Kapitel 31
Externa effekter och miljöpolitk
Definition av externa effekter (externaliteter):
Någons konsumtion/produktion påverkar någon
annan.
Otillräcklig ersättning/kompensation utgår.
Externa effekter
positiva eller negativa
i konsumtion eller produktion
Exempel på externaliteter.
Positiva
Negativa
Produktion
Biodlare som är
granne med
fruktodlare
Ett pappersbruk släpper ut
föroreningar i en älv där ett
bryggeri hämtar sitt vatten
Konsumtion
En vacker trädgård
som förbipasserande
och grannar har
glädje av.
Rökning
Ni har lärt er att om man följer
marginalprincipen så kommer en
(fullständig konkurrens)-marknad
Marginalprincipen
Men om det finns externa effekter blir frågan
“vems fördelar och kostnader”.
De samhälleliga intäkterna och kostnaderna
överensstämmer inte med de privata.
Om producenter och konsumenter agerar
utifrån de privata kostnaderna och privat nytta
blir utfallet på marknaden inte längre
samhällsekonomiskt effektivt.
Negativa externa effekter
Problem:
Det
finns ingen marknad för den externa
effekten och därmed inget pris.
►Negativa
externa effekter:
För mycket produceras
►Positiva
externa effekter:
För lite produceras
Anta att ett företag förorenar luft eller vatten och
att vi kan värdera skadan det gör.
Samhällelig
marginalkostnad
a
Företagets
marginalkostnad
Om inga
ingrepp görs på
marknaden
produceras
kvantiteten q(a)
Efterfrågan på företagets
produkt
q(a)
Samhällsekonomisk
förlust
MCtotal
b
MCföretaget
Men för q(a)
(för alla q>q(b))
är marginalkostnaden >
marginalnyttan.
a
Efterfrågan på företagets
produkt
q(a)
Vad kan man göra åt det?
Om det bara är en eller ett fåtal som drabbas av den externa
effekten kan de betala förorenaren för att minska produktionen.
Om det är många eller om man skall följa PPP (polluter pays
principle) krävs att staten eller annan utomstående ingriper.
Ekonomiska styrmedel
Skatter och överlåtelsebara utsläppsrättigheter. Styrmedlen ger företag
och hushåll incitament att anpassa sitt beteende
Exempel på skatter: energiskatt och koldioxidskatt på bränslen,
svavelskatt och energiskatt på elkraftförbrukning
Administrativa styrmedel
Direkta föreskrifter och kontroll. Företag och hushåll måste följa dessa
och det finns ett bestraffningssystem.
Exempel: Arbetsmiljölagstiftning, förbud mot användning av asbest.
Ekonomiska styrmedel kontra
administrativa
Vissa problem gäller för båda metoderna:
Att
värdera miljöskador av förorering/miljövinster av
miljöförbättringar
Att övervaka hur mycket som faktiskt släpps ut från t
ex en industri.
Fördel med ekonomiska styrmedel är att man
ofta får samma effekt till lägre kostnad.
Vilket som är bäst beror bl a på vilka
föroreningar det gäller – extremfall är CO2 och
asbest.
Ekonomiska styrmedel:Skatter
I förra exemplet fick en skatt företaget att minska
produktionen till en mer effektiv nivå.
Ett annat angreppssätt är att relatera skatten till
kostnaden för att ta bort miljöförstöringen (rena
utsläpp, byta tillverkningsmetod, dämpa buller
osv)
Oftast kostar en minskning mer ju mer man
redan reducerat utsläppen.
Konsumentprisets fördelning
20 000 kWh/år, rörligt pris, löpande priser
(januari)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
Nätavgift
Elenergipris
10%
Skatt, moms & elcertifikat
0%
1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
SCB, Svensk Energi
11
Hem » Energi & miljö » Regeringen höjer ...
Regeringen höjer bensinskatten
energi | 17 september 2007
Skatten på utsläpp av koldioxid höjs med 6 öre per kilo. Det innebär
en höjd bensinskatt med 17 öre per liter, inklusive moms. Höjningen
ska minska utsläppen och samtidigt skapa utrymme för sänkt skatt på
arbete.
.
.
.
Energiskatten på diesel höjs med 20 öre per liter. För att kompensera dem
som inte kan välja att åka kollektivt i stället för att ta bilen höjs reseavdraget
med 50 öre till 18,50 kronor per mil. Det ska motsvara skattehöjningen på
drivmedel, enligt regeringen.
Fordonsskatten på dieselbilar sänks med 284 kronor per bil och år eftersom
skatten på diesel höjs. Regeringen anser att det är riktigt att sänka den
fasta kostnaden och öka den rörliga för bilar.
Dessutom kommer tullen på etanol att tas bort från den 1 januari 2009.
Cecilia Flygt Högberg, Riksdag & Departement.
Mer om bensinskatt:
2009 höjdes bensinskatten samtidigt som miljöbilar (bilar
som drivs på förnyelsebara bränslen och el, samt
bensin- och dieseldrivna personbilar som släpper ut
mindre än 120 gram koldioxid per kilometer) befriades
från fordonsskatt
Läs gärna
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.244832/miljoekonomtack-for-hog-bensinskatt
om hur effektiv bensinskatten varit för koldioxidreduktion.
Skatt för att reducera föroreningar till önskad nivå
Till vänster om a:
Billigare för företaget att
rena än att betala skatt
→
Företaget renar upp till a
Till höger om a:
Billigare för företaget att
betala skatt än att rena
→
Företaget släpper ut
Företagets
reningskostnad
= skatt per ton svaveldioxid
= rening av utsläpp
= förorening pga utsläpp
Samhällsoptimal lösning
Obs! Ej nollutsläpp
Om företagen använder olika teknik kan det vara olika
kostsamt att reducera föroreningar. En skatt ger större
reduktion där den är billigare att åstadkomma.
Bra för utsläpp av globala föroreningar, sämre för lokala.
MCföretag 1
MCföretag 2
Reduktion av
föroreningar
Handel med utsläppsrättigheter inom EU
(info från www.utslappshandel.se)
Ett tak sätts för de totala utsläppen (koldioxid).
Utsläppen minskar när priset på utsläppsrätter överstiger
kostnaden för att minska utsläppen med hjälp av
produktionsteknik.
Förutsättning: att det finns en brist på utsläppsrätter på
marknaden.
Utsläppsrätterna kan köpas direkt från ett företag eller
börser etc.
Med hjälp av handeln (efterfrågan och utbud) allokeras
utsläppsrättigheterna effektivt.
Med handel i utsläppsrättigheter kan
samma reduktion åstadkommas billigare.
Hur effektivt det blir beror på var taket
sätts.
Systemet kan utformas på olika sätt. EUs
har kritiserats för att
Utsläppsrättigheter
gavs bort till företag i
stället för att säljas eller auktioneras.
Gäller inte alla sektorer.
Handel med utsläppsrättigheter inom EU
Sedan
introduktionen har
priset på
utsläppsrätter
varierat mellan de
inledande 7 €/ton
till över 30 €/ton.
Ett pris på 10 €/ton
medför ungefär
7 öre/kWh på
elpriset.
Börskurser för utsläppsrättigheter (www.nordpool.com)
Marknadsmisslyckanden
Kapitel 29-31 handlar om olika situationer då
marknadsmekanism inte ger ett samhällsekonomiskt
optimalt utfall.
Dålig konkurrens
Asymmetrisk information
Säljare och köpare har olika information
Kollektiva nyttigheter
Naturliga monopol
Oligopol, Monopolistisk konkurrens, Monopol
Kan konsumeras av många samtidigt
Externa effekter
Biprodukter av konsumtion/produktion
Exempel: Miljöföroreningar
Arbetsmarknaden – en första titt
Introduktion till teori om
Efterfrågan
på arbetskraft
Utbud av arbetskraft
Lönebildning
Arbetslöshet behandlas i makrokursen
Mer utförlig arbetsmarknadsteori B-kurs i Labour
Economics
Institutioner och förhållande på den svenska
arbetsmarknaden B-kurs i Labour Economics
Exempel på frågor inom
arbetsmarknadsekonomi
Hur många människor arbetar vid en viss tidpunkt?
Är de som inte arbetar ofrivilligt arbetslösa eller har de
valt att göra något annat?
Hur skiljer sig lönerna mellan olika yrken? Varför?
Varför tjänar kvinnor nästan överallt mindre än män och
etniska minoriteter mindre än majoritetsbefolkningen?
Både skatter och bidragssystem kan konstrueras på
olika sätt och skiljer sig mycket mellan olika länder. Hur
påverkar deras utformning hur mycket människor vill
arbeta och hur många arbetsgivare vill anställa ? Vad
betyder de för löner och rörlighet på arbetsmarknaden?
Arbetet
bestämmande för levnadsstandard
ger status
grund för social skiktning
speglar och skapar preferenser (personlighet,
identitet)
socialt samspel
långsiktiga relationer
transaktionskostnader
“One important tradition within economics, perhaps the
dominant tradition right now, especially in
macroeconomics, holds that in nearly all respects the
labor market is just like other markets. It should be
analyzed in much the same way that one would analyze
the market for any other perishable commodity, using the
conventional apparatus of supply and demand. Common
sense, on the other hand, seems to take it for granted
that there is something special about labor as a
commodity, and therefore about the labor market too.”
(p. 3).
Robert Solow (Nobel laureate in economics) i ”The
Labour Market as a Social Institution”
.Att sälja sin arbetsförmåga är inte samma
sak som att sälja dammsugare.
“Once you admit to yourself that wage
rates and employment are profoundly
entwined with social status and selfesteem you have already left the textbook
treatment of the labor market behind.”
(Solow)
Men de ekonomiska begreppen och
marginalprincipen räcker en bit på väg.
Betalt och obetalt arbete
(marknads/icke-marknadsarbete)
Det arbete som görs på arbetsmarknaden, det vill säga
det betalda arbetet är bara en del av det arbete som
utförs i samhället.
I Sverige idag är det obetalda arbetet ungefär lika stort
som det betalda, räknat i timmar.
Sverige utfördes 2000
hushållsarbete
betalt arbete
Kvinnor
30
21
Män
21
30
(I timmar/vecka)
Källa: SCB
Efterfrågan på arbetskraft
Grundantagande:
Företaget anställer FÖR ATT MAXIMERA SIN
VINST
Företagets efterfrågan på produktionsfaktorer
Två beslut:
Producera vad (hur mycket)?
Producera hur (med vilka inputs)?
För att maximera sin vinst skall företaget
anställa fler tills marginalintäkten från
ytterligare en anställd =
marginalkostnaden.
Antag att företaget är pristagare på
arbetsmarknaden och produktmarknaden
och att det bara finns en sorts arbetskraft.
Då är marginalintäkten av arbete = det
fysiska tillskott av produkten som en enhet
arbete till ger * priset på produkten.
32.1
Lärobokens exempel:
Labor Demand by an Individual Firm in the Short Run
28 of 37
Vi ser fyra saker:
Efterfrågan beror på hur produktionen förändras
med mer arbete. Arbetets
marginalproduktivitet MPL.
Efterfrågan beror av produktens pris, p.
Tillsammans ger de värdet av
marginalprodukten (marginal revenue product,
MRP = p* MPL)
Ju fler anställda, desto lägre
marginalproduktivitet .Avtagande
marginalavkastning.
Lagen om avtagande marginalavkastning
Antag att ett företag använder olika
produktionsfaktorer. Om alla faktorer utom
en hålls konstanta kommer
marginalavkastningen av denna att avta.
OBS det är inte produktionen som avtar,
det är tillskottet till produktionen av en till
arbetare/arbetstimma. Avtagande
marginalavkastning, inte negativ.
På kort sikt kan vi anta att utrustning, lokaler och teknik inte förändras. Då ger den
avtagande marginalavkastningen företaget en negativt lutad efterfrågekurva för
arbetskraft.
FIGUR 32.1
31 of 37
Arbetskraftsefterfrågan på lång sikt
På lång sikt kan företaget välja mellan olika produktionsmetoder t ex
mer arbetsintensiva eller mer kapitalintensiva.
Då har en höjning av arbetskraftskostnaden två effekter:
1.
Det blir mer lönsamt att välja en mer kapitalintensiv teknik.
2.
Den minsta möjliga kostnaden med billigast möjliga teknik blir
ändå dyrare än förut.
Båda har en negativ inverkan på arbetskraftsefterfrågan:
1. Substitutionseffekten innebär att för varje enhet som
produceras använder företaget mindre arbetskraft och mer av
andra produktionsfaktorer.
2. Skal-effekten innebär att högre arbetskraftskostnad högre
marginalkostnader företagets utbudskurva förskjuts åt
vänster företaget producerar mindre det behöver även
därför mindre arbetskraft.
Utbud av arbetskraft
•
•
•
Enklaste modellen: Hur beror valet av
arbetstid av nettolönen (w)? Håller alla ickeekonomiska faktorer konstanta.
Behandlar varje hushållsmedlem för sig.
Är statisk (gäller en tidpunkt).
Teorin vänder på frågan:
Den
tillgängliga tiden antas delas mellan
förvärvsarbete och fritid.
I stället för utbud av arbetstid undersöker man
efterfrågan på fritid respektive på (pengar för)
konsumtion.
Ju mer man arbetar =
desto mindre fritid man
konsumerar desto större
inkomst och därmed
konsumtion.
Valet av arbetsutbud är
en avvägning mellan fritid
och konsumtion.
Timlönen kan ses som
”priset
(alternativkostnaden) för
en timmes fritid”.
Inkomst
T
Total tid
Fritid
Vad händer med arbetskraftsutbudet
om lönen ökar?
Substitutionseffekt
"Varan fritid" blir dyrare
Det "kostar" mer att inte arbeta.
arbetskraftsutbud
Inkomsteffekt
Med högre lön har man råd att arbeta mindre.
arbetskraftsutbud
Nettoeffekt?
Avgörs empiriskt !
Jämvikt på arbetsmarknaden
Minimilön (lag eller avtal)
Med minimilön (wmin) blir en del av utbudskurvan vertikal.
wmin
Med fullständigt
konkurrens på
arbetsmarknaden blir
lönen högre men
sysselsättningen
lägre.
Höga lägstalöner ger sårbarhet för konkurrens från
låglöneländer – men också incitament för företagen att
utveckla sin teknologi och höja arbetsproduktiviteten.
Monopson och minimilöner
Vi har antagit fullständig konkurrens dvs att varje företag
anställer en så liten del av arbetskraften att det ser sig
som pristagare.
Antag att det finns ett företag som svarar för så stor
sysselsättning att det måste höja lönen för att anställa
fler.
Monopson kan bero på:
Mycket avgränsad lokal arbetsmarknad
Mycket hög specialisering (ev. företagsspecifik)
Segregering/diskriminering
Monopol (offentligt eller privat)
Med högre eller lägre grad av monopson
möter företaget en uppåtlutad utbudskurva
för arbetskraft. Då blir marginalkostnaden
inte bara lönen för den sist anställde utan
också lönehöjnng till dennes nivå för alla
andra! (MC ≠ lönen. Jämför monopol: MR
≠ p.)
