Fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5
Öru, MDH,Hda
Ht 2012/Vt 2013
Utveckla och implementera lärling i
vuxenutbildningen
Författare:
Margareta Nilsson
Innehåll
Inledning ......................................................................................................................................................................... 3
Syfte ................................................................................................................................................................................. 3
Metod .............................................................................................................................................................................. 3
Bearbetning av data .............................................................................................................................................. 4
Forskningsetiska aspekter ................................................................................................................................... 5
Litteraturstudie ............................................................................................................................................................... 5
Vår modell ...................................................................................................................................................................... 8
Resultat ............................................................................................................................................................................ 9
Skolinspektionsrapporterna..................................................................................................................................... 9
Lärlingar....................................................................................................................................................................10
Lärare ........................................................................................................................................................................11
Handledare ...............................................................................................................................................................12
Tillförordnad rektor................................................................................................................................................13
Diskussion/Slutsats.....................................................................................................................................................14
Referenser .....................................................................................................................................................................17
Bilaga 1 ..........................................................................................................................................................................20
Sid 2 av 20
Inledning
Idag finns en efterfrågan både från arbetslivet och från staten att vi, utbildningsanordnare, i våra
yrkesutbildningar ska erbjuda lärlingsutbildning för vuxna. Jag arbetar inom en privat
utbildningsanordnare som arbetar med utbildning både mot den kommunala vuxenutbildningen och
arbetsförmedlingen, samt omställning och habilitering. Vår verksamhet finns på ett femtiotal platser runt
om i Sverige och våra uppdrag är upphandlade och gäller för perioder som kan sträcka sig från 6 månader
till 3-5 år. Den utbildning som vårt företag idag bedriver som kan komma att beröras av lärling för vuxna
är vår industritekniska utbildning (svets, cnc och vvs), barn och fritid, hotell och turism och
handelsutbildning mot butik, lager/logistik.
Hösten 2011 fick vårt utbildningsföretag en förfrågan från rektorn för den kommunala vuxenutbildningen
i Norrköping att starta och utveckla lärlingsutbildning inom handel med inriktning butik och
lager/logistik. Det är en intressant möjlighet för de elever som av olika anledningar lättare kan tillgodagöra
sig en yrkesutbildning genom mer praktisk förankring. Vi meddelade att vi var intresserade och under
våren 2012 började vi utveckla hur lärlingsutbildning kunde se ut hos oss och tanken var att vi skulle starta
med detta redan innan sommaren. Av olika anledningar startade första lärlingen i augusti 2012. Vi har nu
varit i gång ett drygt halvår och vi ser att delar av vår modell fungerar bra medan andra delar behöver
utvecklas mer.
Syfte
Syftet med mitt arbete är att utveckla en modell för hur vi ska utforma, utveckla och implementera
vuxlärling inom våra utbildningsområden. Vi startade i augusti 2012 och fram till idag har vi haft åtta
lärlingar. Idag finns fyra lärlingar inskrivna inom handelsutbildningen. De har börjat sin utbildning under
hösten 2012 eller våren 2013 och förväntas varar klara december 2013.
Metod
Jag har valt att använda mig av en jämförande kvalitativ fallstudie i min undersökning. För att få en bra
bild av nuläget på vår skola i Norrköping har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med de elever, lärare,
handledare och tf. rektor för vuxenutbildningen som är delaktiga i vår lärlingsutbildning. För att kunna
göra en jämförelse av vår lärlingsmodell har jag valt att studera skolinspektionens Verksamhets- och
Granskningsbeslutsrapporter i deras kvalitetsgranskning av arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom
lärlingsutbildningen för vuxna som pågår och ska vara klar under 2013. Skolinspektionen granskar
lärlingsutbildningen inom vuxenutbildningen med fokus på planering, organisering och utförande av APL
i följande 16 kommuner; Alvesta, Borlänge, Eskilstuna, Falköping, Haninge, Helsingborg, Hudiksvall,
Karlshamn, Lycksele, Motala, Strömstad, Tranås, Tyresö, Uddevalla, Värmdö och Östersund.
Skolinspektionens granskning berör de arbetsplatsförlagda momenten och kommunens och skolans arbete
för att säkerställa utbildningens kvalitet. Skolinspektionen har genomfört en fallstudie på de
utbildningsanordnare som ingår i undersökningen. Fyra studerande och deras handledare har intervjuats.
Skolinspektionen har också använt sig av statistik, dokument, intervjuer på huvudmannanivå och
verksamhetsnivå.
I intervjuerna i min målgrupp har jag valt att använda mig av en intervjuguide med semistrukturerade
frågor, se bilaga 1. Intervjuguiden har varit ett stöd vid intervjutillfället, där kortfattade svar har getts, har
följdfrågor ställts för att få fram en djupare förståelse. Intervjuerna har spelats in och därefter
Sid 3 av 20
transkriberats till viss del. Metoden har varit tidskrävande men resultatgivande genom att jag har haft
möjlighet att lyssna flera gånger på intervjusvaren.
Jag har valt att bjuda in samtliga elever i vår lärlingsutbildning att delta i undersökningen, de två lärare som
arbetar med lärling, samtliga handledare samt tillförordnad (tf) rektor för vuxenutbildningen. Idag har vi
fyra elever som går lärlingsutbildning. Sedan starten i augusti har vi haft åtta lärlingar, fyra har slutat, en på
grund av arbete (december), en på grund av brister på lärlingsplatsen (januari), en på grund av för hög
frånvaro (januari) och en på grund av sjukdom(september). Vi har fått en ny lärling under januari månad.
Fyra elever kontaktades och tre elever intervjuades. Av de elever som avbröt sin lärlingsutbildning har en
deltagit i undersökningen i och med att eleven fortfarande finns kvar som elev på skolan. Eleven som
började på sin lärlingsplats i januari valdes bort på grund av för kort tid. Fyra handledare kontaktades
varav två intervjuades och en svarade skriftligt på frågorna. Två lärare kontaktades och dessa intervjuades.
Tillförordnad rektorn för vuxenutbildningen kontaktades och intervjuades.
I mitt genomförande av intervjuerna har jag följt de råd och synpunkter som Bryan, A (2005) tar fram i
kapitlet Kvalitativa intervjuer som bland annat handlar om ostörd miljö och vikten av förberedelse.
Vid analysen och tolkningen av intervjuerna och tolkningen av Skolinspektionens granskningsrapporter är
jag medveten om att mina egna värderingar och erfarenheter påverkar tolkningen.
Bearbetning av data
Skolinspektionens granskningsbeslutsrapporter identifierar ett antal utvecklingsområden som berör
skolans organisering av lärlingsutbildning, planering av den enskilda elevens arbetsplatslärande och
bedömning och betygsättning. Vid genomläsning av beslutsrapporterna har skolinspektionens indikatorer
förts upp i en tabell och därefter granskats och grupperats in under nio områden. Skolinspektionens
granskningsrapport belyser såväl områden som direkt berör min verksamhet som områden som indirekt
berör verksamheten. Vid jämförelsen med mina intervjuresultat kommer jag att använda både de direkta
och indirekta områdena.
De inspelade intervjuerna har transkriberats till viss del, det väsentliga innehållet har skrivits ut. Pauser,
hummanden och när samtalen har tagit upp saker som inte har med ämnet att göra har jag valt att
utelämna. Jag har lyssnat på intervjuerna och läst igenom transkriberingarna flera gånger för att bilda mig
en uppfattning om innehållet och få en helhetsbild. Svaren har delats in i olika gemensamma faktorer som
skiljer sig lite åt mellan målgrupperna. För målgrupperna elev, lärare och handledare har jag använt mig av
information, lärlingsplats, handledare/lärare, utbildningsinnehåll, bedömning/betygssättning och
kommunikation. Syftet med undersökningen är dels att få en bild av hur eleverna, lärarna, handledarna
och tf rektor har upplevt första halvåret av vår lärlingsutbildning och dels få synpunkter från målgruppen
om vad vi behöver utveckla och förbättra. I citat där personens namn har angetts har jag bytt ut namnet
till personens funktion.
Reliabiliteten i en undersökning värderar undersökningens upprepningsförmåga. Denna undersökning
bygger på kvalitativa intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide har används. Guiden ger möjlighet
att ställa samma fråga en gång till men, frågor kan missuppfattas eller jag kan ha feltolkat svaren. Tiden för
när intervjun sker spelar också in. Förändringar på lärlingsplatsen respektive på skola kan påverka svaren.
Validiteten bedömer om slutsatserna i en undersökning stämmer överens med frågeställningarna. Jag
anser att jag har lyckats besvara frågorna. Däremot är jag mycket tveksam till att använda mig av
Sid 4 av 20
begreppen validitet och reliabilitet i denna undersökning på grund av att materialet är litet och begränsat
till en skola.
Forskningsetiska aspekter
Jag har utgått från Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådets etiska principer när jag intervjuat.
De har tagit fram fyra huvudkrav som är till för att skydda individens integritet (Bryman, A 2008).
Informationskravet: Som forskare ska jag informera berörda personer om den aktuella undersökningens
syfte. Deltagarna ska vara informerade om att det är frivilligt och att de kan avbryta när som helst. De ska
känna till vilka moment som ingår.
Samtyckekravet: Deltagarna bestämmer själva över sin medverkan.
Konfidentialitetskravet: Samtliga uppgifter som berör deltagarna i undersökningen ska behandlas med största
möjliga konfidentialitet.
Nyttjandekravet: De insamlade uppgifterna får endast användas för forskningsändamålet.
Jag har informerat de inblandade om studiens syfte och hur resultatet kommer att användas och
presenteras. Deras deltagande har varit helt frivilligt och de har blivit informerade om att de när som kan
avbryta sitt deltagande i undersökningen. Allt inspelat material kommer att förstöras när rapporten är klar.
Litteraturstudie
Fram till 1847 var lärlingsutbildning det enda sättet att skaffa sig en yrkesutbildning i Sverige. I och med
att skråväsendet avskaffades uppstod andra möjligheter. Lärlingsutbildningen kom dock att leva kvar i
Sverige men minskade i betydelse. Under lågkonjunkturen under 1920-1930-tal försvann de flesta
lärlingsplatserna. Det allmänna utbildningssystemets utbyggnad med yrkesskolor innebar att företagens
ansvar för yrkesutbildning avtog. 1971 kom den integrerade Gymnasieskolan som innebar att
gymnasieskolan gav en grundutbildning inom yrkesutbildningarna och att arbetslivet byggde vidare för att
den enskilde personen skulle bli ”färdigutbildad”. Den här sista delen av utbildningen kunde ske i en
lärlingsform. Under perioden 1990till 2007 år har olika varianter av yrkesutbildningar med
arbetsplatsförlagt lärande prövats, men ingen har vunnit någon större framgång. (SOU 2009:85).
Länder som har en lång tradition av lärlingsutbildningar är bland annat Tyskland, Österrike och Danmark.
I några länder bygger utbildningen på ett partsansvar för hela utbildningen vilket är både på gott och ont –
det kan vara svårare att följa med i de snabba förändring som sker inom yrkena när till exempel
kollektivavtalsförändringar måste till.
I Danmark och Norge är yrkesutbildningarna förlagda till gymnasieskolan med 1/3 medan 2/3 är
arbetsplastförlagd. I dessa länder är eleverna anställda och har lön på lärlingsnivå. Detta bygger på ett
kollektivavtal om lärlingsutbildning mellan parterna och att parterna tar ett långtgående ansvar för
lärlingsutbildningen. I Danmark sker finansieringen huvudsakligen genom arbetsgivaravgift och i Norge
genom statliga medel (Statens offentliga utredningar [SOU] 2009:85).
Under perioden 1 juli 2008 och 20 juni 2011 pågick lärlingsförsöket i Sverige. I förordningen (SFS
2007:1349) reglerades att minst hälften av gymnasieutbildningens poäng skulle förläggas till en arbetsplats.
En särskild kursplan för den arbetsplatsförlagda delen kunde användas (ALF-1201), som ett alternativ till
den nationella kursplanen.
Sid 5 av 20
Lärlingsförsöket har i flera avseende varit framgångsrikt. Intresset från elever, huvudmän och arbetsplatser
har varit större än vid tidigare försök av olika arbetsplatsförlagda läranden. Det som behövs utvecklas är
kvalitén.
Utvärderingen av lärlingsförsöket som har gjorts av Nationella lärlingskommittén kom fram till att
följande punkter behövde utvecklas (SOU 2011:72):
Behov av tydlig struktur i lärlingsutbildningen.
Behov av ett nationellt råd för kvalitetsfrågor samt ett nationellt system för kvalitetssäkring av
yrkesutbildningen
Det handlar i hög grad om att få en likvärdig, kvalitativ och rättssäker gymnasieutbildning som samtidigt är så flexibel i
sin uppläggning att den kan genomföras på arbetsplatser med skiftande förutsättningar. Det gäller att undvika en
regelbyråkrati, som kan leda till att intresserade företag avstår från att ta emot gymnasiala lärlingar. (SOU 2011:72, sid
14).
Handledarutbildning.
Kommittén vill gärna framhålla att det upplägg till obligatorisk handledarutbildning som Kommittén förespråkat
innebar att se handledarutbildningen i två (eller flera) steg, där den första delen är en orientering om de ramar som
gäller för gymnasial lärlingsutbildning, ungefär motsvarande de avsnitt som reglerats i den särskilda förordningen om
statsbidrag till handledarutbildning som har gällt under försöksverksamheten. (SOU 2011:72, sid 15).
Samverkansorgan på lokal och regional nivå för att öka kvalitetssäkringen av utbildningsformen.
Marknadsföring, avtal, handledarutbildning och arbetet med kursinnehåll är faktorer som är bra
att samverka om.
För att gymnasial lärlingsutbildning ska komma till stånd fordras en nära och väl utvecklad regional och lokal samverkan
mellan skolhuvudmännen och de branscher/företag som ska ta emot och utbilda lärlingar. I våra direktiv (Dir 2008:106)
finns uppdraget att stimulera huvudmän och företag eller branscher till regional samverkan. (SOU 2011:72, sid 18)
Enligt Kommitténs bedömning utgör det nya kravet på ett formbundet utbildningskontrakt ett viktigt första steg för att
skapa förutsägbarhet och en tydlig rollfördelning i enlighet med våra tidigare förslag. Genom kravet på ett gemensamt
dokument ökar pressen på skolan och arbetsplatsen att tidigare påbörja planeringsprocessen. Då lärlingsutbildning
innebär åtaganden för både arbetsplats och skolhuvudman är det viktigt att dessa åtaganden och ansvarsfördelningen
mellan parterna regleras på ett rationellt och rättssäkert sätt, där även lärlingen kan vara part. Det är skolhuvudmannens
ansvar att se till att ett sådant avtal kommer till stånd. (SOU 2011:72, sid 15)
Utreda modeller för ett gemensamt system för riksprislista anpassat till yrkesprogrammens båda
studieupplägg.
Information om lärlingsutbildning. Dålig kännedom om lärlingsformen.
Det visar sig att kännedomen om försöksverksamheten är dåligt spridd, endast 13 procent av företagen uppger att de
har fått information om försöksverksamheten. Ytterligare 16 procent uppger att de ändå känner till verksamheten trots
att de inte har fått någon information. Men huvuddelen, 70 procent, har inte fått någon information eller vet inte om
detta. (SOU 2011:72, sid 12)
Behov av mer forskning inom yrkesutbildningsområdet – med betoning på lärande i arbetslivet.
Ökad medverkan från branschen genom mandat i nationella programråd, möjlighet att söka
bidrag för utvecklingsprojekt inom ramen för att främja lärande i arbetslivet och dess
förutsättningar.
I den fortsatta utvecklingen av lärlingsutbildningen har därför branschorganisationerna en mycket viktig roll när det
gäller att etablera hållbara strukturer och kommunicera gemensamma riktlinjer och kvalitetsprinciper. (SOU 2011:72, sid
14).
Behov av fortsatta stöd- och utvecklingsinsatser för att främja yrkesutbildning och
lärlingsutbildning.
Sid 6 av 20
Redan innan utvärderingen av lärlingsförsöket var klar föreslog regeringen, i propositionen Högre krav
och kvalitet i den nya gymnasieskolan (SOU 2008:27), att en lärlingsutbildning skulle införas. Riksdagen
fattade beslut i oktober 2009 att de nya reglerna skulle gälla för utbildning som påbörjades höstterminen
2011. Yrkesutbildning ska erbjudas dels som skolförlagd utbildning och dels som lärlingsutbildning.
I förordningen för vuxenutbildning (Svensk författningssamling [SFS] 2011:1108) anges att
arbetsplatsförlagt lärande får förekomma. I förordningen (SFS 2010:2016), om statsbidrag för
lärlingsutbildning för vuxna kom de ekonomiska incitament som gjorde att det blev intressant för
utbildningsanordnarna att införa lärlingsutbildning för vuxna. I förordningen om statsbidrag för
lärlingsutbildning framkommer det att yrkesutbildningen ska bedrivas enligt skollagen (SFS 2010:800) och
i förordningen om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) att den ska omfatta minst 400 och som mest 1600
gymnasiepoäng och att minst 70% ska genomföras på en arbetsplats. Den ska också omfatta minst 20
veckor och som mest 2 år och till övervägande del genomföras på arbetsplats enligt förordningen (SFS
2012:106).
Utbildningen ska enligt förordningen planeras i samråd med Arbetsförmedlingen, företag och
organisationer. Lärlingsråd eller liknande samt och en handledare ska finnas på varje arbetsplats.
Det mesta som är skrivet om lärlingsutbildning i Sverige är inriktat mot den gymnasiala
lärlingsutbildningen. Forskning inom området är av förklarliga skäl ännu inte så omfattande, den har
nyligen påbörjats. Intresset för lärlingsutbildning har ökat och enligt rapport från Olofsson och Panican
(2012) beror det ökande intresset på tre faktorer.
1. Många ungdomar har svårt att klara av skolan. Lärlingsutbildning skulle kunna minska
utslagningen på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet.
2. Ungdomsarbetslösheten. Lärlingsutbildning har setts som en möjlighet att minska avståndet
mellan skola och arbetsliv.
3. Erfarenheter från andra länder med en lång tradition av lärlingsutbildning har visat på positiva
effekter på enskildas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
Dessa tre faktorer anser jag även kan gälla för den kommunala vuxenutbildningen. Vår målgrupp består till
största delen av arbetslösa ungdomar som har gått en teoretisk gymnasieutbildning men inte kommit in på
arbetsmarknaden. Vi har också en andel som inte har klarat av sin gymnasieexamen och nu försöker få ett
slutbetyg och en yrkesidentitet för att lättare komma in på arbetsmarknaden. Andelen elever med olika
funktionshinder har ökat med 25 % under hösten mot tidigare år. Vid nyintaget hösten 2012 var 5 av 20 i
behov av någon form av extra pedagogiska insatser, från läs- och skriv svårigheter, ADHD till asperger
problematik.
Studier inom vuxenutbildningen är kanske dessa elevers sista chans till att få ett slutbetyg och komma
vidare i sina studier eller komma in på arbetsmarknaden. Vi, utbildningsanordnare, står för en del av
begreppet Livslångt lärande som är en oerhört värdefullt tillgång i vårt samhälle idag, med sina snabba
förändringar och en större otrygg arbetsmarknad.
Skolinspektionen har under 2012 genomfört kvalitetsgranskning av APL (Arbetsplatsförlagt lärande) inom
lärlingsutbildningen för vuxna i 16 kommuner i Sverige. Resultatet av deras granskning är följande:
Skolan behöver utveckla sitt arbete så att innehåll och bedömning av elevens arbetsplatsförlagda
lärande blir tydligt. Detta ska ske genom, att kursplanerna tydliggörs samt att det skapas en
medvetenhet kring handledarnas roll vid bedömning och betygsättning.
Lärlingsrådet har inte den funktion som är avsetts
Sid 7 av 20
Eleverna behöver få information om vilka kursmoment som är kopplade till vilka delar i
undervisningen så att de kan bedöma sina resultat och utveckling.
Bristande samverkan mellan skola och det lokala arbetslivet
I Utbildningsanställning (SOU 2012:80) presenteras ett förslag till utbildningsanställning. Utredarnas
uppgift har varit att ge förslag på en ny tidsbegränsad anställningsform med utbildningsinnehåll för unga,
under 23 år, och som skulle gälla max 18 månader.
De har gett ett förslag om en utbildningsanställning där anställningsformen skulle ge möjlighet att träffa
anställningsavtal med utbildningsinnehåll. Här skulle den kommunala vuxenutbildningen kunna medverka
för att utveckla och stödja lärandet på arbetsplatsen. På längre sikt skulle det kunna leda till bättre
samverkan mellan skolväsende och arbetsliv där utbildningen i större utsträckning tog hänsyn till både
arbetlivets och den enskilde personens behov och förutsättningar. Anställningen ska i första hand regleras
enligt LAS (Lagen 1982:80) om anställningsskydd. Åldersgränsen, unga under 23 år, som föreslagits av
kommittén är utredarna tveksamma till. De anser att det är bättre att någon av de befintliga åldersreglerna
används (det finns idag ett antal olika åldersregler i samhället som styr vem som ska få del av olika
åtgärder). Åldersgränsen behöver även ses över i förhållandet till perspektivet av livslångt lärande Den nya
anställningsformen har kravet på sig att den ska innehålla utbildning. Utredarna föreslår att det ska finnas
en skriftlig utbildningsplan med detaljerade mål, hur utbildningen ska genomföras och följas upp samt hur
stor del av arbetstiden som ska användas som utbildning. I utbildningsplanen ska det framgå vem som är
handledare. Utbildningens mål ska arbetsgivare och arbetstagare gemensamt komma överens om.
Utbildningsplanen är en del av anställningsavtalet. Det måste ges förutsättningar för lärande på
arbetsplatsen och utbildningsinnehållet måste anpassas till de unga arbetstagarnas förutsättningar och
intresse och till arbetsgivarnas behov av kunskap och kompetens. Utredningen föreslår att den
kommunala vuxenutbildningen skulle kunna vara en aktör som arbetar med detta. Ett särskilt statsbidrag
föreslås, en ändring så att yngre personer än 20 år ska kunna antas som elever. Vidare menar utredningen
att urvalsbestämmelserna i förordningen om vuxenutbildningen (SFS 2011:1108) inte ska tillämpas. Detta
är några ändringar som behöver göras. Utredningen anser också att arbetsgivarna behöver ett ekonomiskt
stöd för att ta på sig utbildningsansvaret.
Vår modell
Utifrån kommunens önskemål, vår vision att vara en ledande aktör inom yrkesutbildning och direktiven i
Förordning om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna (SFS 2010:2016) började vi arbetet med att ta
fram en modell för lärlingsutbildning för vår handelsutbildning i Norrköping. Hösten 2012 startade vi upp
med tre elever och vi har nu fyra elever som deltar i denna utbildningsform.
I vår teoretiska utbildning med praktik har eleverna möjlighet att välja mellan två inriktningar;
butikförsäljning eller lager/logistik. Kurserna är gemensamma under de första 21 veckorna och därefter
avslutas utbildningen med vald inriktning under ca 21-22 veckor. Här studeras två till tre kurser parallellt
under hela utbildningen. Det är ett upplägg som fungerar bra vid närundervisning men det går inte att
applicera vid ett lärlingsupplägg.
Information om lärlingsutbildning finns i kommunens informationsmaterial samt hos oss utbildare som
ger lärlingsutbildning. Personerna kan inte söka till lärlingsupplägget utan de söker till en utbildning och
efter samtal med lärare, besök på presumtiva företag avgörs det om lärlingsuppläget kan vara en möjlighet
eller ej. Förutsättningen för att en lärlingsutbildning ska bli bra är att både lärlingen och dess handledare
tror att detta kommer att fungera och att de har förtroende för varandra. Det är också viktigt att lärare har
Sid 8 av 20
förtroende för handledaren och företaget och tror att lärlingen kommer få möjligheter att pröva de olika
moment som ska ingå i utbildningen.
När det känns bra för alla tre parter; elev, handledare och lärare, skrivs utbildningsavtal och
lärlingskontrakt. En individuell studieplan upprättas för varje elev oavsett vilken utbildningsform eleven
deltar i.
Vi har valt att kalla in alla lärlingar en gång i veckan till skolan. Det finns två skäl till det, dels att det finns
moment som inte kan genomföras på deras lärlingsföretag och dels för att hinna med ett möte med eleven
för att se deras utveckling. Eleverna har en loggbok där de fyller i vad de har gjort under sin arbetsdag. De
ska också reflektera över hur arbetet har utförts och om de kunde ha genomfört arbetet på något annat
sätt. Loggboken är framförallt tänkt som ett verktyg för eleven men den är ett bra underlag vid diskussion
med både handledare och lärare.
Läraren ska ha uppföljningsmöte med handledare en gång per månad. Här ska elevens utveckling
diskuteras, vilka moment som har klarats av och vilka som står på tur. Elevens förkunskaper och elevens
förmåga att lära sig styr utbildningsinnehåll, längd och upplägg.
Lärlingsutbildningen genomförs av en för ändamålet utsedd handledare. Handledare lägger i samverkan med skolan upp
utbildning på arbetsplatsen samt lämnar underlag för bedömning, betygsättning och närvaroredovisning. Handledare ska
ha nödvändig kunskap och erfarenhet och i övrigt bedömas lämplig för uppdraget. Handledare deltar i
handledarutbildningen anordnad av huvudman/utbildningsanordnare (Lärlingsavtal).
Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen sker under handledares ledning. Handledaren lägger i samarbete med
läraren upp utbildningen på arbetsplatsen, handleder eleven, för loggbok tillsammans med eleven och lämnar skriftligt
underlag för bedömning och närvaro. Utbildningsanordnaren bistår med eventuell teoretisk utbildning. Handledare som
tidigare ej genomgått handledarutbildning förbinder sig att delta i utbildning som för ändamålet anordnas av Norrköpings
kommun /utbildningsanordnaren (Utbildningskontrakt).
Bedömningen görs i samråd med handledaren.
Resultat
Jag har valt att presentera resultatet av studien per målgrupp samt att avsluta med en diskussion och
slutsats.
Skolinspektionsrapporterna
Av de 16 kommunerna i skolinspektionens granskning var det endast en kommun som inte hade några
utvecklingsbehov enligt beslutrapporten. De övriga 15 kommunerna hade utvecklingsbehov mellan 1 till 9
punkter. De punkter som kom fram i rapporterna var följande:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Utbildningskontrakt/avtal
Samarbete med AF och lärlingsråd
Handledarens kompetens och roll
Yrkeslärarens kompetens
Bedömning och betygssättning
Individuell studieplan
Plan mot kränkande behandling
Kursplanernas innehåll kopplat till det arbetsplatsförlagda lärandet
Kvalitetssäkring av lärlingsutbildningen
Sid 9 av 20
I hälften av kommunerna saknades eller behövde samarbetet med Arbetsförmedlingen och lärlingsrådet
utvecklas. Detta är ett av flera villkor i författningen om statsbidrag som måste uppfyllas.
Utbildningskontraktens innehåll när det gäller vilka kurser eller kursmoment som är förlagda till den
arbetsplatsförlagda utbildningen behövde klargöras i hälften av kommunerna.
Bedömning, betygsättning och kvalitetsgranskning var också utvecklingsbehov som fanns i flertalet av
kommunerna. Detta visade på handledarnas bristande kunskap om den egna rollen vid bedömning av
kunskap för betygsättande, att betyg bör sättas direkt när en kurs är avslutad. Många kommuner saknade
ett systematiskt kvalitetsarbete för uppföljning och utvärdering av lärlingsformen. Granskningen togs även
upp frågan om hur handledarens kompetens skulle kunna säkras.
De flesta kommuner ombads att se över sin plan mot kränkande behandling så att den även inkluderade
den del eleven tillbringade på lärlingsföretaget.
Lärlingar
Information om lärlingsutbildning för vuxna finns på kommunens hemsida om vuxenutbildning,
Vägledningscentrum ger information och information ges även av vår skola. Eleverna kan inte söka till
lärlingsutbildning utan ansökan sker till handelsutbildningen. När eleven antagits och kommer till start hos
oss, informeras eleven om lärlingsutbildning av lärarna och eleven får välja om den vill gå lärlings- eller
skolform. Samtliga lärlingar känner att de har fått bra information om lärlingsutbildningen. En av
lärlingarna fick information av en släkting som tidigare gått på skolan och visste att skolan skulle starta
lärlingsutbildning. En hade sett informationen på kommunens söksida och en fick informationen vid
första träffen i skolan. Två av lärlingarna har valt lärlingsformen för att de lär bäst när de får lära sig det
praktiskt. En lärling har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid och kände att en blandning av
studier och praktiskt arbete var en bra steg för att komma tillbaka.
Beroende på elevens förutsättningar och önskemål anskaffas lärlingsplats av eleven själv eller genom att
lärarna hjälper till. Av dagens fyra lärlingsplatser har två ordats av eleverna och två av lärarna.
Det har tagit mellan 3 veckor och 2 månader att få ut lärlingarna på sin lärlingsplats. Den arbetsplats som
tog längst tid att anskaffa gällde för den lärling som har en funktionsnedsättning.
Introduktionen har enligt lärlingarna skett på mycket olika sätt. En har fått en bra introduktion där
handledaren har berättat om företagets historia, mål och vision. Lärlingen har deltagit i utbildning i
brandsäkerhet, rån och säkerhet, ordningsregler som berör företaget och fått genomgång av lokalerna. En
lärling fick i princip ingen introduktion alls utan fick börja arbeta på en gång. Två trivs mycket bra på sin
lärlingsplats och har kommit in och känner sig som en del i gruppen. En lärling har valt att avbryta
lärlingsformen och valt att studera resterande delen på skolan.
Även kontakten med handledarna har fungerat på olika sätt, allt från mycket bra till mindre bra. Ett
problem som lyfts upp är att den person som är handledare enligt avtal inte är den som har mest kontakt
med lärlingen på arbetsplatsen.
Den arbetsplastförlagda utbildningen har sett olika ut mellan lärlingsföretagen. Ett av företagen har en
egen utbildningsplan med olika moment som också anger hur lång tid det kan ta att få behörighet inom ett
moment. …”ett papper från företaget, där jag kan kryssa i vad jag har lärt mig, när jag har lärt mig det, till
exempel kassaträning är 4 -6 månader. Sen måste jag kunna allt om kassan”… Det har varit svårt för
Sid 10 av 20
lärlingarna att se kopplingen mellan skolans kursmål och den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
Alla lärlingar tycker att de har ”plockat varor” i det oändliga. De förstår att det är en stor del av
arbetsuppgiften inom handel men de är alla överens om att det är för mycket i utbildningssammanhang.
Fördelningen av tid mellan olika moment/avdelningar inom företaget är heller inte preciserat. Lärlingarna
har varit i skolan en dag i veckan. De har haft genomgång eller arbetat med olika uppgifter/projekt. En del
av uppgifterna har haft direkt koppling till deras lärlingsplatser med andra varit hel fristående och berört
handel på ett mer övergripande sätt. Den arbetstidsförlagda delen i lärlingsutbildningen har varierat mellan
företagen.
Lärlingarna har varje dag skrivit i Loggboken vad de har gjort. …” jag skriver i den varje dag vad jag gjort
på dagen … det hjälper mig att komma ihåg vad jag gjort”... Några har reflekterat över sitt arbete. De har
ännu inte lämnat eller visat loggboken för sin handledare eller lärare men de har känt ett stöd av
loggboken i diskussionerna med sin handledare respektive lärare.
Alla tre lärlingarna har lyft fram önskemålet om bättre kommunikation mellan lärling-handledare, lärlinghandledare-lärare. Alla ansåg att en digital loggbok skulle kunna fylla en del av den funktionen. Loggboken
är personlig men att göra en sammanställning en gång i veckan och skicka till lärarna var acceptabelt.
Lärare
Information om lärlingsutbildning till företagen sker framförallt av våra lärare i deras möten med företag
när de söker efter lärlings- och praktikplatser. Det sker också vid de tillfällen kommunen ordnar träffar
med företag. Vi har ett informationsblad om vår handelsutbildning där även lärlingsformen presenteras,
men det informationsbladet vänder sig i första hand mera till presumtiva elever än till företag. Kommunen
har ett allmänt informationsblad om lärling där författningens krav framgår.
Anskaffande av lärlingsplats sker i första hand av eleverna. Lärarna hjälper till vid behov. Eleven väljer
inriktning inom branschen och undersöker marknaden. När en elev har hittat en lärlingsplats, gör lärarna
studiebesök och samtalar med den tänkta handledaren för att bilda sig en uppfattning om företaget och
handledarens kompetens. …”det är jättesvårt, det är mer en känsla av hur företaget fungerar och hur de
presenterar sitt företag, sin affärsidé och hur de jobbar”… Lärarna presenterar kursinnehållet och
diskuterar de olika moment som kan ingå för att se om företaget har möjlighet att klara av
lärlingsuppgiften.
Planen har varit att lärarna ska träffa handledarna en gång per månad, men av olika anledningar har det
inte blivit så på alla företag. Det har varit förhinder på grund av sjukdom bland personalen, förändringar
hos företagen m.m. Vid mötena med handledarna har lärlingarna alltid varit med och samtalen har handlat
om hur det fungerar och vad som har klarats av och hur det ska se ut framöver. Mötena har varit av olika
kvalité.
Vi planerar tillsammans. Jag lyfter upp någonting som jag tycker att lärlingen kan behöva titta lite mer på och de säger, det
kan vi ordna, vi gör på detta sätt
Det har varit något möte med där jag inte har varit riktigt nöjd med handledaren, då har det inte varit produktivt … jag
har försökt vara konstruktiv och gett olika förslag och det har blivit bättre.
Båda lärarna tar upp det övergripande målet med handelsutbildningen och anser att vi måste utveckla en
modell som blir mer tydlig för både handledare och lärlingar med vad som ska ingå i utbildningen. Detta
är något vi har missat i förankringen hos företagen, även om lärarna har det klart för sig. Ett av företagen
har en väl utvecklad intern utbildningsplan som är ett mycket bra stöd för handledaren, lärlingen och
läraren.
Sid 11 av 20
När det gäller bedömning och betygssättning har lärarna gjort på olika sätt beroende på vilken lärlingsplats
lärlingen har varit på. Det har skett såväl i samverkan som utan samverkan. Alla lärlingar har en
handledare enligt de avtal och kontrakt som har skrivits och det är den personen som lärarna träffar vid
handledarträffarna, men det är inte säkert att det är den personen som till största delen har kontakt med
lärlingen på arbetsplatsen. Detta ställer till en del problem. Lärlingen ses som en del av arbetskollegiet och
alla förstår inte att de deltar i en yrkesutbildning, vilket kan påverka omdömet eller påverka vad lärlingen
får göra …”när lärlingen ville gå till kassan så ville ”kollega” inte det utan blev sur för lärlingen skulle ju vara
med dem”... Handledarna har ännu inte deltagit i handledarutbildning.
Kommunikationen mellan lärare och elev upplevs som bra. Lärarna träffar lärlingarna en gång i veckan i
skolan. Kommunikationen mellan lärare och handledare fungerar också bra på de flesta ställen. Där det
har brustit tror läraren att handledaren inte riktigt har förstått lärlingsuppdraget.
Handledare
Alla fyra handledarna ville intervjuas, men av olika anledningar jag har bara lyckats genomföra tre.
Alla lärlingsföretag ger en introduktion till sina lärlingar. Det är en stor spridning på innehåll och upplägg.
Samtliga företag visar upp lokalerna och presenterar lärlingen. Två av företagen tar upp säkerhetsfrågor
och föreskrifter av olika slag. Ett av företagen, som ingår i en större kedja, har eget internt
utbildningsmaterial som kan användas. Företaget har valt att använda delar av det materialet i
introduktionen. När lärlingen har introducerats får den en kontaktperson. På större företag är det flera
personer som är inblandad i kontakten med lärlingen. Oftast är det en kontakperson per avdelning, men
det är endast en person som har huvudansvaret och då sköter handledaruppdraget mot skolan.
En övergripande utbildningsplan har gjort på ett av ställena. Den planen har sedan blivit mer detaljerad
vid kontakten mellan handledare, lärare och elev.
Vi brukar jobba fram en utbildningsplan individuellt tillsammans med eleven och skolan, så att denna ska fungera så bra
som möjligt.
Det får inte bli för strukturerat för då är det inte säkert att det fungerar. Nu fungerar det bra, tillsammans med läraren gick
vi igenom vilka moment som ingår i kurserna och utifrån det bestämde vi vad som kan göras här och vad som ska göras
på annat ställe.
Inte direkt en utbildningsplan från vår sida. Min tanke är, jag började som praktikant och nu sitter jag här som butikschef
på detta ställe. Och sen har jag sett att många inte tar emot lärlingar praktikanter och jag har sagt att det är en stor
möjlighet för mig som butikschef och för dem som lärling att få komma att testa på om det är det här jag vill göra, sen
kan det vara så att personen visar framfötterna och visar att det här är verkligen det de vill göra. Det finns ingen
utbildningsplan men när jag tar emot lärling praktikant jag ser ju inte den som praktikant utan att den är en av oss och så
länge det inte står praktikant på någon skylt vet inte kunderna det heller så jag försöker lära dem allt i butik sen om det är
eller om det är något de behöver ha med sig utifrån från skolan försöker vi göra det också.
Inställningen till utbildning skiljer sig åt dels mellan de olika handledarna men också mellan handledare
och kontaktperson.
Det är lätt att få sökande till tjänster, men det är svårare att få bra utbildad personal och ibland få förståelse från redan
befintlig personal att det är bra med utbildning. Att arbeta inom handel ställer andra krav idag än för 20-30 år sedan.
Det viktigaste i en yrkesutbildning är att lära in en disciplin och ett ansvarstagande hos eleven, vilket ibland är lättare sagt
än gjort. Det kan till exempel handla om att det i skolan är väldigt lätt att sjukanmäla sig en dag när man inte känner för
att gå. Det tolererar vi inte i vår utbildning utan ställer samma krav på närvaro och frånvaroanmälan som på våra egna
anställda.
Det är inte säkert att kontaktpersonerna ser det övergripande målet med utbildningen, utan de ser mer till
arbetsuppgifterna som ska utföras på avdelningen. En av handledarna anser att detta är en fråga som de
måste arbeta med internt inom företaget.
Sid 12 av 20
Handledarutbildningen är alla intresserade att delta i, men det kan vara svårt att komma ifrån. Ett av
företagen kommer att skicka några av kontaktpersonerna till handledarutbildningen som sedan får
informera övrig personal. Ansvarig handledare anser att det är viktigt att kundskapen sprids inom
företaget.
Kontakten mellan lärare och handledare, och mellan handledare och lärling menar alla är viktig. Alla
känner att de har en bra kontakt idag. Hur kontakten genomförs ser olika ut mellan företagen.
Jag har samtal med lärlingen varje dag, det är planering av dagen och också hur jobbet går. Vi gör också en plan för en
längre tid.
Vi brukar köra på samma linje som våra egna samtal, men det blir också en avrapportering vad som hänt den senaste
tiden. Hur vi uppfattar eleven och hur denne uppfattar oss.
Hur ofta kontakten ska ske mellan lärare och handledare beror enligt en handledare på hur väl det
fungerar för lärlingen på arbetsplatsen. …”om allt går bra räcker det med kontakt en gång i månaden, men
det är bra om läraren även mailar mig lärlingens uppgifter”… En annan handledare tycker att det räcker
med kontakt varannan månad.
Inte så ofta en gång varannan månad. Man diskuterar ja hur det funkar och jag har ju inte direkt några frågor utan om det
är något eleven vill så tar jag det då. Om det rör skolan eller läraren är det självklart att jag tar det den vägen. Skolan vill ju
oftast veta hur det går i butiken, hur närvaro ser ut och hur de sköter sig osv.
Alla tre företagen kan tänka sig att fortsätta med att ta emot lärlingar.
Tillförordnad rektor
Norrköpings kommun har en gemensam nämnd för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt en
gymnasienämnd. Både gymnasieskolan och vuxenutbildningen tillhör Utbildningskontoret och har en
gemensam bildningschef. Idag finns det vuxlärlingar inom områdena bygg, fordon, industri, omvårdnad,
restaurang och handel. Vuxenutbildningen i Norrköpings kommun sker både i egen och i upphandlad regi
och lärlingar finns inom båda. Just nu är det 15 elever som deltar i lärlingsutbildningar.
Lärling på gymnasienivå har funnits några år och har en bra koppling med olika branschråd på orten.
Vuxenlärling startade under våren 2012 och är under uppbyggnad. Idag finns inget lärlingsråd för
vuxenlärling, det finns enbart för den gymnasiala lärlingen. Kontakter med näringslivet sker via
frukostmöten inom olika branscher och andra genom andra former av branschmöten. Idag finns inget
uttalat samarbete med Arbetsförmedlingen. När en person är intresserad av lärlingsutbildning söker den
på det vanliga sättet till kommunal vuxenutbildning. När personen blivit antagen och
utbildningsanordnaren anser att det är lämpligt med lärlingsformen, söks en lärlingsplats.
Vuxenutbildningen har tagit fram kontrakt och avtal som används, och ett bättre informationsmaterial
som vänder sig till företag är under utveckling. Tillförordnad rektor och utbildningsanordnarna träffas
regelbundet 2-3 gånger per halvår. Förutom de träffarna får skolorna besök 2-3 gånger per år där rektorn
stämmer av verksamheten.
Handledarutbildning ska genomföras med start i slutet av februari. En tredjedel av handledarna har redan
nu deltagit i den handledarutbildning som anordnas via gymnasieskolan.
Ersättning till lärlingsföretagen varierar. Många företag vill inte ha ersättning.
Kvalitetssäkring av lärlingsutbildningen sker dels genom handledarutbildningen och dels genom
kompetenta lärare inom de olika yrkesområdena.
Sid 13 av 20
Diskussion/Slutsats
Resultatet som har kommit fram har till stora delar stämt med den bild som jag har fått under det halvår vi
har genomfört lärlingsutbildning. Informationsmaterialet om lärlingsutbildningen ska ses över. Såväl vårt
företag som Norrköpings kommun behöver se över informationen som vänder sig till företagen.
Arbetet med att ordna en utvecklande lärlingsplats är en av de mest betydelsefulla delarna i
lärlingsutbildningen. Det ställer krav på företagets anställda, inte bara handledaren utan samtlig personal
som är inblandade. Under det halvår som har gått har vi haft åtta lärlingar igång. Fyra av dessa har avbrutit
lärlingsutbildningen, men det är endast en som har gjort det på grund av brister på lärlingsplatsen.
Våra handledare har inte deltagit i kommunens handledarutbildning än. Det beror på att
handledarutbildningen för vuxlärlingshandledare kommer att ske först i slutet av februari. Det är få
anmälda till utbildningen. Alla våra handledare vill delta men det kan vara svårt att komma ifrån. En del av
företagen kommer att skicka kontaktperson istället för handledare. Kontaktpersonen kommer i sin tur att
informera och sprida kunskapen vidare inom företaget. Introduktionen av våra lärlingar har varit av
varierande kvalité. En anledning till detta kan vara att handledarna inte har deltagit i utbildning än och
därför inte förstått vikten av en bra introduktion. Det ska bli intressant att se hur många av
lärlingsföretagen som kommer att skicka handledare respektive kontaktperson till handledarutbildningen
under våren. Kommunens utbetalningsrutin för ersättningen till lärlingsföretagen är inte tydlig och det har
ännu inte betalats ut någon ersättning. Kanske har detta påverkat företagens möjlighet/vilja att skicka en
person på utbildning. En annan orsak till lågt deltagande på utbildningen kan vara att det är väldigt
slimmande organisationer där handledarna ofta har ett mer övergripande ansvar vilket kan leda till att det
är svårt att ersätta dem med någon annan under dessa uppdrag.
En utbildningsplan för hela lärlingsperioden ska tas fram i samarbete med lärlingsplatsen. Skolan har
ansvaret för att se till att allt finns med. Vad som kan göras på lärlingsplatsen ska kartläggas under den
första veckan och en grov plan för lärlingen ska upprättas. Detta framförs även i SOU 2011:72. Planen
finns inte idag. Det är inte planen i sig som är svår att upprätta, utan problemet är hur vi ska få det att
fungera mot Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Många av våra lärlingar tar CSN-stöd för att klara av
sina studier och CSN kräver betyg för att lärlingarna ska få ersättning. Det innebär att vi inte kan lägga ut
samtliga kurser som ingår i utbildningen på de 44-66 veckor utbildningen innefattar, utan vi måste
gruppera dem per halvår eller kortare perioder. Detta stämmer inte överens med lärlingslärande.
Arbetslivet är inte organiserat efter kursinnehåll. Detta har medfört att vissa moment som skulle kunna
genomföras på arbetsplatsen har fått ske i skolan för att lärarna ska kunna sätta betyg i tid. Andra moment
har lärlingarna gjort innan de har påbörjat kursen enligt sin individuella studieplan, därför att de har fått de
arbetsuppgifterna på sin lärlingsplats. Detta problem gäller för vuxenutbildningen, där eleverna studerar
kurser och inte utbildningsprogram. Vi får paketera kurserna men de räknas fortfarande som enstaka
kurser och det är resultatet på den enskilda kursen som CSN tittar på. Om vuxlärling ska bli ett bra
alternativ menar jag att man måste få till en annan lösning än dagens mot CSN. Liknande problem har
funnits och finns kvar när det gäller högskoleutbildningar.
Det är viktigt att alla inblandade förstår sin roll i lärlingsutbildningen och vad som förväntas i de olika
rollerna. Skolan har ett övergripande ansvar för innehåll i utbildningen, handledaren har ett ansvar att
tillsammans med läraren se vilka moment som kan genomföras på lärlingsplatsen respektive i skolan.
Momenten kommer att skilja sig åt mellan företagen beroende på hur företagen är organiserade och vilken
verksamhet de har. Handledaren måste bli mer delaktig i hur lärlingens utveckling sker i förhållande till de
krav som ställs i de olika kurserna som ingår i lärlingens individuella studieplan. Men handledarna kommer
inte att vara införstådda med kursinnehåll och vilka moment som hör till vilka kurser. Kommunikationen
Sid 14 av 20
mellan lärarna och handledare behöver förbättras. Lärarna måste bli duktigare på att förmedla vad det är
de vill att handledarna ska bedöma, men det är lärarna som vet till vilken kurs/kurser de olika moment
som handledaren har bedömt hör till. Inom detta sätt kan samspel mellan handledare och lärare förbättras.
Vi utvecklar nu kunskapsmatriser för samtliga kurser som ingår i utbildningen. För varje delmoment i
kursen kommer det att finns en formativ bedömningsmall. Detta arbete ska vara klart under våren 2013.
Arbetet med den översiktliga utbildningsplanen har tagit tid. En av anledningarna är att vi samtidigt som
vi startade lärling fick en ny läroplan, VUX12. Nya kurser och ett nytt betygsystem som skulle förankras
hos lärarna men också förtydligas för handledarna, har tagit tid. Problem med avsaknad av läromedel i
några kurser har bidragit till att planeringen av vissa kurser har tagit längre tid att planerat. Men jag hoppas
att denna utvecklingsinsats ska bidra till att det ska bli lättare och tydligare för både elev, lärare och
handledarna vad som krävs för att uppfylla kursmålen. I utbildningskontraktet finns idag ingen
övergripande utbildningsplan, men den är under framtagande. Den övergripande utbildningsplanen
kommer att kompletteras vartefter med en mer detaljerad planering som kommer att vara undertecknad av
alla tre parter. Genom intervjuerna har jag förstått att alla våra lärlingar inte bär en skylt där det framgår att
de är lärling och i utbildning. Detta är något vi kommer att lyfta med våra handledare. Skylten signalerar
till kunder att detta är en person som går i utbildning, varför jag som kund inte kan förvänta mig att den
ska kunna presentera lika mycket som de anställda.
Alla deltagare i lärlingsutbildningen; handledare, lärare och lärling lyfter fram kommunikationen som
väldigt viktig. Även om alla säger att den är viktig finns det en underton, från en av handledare, om att den
inte får ta för mycket tid. Jag har sett att vi behöver utveckla våra rutiner för handledarträffarna. Det måste
bli tydligare för alla vad som ska diskuteras vid varje möte. Det har i bland varit svårt att planera in möten
och även här måste vi få till bättre rutiner. Arbetet med Loggboken ska utvecklas och kompletteras med
en digital loggbok som ska skickas in till läraren en gång per vecka. Jag hoppas att detta ska medföra att
lärlingens situation på lärlingsplatsen blir än tydligare för lärarna. Det är viktigt att vi i ett tidigt skede kan
finnas som stöd och att vi kan sätta in olika åtgärder beroende på hur det fungerar på lärlingsplatsen. Den
digitala loggboken ska bara kunna ses av lärarna och eleven, vilket bör ge lärlingen en större trygghet. Vi
kommer att behålla den fysiska Loggboken i och med att det upplevs som ett bra stöd för lärlingen både
för egen reflektion, men också i samtalen som lärlingen har med lärare och handledare. Loggboken ska
vara privat.
I Norrköping finns det ännu inget branschråd/lärlingsråd och kommunen har inget samarbete med AF.
Detta medför att ett större arbete läggs på lärarna för att få tag i bra företag. I förordningen står det att
samarbete ska finnas men eftersom detta ännu inte finns måste det utvecklas och hitta fungerande former.
Jag har en förhoppning att det kommer igång under våren 2013. Kontakt med branschen finns men inte i
den form som vi önskar. I dagsläget är det frukostmöten med representanter från branschen. Dessa möten
ger kontaktytor men det behövs en annan form för att vi ska komma framåt. Branschråd finns redan för
gymnasial nivå och det finns för vissa branscher för vuxlärling inom Östsam, vårt regionförbund, men
tyvärr inte för handel. Skolinspektionens undersökning visar också att många kommuner ännu inte har
lyckats komma igång med detta samarbete och att kommunerna måste jobba mer med denna fråga.
Spontant kan jag tycka att det borde gå lättare i de kommuner där vuxenutbildning och arbetsmarknad
tillhör samma nämnd, men det verkar inte påverka situationen i Norrköping. En förklaring kan vara att det
är två organisationer med delvis olika uppdrag.
Skolinspektionen lyfter i sin granskning fram bristen att planen för kränkande behandling inte tydligt
innefattar lärling och dess lärlingsplatser. Vi måste se över vår plan. Vi är tydliga med att den omfattar alla
våra elever oavsett utbildningsform, men vi måste vara tydligare i informationen till lärlingsplastsen. Om
Sid 15 av 20
det händer lärlingen något på lärlingsplatsen som handlar om kränkande behandling ska rapport ske till
skolan och inte enbart enligt företagets egna rutiner för kränkande behandling.
Skolinspektionen anser att många kommuner behöver arbeta med yrkeslärarnas kompetens. Jag har två
erfarna lärare, ingen av dem har lärarbehörighet, båda har påbörjat lärarutbildning men ej slutfört den.
Kravet på lärarlegitimation gäller inte för yrkeslärare.
Synen på lärling tycker jag varierar mellan företagen. Efter intervju med handledare, lärare och lärlingar har
min uppfattning om att vi ska vara än mer noggranna i anskaffandet av lärlingsplats skärpts. Det är viktigt
att företaget har en positiv syn på utbildning och att man ser att lärling är en form av utbildning. Här ser
jag att utredningen Utbildningsanställning (SOU 2012:80)) förslag om en anställningsform som inkluderar
utbildningen är ett bättre alternativ för vuxna. Den viktigaste skillnad som jag ser mellan
Utbildningsanställning och lärlingsutbildning är att det i den första finns en mycket tydligare tyngd på
samverkan mellan arbetsliv och utbildning. I utbildningsanställningen finns det ett gemensamt mål med
utbildningen, det är inte skolan som styr och det är argetsgivaren som är ansvarig för att utbildningens
genomförs.
Min slutsats är att vi har kommit en bra bit på väg, men vi måste fortsätta att utveckla våra modeller och
stödrutiner och hela tiden utveckla utbildningen i samspel med branschen. Tillsammans med den
kommunala vuxenutbildningen, de andra utbildningsanordnare i kommunen som arbetar med
lärlingsutbildning samt berörda branscher måste vi utveckla och säkra kvalitén för lärlingarna i deras
utbildning.
Sid 16 av 20
Referenser
Bryman, A.(2005). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Olofsson, J och Panican, A. (2012). Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter
(Rapport nr 2 maj 2012) Hämtad 3 januari 2013
http://www.uddevalla.se/download/18.4faa5db913c7f1c8caf22d/1359382223041/Rapport+2.pdf
Norrköpings kommuns Utbildningsavtal och Lärlingsavtal (2012)
Gymnasial lärlingsutbildning – Hur blev det? (SOU 2009:85). Hämtad 3 januari 2013
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/134843
Lärling en bro mellan skola och arbetsliv (SOU 2010:19). Hämtad 3 januari 2013.
http://www.regeringen.se/download/8df7d38a.pdf?major=1&minor=143324&cn=attachmentPub
lDuplicator_0_attachment
Förordning om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna (SFS 2010:2016). Hämtad 3 januari 2013.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning20102016-om-stat_sfs-2010-2016/ (2012-10-12)
Gymnasial lärlingsutbildning – med fokus på kvalitet!
Hur stärker vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning? (SOU 2011:72) Hämtad 3 januari 2013
http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/99/60/69536f19.pdf
Förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108). Hämtad 3 januari 2013.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning20111108-om-vuxe_sfs-2011-1108/?bet=2011:1108 (2012-10-12)
Utbildningsanställning (SOU 2012:80). Hämtad 3 januari 2013.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/46/55/f9a98b41.pdf
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Allbo lärcenter i Alvesta
kommun. Hämtad 3 januari2013
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=500950
Rapport efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Allbo lärcenter i Alvesta
kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=500951
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Borlänge kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=500901
Rapport efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Borlänge kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=500902
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Eskilstuna kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503538
Sid 17 av 20
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen Borås
stad i Borås kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=502723
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid vuxenutbildningen
Centrum Vux i Haninge kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=502530
Rapport efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid vuxenutbildningen
Centrum Vux i Haninge kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=502531
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Utvecklingsnämnden
Helsingborg i Helsingborgs kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=502724
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Hudiksvalls kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503611
Rapport efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Hudiksvalls kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503612
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Karlshamns kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=502762
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Lyckseles kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503613
Rapport efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Lyckseles kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503614
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Motala kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503632
Rapport efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Motala kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503633
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i
Strömstads kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=500912
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Lärcentrum Västra Vux i
Tranås kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=502612
Sid 18 av 20
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid vuxenutbildningen C3L i
Tyresö kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=502821
Rapport efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid vuxenutbildningen C3L
i Tyresö kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=502822
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid vuxenutbildningen i
Uddevalla kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503122
Rapport efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid vuxenutbildningen i
Uddevalla kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503123
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid vuxenutbildningen CAS i
Värmdö kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503124
Rapport efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid vuxenutbildningen CAS
i Värmdö kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503125
Beslut efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vidVvuxenutbildningen i
Östersunds kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503615
Rapport efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vidVvuxenutbildningen i
Östersunds kommun. Hämtad 3 januari2013.
http://siris.skolverket.se/apex/ris.openfile?docID=503616
Sid 19 av 20
Bilaga 1
Frågeställningar Handledare:
Hur introducerar du en ny lärling till din arbetsplats?
Hur arbetar du med utbildningsplanen?, dvs hur kan yrkesträningen läggas upp utifrån de måldokument
som finns samt elevens tidigare kunskaper och erfarenheter?
Uppföljningssamtal med eleven och kontaktperson på skolan hur ofta och i vilken form sker den?
Frågeställningar lärare:
Hur går ni till väga för att ordna en lärlingsplast? Vilka kriterier ställer ni på arbetsplatsen och dess
handledare?
Vilka moment i utbildningen kommer att ske på arbetsplatsen och vilka sker i skolan?
Hur ofta sker uppföljning med handledaren på lärlingsplatsen?
Hur planeras lärlingens utbildningsinnehåll? Och vad är det som ligger till grund för det?
Används några hjälpmedel för att säkra elevens kunskaper?
Vilket underlag är det som ligger till grund för betygsättningen
Hur vill ni utveckla arbetet med lärling?
Frågeställningar elev:
Hur fick du informationen om lärlingsutbildning?
Vad var det som gjorde att du valde lärlingsformen för din utbildning?
Din lärlingsplats – hur inskaffades den?
Kan du berätta om introduktionen på din lärlingsplats?
Hur planeras din lärlingsutbildning och hur planeras din tid på arbetsplatsen? Och hur stäms den av?
Ni har fått en loggbok, hur använder ni den?
Är det något du skulle vilja förändra i din lärlingssituation?
Frågor till rektor
Hur många lärlingsplatser och inom vilka yrkesområden finns det idag?
På vilket sätt stöder ni lärlingsutbildningen?
Hur många av handledarna har deltagit i handledaarutbildningen?
Lärlingsrådet hur fungerar det?
Hur ofta sker planering med AF för lärlingsutbildningen?
Arbetsplatserna kan få ersättning för att de tar emot lärling. Hur mycket och till hur många har det delats
ut till under 2012?
Sid 20 av 20
