................................ 36 BILAGA 2 ........................................................................................................................................................ 37 5 1. INLEDNING
Som arbetsterapeutstudenter har vi på verksamhetsförlagd utbildning hamnat i intima
situationer med patienter vid bedömning av aktivitetsförmågan i bland annat personlig hygien.
De bedömningsinstrument vi lärt oss använda genom utbildningen har förberett oss på sådana
situationer och gett oss verktyg att hantera dem. De patienter vi träffar på avdelningar på
sjukhus har ofta någon form av besvär i sin vardag, och många inom geriatrisk verksamhet är
multisjuka. Som arbetsterapeutstudenter har vi lärt oss att se hela människan och enligt vår
etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), 2012) för arbetsterapeuter har vi
skyldighet att arbeta mot de mål som patienten anser meningsfulla och viktiga. När en
människa drabbas av skada eller sjukdom så påverkar det ofta personen i sin vardag, och då vi
har som utgångspunkt att se hela individen och hens behov anser vi att sexualiteten och den
sexuella hälsan många gånger glöms bort. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett
hur individer förändras både psykiskt och fysiskt till följd av skada eller sjukdom och i dessa
fall har bara fragment eller ingenting alls av personens sexuella hälsa uppmärksammats. En
persons sexuella hälsa påverkas också av skada eller sjukdom och därför är det viktigt att
arbetsterapeuter även uppmärksammar den biten. Då arbetsterapeututbildningen vårterminen
2015 på Karolinska Institutet endast erbjuder en föreläsning om sexualitet vill vi genom detta
arbete fördjupa vår kunskap inom ämnet. Som arbetsterapeutstudenter behöver vi mer kunskap
inom området för att skapa oss en referensram för att kunna förstå, förklara och åtgärda
svårigheter som kan uppstå kring patienters sexuella hälsa.
2. BAKGRUND
2.1 Sexualitet
Sexualitet utgör en viktig del av människans personlighet, oavsett biologisk könstillhörighet,
och utgör ett grundbehov i att vara mänsklig. Sexualitet är ett brett begrepp och innefattar
många fler aspekter än samlag (Löfgren-Mårtenson, 2013). World Health Organisation
(WHO) (2006) definierar sexualitet som:
“... a central aspect of being human throughout life encompasses sex, gender
identities and roles, sexual orientation, eroticism, pleasure, intimacy and
reproduction. Sexuality is experienced and expressed in thoughts, fantasies,
desires, beliefs, attitudes, values, behaviours, practices, roles and relationships.
6 While sexuality can include all of these dimensions, not all of them are always
experienced or expressed. Sexuality is influenced by the interaction of biological,
psychological, social, economic, political, cultural, legal, historical, religious and
spiritual factors” (WHO, 2010, s. 4).
Esmail, Esmail & Munro (2001) beskriver hur sexualitet kan delas in i fem komponenter
bestående av sensualitet, intimitet, sexuell identitet, reproduktion och sexualisering.
Sensualitet syftar till vårt behov av att acceptera och medvetandegöra vår egen kropp genom
våra fem sinnen. Intimitet avser vårt behov av- och förmåga att uppleva emotionell närhet till
en annan individ och kunna förutsäga känslomässig närhet tillbaka. Sexuell identitet syftar till
en ständig process av att upptäcka vilka vi är som sexuella individer. Reproduktion avser
fertilitet och befrukning samt barnuppfostran. Begreppet sexualisering används för att
beskriva fenomenet av att använda sin sexualitet till att kontrollera och manipulera för att
skapa sig inflytande och sätta sin sexuella prägel i en kontext. Varje komponent påverkar och
påverkas av de andra komponenterna och bör således ses till sin helhet. Varje komponent
påverkas av sociokulturella aspekter så som familj, etnicitet och religion.
2.2 Sexuell hälsa
Sexuell hälsa enligt WHO (2006) definieras som:
“... a state of physical, emotional, mental and social well-being in relation to
sexuality; it is not merely the absence of disease, dysfunction or infirmity. Sexual
health requires a positive and respectful approach to sexuality and sexual
relationships, as well as the possibility of having pleasurable and safe sexual
experiences, free of coercion, discrimination and violence. For sexual health to be
attained and maintained, the sexual rights of all persons must be respected,
protected and fulfilled” (WHO, 2006, s. 5)
Beteenden, känslor, kunskap och uppfattningar innefattas i sexualitet och samspelet mellan
dessa aspekter bidrar till människors sexuella hälsa. Vi är alla sexuella varelser från det att vi
föds tills det att vi dör. Behovet av att uttrycka oss sexuellt påverkas av kön, ålder samt
personlighet och är unikt för varje individ (Esmail et al., 2001). Sexualiteten innefattas i våra
värderingar och tankesätt och präglar vår identitet och hur vi känner och tänker om oss själva i
7 vår roll som man eller kvinna. Vår sexuella hälsa påverkas om vår uppfattning av oss själva
inte stämmer överens med samhällets normer. Sexualiteten finns i alla dimensioner av
relationer oavsett om de är av sexuell karaktär eller inte och påverkar vårt välbefinnande,
självkänsla och självförtroende (WHO, 2006). Oförmåga att uttrycka sin sexualitet efter
individens önskan har en negativ inverkan på individens självbild, relationer samt psykiska
välbefinnande och bidrar till minskad livskvalitet och således sexuell ohälsa (Esmail et al.,
2001; Calabró, De Luca, Conti-Nibali, Reitano, Leo & Bramanti, 2013).
2.3 Sexuell hälsa vid kroppsförändring efter skada eller sjukdom
Nørskov, Schmidt och Jarden (2015) beskriver i sin studie hur sexuell ohälsa kan hota
livsglädje, äktenskapliga relationer och kan leda till stress och försämrad bearbetning av
skada eller sjukdom. Efter en kroppsförändring orsakad av skada eller sjukdom kan en
persons tankar om vad som är livets självklarheter påverkas, likaså kan den sexuella
identiteten förändras och självbilden hotas (Hulter, 2004). Resultatet blir att självbilden,
identiteten, sociala roller, familjelivet och sociala nätverket förändras (Nørskov et al., 2015).
Kroppsförändringar efter skada eller sjukdom kan ha en negativ påverkan på sexualiteten och
bidra till sexuell ohälsa. Det behöver inte enbart vara den sexuella funktionen vid samlag som
påverkas. En skada eller sjukdom kan leda till förändrad identitet då till exempel tumörer kan
påverka blodcirkulation eller nerver som förhindrar sexuell njutning samt orsaka trötthet och
orkeslöshet och förändrade känselintryck som gör att individen kan känna obehag vid minsta
beröring. Skadan eller sjukdomen kan även leda till depressioner, sterilitet efter tuffa
behandlingar eller minskad sexlust på grund av medicinering. Alla faktorer påverkar den
sexuella hälsan tillsammans eller var för sig. Efter en skada eller sjukdom kan känslan av att
vara attraktiv och åtråvärd påverkas. Att definiera om och/eller anpassa sig till sin nya kropp
kan behöva göras och kan då väcka starka känslor av skam, skuld, sorg och frustration. Även
personer i närmaste omgivningen blir påverkade och berörs av skadan eller sjukdomen, och
den drabbade kan då hålla inne med känslor och oro för att skydda de närstående. Den
sexuella hälsan och sexuella identiteten prioriteras ofta bort inom rehabilitering, istället
prioriteras fysisk rörlighetsträning (Hulter, 2004).
8 2.4 Arbetsterapi och sexuell hälsa efter skada eller sjukdom
Arbetsterapi beskrivs som konsten att stötta människor till meningsfulla aktiviteter som de
anser vara viktiga för sitt välmående (Crepeau, Schell & Cohn, 2009). FSA (2012) skriver att
målet med arbetsterapi är “... att stödja personens förmåga till aktivitet och delaktighet på ett
sätt som främjar möjligheterna att leva ett så gott liv som möjligt” (s. 5). Aktivitet är det
grundläggande begreppet inom arbetsterapi och FSA (2012) beskriver att aktivitet innefattar
de uppgifter en person utför i interaktion med omgivningen, och som anses meningsfulla för
personen.
Den teoretiska arbetsterapimodellen Model of Human Occupation (MOHO) (Kielhofner,
2012) är en aktivitetsfokuserad modell om ”hur arbetsterapi möjliggör för människor att
engagera sig i aktiviteter som ger mening och tillfredsställelse och som gynnar deras fysiska
och emotionella välbefinnande” (s. 9). Människan är en autonom varelse vars utveckling är
beroende av aktivitet (FSA, 2012) och upplevd mening och tillfredsställelse i aktivitet bidrar
till en känsla av delaktighet (Kielhofner, 2012). Genom deltagande i aktivitet tillskrivs
mening i livet då individen identifierar roller och vanor som stärker hens identitet. Roller
skapas då människan engagerar sig i mönster av liknande handlingar som är i enighet med de
sociala attityder och värderingar som finns tillskrivna för de olika rollerna. En persons
identitet innefattar flera olika roller som varierar beroende på miljö och sammanhang. De
handlingar som innefattas i roller utgörs av vilka vanor en person har. Vanor kan beskrivas
som upprepade beteenden som är återkommande i liknande kontext. En oförmåga att utföra
tidigare roller och vanor kan innebära en negativ påverkan på en persons känsla av delaktighet
i aktivitet (Kielhofner, 2012).
Crepeau et al. (2009) menar att det centrala inom arbetsterapi är meningsfulla aktiviteter och
hur meningsfulla aktiviteter leder till välmående, bemötande av sina behov, bidragande till
livet inom familjen samt deltagande i samhället. Just aktivitet kan delas in i flera
undergrupper. De vanligaste aktiviteterna kallas för aktiviteter i dagliga livet och förkortas
ADL (American Occupational Therapy Association (AOTA), 2002). AOTA (2002) definierar
begreppet ADL som “Activities that are oriented toward taking care of one’s own body” (s.
620). Dessa aktiviteter innefattar att tvätta sig, utföra toalettbesök, äta etcetera. I andra
upplagan av The Occupational Therapy Practice Framework: Domain and Process (AOTA,
2008) finns sexualitet beskriven som en aktivitet i dagliga livet. Sexualiteten påverkar vår
9 självkänsla och sättet vi ser oss själva i våra roller och kan påverkas negativt i samband med
skada eller sjukdom, vilket leder till sexuell ohälsa (AOTA, 2008). En skada eller sjukdom
kan leda till oönskade eller begränsade aktivitetsroller. Förlust av roller innebär således en
förlust av individens identitet då otillräckliga roller bidrar till minskad struktur och syfte i
vardagslivet (Kielhofner, 2012). Sexualitet kan uttryckas i många olika typer av aktiviteter
som till exempel att klä av eller på sig, att sminka sig, flirta eller att förbereda en måltid till
sig själv och sin partner (Sakellariou & Algado, 2006). All egenvård ingår i sexualiteten och
Taylor (2011) menar att god sexuell hälsa bidrar till livskvalitet och främjar meningsfullhet.
Vid sex- eller samlevnadsproblem är det alltid mer än en aspekt i livet som påverkas (Hulter,
2004) och AOTA (2008) beskriver hur arbetsterapeuter kan innefatta den sexuella hälsan i
sina interventioner. Det kan till exempel handla om förändringar i den fysiska miljön som
gynnar sexuell aktivitet, ergonomiska tips i form av kroppsställningar och avlastande
positioner då patienter har smärtproblematik, hjälp att hitta mötesplatser eller undervisning i
säkert sex. För att kunna hjälpa personer med sexuella svårigheter måste en helhetssyn av
människan tillämpas (Hulter, 2004).
2.4.1 Tidigare forskning inom arbetsterapi och sexuell hälsa internationellt och i Sverige
Esmail et al. (2001) belyser hur tidigare internationella studier inom området sexualitet och
sexuell hälsa fokuserar på mestadels sex och samlag och inte på vikten av intimitet och
närhet. De menar att fysiska aspekter som sex är betydelsefullt men att det utgör en relativt
liten del av en persons sexuella hälsa. De beskriver hur intimitet och närhet är de faktorer som
utgör en stadig grund i relationer mellan människor och som bidrar till meningsfullhet i
upplevelser av sin egen sexualitet. Esmail et al. (2001) beskriver hur personer upplever det
svårt att definiera meningsfulla roller till följd av en funktionsnedsättning. Speciellt svårt kan
det vara i relationer då en partner drabbats av en skada eller sjukdom som bidrar till att den
andra partnern behöver vårda den sjuke på ett eller annat sätt. Tidiga interventioner som
kartlägger dessa aktiviteter minskar risken för att personer ska hamna i kris efter skada eller
sjukdom (Esmail et al., 2001).
En kvalitativ studie gjord av Taylor (2011) belyser sexuell hälsa ur ett patientperspektiv där
studiens resultat visar vikten av närhet och beröring för personer med livshotande sjukdom.
Beröringen behövde inte alls vara kopplad till sex utan beskrivs vara ett sätt att upprätthålla
emotionella band mellan partners, oavsett ålder. Vidare beskrivs vilken effekt olika
10 hjälpmedel hade för den sjuke och hens partner. Rullstolar, vårdsängar och gånghjälpmedel
inkräktade alla på behovet av beröring och förmågan att kramas, kyssas eller utföra samlag
minskade. Dessa hjälpmedel skapade ett avstånd mellan personerna och en vårdsäng kunde
innebära att en person som under större delen av sitt liv delat säng med sin partner nu
behövde sova ensam. Hjälpmedel kan även ge en indikation på hur framtiden ser ut. En svårt
sjuk person i palliativt skede kan få insikt om aktiviteter som hen inte längre kan utföra eller
som aldrig mer kommer inträffa (Taylor, 2011). Vidare beskriver Taylor (2011)
arbetsterapeutens roll inom sexuell hälsa ur patienternas perspektiv. Ett exempel beskrivs där
en arbetsterapeut som förskrivit en vårdsäng till en patient även ordnat ett babylarm till
personen så att hen kunde upprätthålla verbal kommunikation med sin partner.
Arbetsterapeuten hade dock inte kartlagt frågor rörande intimitet eller beröring, vilket
upplevdes negativt av patienten.
En kvalitativ studie av McGrath & Lynch (2014) beskriver arbetsterapeuters perspektiv av att
uppmärksamma frågor kring den sexuella hälsan hos äldre patienter inom rehabilitering. Här
belyser arbetsterapeuterna den sexuella hälsan som ett viktigt område i klinisk verksamhet.
Studien visade dock att arbetsterapeuterna sällan uppmärksammade sexuell hälsa på grund av
kulturella aspekter, upplevelse av otillräcklig kompetens och självförtroende för områdets
innehåll samt begränsad tillgång till resurser för att inkludera sexualitet i sitt arbete. En annan
studie (Hyland & Mc Grath, 2013) visade att arbetsterapeuter på Irland ansåg att sexuell hälsa
var en viktig del som bör omfattas av arbetsterapeutisk praktik men att den ofta försummas då
de anser sig sakna tillräcklig kunskap eller riktlinjer för att möta detta behov. Förutom
otillräcklig kunskap och erfarenhet inom området ansåg de även att patienten saknade
beredskap att möta frågor rörande sexuell hälsa. Studiens utgång resulterade i att
arbetsterapeuterna upplevde sig ambivalenta då de upplevde sig sakna kompetens kring hur
sexuell hälsa ska ingå i det arbetsterapeutiska arbetet.
Det saknas litteratur kring arbetsterapi och sexuell hälsa i Sverige. I undertemat nedan
presenteras bedömningsinstrument som berör sexuell hälsa samt riktlinjer för hälso-sjukvård i
Sverige.
11 2.4.2 Bedömning av och riktlinjer för sexuell hälsa
Bedömningsinstrumentet Disabilities of the Arm Shoulder & Hand (DASH) (Atroshi &
Gummesson, 2003) är ett valitt och reliabelt självskattningsinstrument som används
internationellt och mäter funktionen i de övre extremiteterna (Atroshi, Gummesson,
Andersson, Dahlgren & Johansson, 2000). Instrumentet tar bland annat upp området sexuell
aktivitet och patienten skattar sitt aktivitetsutförande på en femgradig skala där 1 står för
ingen svårighet och 5 står för omöjligt att göra (Atroshi & Gummesson, 2003). DASH
(Atroshi & Gummesson, 2003) är det enda bedömningsinstrumentet som framkommer i
litteraturgenomgången som tar upp aspekten sexuell hälsa. Däremot finns andra
bedömningsinstrument av aktivitetsförmåga, bland annat ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn,
2011) där utrymme finns att lägga till valfri aktivitet. Inga studier visar dock huruvida sexuell
aktivitet lagts till som valfri aktivitet i kliniskt arbete i Sverige.
En internationell studie av Taylor & Davis (2007) beskriver en samtalsmodell för sexuell
hälsa – PLISSIT (Annon, 1976) som togs fram 1976. Samtalsmodellen är ett stöd till
sjukvårdspersonal för att identifiera eventuell sexuell ohälsa men beskrivs i litteraturen mest
ha används av sjuksköterskor inom primärvård. PLISSIT står för Permission (P) Limited
Information (LI) Specific Suggestions (SS) och Intensive Therapy. Permission står för en
tillåtelse till att vara sexuell, Limited Information avser vikten av information gällande aktuell
skada eller sjukdoms inverkan på den sexuella hälsan. Specific Suggestions avser information
gällande problemlösning och hur eventuella problem kan motverkas. Intensive Therapy avser
vidare hänvisning av problem till specialist, detta kan innebära exempelvis gynekolog eller
urolog (Taylor & Davis, 2007). Denna samtalsmetod har översatts till svenska och begreppen
benämns
då
som
Tillåtande
hållning,
Sexualupplysning,
Sexualrådgivning
och
Psykoterapi/Sexualterapi (Hulter, 2004). PLISSIT (Annon, 1976) används som ett ramverk
för bemötandet av sexuell hälsa även inom Sverige men enligt Hulter (2004) är det främst
sjukvårdspersonal med någon sexologisk utbildning som bör använda sig av metoden då den
undersöker sexuell hälsa på ett mer ingående plan.
I Sverige har Socialstyrelsen (2014) tagit fram ett underlag till nationell strategi för sexuell
och reproduktiv hälsa och rättigheter som syftar till god hälsa på lika villkor för alla individer.
De beskriver hur en förbättring av samhälleliga och sociala förutsättningar kan leda till ökade
individuella förutsättningar för en bättre sexuell och reproduktiv hälsa. Ett viktigt målområde
12 för hälsofrämjande arbete är att öka delaktighet och inflytande i samhället och här kan
arbetsterapeuten bidra med sin kunskap och kompetens.
2.5 Problemformulering
Utifrån presenterad litteratur framgår det att sexuell hälsa är en viktig aspekt för
arbetsterapeuter att bemöta i kliniskt arbete då skada eller sjukdom kan bidra till sexuell
ohälsa. Det finns begränsat med bedömningsinstrument som innefattar sexuell hälsa vilket
kan orsaka att ämnet glöms bort. Tidigare internationella studier visar att arbetsterapeuter
anser att sexuell hälsa tillhör arbetsterapi men att de saknar kompetens kring hur området ska
innefattas i det kliniska arbetet. I Sverige saknas det studier om arbetsterapi och sexuell hälsa
och Socialstyrelsens (2014) riktlinjer betonar vikten av främjande arbete för just sexuell hälsa.
Det är därför viktigt att undersöka och beskriva arbetsterapeuters resonemang kring
bemötandet av sexuell hälsa i klinisk verksamhet. Då detta saknas i Sverige kan denna studie
bidra med en ökad förståelse för arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang, därav
studiens valda syfte.
3. SYFTE
Syftet med studien var att undersöka och beskriva yrkesverksamma arbetsterapeuters
erfarenheter kring hur sexuell hälsa kan bemötas hos patienter som efter skada eller sjukdom
upplever en kroppsförändring.
13 4. METOD OCH MATERIAL
4.1 Design
Studien utfördes med kvalitativ design då denna typ av design gynnar en djupare förståelse av
erfarenheter, upplevelser, tankar och förväntningar, vilket är relevant utifrån valt syfte. Syftet
med denna kvalitativa studie var att få ökad förståelse kring arbetsterapeuters erfarenheter av
arbete med sexuell hälsa (Malterud, 2009).
4.2 Urval
Studien rekryterade arbetsterapeuter med erfarenhet av arbete med patienter som efter skada
eller sjukdom upplever en kroppsförändring. Inklusionskriterier för deltagande i studien var
att personen skulle vara (i) legitimerad arbetsterapeut inom Stockholmsområdet (ii) med
erfarenhet av arbete med patienter som efter en skada eller sjukdom upplever en
kroppsförändring. Detta möjliggjorde ett brett spann av yrkesverksamma arbetsterapeuter.
Verksamheterna valdes ut genom ett strategiskt urval för att säkra datainsamlingens relevans
(Malterud, 2009) inom det valda området, det blev således ett icke slumpmässigt urval (Trost,
2012). De verksamheter som valdes ut var fyra akutsjukhus i Stockholm. Verksamheterna
kontaktades inledningsvis via telefon eller epost för att presentera studien och dess syfte samt
erhålla kontaktuppgifter till berörda arbetsterapeuter. Vidare skickades ett informationsbrev
med förfrågande om deltagande (se Bilaga 1) ut till de valda arbetsterapeuterna. Då intresse
för deltagandet i studien var begränsat inkluderades sex yrkesverksamma arbetsterapeuter och
enligt Malterud (2009) bidrar för mycket respektive för lite data till svårigheter i analysfasen.
Utifrån detta ansågs antalet arbetsterapeuter i studien passande och således innefattades
arbetsterapeuter från två akutsjukhus i Stockholm.
4.2.1 Undersökningsgruppen
Arbetsterapeuterna uppfyllde alla inklusionskriterier för studien och bestod således av sex
legitimerade arbetsterapeuter som arbetade inom olika verksamhetsområden (brännskador,
plastik, reumatism, neurodegenerativa sjukdomar och cancervård) där patienter efter en skada
eller sjukdom upplever en kroppsförändring. Tiden som yrkesverksam arbetsterapeut
varierade mellan informanterna med ett spann på fem veckor till 38 år. Arbetsterapeuterna
representerades av både det manliga och kvinnliga könet samt varierande åldrar.
14 4.3 Datainsamling
Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer vilka varierade i längd mellan 3045 minuter, alla arbetsterapeuter intervjuades vid ett tillfälle vardera. De semistrukturerade
intervjuerna karaktäriserades av att samma frågor ställdes till alla arbetsterapeuter med
möjlighet till följdfrågor baserade på den information som framkom (Bryman, 2011). En egen
utformad intervjuguide (se Bilaga 2) användes till stöd för att hålla en röd tråd under samtalet.
Frågorna i intervjuguiden utformades så att arbetsterapeuterna med egna ord kunde beskriva
sina erfarenheter kring sitt arbete med sexuell hälsa, så att studiens syfte kunde besvaras
(Malterud, 2009). Intervjuerna utfördes på arbetsterapeuternas arbetsplats vilket var på två
akutsjukhus i Stockholm. Intervjuguiden testades på oberoende personer innan de faktiska
intervjuerna och reviderades därefter något i förtydligande syfte och för att passa in i mötet
med den enskilde arbetsterapeuten (Malterud, 2009).
4.3.1 Procedur
Arbetsterapeuterna fick vid förfrågan om deltagande information om sekretess och studiens
syfte. Under intervjutillfället valde författarna att ge informationen ytterligare en gång för
tydlighetens skull, för att klargöra syftet och målet med intervjun samt arbetets ramar. En
definition av sexualitet utifrån WHO (2010) lästes upp samt gavs skriftligt till
arbetsterapeuterna för att förtydliga begreppet i relation till studiens syfte. Begreppet sexuell
hälsa förklarades enbart muntligt i relation till begreppet sexualitet.
Intervjuerna delades upp mellan författarna som utförde tre intervjuer var, men båda
författarna närvarade vid samtliga intervjutillfällen. Författaren som utförde intervjun ställde
frågor enligt intervjuguiden (se Bilaga 2) och den andra författaren observerade samtalet och
ställde vid behov förtydligande följdfrågor. Intervjuerna spelades in och delades sedan upp
mellan författarna, tre stycken vardera, för att transkriberas ordagrant.
15 4.4 Databearbetning
Då båda författarna närvarade vid samtliga intervjuer användes observationer som stöd
tillsammans med fältanteckningar för att förstå den insamlade datan från intervjuerna (till
exempel kroppsspråk). Det var med fördel att båda författarna var med under alla
intervjutillfällen, då det underlättade transkriberingen. Författarna kunde då reda ut oklarheter
eller förstå betydelsen av innebörden i de muntliga samtalen samt se det transkriberade
materialet från en ny synvinkel, vilket förstärkte analysmaterialets tillförlitlighet (Lundman &
Hällgren Graneheim, 2012).
Databearbetningen och analysprocessen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys i
enighet med Lundman & Hällgren Graneheim (2012). Kvalitativ innehållsanalys var passande
till de transkriberade intervjuerna samt lämplig för att identifiera och beskriva variationer
mellan likheter och skillnader i textinnehållet.
Inledningsvis läste varje författare de transkriberade intervjuerna separat flertalet gånger för
att en helhetsbild av materialet skulle fås. Vidare delades texten upp i domäner som innehöll
information om ett specifikt område i texten. Domänerna togs ut enskilt av varje författare för
att identifiera så många variationer av datan som möjligt vilket enligt Malterud (2009) är
positivt för tillförlitligheten. Det visade sig att de domäner som tagits fram enskilt av
författarna hade stora likheter när de sedan fördes samman i en gemensam process. Att båda
författarna utförde detta steg enskilt med liknande resultat visar på en hög tillförlitlighet av
datan (Malterud, 2009). Resterande steg i databearbetningen utfördes gemensamt av
författarna och Kvale & Brinkmann (2009) menar att det enhetliga material som uppstår i
samband med gemensamma samtal och kritiska diskussioner leder till en dialogisk
intersubjektivitet. Detta höjer således den kommunikativa tillförlitligheten av datan (Kvale &
Brinkmann, 2009).
Utifrån domänerna kunde meningsbärande delar av texten identifieras av författarna med
hjälp av rad för rad kodning, så kallade meningsenheter. Dessa meningsenheter innehöll
gemensamma faktorer som ord och meningar och som tillsammans med sitt innehåll och
sammanhang bildade likheter. Grunden för analysen fanns i meningsenheterna och då dessa
identifierades kondenserades texten och överflödig data reducerades för att underlätta
analysprocessen utan att meningsfullt innehåll försvann. Den kondenserade texten tilldelades
16 sedan koder som väldigt kort beskriver innehållet i meningsenheterna. Koder med liknande
innehåll bildade sedan kategorier som rymdes i teman där flera kategorier sammankopplades
genom ett tolkande av kategorins underliggande budskap. Ett exempel på ett tema var Ett bra
teamarbete främjade bemötandet av sexuell hälsa. Författarna gick upprepade gånger tillbaka
och granskade det analyserade materialet med ursprungstexten för att säkerställa att den
kontextuella betydelsen förblev opåverkad (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).
För att få en förståelse för hur denna analys växte fram och vilka koder och kategorier som
bildade de slutliga temana redovisas ett utdrag från analysprocessen nedan i Figur 1
Meningsbärande enhet
”Och hon sa liksom att vem
ska kunna falla för en när man
har bettskena och man har
kanske två handledsbandage
eller kanske ännu värre några
viloskenor och man får bara
ligga… man ska pallra upp
med kuddar för att man har
ont i knäna.”
Kondenserad meningsenhet
Hon sa att vem ska kunna
falla för en om man har
handledsbandage eller
viloskenor och man måste
pallra upp med kuddar för att
man har ont i knäna.
Kod
Känsla av att vara
oattraktiv
Kategori
Oro över utseendet
”Man försöker ju motivera, eh
uppmuntra patienten till att
liksom kämpa vidare, för att
kunna komma tillbaka till de
här gamla, inte gamla, men
sina vanor och roller och så.”
Försöka motivera och
uppmuntra patienten att
kämpa för att återfå tidigare
roller och vanor.
Motivera och
uppmuntra
patienten
Coacha patienten
”Vi som jobbar i team och
följer patienterna, vi kan ju
verkligen få se till helheten det
är ju det som är det fantastiska
och det roliga och givande”
”Det hade nog vart bra om
man hade någon typ av just det
här att det är att sexualiteten
kanske går in i det här sociala
samvaron att man hade vanor
och roller och hur man frågar
om det här att man kanske
hade en lite större utbildning
som kanske inte bara handlar
om sexualitet men just det här
sociala samvaron och alla
typer av olika aspekter.”
Vi som jobbar i team följer
patienterna och ser helheten,
det är fantastiskt, roligt och
givande.
Teamarbete ger en
helhetsbild
Heltäckande
perspektiv
Det vore bra om sexualiteten
går in i sociala samvaron,
vanor och roller och hur man
frågar om det här. En större
utbildning, inte bara om
sexualitet men social
samvaro och olika aspekter.
Behov av
utbildning
Kunskapsbrist
Figur 1. Beskrivning av analysprocessen i studien 17 5. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Hänsyn har tagits till Karolinska Institutets etiska policy för kandidatuppsatser (Borell &
Erikson, 2013). Fyra grundprinciper enligt Kvale & Brinkmann (2009) har även tagits i
beaktande i denna studie:
Informerat samtycke erhölls från samtliga informanter. Detta innebar att informanterna
informerades muntligt och skriftligt om studiens syfte och arbetet i stora drag. Deltagandet i
studien var helt frivilligt och informanten kunde själv bestämma över sitt deltagande och kunde
när som helst avbryta sin medverkan.
Konfidentialitet innebär att insamlad data inte går att härleda till enskild informant och hens
arbetsplats. Informanten bör även vara anonym under hela arbetets gång. Detta togs i beaktande
då de transkriberade intervjuerna kodades med bokstäver. Efter transkriberingen raderades
ljudinspelningarna av intervjuerna. Transkriberingstexterna kommer även de raderas efter
arbetets färdigställande och godkännande.
Konsekvenser av en kvalitativ studie måste bedömas innan studien äger rum så att ingen
informant kommer till skada. För att undvika att någon informant skulle känna sig kränkt togs
denna aspekt i beaktande då intervjufrågorna utformades.
Forskarens roll innebär att författaren erhåller en neutral roll och inte låter egna egenskaper
tolka informantens information. För att säkerställa att författaren inte gjorde egna definitioner
av för studien viktiga begrepp gavs informanten en skriftlig definition av det grundläggande
begreppet sexualitet utifrån WHO (2010). Lundman & Hällgren Graneheim (2012) belyser
vikten av att reflektera över sitt eget förhållningssätt som författare under studiens process, för
att öka studiens tillförlitlighet.
18 6. RESULTAT
Genom analysprocessen växte fyra olika teman fram; Att vara lyhörd för patientens subjektiva
upplevelser kunde öppna för samtal kring sexuell hälsa, Arbetsterapeutens roll var föränderlig
utifrån patientens behov (med tillhörande underteman; Arbetsterapeuten med praktiska
lösningar, Arbetsterapeuten definierade ett hjälpbehov, Arbetsterapeuten som coach samt
Arbetsterapeuten som lyssnande medmänniska), Ett bra teamarbete främjade bemötandet av
sexuell hälsa och Ökad kunskap skulle underlätta bemötandet av sexuell hälsa. Nedan
presenteras huvudtemana med tillhörande underteman i Figur 2
Figur 2. Visar en sammanfattning av resultatet i studien med respektive teman och underteman
I resultatdelen kommer arbetsterapeuterna som deltog i studien benämnas som informanter.
19 6.1 Att vara lyhörd för patientens subjektiva upplevelser kunde öppna för samtal
kring sexuell hälsa
Att information om den sexuella hälsan framkom i samtal med patienter visade sig förekomma
utan att informanten själv tog upp ämnet med patienten. Informanterna uppgav att patienterna
ofta påtalade egenskaper hos den egna personen som till följd av sin skada eller sjukdom
utmärkte sig till det negativa. Mestadels tolkade informanterna denna typ av uttryck som en
frustration över sin nuvarande situation. Då sexuell hälsa inte sågs som något frikopplat från
annan aktivitet kunde informanterna dra slutsatser kring den sexuella hälsan utifrån den
information patienten gav. En informant uttryckte följande:
“... alltså man kan dra slutsatser där även fast man kanske inte nämner att det är, att de
sätter ord på det att det är sexualitet…”
Aspekter som påtalades av informanterna och som var vanligt förekommande handlade ofta om
utseende och beröring och hur patientens identitet förändrades som en konsekvens av detta. Vid
kroppsförändring efter en skada eller sjukdom upplevde informanterna att många patienter
uttryckte en frustration över att inte kunna ha samma kläder som tidigare eller att behöva ha
hjälpmedel i behandlande syfte på sig. Informanterna uppgav att olika kompressionskläder,
handskenor och ortoser eller bettskenor upplevdes oattraktivt av patienterna och oftast
påtalades relationer till hens partner som det mest problematiska. Informanterna upplevde att
patienter förväntade sig att relationen till partnern skulle förändras då hens utseende och
känselintryck förändrats efter skadan eller sjukdomen. Denna information uppfattades av
informanten som en indirekt indikation på- och slutsats av sexuell ohälsa som härstammade
från någon fysisk kroppsförändring men som även påverkade patienten psykiskt. En informant
beskrev detta såhär:
”... om vi har svårt att beröra den personen, hur är det då för partnern? Och då är det ju,
det är ju inte bara den fysiska hälsan där, det är ju också den psykiska hälsan, hur jag ser
ut. Hur ska den här personen kunna titta, hur ska min man kunna se på mig som jag, så
som jag såg ut förut. Nej men det kan han ju inte, för du ser inte ut så längre…”
Lyhördhet för patientens behov var en viktig del då det framkom att informanterna upplevde
det obekvämt att spontant initiera ett samtal kring sexuell hälsa. Informanterna upplevde att det
var viktigt att fånga upp indikationer på sexuell ohälsa från den information patienten uttryckte
genom sina subjektiva upplevelser. När patienten själv initierade frågor eller funderingar som
20 bottnade i någon sexuell karaktär upplevde informanterna inga större svårigheter att fortsätta
samtala kring ämnet om relationen till patient var god. En informant uttryckte:
”Jag tycker inte att det känns svårt om patienten själv kommer in på det eller börjar
fråga eller tar upp då tycker jag, då känns det väldigt naturligt att spinna vidare då är
det inte nåt svårt att prata om det. Men att överhuvudtaget att komma in på ämnet, man
måste ju möjliggöra för det och det kan det ju bli automatiskt när man pratar om hur man
sköter personlig vård till exempel...”
6.2 Arbetsterapeutens roll var föränderlig utifrån patientens behov
Arbetsterapeutens roll gällande sexuell hälsa var inte helt självklar men samtliga informanter
var eniga om att den sexuella hälsan påverkade de dagliga aktiviteterna. Det framkom att det
var viktigt att hela tiden ha ett aktivitetsperspektiv för att möjliggöra delaktighet. Att se
människan som en helhet och på så sätt främja patientens sociala samvaro och få hen att trivas
i sin situation. Detta tema med tillhörande underteman beskriver arbetsterapeutens varierande
roller vid bemötandet av patientens sexuella hälsa.
6.2.1 Arbetsterapeuten med praktiska lösningar
Arbetsterapeutens roll upplevdes av informanterna vara mer konkret i praktiska sammanhang
där hjälpmedel ofta innefattades. Informanterna ansåg det vara en självklarhet att höja upp
partnerns säng då patienten var i behov av sängförhöjning, just för att möjliggöra närhet och
intimitet. I de fall patienten var i behov av en vårdsäng upplevde informanterna ofta partnern
som ifrågasättande om vart hen skulle sova. Här framkom det att det var av vikt att ha en dialog
med patienten och hens anhöriga. Informanterna upplevde det viktigt att diskutera olika
lösningar med patienten och att förändringen inte behövde vara permanent. En vårdsäng kunde
även stå bredvid en vanlig säng så att möjligheten att ligga nära varandra fanns kvar. En annan
aspekt som en informant lyfte i samband med närhet var då partnern hade en halvsidig
förlamning, att då tänka på vilken sida patienten har mot sin partner i sängen. En informant
beskrev:
“… rent praktiska saker som jag tycker att jag ofta kommer in på det här att om man ska
byta ut en säng till exempel eller om man ska ha sängförhöjningar då tycker ju jag att det
är självklart att man kommer in på det här ja men hur vill ni göra? Vill ni fortfarande ha
en dubbelsäng? Eller ska sängarna stå på något annat sätt för att det ska vara praktiskt
att komma åt. Och har man då dubbelsäng och anpassar den ena sängen så tycker jag att
det är självklart att man anpassar båda sängarna så att man får, så att de är på samma
nivå i alla fall.”
21 6.2.2 Arbetsterapeuten identifierade ett hjälpbehov
Informanterna uppgav att arbetsterapeutens roll även innefattade att identifiera ett hjälpbehov
hos patienten. Det var viktigt att uppmärksamma patienten och hens partner på att i den mån
det går kunna upprätthålla sina relationer då en sjukdom ofta påverkar hela familjen.
Informanterna beskrev att det var lätt hänt att partnern eller andra nära anhöriga tog på sig för
stort ansvar kring patientens hjälpbehov. Informanten behövde då diskutera med patienten och
hens anhöriga om att ta emot hjälp från professionell personal med det tyngsta
omvårdnadsbehovet för att främja balansen i relationerna. En informant beskrev följande:
“Det är mycket med det här personlig hygien och allting för att det är, det blir ju en
obalans i relationen om man ena stunden ska vara den som hjälper till med personlig
hygien och toalettbesök kanske, och sen nästa stund så ska man ha en mer intim relation,
bara kramas, det är väldigt svårt att särskilja de känslorna.”
6.2.3 Arbetsterapeuten som coach
Det framkom att informanterna uppfattade förändringar i patientens roller och vanor efter
skadan eller sjukdomen. Ofta förekom misstankar om social isolering hos patienter som
tidigare varit väldigt sociala och utåtriktade. Informanterna upplevde att flera patienter inte
orkade med besök för att de inte ville träffa vänner eller anhöriga. Informanterna upplevde det
viktigt att som arbetsterapeut samtala med patienten om hens eventuellt förändrade roller och
vanor samt hitta olika underlättande strategier för att återfå eller hitta nya roller och vanor.
Arbetsterapeutens roll blev då mer motiverande och uppmuntrande till att coacha patienten i
aktivitet. Informanterna beskrev att ofta påverkades patientens roller och vanor av minskad ork
och/eller smärta efter olika behandlingar för skadan eller sjukdomen. Det ansågs viktigt att hitta
energibesparande strategier för patienten så att olika moment som att klä på sig
kompressionskläder inte skulle ta för mycket energi. Detta skulle förbättra den sexuella hälsan
då patienten hade mer energi till att umgås med familj, vänner eller partner. Informanterna
ansåg att patienten måste få stå i mitten av sin egen rehabilitering och att arbetsterapeuten
måste stötta de mål patienten ansåg meningsfulla så att roller och vanor kunde upprätthållas. En
informant beskrev:
”Ja men alltså jag tror att är man van att kanske vara snygg och van att sminka sig och
allt och sen så klarar man inte det av någon anledning, jag tror man tappar delar av den
sexuella identiteten också. Och det kan ju vara att man har så ont eller man är så trött
och jag menar där kan man ju kanske ändå ge lite förslag att ja men ska man vara
22 tillsammans så kanske man inte behöver vara det på kvällen när man är som tröttast utan
få till någon timme på dagen när det är som bäst.”
En annan informant uttryckte följande:
“... jag vet många som det tar väldigt lång tid att göra deras morgonbestyr till exempel
och då kanske deras familj har gått till jobbet och de står fortfarande och håller på med
sina saker. Hur fin frukoststund blev det då? Inte alls. Så många tappar ju hoppet både
liksom mentalt och fysiskt och jag tror att det påverkar allt.”
6.2.4 Arbetsterapeuten som lyssnande medmänniska
Informanterna upplevde att det i vissa fall kunde vara så att patienterna ansåg att den sexuella
hälsan var det viktigaste för stunden. Det upplevdes av informanterna då vara betydande för
patienten att arbetsterapeuten uppmärksammade detta och var tillåtande till att ta
behandlingstiden för att ge patienten utrymme att ventilera. Arbetsterapeutens roll blev då
varken konkret eller motiverande utan det räckte oftast med att finnas till som medmänniska
och lyssna på patienten.
6.3 Ett bra teamarbete främjade bemötandet av sexuell hälsa
Ibland upplevde informanterna att det inte räckte till att bara finnas till och lyssna utan det
behövdes mer konkreta strategier för att stötta patienten med den mentala biten. Teamarbete
ansågs då vara en viktig del i arbetet med att främja patienternas sexuella hälsa. Kuratorer eller
psykologer ansågs av informanterna kunna bemöta den mentala biten på ett mer naturligt sätt
då de ansågs ha mer kunskap om hur människor fungerar psykiskt. Det var viktigt att som
arbetsterapeut kunna avgöra när det inte räckte till kompetensmässigt så att kurator eller
psykolog kunde kopplas in. Likväl ansåg informanterna det viktigt att även andra professioner
uppmärksammade ifall patienten hade behov av arbetsterapeutiska insatser. En informant
beskrev:
“För det är ju också så när man jobbar i team och med patienter som har så mycket
behov utav alla i teamet så är det ju även väldigt viktigt att var och än gör det som den är
bäst på så att säga. Men, men sen kan det ju komma upp frågor om, hos kuratorerna till
exempel där de har parsamtal om, om deras samliv på olika sätt och då frågar ju de
alltid, ja men är det okej om jag tar upp det här med vår arbetsterapeut och se om man
kan göra någonting praktiskt...”
23 Även andra medlemmar i teamet upplevdes av informanterna ha en stor roll i bemötandet av
patientens sexuella hälsa. Alla olika professioner såg med olika ögon och uppmärksammade då
olika behov. Informanterna ansåg det viktigt att inte förbise patientens behov bara för att det
inte hade med den specifika yrkeskompetensen att göra. Att dokumentera och hänvisa
frågeställningar vidare till sina teamkollegor var viktigt för att täcka in patientens hela behov.
Informanterna upplevde det positivt att frågor om patientens sexuella hälsa lyftes fram i teamet.
En informant beskrev:
“… men jag tycker det är superviktigt, det är som han här som ville ha något för att han
ville ha samlag med sin fru. Då hänvisade jag ju honom vidare till en annan kollega, vad
vet jag vad som finns ute på marknaden? Det kanske finns något som kan hjälpa de här
patienterna, eh så ja jag tycker det är viktigt att man gör det, viktigt att man inte bara
släpper det. Och att man gärna dokumenterar i journalen, nu har det funnits önskemål
om det här och, och att man flaggar för det i teamet tillsammans när man pratar om det.”
Informanterna beskrev att då patienten hade rent konkreta frågor kring sin egen sexuella hälsa
handlade det oftast om den sexuella funktionen vid samlag. Läkare och sjuksköterskor hade då
en betydande roll och kunde kopplas in. Informanterna ansåg att det var viktigt att själv kunna
avgöra om det handlade om något medicinsk i relation till patientens sjukdom, utan att
patienten själv uttryckt behovet. Ibland handlade det om en obalans i medicineringen som fick
konsekvenser på den sexuella hälsan. En informant beskrev:
”För jag vet ju de som då har sökt hjälp för att partnern har totalt tappat all lust för
sexualitet överhuvudtaget och närhet och sånna saker och att det har varit ett problem i
relationen. Och sen är det ju också de där det har gått åt andra hållet där de har blivit så
väldigt sexuellt upphetsade, där det har blivit ett problem för partnern istället och att de
dessutom då har nedsatt insikt och kan bli ganska hårdhänta och, så det är inte det här
varma, fina, positiva, mjuka utan att det blir mera, det blir nästan mera kanske åt det
våldsamma hållet till.”
6.4 Ökad kunskap skulle underlätta bemötandet av sexuell hälsa
Det ansågs av informanterna vara fördelaktigt om grundutbildningen kunde beröra ämnet
sexuell hälsa i relation till arbetsterapi i större utsträckning. En ökad kunskap i ämnet skulle ge
bättre verktyg att hantera frågor kring patienters sexuella hälsa. Det upplevdes av
informanterna vara en variation i kunskap inom ämnet och det uttrycktes önskvärt att alla
arbetsterapeuter fick med sig samma grundkompetens från grundutbildningen. Graden av
kunskapsbehov varierade beroende på inom vilket område informanterna arbetade, men det
24 ansågs ändå betydelsefullt med kunskap om sexuell hälsa i arbete med patienter som efter en
skada eller sjukdom upplever en kroppsförändring. En informant uttryckte:
“… för att alla ska vara på samma plan så hade det väl vart jättebra om det fanns nån
typ av utbildning som gjorde att man kunde få nån typ av, hur hanterar jag det, hur
ställer jag de här frågorna eller hur ska jag linda in det här om det är så att det är en
patient som man kanske tror har problem men inte vill prata om det och så vidare. Så jag
tror att det handlar om, jag tror det hade vart ganska bra att alla är på samma nivå “
Informanterna upplevde att utbildning skulle leda till ett bekvämare bemötande kring frågor av
känslig karaktär hos patienter som har en annan religion eller etnicitet. Ökad kunskap i sexuell
hälsa skulle även leda till ökad medvetenhet för variationer i sexuell läggning. Informanterna
beskrev att en viktig del i bemötandet var att ha ett öppet sinne och inte förutspå att den
manliga patientens partner var en kvinna till exempel. En informant beskrev detta:
“... att många eller jag vet inte hur många procent det är men som är asexuella så man
har alltså inte överhuvudtaget några sexuella känslor men bara för det att man kanske är
så, så kanske man ändå behöver närhet eller någon att krama om även om det för övrigt
inte är en så stor drift. Närhet behöver ju ändå i stort sett alla sen till vilken grad det är
ju olika men därför är det ju också bra om patienten tar upp det här så man inte kanske
förutsätter en massa men att man har den tillåtande attityden…”
Informanterna uttryckte att det vore önskvärt med någon form av riktlinjer för hur frågor kring
patientens sexuella hälsa kunde bemötas. Det förekom olika åsikter huruvida frågor kring
patientens sexuella hälsa skulle initieras i det inledande samtalet, anamnesen, eller inte. Då
patienten själv initierade frågor av sexuell karaktär ansåg informanterna att riktlinjer vore att
föredra. Informanterna upplevde det viktigt att kunna uttrycka sina frågor professionellt utifrån
sin yrkesroll så att patienten inte tolkade frågorna som nyfikenhet. En informant beskrev:
“... här jag ska visa dig, jag brukar ju visa dem när jag utgår från ADL-taxonomin vad
det är jag frågar efter, så att de inte undrar men gud vad håller hon på med…”
25 6.5 Sammanfattning av resultat
Dessa resultat visar således att sexuell hälsa kan av arbetsterapeuter bemötas på flera olika
sätt hos patienter som efter en skada eller sjukdom upplever en kroppsförändring.
Informanterna upplevde att patienterna ofta uttryckte en frustration över sitt förändrade
utseende efter skadan eller sjukdomen och detta kunde leda till ett samtal om patientens
sexuella hälsa. Informanterna uppgav att den sexuella hälsan ofta ingick i de
arbetsterapeutiska interventionerna utan att det egentligen var det huvudsakliga syftet.
Teamarbete gav ett heltäckande perspektiv och ansågs av informanterna vara viktigt då alla
professioners kompetens behövdes för att ge patienten optimal vård. Det fanns också ett
behov av utökad utbildning inom sexuell hälsa samt framtagande av riktlinjer för bemötande.
26 7. DISKUSSION
I diskussionsdelen kommer denna studie benämnas som föreliggande studie.
7.1 Resultatdiskussion
Föreliggande studies syfte var att undersöka och beskriva hur yrkesverksamma arbetsterapeuter
kan bemöta sexuell hälsa hos patienter som efter en skada eller sjukdom upplever en
kroppsförändring. Resultatet har visat att sexualitet och sexuell hälsa inte ses som något
frikopplat från aktivitet utan ofta innefattas sekundärt i arbetsterapeutens arbete. Resultatet
visar att det som uppmärksammade informanterna på patientens sexuella hälsa var hens
subjektiva upplevelser till följd av någon kroppsförändring, vilket oftast handlade om
utseendet. Lyhördhet var viktigt då patienten själv initierade samtal kring sexuell hälsa så att
bemötandet skedde på patientens villkor. Den sexuella hälsan uppfattades sällan som primärt
fokus i interventionerna men samtliga informanter var eniga om att den sexuella hälsan
påverkade patientens dagliga aktiviteter. När det handlade om att möjliggöra sexuell aktivitet,
exempelvis vid förhöjning av patienten och hens partners sängar ansåg informanterna att det
var en självklarhet att även höja upp partnerns säng för att främja patientens sexuella hälsa.
Informanterna i studien uppmärksammade vikten av ett bra teamarbete runt patienten för att
fånga upp indikationer på sexuell ohälsa samt vikten av olika professioners kompetens. En
efterfrågan och ett behov av utökad kunskap inom sexuell hälsa fanns samt funderingar kring
utvecklandet av riktlinjer för hur området ska bemötas. Författarna till föreliggande studie
överraskades av att informanterna själva uttryckte att de inte aktivt arbetade med sexuell hälsa
men att de samtidigt i sina interventioner reflekterade aktivt kring det.
Resultatet i föreliggande studie visar att patienters sexuella hälsa ansågs som viktigt att bemöta
och uppmärksamma men att det sällan var informanten som tog initiativet. Även annan
litteratur (Helland, Garratt, Kjeken, Kvien, & Dagfinrud, 2013; Hyland & Mc Grath, 2013)
visar att arbetsterapeuter och även övrig sjukvårdspersonal anser att sexualitet och sexuell hälsa
är viktigt men att det sällan innefattas praktiskt. Helland et al. (2013) beskriver vilka barriärer
som upplevdes påverka huruvida sjukvårdspersonalen innefattade den sexuella hälsan eller inte
i sitt arbete med patienter med sjukdom. Den största faktorn som påverkade bemötandet var
rädsla för att göra patienten generad. Andra aspekter som upplevdes utmanande var tidsbrist,
kulturella skillnader, upplevd brist på egen kompetens samt egen genans. I föreliggande studie
upplevdes den egna kompetensen som ett hinder samt rädsla för att kränka eller genera
27 patienten vilket även framkom specifikt för arbetsterapeuter i tidigare nämnda studie (Helland
et al., 2013). Att våga fråga och samtala kring sexuell hälsa kan bidra till att den förbättras.
Rådgivning och stöd i att finna sig själv och rutiner är en nödvändighet för ökad livskvalitet
(Calabró et al., 2013). Det är därför viktigt att som arbetsterapeut våga lyfta frågan kring
sexualitet för att signalera för patienter och närstående att det är okej att samtala kring sin
sexuella hälsa (Hulter, 2004).
Resultatet i föreliggande studie visar att arbetsterapeutens roll när det kom till sexuell hälsa
varierade utifrån patientens behov. Oftast handlade det om att stötta patienten i de aktiviteter
som hen ansåg meningsfulla. McGrath & Lynch (2013) menar att arbetsterapeuter inte är
experter på sexualitet eller sexuell hälsa utan på aktivitet. Taylor (2011) belyser att individen är
själv expert på sin kropp och vilka aktiviteter som hen anser betydelsefulla, således bör
interventioner anpassas efter varje unik individ.
Resultatet i föreliggande studie visar att informanterna uppmärksammade sexuell hälsa i
samband med patientens subjektiva upplevelser. Informanterna upplevde att patienterna ofta
uttryckte en frustration över sitt utseende efter skada eller sjukdom eller förändrad beröring.
Hjälpmedel påverkade även patienternas aktivitetsförmåga då de ofta skapade ett socialt
avstånd. Detta uttryckte patienterna ofta och informanterna uppgav att en lyhördhet för
patientens behov var viktigt. Informanterna belyste vikten av att möjliggöra närhet vid
förändringar i fysiska miljön, exempelvis vid förskrivning av vårdsäng för att upprätthålla
patientens gamla vanor, roller och relationer. Taylor (2011) beskriver betydelsen av värme,
närhet och beröring för emotionella kontakten med sina anhöriga. Då informanterna upplevde
att sexuell ohälsa påverkade patienterna negativt i sina dagliga aktiviteter ansågs det i
föreliggande studie vara viktigt att stötta patienten tillbaka till meningsfulla vanor och roller.
MOHO (Kielhofner, 2012) menar att då gamla vanor bryts kan en individ behöva utveckla nya
vanor för stora delar av vardagslivet för att på nytt stärka identiteten. Resultatet i föreliggande
studie belyser vikten av att som arbetsterapeut ha ett tydligt aktvitetsfokus och helhetssyn på
individen samt stötta patienten tillbaka till meningsfulla roller. Fokus på aktivitet och en
holistisk syn är grundläggande i MOHO (Kielhofner, 2012) som även beskriver hur en person
som drabbas av en sjukdom kan tilldelas oönskade roller som följd, varpå arbetsterapeuten
behöver arbeta klientcentrerat och stötta patienten i att identifiera nya meningsfulla roller.
Patienter kan ha ett varierande behov av att samtala kring sin sexuella hälsa och dess påverkan
på vanor, roller och dagliga aktiviteter (Taylor, 2011). När patienter ska upprätthålla eller skapa
28 nya roller och vanor efter en skada eller sjukdom kan det vara svårt att finna balans mellan sina
egna och samhällets förväntningar (Kielhofner, 2012; Nørsko et al, 2015).
Esmail et al. (2001) belyser vikten av att kartlägga vilka aktiviteter inom personlig vård som
ska skötas individuellt av den sjuke, vilka partnern kan assistera i och vilka aktiviteter som ska
lämnas till professionell personal. Detta stämmer överens med resultatet i föreliggande studie
som visar att informanterna upplevde att både patienten och hens anhöriga hade svårt att
särskilja sina känslor mellan olika roller, till exempel att vara partner och ”vårdare”. Därför
upplevde informanterna att det var av vikt att identifiera patientens hjälpbehov samt stötta
patienten till identifiering av roller.
Informanterna i föreliggande studie beskrev betydelsen av ett bra teamarbete för att
uppmärksamma olika indikationer på sexuell hälsa och ohälsa. De beskrev att teamarbete var
nödvändigt då varje profession är bra på olika saker. Teamets olika professioner har olika
bakgrunder, värderingar, olika sätt att se på saker och ting samt varierande målsättning (Cohn,
2009). Resultatet i föreliggande studie visar att det är viktigt att uppmärksamma när den egna
professionsspecifika kompetensen tar slut och när annan medlem i teamet bör kontaktas.
Helland et al. (2013) menar att sjuksköterskan bör ha det övergripande ansvaret att först initiera
frågan om sexuell hälsa då hen befinner sig nära patienten under en längre tid. När frågan är
initierad ska sjuksköterskan sedan hänvisa vidare till lämplig profession (Helland et al., 2013).
Resultatet i föreliggande studie tyder på ett gemensamt ansvar att fråga och uppmärksamma
den sexuella hälsan och ingen specifik yrkeskategori ansågs ha det övergripande ansvaret.
För att arbeta främjande för god sexuell hälsa och motverka sexuell ohälsa behövs kunskap om
komplexa faktorer som skapar en persons sexualitet. Dessa faktorer påverkar sättet en person
uttrycker sin sexualitet och om det bidrar till sexuell hälsa eller ohälsa (WHO, 2006). Detta
överensstämmer med resultatet i föreliggande studie då det framkom att informanterna
efterfrågade mer utbildning och kunskap. Även tidigare studier (Helland et al., 2013; Hyland &
Mc Grath, 2013; Taylor, 2011) visar en efterfrågan av utbildning inom sexuell hälsa. Resultatet
i föreliggande visar även att utbildning skulle vara bra för uppmärksammandet av olika typer
av sexualitet samt att arbetsterapeuter behöver ha en öppen och tillåtande attityd i sitt
bemötande. Detta för att undvika stereotypa uppfattningar gällande könsroller och att inte ha
förutfattade meningar gällande heterosexuella normer. Detta är relevant då det i Hyland &
McGrath (2013) studie framkom att gällande verksamhet styrdes av en heteronormativ diskurs
29 vilket således innebar en heteronormativ kultur. I föreliggande studie fanns en efterfrågan av
riktlinjer för bemötande av sexuell hälsa hos patienter som upplever en kroppsförändring. Även
tidigare studier har belyst efterfrågan av tydliga riktlinjer och checklistor för att öka
medvetenheten kring sexuell hälsa (Hyland & Mc Grath, 2013).
Stora likheter kan dras mellan föreliggande studies resultat och tidigare internationella studier
som framkommit i bakgrunden. Föreliggande studies resultat tyder på att informanterna haft ett
tydligt arbetsterapeutiskt förankrat aktivitetsperspektiv. Informanternas fokus har legat på
patienternas subjektiva upplevelser som öppnade upp för samtal kring den sexuella hälsan.
Klientcentrering, aktvitetsfokus och evidensbaserat arbete är tre grundläggande teman som
finns inom arbetsterapi och är generaliserbart i varje arbetsterapiverksamhet, oavsett land
(Crepeau et al., 2009). Detta kan förklara varför resultaten i föreliggande studie har många
gemensamma faktorer som resultat i tidigare nämnda internationella studier. Då resultatet i
föreliggande studie visar många likheter med tidigare internationella studier inom området kan
en viss överförbarhet av det föreliggande resultatet vara möjlig då en viss förståelse kan
appliceras inom ett liknande område (Malterud, 2009).
7.2 Metoddiskussion
En kvalitativ metod valdes till föreliggande studie då det gynnar en djupare förståelse för
upplevelser och erfarenheter. Eftersom syftet med studien var att förstå och beskriva passade en
kvalitativ metod då en kvantitativ metod fokuserar på att förklara eller förutsäga (Malterud,
2009). Generaliserbar kunskap är viktigt för att kartlägga övergripande kunskap, men också en
djupare förståelse för en dynamisk process är viktigt då den individuella människan är unik och
befinner sig i en sociokulturell kontext. Malterud (2009) menar att en kvalitativ metod är
lämplig för att undersöka just dynamiska processer.
Genom ett bekvämlighetsurval inkluderades berörda informanter. Detta möjliggjorde att
datainsamlingen kunde påbörjas tidigt vilket upplevdes positivt av författarna. Informanterna
var yrkesverksamma inom olika verksamhetsområden vilket gav ett brett spektra av
erfarenheter
och
kunskap.
Författarna
valde
ut
arbetsterapeuter
inom
olika
verksamhetsområden där patientens kroppsförändring stod i fokus, för att få en helhetsbild av
arbetet med sexuell hälsa. Fisher (2007) anser att för att få bästa möjliga bild av en persons
30 aktivitetsförmåga bör en top down approach tillämpas för att eliminera egna tolkningar om
huruvida skada eller sjukdom påverkar personens utförande i aktivitet. Detta valde författarna i
föreliggande studie att utgå ifrån varpå patienternas skador eller sjukdomar inte blev det
primära fokus. Tiden som yrkesverksam arbetsterapeut varierade mellan informanterna med ett
spann på fem veckor till 38 år. Detta såg författarna som både en styrka och en svaghet då en
blandad erfarenhet som arbetsterapeut fanns med. Att ha arbetat så länge som 38 år medför en
lång yrkeserfarenhet men kan innebära brist på uppdaterad teoretisk kunskap. En nyexaminerad
arbetsterapeut har dock färsk kunskap från den senaste teoretiska litteraturen men saknar
således yrkeserfarenhet från arbetsterapeutyrket. I föreliggande studie sågs denna variation av
yrkeserfarenhet som en tillgång. Informanterna i föreliggande studie representerades av både
det kvinnliga och det manliga könet vilket ses som en styrka av författarna då både kvinnor och
män arbetar som arbetsterapeuter. Det förekom ingen större variation i kommunikationen under
intervjuerna beroende på om det var en kvinna eller man som var informant. Robertsson (2007)
menar att kvinnor fokuserar på psykosociala och emotionella aspekter i större utsträckning än
män men detta var inget som utgjorde någon betydande del i denna studie.
Begreppen sexualitet och sexuell hälsa i enlighet med WHO (2010; 2006) användes i
intervjuguiden och definitionen av sexualitet gavs skriftligt och muntligt till informanterna vid
intervjutillfället. Begreppet sexuell hälsa förklarades enbart muntligt vilket kan ses som en
svaghet. Inga otydligheter framkom dock gällande begreppen vilket leder till slutsatsen att detta
inte påverkade informanternas svar. Att beskriva vad begreppen innefattar i relation till
föreliggande studie ansågs gynna arbetsrelationen mellan intervjuare och informant (Lantz,
2013).
Studiens giltighet ger en indikation på hur trovärdigt studiens resultat är (Lundman & Hällgren
Graneheim, 2012). Kvalitativ metod i form av intervju kan ge resultat som på ett eller annat sett
vinklats då denna form av data är lättare att övertolka än siffror och diagram. För att undvika
detta är det viktigt att kontrollera och revidera intervjufrågorna innan de ställs samt att
kontrollera att den insamlade datan speglar informanten och inget annat (Lantz, 2013). I
föreliggande studie utfördes en pilotintervju på yrkesverksamma sjuksköterskor för att
säkerställa frågornas tydlighet. Pilotintervjun utfördes på en profession inom hälso- och
sjukvården för att likna det tänkta urvalet som var arbetsterapeuter. Intervjufrågorna var tydliga
samt ställdes på ett sätt som inte styrde informantens svar. För att säkerställa ett öppet samtal
med chans till relevanta följdfrågor gjordes intervjuguiden inte alltför detaljerad (Malterud,
31 2009). För att öka studiens tillförlitlighet deltog båda författarna vid varje intervjutillfälle.
Detta möjliggjorde att relevanta följdfrågor kunde ställas och olika variationer av
informanternas upplevelser fångas upp (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).
Intervjuerna spelades in med mobiltelefon vilket kan ses som en negativ aspekt i föreliggande
studie då mobiltelefonerna även användes privat av författarna. Transkriberingen ägde rum i
direkt anslutning till intervjuerna varpå ljudinspelningarna raderades kort därpå. Informanterna
informerades om detta och samtycke erhölls vilket ses positivt ur konfidentialitetsprincipen
(Kvale & Brinkmann, 2009).
En beskrivande kvalitativ innehållsanalys med struktur från Lundman & Hällgren Graneheim
(2012) tillämpades på det transkriberade materialet för att säkerställa att datan speglade
informanterna. De transkriberade intervjuerna lästes separat upprepade gånger, därefter gjorde
författarna delar av analysen gemensamt vilket ökar tillförlitligheten (Malterud, 2009).
Preliminära domäner bildades separat av författarna och sammanfördes sedan gemensamt då
författarna dragit liknande slutsatser. Att författarna utförde första steget i dataanalysen enskilt
ses som en styrka då detta ökar möjligheten att identifiera flera variationer och nyanser av den
insamlade datan (Malterud, 2009) vilket således ökar tillförlitligheten. Att liknande domäner
framkom i författarnas enskilda analys tyder på ett noggrant analysarbete. När domäner
identifierats fortsatte författarna analysen gemensamt genom diskussion. Att tillsammans
diskutera fram ett enhetligt resultat påverkar också tillförlitligheten positivt (Kvale &
Brinkmann, 2009). En rad för rad kodning minskar risken för att författarnas egna tolkningar
färgar analysen. En allt för detaljerad kodning kan dock leda till att helheten förbises varpå en
viss grad av egen tolkning behövs för att göra resultatet begripligt och meningsfullt. Utvalda
citat inkluderades för att styrka de teman som växte fram i analysprocessen och ökade således
tillförlitligheten (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).
Tillförlitligheten påverkar överförbarheten och handlar om huruvida resultatet kan användas
och överföras till en annan kontext (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Malterud (2009)
beskriver hur allmängiltiga studieresultat endast går att se i undantagsfall då det är
problematiskt att generalisera resultat till alla människor i alla sorters samhällen. Kvalitativa
studier har som mål att ge en ökad förståelse varpå resultaten inte kan överföras till andra
sammanhang eller tidpunkter (Friberg, 2012). En positiv aspekt är dock att ett kvalitativt
resultat kan bidra till ett genombrott för förståelse inom ett allmänt område. Denna förståelse
32 kan således tillämpas på ett liknande allmänt område (Malterud, 2009) och det är då upp till
läsaren att avgöra resultatets överförbarhet till annan kontext (Lundman & Hällgren
Graneheim, 2012).
7.3 Förslag på fortsatta studier
Behov av fortsatta studier finns för att öka arbetsterapeuters uppmärksamhet kring den sexuella
hälsan hos patienter som upplever en kroppsförändring efter skada eller sjukdom. Det finns ett
behov av utbildning och en efterfrågan av riktlinjer för hur området ska bemötas vilket är något
som behöver undersökas vidare.
8. SLUTSATSER
Utifrån arbetsterapeutens tolkningar av patientens subjektiva upplevelser kan slutsatser dras
kring patientens sexuella hälsa. Detta ger en möjlighet för arbetsterapeuten att samtala om
sexuell hälsa på patientens villkor samt öppnar upp för olika arbetsterapeutiska interventioner.
Arbetsterapeutens roll varierar beroende på patientens behov och ett bra teamarbete gynnar
bemötandet av den sexuella hälsan. Det finns en efterfrågan av att innefatta sexualitet och
sexuell hälsa i större utsträckning i grundutbildningen för arbetsterapeuter då det finns ett
behov av ökad kunskap inom området. Föreliggande studie visar att arbetsterapeuter sekundärt
arbetar för att främja patientens sexuella hälsa och att ämnet behöver uppmärksammas mer i
det kliniska arbetet.
9. TACK
Vi vill tacka de arbetsterapeuter som medverkade som informanter i denna studie, utan er hade
detta arbete inte varit möjligt. Vi vill även tacka vår handledare Mandana Fallahpour för god
handledning samt våra kurskamrater i handledningsgruppen för givande diskussioner och bra
feedback under kursens gång. Ett stort tack riktar vi också till våra vänner och familjer för
uppmuntran och stöd under arbetets gång. Till slut vill vi tacka varandra för visad tålmodighet
och ett bra samarbete.
33 10. REFERENSLISTA
American Occupational Therapy Association (AOTA). (2002). Occupational therapy practice
framework: Domain & Process. American Journal of Occupational Therapy, 56(6), 609-639.
American Occupational Therapy Association. (AOTA). (2008). Occupational therapy practice
framework: Domain and process (2nd ed.). American Journal of Occupational Therapy, 62,
625–683.
Annon, J. (1976). The PLISSIT model: A proposed conceptual scheme for the behavioral
treatment of sexual problems. Journal of Sex Education and Therapy, 2(2), 1-15.
Atroshi, I., Gummesson, C., Andersson, B., Dahlgren, E., & Johansson, A. (2000). The
disabilities of the arm, shoulder and hand (DASH) outcome questionnaire: reliability and
validity of the Swedish version evaluated in 176 patients. Acta Orthopaedica Scandinavica,
71(6), 613-618.
Atroshi, I., & Gummesson, C. (2003) Disabilities of the arm, shoulder and hand- svenska
DASH. Hämtad 2015-03-16 från
http://dash.iwh.on.ca/system/files/translations/DASH_Swedish.pdf
Borell, L., & Erikson, A. (2013) Policy för hantering av etiska frågor i samband med
genomförandet av examensarbeten, kandidatnivå, 15 hp, inom Arbetsterapeutprogrammet vid
Karolinska
Institutet.
Hämtad
2015-03-17
från
https://pingpong.ki.se/courseId/13186/courseDocsAndFiles.do?nodeTreeToggleFolder=124761
16
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a upplagan). Malmö: Liber AB.
Calabró, R.S., De Luca, R., Conti-Nibali, V., Reitano, S., Leo A., & Bramanti, P. (2013).
Sexual dysfunction in male patients with multiple sclerosis: a need for counseling.
International Journal of Neuroscience, 124(8): 547–557.
Cohn, E.S. (2009). Team interaction models and team communication. I E. B. Crepeau & B. A.
B. Schell (Red.), Willard and Spackman´s occupational therapy (11th ed., ss 216-22).
Phidelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Crepeau, E.B., Schell, B.A.B., & Cohn, E.S. (2009) Contemporary occupational therapy
practice in the United States. I E. B. Crepeau & B. A. B. Schell (Red.), Willard and
Spackman´s occupational therapy (11th ed., ss 216-22). Phidelphia: Lippincott Williams &
Wilkins.
Esmail, S., Esmail, Y., & Munro, B. (2001). Sexuality and disability: the role of health care
professionals in providing options and alternatives for couples. Sexuality & Disability, 19(4),
267-282.
Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007) OTIPM: En modell för professionellt resonemang som
främjar bästa praxis i arbetsterapi. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.
34 Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund:
Studentlitteratur.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka:
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Helland, Y. Garratt, A. Kjeken, I. Kvien, T.K., & Dagfinrud, H. (2013). Current practice and
barriers to the management of sexual issues in rheumatology: results of a survey of health
professionals. Scand J Rheumatol, 42:20–26.
Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Hyland, A., & Mc Grath, M. (2013). Sexuality and occupational therapy in Ireland- a case of
ambivalence? Disability & Rehabilitaion, 35(1): 73-80.
Kielhofner, G. (2012). Model of Human Occupation: Teori och Tillämpning (C. Falk, K. Falk,
H. Stedman, övers). Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. &
Höglund Nielsen, B (Red), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (187-202).
Lund: Studentlitteratur.
Löfgren-Mårtenson, L. (2013). Sexualitet. Malmö: Liber AB.
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
McGrath, M., & Lynch, E. (2014). Occupational therapists' perspectives on addressing sexual
concerns of older adults in the context of rehabilitation. Disability & Rehabilitation, 36(8),
651-657. doi:10.3109/09638288.2013.805823
Nørskov, K,H., Schmidt, M., & Jarden, M. (2015). Patients' experience of sexuality 1-year after
allogeneic gaematopoietic stem cell transplantation. European Journal of Oncology Nursing,
xxx 1-8. doi:10.1016/j.ejon.2014.12.005
Robertsson, E. (2007). Genusperspektiv: varför behövs det? I B. Fossum (red).
Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Sakellariou, D., & Algado, S. (2006). Sexuality and disability: a case of occupational injustice.
British Journal Of Occupational Therapy, 69(2), 69-76.
Socialstyrelsen. (2014). Underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och
rättigheter. Hämtad 2015-03-16 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/201410-26
35 Taylor, B., & Davis, S. (2007). The Extended PLISSIT Model for addressing the sexual
wellbeing of individuals with an acquired disability or chronic illness. Sexuality & Disability,
25(3), 135-139.
Taylor, B. (2011). The impact of assistive equipment on intimacy and sexual expression.
British
Journal
Of
Occupational
Therapy,
74(9),
435-442.
doi:10.4276/030802211X13153015305637
Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Törnquist, K., & Sonn, U. (2011). ADL-taxonomi: en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka:
Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.
World Health Organization (WHO). (2006). Defining sexual health: Report of a technical
consultation on sexual health, 28–31 January 2002. Geneva: World Health Organization.
World Health Organization (WHO). (2010). Developing sexual health programmes: A
framework for action. Hämtad 2015-02-17 från http://apps.who.int/iris/handle/10665/705
BILAGA 1
Förfrågan om deltagande i mindre vetenskaplig studie
Hej,
Vi är två arbetsterapeutstudenter som läser sista terminen på arbetsterapeutprogrammet på
Karolinska Institutet. Vi skriver nu vårt examensarbete som handlar om sexuell hälsa och
arbetsterapi och söker deltagare till vårt arbete. Syftet med studien är att undersöka och
beskriva yrkesverksamma arbetsterapeuters erfarenheter kring hur sexuell hälsa kan bemötas
hos patienter som efter skada eller sjukdom upplever en kroppsförändring. Oavsett om du
arbetar aktivt med området sexuell hälsa eller inte så är din medverkan viktig.
Hänsyn tas till Karolinska Institutets etiska regler. Deltagandet är frivilligt och informanten
kan när som helst avsluta sin medverkan. Intervjuerna kommer att spelas in för att säkerställa
insamlad data och därefter raderas efter transkribering. Även det transkriberade materialet
kommer förstöras efter analysfasen. Vid transkribering kodas materialet för att säkerställa
informanternas anonymitet.
Intervjuerna beräknas ta 30-45 minuter och kommer äga rum så snart som möjligt.
För deltagande i vår studie eller frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss eller vår
handledare på nedanstående kontaktuppgifter.
Med vänliga hälsningar,
Emy Hurtig: [email protected] / tel: XXX- XXX XX XX
Camilla Tell: [email protected] / tel: XXX- XXX XX XX
Handledare: Mandana Fallahpour – [email protected]
BILAGA 2
Intervjuguide
Tack för att Du vill medverka i vår studie.
Syftet med studien är att undersöka och beskriva yrkesverksamma arbetsterapeuters
erfarenheter kring hur sexuell hälsa kan bemötas hos patienter som efter skada eller sjukdom
upplever en kroppsförändring.
Sexuell hälsa innebär en förmåga att uttrycka sin sexualitet.
Definition av sexualitet enligt WHO:
“... a central aspect of being human throughout life encompasses sex, gender identities
and roles, sexual orientation, eroticism, pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality
is experienced and expressed in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values,
behaviours, practices, roles and relationships. While sexuality can include all of these
dimensions, not all of them are always experienced or expressed. Sexuality is influenced
by the interaction of biological, psychological, social, economic, political, cultural, legal,
historical, religious and spiritual factors.” (WHO, 2010, s. 4)
Deltagandet är frivilligt och Du kan när som helst avsluta din medverkan. Intervjuerna
kommer att spelas in för att säkerställa insamlad data och därefter raderas efter transkribering.
Vi vill även informera om att eventuella citat från Dig kan förekomma i arbetet. Alla
uppgifter behandlas anonymt.
•
Hur länge har du varit yrkesverksam arbetsterapeut?
•
Anser du att sexualitet är en del av livets dagliga aktiviteter? På vilket sätt?
•
Vad har du för erfarenheter av arbetsterapeutens roll gällande sexuell hälsa i arbete
med patienter som efter skada eller sjukdom upplever en kroppsförändring?
•
Berätta om dina erfarenheter kring arbete med sexuell hälsa hos patienter som efter
skada eller sjukdom upplever en kroppsförändring?
-
•
På vilket sett har du sett att skador eller sjukdomar påverkar patientens sexuella hälsa?
Hur tänker du kring att initiera ett samtal om sexualitet och sexuell hälsa med en
patient som efter skada eller sjukdom upplever en kroppsförändring?
-
Hur skulle du känna dig säkrare/tryggare i att initiera frågor kring sexualitet och
sexuell hälsa?
•
Hur anser du att ni skulle kunna förbättra ert arbete inom sexuell hälsa med patienter
som efter skada eller sjukdom upplever en kroppsförändring på den verksamhet du
arbetar i?
Sammanfatta samtalet så att all information har uppfattats rätt.
Är det något du vill tillägga?
Är det okej att kontakta Dig under analysprocessen om behov uppstår?
TACK för Ditt deltagande!