Ringelskolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola åk 1-6, grundsärskola åk 1-6
samt fritidshem
Läsår: 2014/2015
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
förskoleklass, grundskola åk 1-6, grundsärskola åk 1-6 samt fritidshem
Ansvariga för planen
Rektor Anneli Andersson
Vår vision
Ringelskolan ska vara en skola för kunskap och trygghet där alla barn och elever ges möjlighet till
positiva möten och bär med sig en god grund för fortsatt lärande.
Planen gäller från
2014-12-02
Planen gäller till
2015-10-15
Läsår
2014/2015
Elevernas delaktighet
Eleverna har deltagit via klassråd och elevråd. Eleverna har själva fått komma med förslag om vilka
aktiviteter som ska vara med som främjande och förebyggande arbete på Ringelskolan.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare har involverats via föräldrarådsrepresentanter. Dessutom har samtliga
vårdnadshavare fått information via veckobrev och uppmanats att komma med förslag på främjande
och försbyggande områden att arbeta med.
Personalens delaktighet
Personalen har deltagit via trygghetsråd och A-dagar. Även kontinuerliga möten med de olika
arbetsenheterna där de olika skolformerna och verksamheterna deltar separat. Den uppdelningen
finns för att varje skolform och verksamhet ska kunna utgå från och kunna lyfta fram sina synpunkter
och perspektiv. Vid personalmöten finns all personal på skolan representerad.
Förankring av planen
Planen har förankrats via klassråd och elevråd, vårdnadshavare har både fått information via
veckobrev och föräldraråd. Likabehandlingsplanen delges på arbetsplatsträff där samtlig personal på
skolan närvarar. Planen ligger ute på Ringelskolans hemsida.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Föregående likabehandlingsplan har vi utvärderat tillsammans med eleverna via elevrådet,
trygghetsrådet föräldraråd och arbetsplatsträffar. Innehållet i den föregående likabehandlingsplanen
innehöll inte dokumentation om vilka främjande arbeten som vi skulle arbeta med under läsåret och
inte heller resultat av trygghetsenkäten.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Föregående likabehandlingsplan har vi utvärderat tillsammans med elever, personal,
vårdnadshavare.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Utarbeta en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan som innehåller de
områden som ska finnas med enligt rekommendationer och en systematik i när trygghetsenkäten
genomförs.
De områden som aktivt arbetades med under förgående läsår var:
Mångfaldsveckan, en vecka då elever fick se en teater framförd av gatubarn. Det gav eleverna en
möjlighet att sätta sig in i andras barns situation med diskussioner därefter om skolgång, tillgång till
mat, allas lika värde.
Där togs även upp om barnkonventionen, i samarbete med kyrkan gjordes olika värderingsövningar
med mål att sätta sig in i andra barns förutsättningar till en trygg miljö och tillgång till skola.
Under hela mångfaldsveckan var det mat med mer internationell prägel och flaggor från andra
nationer uppsatta i skolrestaurangen.
Utvärdering:
Samtliga dessa områden lyftes fram som mycket givande både från personal och från elever. Inte
minst den punkt som gatubarnen höll i.
Samarbete med elevhälsan kring årkurs 4 och 6.
I årskurs fyra delas eleverna in i tjej och killgrupper för att diskutera skolsituation, relationer,
kamratskap, sociala medier för att nämna några områden.
I årskurs sex har det varit en föräldrakväll med olika slags värderingsfrågor som diskuterats. Allt med
mål om att ge föräldrarna utrymme att diskutera med varandra och få tips och råd i sitt föräldraskap.
Utvärdering:
Eleverna i årskurs fyra har tyckt att det varit ett bra inslag och speciellt att de delats in i tjej - och
killgrupper då det gett en möjlighet att prata på ett annat sätt. Ur personal perspektiv har det också
uppfattats positivt och fångat upp en del frågor från eleverna som inte framkommit tidigare. Detta
inslag har tidigare legat i årskurs sju men har flyttats till årskurs sex.
Sambaveckan:
Samtliga elever från förskoleklass till årskurs sex deltog i ett gemensamt sambatåg där eleverna som
har musik har jobbat med förberedelse inför sambatåget på musiklektioner och i klassen.
Utvärdering:
Ett gruppstärkande arrangemang där slutprodukten även visats utåt. Till ett annat år krävs det mer
planering av strukturen då hela skolan är involverad i temat.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-06-19
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Personalen följer upp och utvärderar med stöd av gemensamma frågeställningar på
arbetsenhetsmöte (respektive skolform och verksamhet) och arbetsplatsträff.
Genom frågeställningar till klassråd vilket sammanställs genom elevråd. Genom frågeställningar till
alla föräldrar samlar föräldrarådsrepresentanterna in dessa och utvärderar med rektor på
föräldrarådsmöte.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor Anneli Andersson
Främjande insatser
Namn
EQ på fritids
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Respektera andra människors egenvärde. Mål: Leda till färre konflikter mellan våra barn.
Insats
EQ-arbete tillsammans med barnen. Olika inslag det rör sig om är massage, samarbetsövningar,
lekar, leklotteri, vardagssamtal. Detta är ett område som det ska arbetas med kontinuerligt under
hela läsåret.
Utvärderas genom observationer.
Ansvarig
Personal som arbetar med elevgruppen
Datum när det ska vara klart
Pågår under hela läsåret
Namn
Trivseldagar hela skolan
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Eleverna ska lära känna varandra på skolan. Ökad gemenskap mellan olika klasser och
verksamheter på skolan.
Uppföljning: Muntlig utvärdering bland eleverna på klassråd, förs vidare via
elevrådsrepresentanter till elevrådet. Personal utvärderar insatsen via personalmöte.
Insats
Gemensam dag då eleverna från förskoleklass till årskurs sex spårvis samarbetar med olika
uppgifter. En dag för Norrgården-A-spår, en dag för Mellangården-B-spår och en dag för
Sörgården-C-spår. Elever i årskurs sex utses som gruppledare. Eleverna är tillsammans i grupp
under hela dagen, det innebär även rast och lunch.
Ansvarig
Trygghetsrådet för det aktuella läsåret
Datum när det ska vara klart
Ska utföras under höstterminen
Namn
Samarbete med elevhälsan mellanstadiet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Funktionsnedsättning och Sexuell
läggning
Mål och uppföljning
Eleverna ska tidigt ha en god relation till elevhälsan. Elevhälsan ska vara en naturlig del av skolan.
Insats
Elevhälsans personal besöker klasserna under olika undervisningsmoment. Det kan röra sig om
områden som känslor och kroppen, olika samarbetsövningar. Eftersträva förebyggande arbete.
Uppmärksamma barn som mår dåligt.
Ansvarig
Lärare i samarbete med elevhälsan
Datum när det ska vara klart
Pågående under hela läsåret
Namn
Styrda grupper
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning
Träna samarbete
Lära känna varandra
Ha roligt tillsammans
Insats
Vid arbeten i grupp och luncher är det pedagogerna som styr gruppindelningarna. Detta för att
öka samarbetet, göra alla elever delaktiga och motverka utanförskap.
Ansvarig
Klasslärare/undervisande lärare
Datum när det ska vara klart
Pågående under hela läsåret
Namn
Fyrorna läser
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning
Mål: Ökad gemenskap i skolan och en möjlighet för eleverna i förskoleklass att få träffa äldre
elever och få en bild av vad eleverna arbetar med i årskurs 4. För de äldre eleverna att få läsa för
eleverna i förskoleklass.
Uppföljning: Muntlig uppfölning av respektive lärare.
Insats
Eleverna i årskurs fyra besöker förskoleklass utifrån "spårtänket" A-Norrgården, B-Mellangården,
C-Sörgården. Eleverna i årskurs 4 läser för mindre grupper. Detta sker under höstterminen.
Ansvarig
Undervisande lärare i förskoleklass och årskurs 4
Datum när det ska vara klart
Namn
Faddersystem
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Ålder
Mål och uppföljning
Mål: Ökad trygghet och gemenskap på i Storskogen mellan årskurserna.
Insats
I Storskogen är det ett faddersystem där de äldre eleverna från årskurs 2 och 3 är fadder för
eleverna i årskurs 1. Det är ett sätt att göra de yngre eleverna trygga i sin skolmiljö när de börjar
årskurs 1. Det ger även de äldre eleverna en möjlighet att träna på ansvar och visa de yngre
eleverna olika skolsituationer.
Ansvarig
Undervisande lärare
Datum när det ska vara klart
Pågår under hela läsåret
Namn
Veckobrev
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning
Mål: Att göra vårdnadshavare delaktiga i skolsituationen om de löpande arbete som görs.
Insats
Insats: Samtliga vårdnadshavare får veckovis information om vad som är aktuellt kommande
vecka. Veckobreven finns tillgängliga via Fronter eller i pappersversion.
Ansvarig
Undervisande förskollärare, lärare eller fritidspedagog
Datum när det ska vara klart
Pågår under hela läsåret
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Via enkäter, trygghetsenkät och utvecklingssamtal.
Via elevråd, som har sin grund i klassråd.
Via personalmöten.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna får två gånger per år fylla i en trygghetsenkät om sin skolgång. Denna trygghetsenkät gås
igenom på utvecklingssamtalet tillsammans med vårdnadshavare då frågan kring mobbning och
kränkande behandling lyfts.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har under en A-dag på höstterminen arbetat med att kartlägga områden som vi ska
arbeta med. Lärarna är även delaktiga på så sätt att de genomför trygghetsenkäten tillsammans med
eleverna och fångar upp frågor som lyfts på utvecklingssamtal.
Resultat och analys
Resultat
Förskoleklass
I förskoleklass har det inte genomförts någon trygghetsenkät under läsåret 2013/2014.
Förskoleklassen har istället en enkät med smilies som berör frågeställningar om trivsel,
kamratskap och hur eleven upplever olika aktiviteter.
Analys
De flesta av eleverna upplever att de trivs i förskoleklassen. De trivs med förskoleklassens aktiviteter
och kamrater. Resultatet visar på att de har förmåga att förklara och komma med förslag på
förändringar för att det ska bli bättre.
Fråga om någon vill vara med.
Ge uppåtpuffar, dvs säga snälla saker/ord/ge beröm till varandra.
Hjälpa andra.
Fritids:
Fritidspersonalen använder sig i dagsläget inte av någon enkät till varken föräldrar eller barn. Detta
blir därför ett utvecklingsområde för att se över indikatorer att använda inför ht -15.
Trygghetsenkät:
Trygghetsenkäten besvarades av elever i årkurs 1-6 och genomfördes månadsskiftet
november/december höstterminen 2014.
Lågstadiet och grundsärskolan (10 av 10 klasser): Resultatet av enkäterna visar att samtliga elever på
lågstadiet som svarat trivs bra eller jättebra på skolan. Sex procent av eleverna svarade ja på frågan
om den kände sig otrygg på skolan, de svaren är till mesta del från årskurs 1. Övriga svarade att de
känner sig trygga. På frågan om eleverna tycker att det är någon som bestämmer för mycket på
skolan är det 1-2 två elever i varje klass bland årskurs 1 och 2 som svarat ja på den frågan. I årskurs 3
är det en av de svarande som svarat ja på frågan. Det är 34 procent av eleverna på lågstadiet som har
uppgett att det finns elever på skolan som de tycker verkar vara ensam eller utanför. Det är
framförallt i årskurs ett som många elever gett det svaret. Eleverna har lagt fram följande förslag på
vad de själva kan göra för att alla ska få känna att de har någon att spela/leka med.
Gå fram till den personen och fråga, vill du vara med och leka? (frekvent svar)
Att de får vara med och bestämma.
Ge uppåtpuffar.
Vara snäll.
Analys
De enkäter som lämnats in visar att det är god trivsel på lågstadiet och att i princip samtliga elever
känner sig trygga. Eftersom att många av de som tagit upp att de upplever att det finns elever som är
ensam eller utanför inte angett namn på de elever de tänker på är det svårt att ringa in hur många
elever det rör sig om.
Mellanstadiet (8 klasser av 9):
Resultatet av enkäterna visar att 97 procent av elever på mellanstadiet som svarat trivs bra eller
jättebra på skolan. Tre procent har uppgett att de trivs mindre bra. Tre procent av eleverna svarade
att de kände sig otrygg på skolan men hade inte angett varför. Övriga svarade att de känner sig
trygga. På frågan om eleverna tycker att det är någon som bestämmer för mycket på skolan varierar
det mycket i svar mellan klasserna. De flesta har angett att det inte finns någon som bestämmer för
mycket men i några av klasserna är det namn på klasskamrater som tas upp. I de flesta klasser är det
en eller två elever som angett att de upplever att de finns elever på skolan som är ensam eller
utanför. Eleverna har lagt fram följande förslag på vad de själva kan göra för att alla ska få känna att
de har någon att spela/leka med.
Gå fram till den personen och fråga om den vill vara med.
(frekvent svar)
Frågar nya får de alltid vara med och leka.
Bjuda in dom.
Kommentar om trygghetsenkäten. I de fall där elever namnges under någon av punkterna följs detta
upp i första hand av klasslärare.
Analys
De enkäter som lämnats in visar att det är god trivsel på mellanstadiet och att så gott som samtliga
elever känner sig trygga. Det finns en viss osäkerhet eftersom att det är en klass som inte lämnat
in sammanställning av enkäterna. Eftersom att många av de som tagit upp att de upplever att det
finns elever som är ensam eller utanför inte angett namn på de elever de tänker på är det svårt att
ringa in hur många elever det rör sig om.
Personal:
Personalen har arbetat under A-dagsveckan höstterminen 2014 och under personalmöten för att
kartlägga situationen:
Förskoleklass:
Resultat: Utveckla samverkan mellan grundskolan och fritidshem för att förbättra trygghet och trivsel
bland eleverna är viktigt för att alla ska känna trygghet.
Resultat: Tydliggöra förskoleklassens uppdrag och förväntningar mellan föräldrar och personal.
Fritids:
Fritidspersonalen har genom diskussion och självskattning kommit fram till att många elever har
svårt att förstå varandras känslor, vilket leder till många konflikter. Flera barn saknar förmåga att se
och förstå konsekvenser av sitt handlande.
Lågstadiet:
Resultat: Personalen i åk 1-3 har i kartläggningen kommit fram till att det vid rasterna uppstår allt för
många konfliktsituationer som ibland även följer med in i klassrummet.
Resultat: Mobiltelefoner och sms är en problematik när elever på fritiden eller i anslutning till
skoltiden skickar meddelanden till varandra med anspelning om hot och utfrysning om man inte
håller med påståenden eller gillar något.
Mellanstadiet:
Resultat: Omklädningsrum, flera elever känner sig otrygga i samband med duschsituation. Det är en
känslig ålder under mellanstadietiden, då många elever börjar komma in i puberteten. Från elevrådet
har det kommit önskemål om att sätta upp duschdraperier alternativt bygga bås.
Resultat: Mobiltelefon och sociala medier: Från personalhåll och från föräldrarådet har frågan om
mobiltelefoner som används på felaktigt sätt, tex. för att fotografera/filma någon annan utan den
personens vetskap/tillåtelse. Även att eleverna skriver kränkande saker om varandra på sociala
medier/skickar meddelanden till varandra på fritiden och att den konflikten följer med till skolan.
Förebyggande åtgärder
Namn
Duschsituation - mellanstadiet
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Göra eleverna tryggare i samband med duschsituation.
Åtgärd
Kontakt med fastighetsförvaltningen och andra skolor om möjlighet att köpa in duschdraperier.
Rektor Anneli Andersson kontaktar Sara Persson ansvarig för fastigheterna.
Motivera åtgärd
Eleverna har uttryckt otrygghet i duschsituation.
Ansvarig
rektor Anneli Andersson
Datum när det ska vara klart
Arbetas med under läsåret 2014/2015
Namn
Sociala medier och mobiltelefoner - mellanstadiet
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder
Mål och uppföljning
Mål: Eleverna ska utveckla sina kunskaper om hur sociala medier och hur den kopplas till planen
mot diskriminering och kränkande behandling.
Åtgärd
Fortsatt arbete med eleverna om sociala medier och mobiltelefoner (Ansvariga lärare). Diskutera
på föräldraråd och föräldramöten. Bjuda in polis att diskutera med eleverna vad som gäller
rättsligt. Samarbete med elevhälsan om olika värderingsövningar.
Motivera åtgärd
Det är en fråga som är ständigt återkommande och inom personalen ser vi hur elever far illa av att
ha varit utsatt av kränkning via sociala medier.
Ansvarig
rektor Anneli Andersson (kontakt med elevhälsa och polisen), lärare i kontakt med eleverna
Datum när det ska vara klart
Pågående under hela läsåret.
Namn
Samspel på raster - åk 1-3
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Utveckla rastverksamheten genom lek och sociala relationer på Tallbackas skolgård.
Åtgärd
Vuxenstyrda samarbetande lekar initieras. Anställd socialpedagog som har ett övergripande
ansvar för rasterna tillsammans med rastvärdar. Rastvärd går ut snarast möjligt. All personal som
vistas ute har reflexvästar på sig. Fördelning av vuxna på riskområden ex. pulkbacke och
bandyplan.
Motivera åtgärd
Fler aktiva vuxna behövs på skolgården. Genom förtydligande av gemensamma regler ökar
tydligheten gentemot eleverna - allas elever. När vuxna sprider sig säkerställs vuxenspridning.
Ansvarig
bitr. rektor och anställda på Tallbacka
Datum när det ska vara klart
Arbetas med under läsåret 14/15
Namn
Gemenskap - förskoleklass
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Alla elever ska känna sig lika mycket värda.
Uppföljning sker i februari genom loggbok.
Åtgärd
Arbeta med gruppstärkande aktiviteter och samarbetsövningar. Ge eleverna olika
uppdrag/förtroende och utveckla ansvarstagande successivt. Arbeta med demokrati och
barnkonventionen.
Motivera åtgärd
Att skapa en gruppsammanhållning som gynnar utveckling och lärande ökar trygghet och trivsel.
Att alla ska känna sig lika mycket värda är viktigt för självkänslan.
Ansvarig
Pedagoger i förskoleklass
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår löpande över vt -15
Namn
Förståelse och respekt - fritids
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Alla barn och vuxna ska respektera varandras egenvärde
Åtgärd
Arbeta med samarbetsövningar, drama, massage och kroppsövningar. Boksamtal med böcker
riktade för värdegrundsarbete och filmdiskussioner är metoder att använda.
Motivera åtgärd
Viktigt att använda arbetssätt som tilltalar barnen för att kunna föra utvecklande samtal där alla
känner sig lika mycket värda.
Ansvarig
Fritidspersonalen
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår vt -15
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Ringelskolan ska alla vuxna som elever jobba för att det ska råda en nolltolerans mot trakasserier
och kränkande behandling på vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Vid varje Ae -möte tas trakasserier och kränkande behandling upp och diskuteras bland personalen.
Det kan även vara för att personalen ska kunna delge varandra om det är specifika frågor som de
arbetar kring i en klass eller grupp.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Vårt mål är att en elev och vårdnadshavare i första hand ska vända sig till den personal som har
ansvar för den grupp/klass som eleven har. Det innebär om barnet går i förskoleklass till någon av
personalen som arbetar i förskoleklassen, för fritids någon av personalen som arbetar i fritidshem,
inom grundskolan och grundsärskolan åk 1 till 6 någon av sina lärare eller andra vuxna som arbetar
knutet mot klassen. Om eleven känner att det är någon annan än de som tas upp som första
alternativ går det även att vända sig till den personal som arbetar på skolan som eleven känner
förtroende för.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Se särskilt dokument.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Se särskilt dokument.
Rutiner för uppföljning
Se särskilt dokument
Rutiner för dokumentation
Se särskilt dokument
Ansvarsförhållande
Se särskilt dokument.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
•
•
•
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”.
De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam
för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara
hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med
argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå
med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med
vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara
och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala
om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata
om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget
illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger
det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en
förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa
är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar
hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med
orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne
”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att
få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte
gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla
fall. [trakasserier]
