NYHETSBREV 5 # 20/10-2014 FORSKNING & BEHANDLING VID PARKINSONS SJUKDOM NY MEKANISM FÖR ATT REPARERA HJÄRNAN TILLVÄXTFAKTORER OCH KEMISKA SUBSTANSER Vid transplantationsförsök är överlevnaden av transplanterade celler ofta dålig. En möjlig orsak till detta kan vara brist på tillväxtfaktorer i den vuxna hjärnan. Därför har många studier genomförts för att hitta en eller flera tillväxtfaktorer som kan stödja de transplanterade cellerna. En sådan faktor är tillväxtfaktorn GDNF. Maria Chermenina, Umeå universitet, visar i sin avhandling att normal produktion av denna tillväxtfaktor är nödvändig för de dopaminproducerande cellernas uppbyggnad och långvariga överlevnad. GDNF kan bli en väg att skydda både kroppsegna och injicerade dopaminproducerande celler i hjärnan. Det kan i sin tur ge möjligheter att stoppa sjukdomsutvecklingen vid Parkinsons sjukdom. Hon har även undersökt proteinet alfasynuklein, som vid Parkinsons sjukdom ändrar form av okänd anledning. Det veckas fel och leder till en förlust av nervceller i hjärnan. I sina studier visar hon bland annat att små kemiska substanser, med namnet FN075, med en struktur som liknar små proteiner har förmåga att påskynda eller bromsa felveckningen av alfasynuklein. Källa: Umeå universitet Avhandlingens titel: GDNF and alphasynuclein in nigrostriatal degeneration. Forskarna Zaal Kokaia och Olle Lindvall vid Lunds universitet, tillsammans med Jonas Frisén vid Karolinska Institutet, har upptäckt en tidigare okänd mekanism genom vilken hjärnan producerar nya nervceller efter stroke. Det är första gången som astrocyter, en grupp av stödjeceller i nervsystemet, har visat sig ha kapacitet att starta en process som leder till att nya nervceller bildas efter stroke. Forskarna har också identifierat den signalmekanism, som reglerar omvandlingen av astrocyter till nervceller. Resultaten från studien tyder på att den latenta funktionen att bilda nervceller i astrocyterna kan aktiveras inte bara av stroke utan även av andra mekanismer. Om den nya mekanismen fungerar även i den mänskliga hjärnan och kan förstärkas kan det få klinisk betydelse, inte bara för strokepatienter, utan också för att ersätta nervceller som har dött och därmed återställa funktion hos patienter med andra sjukdomar såsom Parkinsons- och Huntingtons sjukdom, säger Olle Lindvall, seniorprofessor i neurologi vid Lunds universitet. Källa: Lunds universitet A latent neurogenic program in astrocytes regulated by Notch signaling in the mouse. Jens P. Magnusson1, Christian Göritz1, Jemal Tatarishvili, David O. Dias, Emma M. K. Smith, Olle Lindvall, Zaal Kokaia, Jonas Frisén. Science 10 October 2014: Vol. 346 no. 6206 pp. 237-241 1 PARKINSONFONDEN * Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949 www.parkinsonfonden.se *Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll. NYHETSBREV 5 # 20/10-2014 FORSKNING & BEHANDLING VID PARKINSONS SJUKDOM MEDICIN FRÅN SKOGEN DE SPRÄNGDE LJUSMIKROSKOPETS GRÄNSER Ett av de i särklass hälsosammaste bären är slånbär, som enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är allra rikast på antioxidanter, och innehåller 40 gånger mer antioxidanter än vindruvor. Inget slår dock blåbär när det gäller antioxidanten antocyanin. Den håller nervcellerna i trim, förbättrar syn och minne och har antiinflammatoriska hälsoeffekter. Dessutom kan sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons bromsas i djurförsök. Professor Ingrid Strömberg, verksam vid avdelningen för integrativ medicinsk biologi på Umeå universitet, testar blåbär på Parkinsonsjuka möss med överraskande resultat. Eric Betzig, Stefan W. Hell och William E. Moerner belönas med 2014 års Nobelpris i kemi. Länge har ljusmikroskopin hämmats av en förmodad begränsning: att det aldrig skulle gå att nå en upplösning bättre än halva ljusets våglängd. Med hjälp av fluoroscerande molekyler har de snillrikt kringgått denna gräns. Deras banbrytande arbeten har tagit ljusmikroskopin till nanodimensioner. Med det som numera kallas nanoskopi kan forskare synliggöra enskilda molekylers vägar inuti levande celler. De kan se hur molekyler formar synapser mellan hjärnans nervceller; de kan följa proteiner som aggregerar till klumpar vid Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Det bästa med deras metoder är att de kan användas utan att ta död på cellerna. Om det är något som händer i en cell, något som börjar bete sig konstigt, så kan man sätta en markör på det och följa processen medan cellen fortfarande lever. Deras arbete har revolutionerat forskningen och kan på lång sikt göra det möjligt att bota sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, säger professor Sara Snogerup Linse, medlem av Nobelkommittén. Källor: Forskning.se och SVT.se Om hjärnan skadas, så som vid Parkinson, ökar immuncellerna i hjärnan och inflammationen blir långvarig. Hos de djur som får blåbär ökar immuncellerna mycket snabbt för att sedan försvinna, samtidigt som det sker en återväxt av nervfibrer. Kontrolldjuren, vars hjärnor skadats, får en långsam stegring av immuncellerna precis som hos parkinsonpatienterna, och det blir ingen återväxt av nervfibrer. Vår hypotes är att immuncellerna hjälper till att rensa ut det som skadats och skapar en bättre miljö för återskapande. Doserna som djuren får motsvarar en kaffekopp blåbär för oss människor, berättar Ingrid Strömberg. Men för att få upp effekterna i blodet måste man äta blåbär dagligen. Bär kan frysas utan att de nyttiga antocyaninerna förstörs. Bär klarar att värmas till 80 - 100°C, men klarar max tio minuter i denna temperatur innan antocyaninerna bryts ner. Källor: GöteborgsPosten, SLU, SIK Sara Snogerup Linse är årets mottagare av KTH:s stora pris och 1,2 miljoner kronor. Hon har genom sin molekylärfysikaliska forskning vidgat och utvecklat kunskapen kring proteiners biofysikaliska kemi och deras avgörande roll vid bl a Parkinsons sjukdom. 2 PARKINSONFONDEN * Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949 www.parkinsonfonden.se *Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll. NYHETSBREV 5 # 20/10-2014 FORSKNING & BEHANDLING VID PARKINSONS SJUKDOM STAMCELLER I FOKUS PÅ TRANSATLANTISKT MÖTE hade den lägsta nivån av beta-amyloid var det över 90 procent av försökspersonerna som fick Alzheimers inom den närmaste tioårsperioden. Att ha en viss mängd beta-amyloid i blodet är normalt. Finns det då ovanligt lite av ämnet i blodet, så har beta-amyloiden i stället ansamlats i hjärnan, menar forskarna. Upplagringen av beta-amyloid i hjärnbarken börjar i ett mycket tidigt skede av sjukdomen, kanske så långt som tio till tjugo år innan symtomen dyker upp på allvar. Oskar Hansson och hans grupp har visat att ryggvätskeprovet kan sålla fram dessa patienter inte bara i ett noga styrt forskningssammanhang, utan även som en del av den kliniska vardagen. Det kan därför göra det möjligt för läkarna att tidigt ge sina patienter rätt diagnos. En tidig diagnos av patienter med förhöjd Alzheimers-risk kan också vara till nytta för läkemedelsindustrin. Att sätta in medicinering när sjukdomen väl skadat hjärnan har visat sig verkningslöst, och eventuella nya läkemedel bör därför testas på personer som inte redan utvecklat sjukdomen fullt ut. Källa: Lunds universitet Temat för det svensk-amerikanska mötet SALSS, Swedish American Life Science Summit i Stockholm var Framtidens medicin. Forskningen och utvecklingen inom området har gått snabbt framåt. Under en paneldiskussion konstaterades dock att stamcellsområdet lockar många lycksökare och att det också sker en hel del dålig forskning på området. Det har bland annat lett till en medicinsk turism där människor åker till t ex Kina och Filippinerna för att få behandlingar som inte är godkända av regulatoriska myndigheter. Sammantaget var dock samtliga i panelen eniga om att stamcellsterapiområdet har stor potential och innebär unika möjligheter att bota svåra sjukdomar. Urban Lendahl, professor i genetik vid Karolinska Institutet siade om utvecklingen: - Jag tror att Parkinsons sjukdom kan vara nästa mål för stamcellsterapi. Samtidigt ska man komma ihåg att de neurodegenerativa sjukdomarna är ett komplext territorium. Så det gäller att ha realistiska förväntningar. Källa: Life Science Sweden innehåller kvalitetssäkrad information om olika aspekter av Parkinsons sjukdom. Många sjuka, anhöriga och sjukvårdspersonal söker information dagligen på sajten. Där hittar man även kurser, t ex 13-14 november arrangerar Parkinsonakademien en utbildning under rubriken ”Hur hjälper vi bäst de svårast sjuka parkinsonpatienterna?”. Utbildningen vänder sig till alla som arbetar inom sjukvården – läkare, parkinsonsjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, m fl. Besök gärna: www.parkinsonguiden.se ENKELT PROV KAN AVSLÖJA ALZHEIMERS-RISKER Oskar Hansson och hans forskargrupp i Lund har redan tidigare hittat Alzheimers-relaterade biomarkörer i ryggvätskan hos personer med lättare minnessvårigheter. De har kunnat visa att en låg nivå av ämnet beta-amyloid ökar risken för Alzheimers sjukdom. I den grupp som 3 PARKINSONFONDEN * Hennes Majestät Drottning Silvia, beskyddare av ParkinsonFörbundets Forskningsfond Skeppargatan 52 nb, 114 58 Stockholm, Tel: 08-666 20 78, Pg: 90 07 94-9 Bg: 900-7949 www.parkinsonfonden.se *Parkinsonfonden står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.