Slutsatser från workshopen Hållbar konsumtion – Vad gör vi?:
Deltagarna ombads välja ut ett antal av de vid brainstormingen framtagna idéerna/åtgärdsförslagen
och diskutera dem vidare. De diskuterade vilka hinder som fanns för att förverkliga dem samt vad
som skulle behövas i form av åtgärder samarbeten etc.
Följande idéer diskuterades under workshopen:
TEMA Rättvist och juste:
1.
2.
3.
4.
Försvåra/fördyra över- och felutnyttjande.
Fördjupa kunskapen om exploatering av människor och miljö
Tydlighet kring gällande miljö och rättvisekrav för inköpare
Det offentliga skall gå i bräschen och vara ambassadörer för rättvisemärkta, miljöanpassade
och närproducerade varor och tjänster.
TEMA Låna/dela.
1. Utbyggnad av lånepooler och samägandesystem
2. Fler pooler inom offentlig verksamhet och företag
TEMA: miljövänligt och resurssnålt
1. Information! Om resursåtgång, farlig ämnen mm
2. Negativ märkning av varor och produkter
3. Ekonomiska incitament för att återbruka
TEMA: lång livslängd
1.
2.
3.
4.
Designa kvalitetsprodukter som går att återbruka i sin helhet eller i delar samt uppgradera
REP-avdrag
Ökat konsuments- butiks- och producentansvar.
Omdaning av garanti begreppet
TEMA: Reparation och återbruk
1.
2.
3.
4.
Höjda kvalitetskrav på produkter
Göra om köpcentrat Nordstan till Secondhand- Mecka
Utveckla ny värdegrund
Ändra normen till att jobba mindre och konsumera hållbarare
Hinder:
Hinder för att idéerna skulle kunna förverkligas som deltagarna identifierade har vi kategoriserat
inom följande områden:
Kunskapsbrist:
Konsumenter, Producenter, det offentliga vet för lite om vad som är hållbar att konsumer och vad
som inte är det. Konsumenter saknar även kunskap om vad kvalitet innebär.
Miljöpåverkan är komplext, svårt att förstå och kommunicera. Särskilt när det gäller sammansatta
produkter som innehåller många olika ämnen och är producerade i olika delar i världen.
Reglerna är olika i olika länder.
Brist på styrmedel och incitament:
Konsumenter behöver hjälp för att ändra sitt beteende. Det saknas incitamentstrukturer och
styrmedel för att få till hållbar konsumtion. Den offentliga sfären måste satsa mer pengar för att dels
kunna informera kring frågan men också för att själva vara ambassadörer och gå i framkant vad gäller
hållbar konsumtion och återbruk.
Det finns idag inget transparent/standardiserat sätt att redovisa kvalitet på.
Sociala strukturer:
I dagens samhälle är konsumtion en livsstil. Vi ser oss själva mer som konsumenter än som
medborgare. Konsumtion är en upplevelse men vi väljer att inte vårda saker och är inte beredda att
betala för varans verkliga värde.
Samhällsnormen stödjer inte minskad arbetstid utan vi strävar efter högre inkomster för att kunna
konsumera mer och mer.
Tillverkarens förändring / moral / etik / ansvar är idag avgörande för att hållbar produkter och
tjänster tas fram.
Det ekonomiska systemet:
Det rådande ekonomiska systemet visar inte produkters ”verkliga värde”. Dåliga produkter men låg
hållbarhet är billigare i inköp men dyrare både ur miljö/rättviseperspektiv i produktionsledet och ur
ett kvalitetsperspektiv (de håller kortare tid och du behöver köpa fler av dem)
Produkter är inte designade för att lagas eller komponentåtervinnas.
Producenter och butiker tar inte ansvar utan lägger över det på enskilde konsumenten.
Åtgärdsförslag/lösningar:
Ökad kunskap och informationsspridning
Flera av workshoppens grupper lyfte fram vikten av att öka kunskapen för att få till en hållbar
konsumtion. Mer samhällsinformation efterfrågades och kampanjer särskilt riktade till unga.
För att få till stånd en beteende förändring kommer det att krävas synliggörande i form av radikala
informationskampanjer med trovärdigare budbärare
Skolan är en mycket viktig aktör för att öka kunskapsnivån.
Man skall även satsa på att sprida den kunskap som finns tex Sprid VGRs ”Gröna Lista” för möbler.
Man behöver även mer kunskap om vad som skulle kunna få människor att förändra sitt beteende
och konsumera mer hållbart. Mer forskning!
Styrmedel och incitament:
I alla workshopens diskussioner efterfrågades skärpning av lagar och regler kring konsumtion. Här
följer ett antal förslag:
Ställ krav genom lagar och regler.
Hårdare lagstiftning och förbud mot farliga ämnen och tillverkningsmetoder
Ökat Producentansvar , ökat konsumentansvar och ökat butiksansvar
Större kontroll av varor/produkter (miljöförvaltningen)
Inför ett system där företagen för varje krona som investeras i reklam måste investera like
mycket i samhällsinfo. T ex kan man göra detta genom att skapa en fond som sedan
myndigheter och frivilligorganisationer kan söka från för att sprida sina budskap om
alternativa sätt att konsumera.
Man efterfrågade också incitament som gör det lätt att göra rätt och man vill att det skall vara
billigare att laga en produkt än att köpa en ny.
REP avdrag! Reparationsavdrag på samma sätt som ROT och RUT.
Ett utbyggt pantsystem som uppmuntrar till att återbruka och återvinna.
Skapa drivande incitament som ”åka två i bilen i bussfilen”
Man vill också se att den offentliga sektorn leder vägen och det blir lättare att återbruka produkter:
Offentliga sektorn kan vara förebild vid inköp
Skapa uppförandekoder i landsting och kommuner.
tillåta att offentliga organ får ge bort produkter de inte längre använder
Man skulle kunna rigga ett samarbetsprojekt mellan svenska ”fairtradestäder”.
att pengar och tid allokeras
Skapa utvecklingsprojekt för nästa generations föreningsliv och lyft ram nya sätt att driva
föreningar på.
Det offentliga rummet
Att bygga för att möjliggöra hållbar konsumtion diskuterades också. Följande åtgärdsförslag togs
fram:
Reparations ”hotspots”. Där man samlar reparatörer mfl.
Satsa på offentliga mötesplatser som alternativ till shoppingscentrum. Så att vi får fler
gemensamhetsarenor i samhället som inte handlar om att köpa saker.
skapa bostadsnära arenor för återbruk/återvinning (bostadsbolagen)
Kollektivt ägande av bostäder och gemensamma ytor (samt fler vaktmästare)
Andra åtgärdsförslag som togs upp var:
Satsa mer på biblioteken och ge dem ett utökat uppdrag att skapa lånesystem för mer än
böcker.
Ge alla rätt att jobba deltid, inte bara när barnen är under 8 år.
Gör det möjligt att göra karriär även om man inte vill jobba så mycket, t ex genom delat
ledarskap
Inför andra mått på välfärd än BNP
Fokus på tjänstekonsumtion
produktflexibilitet (designers)
Opinionsbilda om kortare arbetstid
