FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE
SOM ENSAMKOMMANDE BARN
Elinor Brunnberg
Mehrdad Darvishpour
29 februari 2016
ANTAL ENSAMKOMMANDE POJKAR OCH FLICKOR 2015
Ålder
Flickor
Pojkar
Totalt
0–6 år
157
155
312
7–12 år
421
1830
2251
13–15 år
1057
14181
15238
15–17 år
1212
16356
17568
Totalt
2847
32522
35369
35360 ENSAMKOMMANDE BARN 2015
66 % från Afghanistan (23 480)
Syrien (3777)
Somalia (2058)
Eritrea (1939)
Irak (1097)
Andra länder(3018)
Det kom 70384 barn år 2015 (35024 barn med familj)
27 februari 2016 tillfällig framförhandlad vapenvila i kriget i Syrien
AFGHANISTAN
Afghanistan är ett land med 32 miljoner invånare med många barn och hög barnadödlighet (the
World Bank, 2015)
Befolkningen består av 35 olika minoriteter. Pashtunerna 45 % är den största gruppen
Det finns två officiella språk, pastho och dari
Sunnimuslimer (80 %) eller shiamuslimer (19%)
Begränsad skolgång – koranskola
Könssegregeringen i Afghanistan uppfattas som bland de strängaste i världen
De flesta äktenskap i Afghanistan är tvångsäktenskap. Barnäktenskap förekommer,
Hedersmord är inte ovanligt (Nordberg, 2015)
93%
1500
70%
1000
73%
77%
98%
500
71%
99%
0
19 %
Flickor
Pojkar
58%
81 %
69%
78%
90%
AFGHANISTAN
I hela gruppen av ensamkommande barn var det 2014 nitton procent som var flickor
och 2015 var det åtta procent
De ensamkommande barnen från Afghanistan 2015 var framförallt pojkar 13-17 år
Två olika grupper
dels från Afghanistan där hela byar kunnat tömmas på unga pojkar
dels afghaner från Iran
FLYKTINGLÄGER I IRAN
Afghaner finns sedan generationer tillbaka på flyktingläger I Iran
Svårt att få ett uppehållstillstånd för afghanska familjer i Iran. Lever i en svår och
otrygg situation
De har nu utsatts för värvningskampanjer för att skickas till kriget i Syrien
Om de skulle dö som martyrer lovas familjen en summa på cirka 250 000 kronor
(Hamidi-Nia & Ekman, 2015)
ETNICITET, KULTUR OCH GENUS. OM ENSAMKOMMANDE
BARN OCH MÖTET MED DEN SVENSKA SKOLAN
ELINOR BRUNNBERG & MEHRDAD DARVISHPOUR I SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA,
LAHDENPERÄ & SUNDGREN (RED)
Det invandrade pojkar och män kan möta är en mer negativ syn i samhället än vad invandrade flickor och
kvinnor gör (Ahmadi, Mella & Darvishpour, 2015)
Invandrade pojkar och män kan själva ge uttryck för en mer negativ attityd mot jämställdhet än flickor. Även
hederskulturen kan vara starkare bland invandrade pojkar än bland invandrade flickor (Darvishpour &
Lahdenperä, 2014)
Ett traditionellt könsmönster från hemlandet kan förstärkas för pojkar i en ny och obekant miljö när de på
olika sätt förlorar makt och position
Ett ändrat synsätt när det gäller synen på kvinnor kan försvåra mötet med landsmän (Ahmadi & Lillya, 2013;
Larsson & McNell, 2013)
En studie visar att afghanska pojkar som umgicks med flickor i skolan ansåg att de hade behov att ändra sina
beteende och synen på könsroller, trots att de upplevde detta som främmande (Larsson & McNell, 2013)
För många flickor är situationer annorlunda. När de träffar människor från sitt etniska ursprung blir dessa
flickor tvungna att bemöta dem på ett traditionellt sätt som är annat än när de träffar människor utanför sitt
etniska ursprung
ENSAMKOMMANDE BARN OCH BARN SOM
KOMMIT MED SIN FAMILJ
Forskare som följt ensamkommande barn i Sverige mellan 2003 och 2012 visar att
de allra flesta ensamkommande barn kommer i utbildning och att en del fortsätter till
högskoleutbildning (Wadensjös och Celikstudie, 2015)
De ensamkommande barnen har samma mönster som ungdomar med svensk
bakgrund, det vill säga att flickor studerar i något högre omfattning än pojkar
Det gått bättre för de ensamkommande barnen att etablera sig och studera jämfört
med de barn som kommit till Sverige tillsammans med sina föräldrar
De ensamkommande barnen får mer stöd för att komma in i det svenska samhället samtidigt som de
som förenas med sina föräldrar kan få arbetsuppgifter inom familjens hushåll
Tvungna att arbeta för att kunna försörja sig och kanske också bidra till försörjningen av
familjemedlemmar i hemlandet
Resiliens
SJU ENSAMKOMMANDE BARN SOM BODDE I
FAMILJEHEM INTERVJUADES
Hur är det viktigt att bli omhändertagen?
Vilka möten är betydelsefulla?
Vet du som ensamkommande barn något om familjebudgeten?
KÄNSLAN FÖR FLERA VAR ATT DE INTE BLEV VÄL
OMHÄNDERTAGNA
"Du får inget stöd eller utbildning ... .. utan bara uteslutning ...... med bara
någonstans att sova. Du får inte någon hjälp med läxor och annat ”
"De köper bara gåvor till sina egna barn och inte till mig”
"Min framtid känns hopplös, att vara ensam i ett främmande land där ingen
bryr sig om dina känslor ... Jag ser inget ljus i mitt liv"
’SMÅ MÖTEN’ KAN VARA VIKTIGA MÖTEN
”Mötena med min god man har varit mycket viktiga. Hon besökte mig. Hon
brukade köpa presenter till mig och hon talade med mig ”
”Även mindre möten kan visa mig att jag betyder något”
”Om socialarbetare .... De var inte obehagligt men det kändes inte som om de
gjorde någon ansträngning”
INFORMATION OM FAMILJENS BUDGET MINSKAR
KÄNSLAN AV DISKRIMINERING
"Diskussionen om familjens budget kommer att kunna ge svar på barnens
tankar och frågor ... Det kommer inte att vara såret i mitt hjärta som det är
när du tror att någon har mycket pengar men inte vill spendera dem på dig"
FRÅN INSIDAN FOSTERHEMSPLACERINGAR
Barnen måste få bevisat att vuxna bryr sig om dem
Regelbundna möten med socialarbetare ger barnet möjlighet att prata
om de problem de ställs inför i fosterfamiljen. Samtal med barnet skall
inte bara ske med familjehemsförälder närvarande
Socialarbetaren skall även direkt till barnet lämna sitt namn och ett
telefonnummer så barnet själv kan ta kontakt med henne/honom
PATRIARKALA BETEENDEN KAN FÖRSTÄRKAS BLAND
MARGINALISERADE POJKAR
Integration och ökad delaktighet är en förutsättning för jämställdhet
Insatser som minskar samhällets klassklyftor och diskriminering bör öka
En del pojkar kan bli mer patriarkala i Sverige än de varit i hemlandet, om de hamnar i
segregation och utanförskap
Marginaliserade pojkar och även vuxna män riskerar att försöka kompensera sin förlorade
makt och ställning i samhället med att bli mer patriarkala.
Fördomar, generalisering och stigmatisering av nyanlända män och tonårspojkar kan öka
patriarkala attityder.
Att se alla invandrarpojkar som potentiella förtryckare och våldsamma förvärrar bara
situationen. Alla undersökningar visar att en stämpel förstärker ett avvikande beteende.
Dessutom riskerar sådana här generaliseringar att dölja att våld mot kvinnor är ett universellt
problem, som även finns hos så kallade etniska svenskar.
UTMANINGAR FÖR ENSAMKOMMANDE BARN
Det stora antalet utrikesfödda kan kräva nya grepp i jämställdhetsarbetet
Men vi bör inte ställa svensk kultur mot utländsk kultur när vi talar om jämställdhet.
Dels för att inte dela in människor i ”vi” och ”dom”, och dels för att människor födda
utomlands inte är en homogen grupp.
Vi bör istället prata om vilka beteenden som är i enlighet med mänskliga rättigheter,
och vilka handlingar som strider mot dem. Mänskliga rättigheter ska respekteras
oavsett land och bakgrund.
ANDRA AKTUELLA PUBLICERINGAR
Brunnberg, E. & Hart, A. (2016). En magisk box för resiliensskapande insatser Strategiskt, kreativt och
engagerat stöd i samverkan med barn i kris, på flykt eller i andra svåra livssituationer Publiceras i
Socialmedicinsk tidskrift nr 1
Specialnummer av BUSbladet om ensamkommande barn
http://www.mdh.se/hvv/samverkan/projekt/busbladet-1.15951
Aytar, O. & Brunnberg, E. (inskickad) Empowering unaccompanied children in everyday life in a new
country A resilience support centre in Sweden evaluated from the perspective of programme theory.
Social Work Review
Brunnberg, E. (2015). Ensamkommande barn och unga på flykt – att växa upp utan familj eller i ett
transnationellt familjesystem i Mehrdad Darvishpour och Charles Westin (red) Migration och etnicitet
Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Lund: Studentlitteratur
Aytar, O. & Brunnberg, E. (2015) Social work in a center for unaccompanied children in Sweden: A child
rights perspective i Gro Jacobsen (red) Rights in the Nordic welfare states. Aarhus: Aarhus University
Press/ NSU Press
Brunnberg, E., Borg, R-M. & Fridström, C. (2011). Ensamkommande barn En forskningsgenomgång
Lund: Studentlitteratur
Brunnberg, E, & Osman, A, (2012) På väg in i det svenska samhället Slututvärdering av
Solitario – dagverksamhet för ensamkommande barn i Eskilstuna. Eskilstuna: Mälardalens
högskola
Tack för er
uppmärksamhet!
