NYHETSBREV - Parkinsonförbundet

advertisement
NYHETSBREV
5 # 20/10-2014 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSONS SJUKDOM
NY MEKANISM FÖR ATT REPARERA
HJÄRNAN
TILLVÄXTFAKTORER OCH KEMISKA
SUBSTANSER
Vid transplantationsförsök är överlevnaden av
transplanterade celler ofta dålig. En möjlig
orsak till detta kan vara brist på tillväxtfaktorer i
den vuxna hjärnan. Därför har många studier
genomförts för att hitta en eller flera tillväxtfaktorer som kan stödja de transplanterade
cellerna. En sådan faktor är tillväxtfaktorn
GDNF. Maria Chermenina, Umeå universitet,
visar i sin avhandling att normal produktion av
denna tillväxtfaktor är nödvändig för de
dopaminproducerande cellernas uppbyggnad
och långvariga överlevnad. GDNF kan bli en
väg att skydda både kroppsegna och injicerade
dopaminproducerande celler i hjärnan. Det kan i
sin tur ge möjligheter att stoppa
sjukdomsutvecklingen vid Parkinsons sjukdom.
Hon har även undersökt proteinet alfasynuklein,
som vid Parkinsons sjukdom ändrar form av
okänd anledning. Det veckas fel och leder till en
förlust av nervceller i hjärnan.
I sina studier visar hon bland annat att små
kemiska substanser, med namnet FN075, med
en struktur som liknar små proteiner har
förmåga att påskynda eller bromsa
felveckningen av alfasynuklein.
Källa: Umeå universitet
Avhandlingens titel: GDNF and alphasynuclein in nigrostriatal degeneration.
Forskarna Zaal Kokaia och Olle Lindvall vid
Lunds universitet, tillsammans med Jonas
Frisén vid Karolinska Institutet, har upptäckt en
tidigare okänd mekanism genom vilken hjärnan
producerar nya nervceller efter stroke. Det är
första gången som astrocyter, en grupp av
stödjeceller i nervsystemet, har visat sig ha
kapacitet att starta en process som leder till att
nya nervceller bildas efter stroke. Forskarna har
också identifierat den signalmekanism, som
reglerar omvandlingen av astrocyter till
nervceller. Resultaten från studien tyder på att
den latenta funktionen att bilda nervceller i
astrocyterna kan aktiveras inte bara av stroke
utan även av andra mekanismer. Om den nya
mekanismen fungerar även i den mänskliga
hjärnan och kan förstärkas kan det få klinisk
betydelse, inte bara för strokepatienter, utan
också för att ersätta nervceller som har dött och
därmed återställa funktion hos patienter med
andra sjukdomar såsom Parkinsons- och
Huntingtons sjukdom, säger Olle Lindvall,
seniorprofessor i neurologi vid Lunds
universitet. Källa: Lunds universitet
A latent neurogenic program in astrocytes
regulated by Notch signaling in the mouse.
Jens P. Magnusson1, Christian Göritz1,
Jemal Tatarishvili, David O. Dias, Emma M.
K. Smith, Olle Lindvall, Zaal Kokaia, Jonas
Frisén.
Science 10 October 2014: Vol. 346 no. 6206
pp. 237-241
1
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
NYHETSBREV
5 # 20/10-2014 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSONS SJUKDOM
MEDICIN FRÅN SKOGEN
DE SPRÄNGDE
LJUSMIKROSKOPETS GRÄNSER
Ett av de i särklass hälsosammaste bären är
slånbär, som enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är allra rikast på antioxidanter,
och innehåller 40 gånger mer antioxidanter än
vindruvor. Inget slår dock blåbär när det gäller
antioxidanten antocyanin. Den håller nervcellerna i trim, förbättrar syn och minne och har
antiinflammatoriska hälsoeffekter. Dessutom
kan sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons
bromsas i djurförsök. Professor Ingrid
Strömberg, verksam vid avdelningen för
integrativ medicinsk biologi på Umeå
universitet, testar blåbär på Parkinsonsjuka
möss med överraskande resultat.
Eric Betzig, Stefan W. Hell och William E.
Moerner belönas med 2014 års Nobelpris i
kemi. Länge har ljusmikroskopin hämmats av
en förmodad begränsning: att det aldrig skulle
gå att nå en upplösning bättre än halva ljusets
våglängd. Med hjälp av fluoroscerande
molekyler har de snillrikt kringgått denna gräns.
Deras banbrytande arbeten har tagit
ljusmikroskopin till nanodimensioner. Med det
som numera kallas nanoskopi kan forskare
synliggöra enskilda molekylers vägar inuti
levande celler. De kan se hur molekyler formar
synapser mellan hjärnans nervceller; de kan
följa proteiner som aggregerar till klumpar vid
Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Det bästa
med deras metoder är att de kan användas
utan att ta död på cellerna. Om det är något
som händer i en cell, något som börjar bete sig
konstigt, så kan man sätta en markör på det
och följa processen medan cellen fortfarande
lever. Deras arbete har revolutionerat
forskningen och kan på lång sikt göra det
möjligt att bota sjukdomar som Alzheimer och
Parkinson, säger professor Sara Snogerup
Linse, medlem av Nobelkommittén.
Källor: Forskning.se och SVT.se
Om hjärnan skadas, så som vid Parkinson, ökar
immuncellerna i hjärnan och inflammationen blir
långvarig. Hos de djur som får blåbär ökar
immuncellerna mycket snabbt för att sedan
försvinna, samtidigt som det sker en återväxt av
nervfibrer. Kontrolldjuren, vars hjärnor skadats,
får en långsam stegring av immuncellerna
precis som hos parkinsonpatienterna, och det
blir ingen återväxt av nervfibrer. Vår hypotes är
att immuncellerna hjälper till att rensa ut det
som skadats och skapar en bättre miljö för
återskapande. Doserna som djuren får motsvarar en kaffekopp blåbär för oss människor,
berättar Ingrid Strömberg. Men för att få upp
effekterna i blodet måste man äta blåbär
dagligen. Bär kan frysas utan att de nyttiga
antocyaninerna förstörs. Bär klarar att värmas
till 80 - 100°C, men klarar max tio minuter i
denna temperatur innan antocyaninerna bryts
ner. Källor: GöteborgsPosten, SLU, SIK
Sara Snogerup Linse är årets mottagare av
KTH:s stora pris och 1,2 miljoner kronor. Hon
har genom sin molekylärfysikaliska forskning
vidgat och utvecklat kunskapen kring proteiners
biofysikaliska kemi och deras avgörande roll vid
bl a Parkinsons sjukdom.
2
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
NYHETSBREV
5 # 20/10-2014 FORSKNING & BEHANDLING VID
PARKINSONS SJUKDOM
STAMCELLER I FOKUS PÅ
TRANSATLANTISKT MÖTE
hade den lägsta nivån av beta-amyloid var det
över 90 procent av försökspersonerna som fick
Alzheimers inom den närmaste tioårsperioden.
Att ha en viss mängd beta-amyloid i blodet är
normalt. Finns det då ovanligt lite av ämnet i
blodet, så har beta-amyloiden i stället
ansamlats i hjärnan, menar forskarna.
Upplagringen av beta-amyloid i hjärnbarken
börjar i ett mycket tidigt skede av sjukdomen,
kanske så långt som tio till tjugo år innan
symtomen dyker upp på allvar. Oskar Hansson
och hans grupp har visat att ryggvätskeprovet
kan sålla fram dessa patienter inte bara i ett
noga styrt forskningssammanhang, utan även
som en del av den kliniska vardagen. Det kan
därför göra det möjligt för läkarna att tidigt ge
sina patienter rätt diagnos. En tidig diagnos av
patienter med förhöjd Alzheimers-risk kan
också vara till nytta för läkemedelsindustrin. Att
sätta in medicinering när sjukdomen väl skadat
hjärnan har visat sig verkningslöst, och
eventuella nya läkemedel bör därför testas på
personer som inte redan utvecklat sjukdomen
fullt ut.
Källa: Lunds universitet
Temat för det svensk-amerikanska mötet
SALSS, Swedish American Life Science
Summit i Stockholm var Framtidens medicin.
Forskningen och utvecklingen inom området
har gått snabbt framåt. Under en paneldiskussion konstaterades dock att stamcellsområdet lockar många lycksökare och att det
också sker en hel del dålig forskning på
området.
Det har bland annat lett till en medicinsk turism
där människor åker till t ex Kina och Filippinerna
för att få behandlingar som inte är godkända av
regulatoriska myndigheter. Sammantaget var
dock samtliga i panelen eniga om att stamcellsterapiområdet har stor potential och innebär
unika möjligheter att bota svåra sjukdomar.
Urban Lendahl, professor i genetik vid
Karolinska Institutet siade om utvecklingen:
- Jag tror att Parkinsons sjukdom kan vara
nästa mål för stamcellsterapi. Samtidigt ska
man komma ihåg att de neurodegenerativa
sjukdomarna är ett komplext territorium. Så det
gäller att ha realistiska förväntningar.
Källa: Life Science Sweden
innehåller
kvalitetssäkrad information om olika aspekter av
Parkinsons sjukdom. Många sjuka, anhöriga
och sjukvårdspersonal söker information
dagligen på sajten. Där hittar man även kurser,
t ex 13-14 november arrangerar Parkinsonakademien en utbildning under rubriken ”Hur
hjälper vi bäst de svårast sjuka parkinsonpatienterna?”. Utbildningen vänder sig till alla
som arbetar inom sjukvården – läkare,
parkinsonsjuksköterskor, sjukgymnaster,
arbetsterapeuter, logopeder, m fl. Besök gärna:
www.parkinsonguiden.se
ENKELT PROV KAN AVSLÖJA
ALZHEIMERS-RISKER
Oskar Hansson och hans forskargrupp i Lund
har redan tidigare hittat Alzheimers-relaterade
biomarkörer i ryggvätskan hos personer med
lättare minnessvårigheter. De har kunnat visa
att en låg nivå av ämnet beta-amyloid ökar
risken för Alzheimers sjukdom. I den grupp som
3
PARKINSONFONDEN *
Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond
Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949
www.parkinsonfonden.se
*Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards