Förväntningar på försöksverksamhet med

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Förväntningar på försöksverksamhet med
gymnasial lärlingsutbildning inom
omvårdnadsprogrammet
Expectations of the pilot project in apprenticeship at the health and care
program at secondary school
Åse Bygren
Lärarexamen 180hp
Examinator: Björn Lundgren
Lärarutbildning 90hp
2009-11-10
Handledare: Lisbeth Amhag
SAMMANFATTNING
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förväntningar lärare, elever och
handledare har när de inför försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom
omvårdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lärlingsutbildningar startade
hösten 2008. Syftet med arbetet är också att undersöka den danska lärlingsutbildningen inom
omvårdnad. Avsikten med studien är också att ta reda på om pedagogiken förändras och om
lärare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lärlingsutbildning i det
danska skolväsendet. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa
intervjuer med två lärare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en
handledare. Resultatet visar att förväntningarna på lärlingsutbildningen inom omvårdnad
medför att det ställs högre krav på elevens mognad för vårdyrket, men också att eleven blir
lättare anställningsbar. Resultatet visar också att karaktärsämnena i omvårdnad i
lärlingsutbildningen, jämfört med den skolförlagda utbildningen i omvårdnad blir mer
praktiska.
Nyckelord
Lärlingsutbildning,
lärling,
omvårdnadsprogrammet,
arbetslivslärande, yrkespraktik, entreprenöriellt lärande
1
teori
och
praktik,
praktikmål,
2
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING........................................................................................................2
Nyckelord.............................................................................................................................. 2
1 INLEDNING ....................................................................................................................7
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR.........................................................................10
2.1 Syfte...............................................................................................................................10
2.2 Frågeställningar............................................................................................................. 10
2.3 Avgränsning.................................................................................................................. 10
3 TEORETISK BAKGRUND........................................................................................... 11
3.1Omvårdnadsprogrammet ............................................................................................... 11
3.2 Programmål för omvårdnadsprogrammet.................................................................12
3.3 Gymnasial lärlingsutbildning i Sverige.........................................................................12
3.4 En gymnasieskola i södra Sverige.................................................................................14
3.5 Lärlingsutbildningen i Danmark................................................................................... 15
3.6 Forskares syn på yrkesrelaterat lärande.........................................................................15
3.7 Entreprenöriellt lärande.................................................................................................17
4 METOD.......................................................................................................................... 19
4.1 Urval .............................................................................................................................19
4.2 Reliabilitet och Validitet............................................................................................... 19
4.3 Utförande.......................................................................................................................20
4.4 Intervjuer....................................................................................................................... 20
4.5 Observation................................................................................................................... 21
4.6 Intervjupersonerna.........................................................................................................22
4.7 Analys............................................................................................................................23
4.8 Forskningsetik............................................................................................................... 23
5 RESULTAT ................................................................................................................... 24
5.1 Generella förväntningar på lärlingsutbildningen i gymnasieskolan..............................24
5.2 Förväntningar på eleven och elevens yrkeskunskaper.................................................. 26
5.3 Förväntningar på lärarens yrkesroll .............................................................................29
5.4 Förväntningar på handledaren....................................................................................... 30
5.5 Uppfattningar om omvårdnadsutbildningen i Danmark................................................32
3
5.6 Uppfattningar om hur praktik och teori integreras i Danmark......................................34
5.7 Uppfattningar om utbildningskonsulentens roll och arbetsuppgifter............................ 36
5.8 Uppfattningar om i vilken omfattning kan elever o lärare i Sverige drar nytta av den
danska modellen?................................................................................................................. 37
6 DISKUSSION ................................................................................................................40
6.1 Förväntningar och föreställningar på lärlingsutbildningen i Sverige............................40
6.2 Annorlunda lärosätt....................................................................................................... 41
6.3 Förtrogenhet med kunskaperna genom lärlingsutbildning............................................41
6.4 Lärlingsutbildningen – en möjlighet till anställning?....................................................42
6.5 Krav på utbildningen och elevens egenskaper.............................................................. 43
6.6 Bidrar lärlingsutbildningen med minskad arbetslöshet?............................................... 44
6.7 Uppfattningar om den danska modellen för lärlingsutbildning.....................................45
6.8 Teoretiska studier och pedagogikens förändring...........................................................45
6.9 Lärosättet påminner om entreprenöriellt lärande.......................................................... 46
6.10 Danska lösningar i den svenska lärlingsutbildningen................................................. 47
6.11 Skola och arbete = utbildning......................................................................................47
7 SLUTSATS.....................................................................................................................49
7.1 Förslag på fortsatt forskning..........................................................................................49
LITTERATURFÖRTECKNING.......................................................................................50
ELEKTORNISKA KÄLLOR............................................................................................50
BILAGA............................................................................................................................ 53
Frågeguide..........................................................................................................................53
4
Förord
Jag vill skänka ett stort tack till mina informanter som delgivit mig deras förväntningar på och
upplevelser av lärlingsutbildningen. Jag vill också tacka mina nära och kära som stöttat mig i
mitt arbete. Slutligen tack till Lisbeth Amhag, min handledare, för positiva ord och det stöd
du gett mig.
5
1 INLEDNING
Pedagogen John Dewey skriver följande rader i boken Demokrati och Utveckling som utgavs
år 1916: ”Eftersom att växa är det karaktäristiska för livet, är utbildning det samma som att
växa – den har inget mål bortom sig själv. Skolundervisningens värde kan avläsas av i vilken
grad den skapar en längtan efter kontinuerligt växande och erbjuder verktyg så att denna
längtan kan tillfredsställas” Dewey (1997, s. 91). Som blivande lärare i omvårdnad ser jag
fram emot att vara delaktig i de verktyg som just gör att eleverna växer och att det kan få
deras längtan efter kunskap tillfredsställd. Jag ser fram emot att se dessa elever växa som
människor och som blivande yrkesutövare inom vård och omsorg.
Under mitt första år som lärarstudent kom jag i kontakt med en lärare som hade
lärlingsutbildning på omvårdnadsprogrammet. Hon arbetar på den gymnasieskola där jag
utför min lärarpraktik. Då det alltmer diskuteras i olika medier hur lärlingsutbildningen kan
vara en del av gymnasieskolan i framtiden, fångade detta mitt intresse. I ett pressmeddelande
från utbildningsdepartementet skriver tjänstemännen att lärlingsutbildningen införs år 2008.
Det är en åtgärd från regeringen som vill satsa på de ungdomar som inte vill bli ”akademiker”.
Man vill samtidigt höja yrkesutbildningens kvalitet och menar att näringslivet saknar
kvalificerade yrkesarbetare (Utbildningsdepartementet 091016). Regeringen gav Skolverket i
uppdrag att lägga upp kursplaner och betala ut statsbidrag till försöksutbildningen med
gymnasial lärlingsutbildning. Efter upphörandet av Myndigheten för skolutveckling 2008 fick
Skolverket även ansvara för administrering och beslut om fördelning av antalet platser. De
skulle även sköta uppföljning av omfattningen och hur statsbidraget användes. Statsbidraget
per elev och år är 25000 kronor. Denna summa betalas ut till skolhuvudmannen: kommun,
landsting eller fristående gymnasieskola (Utbildningsdepartementet 091019).
Den gymnasieskola som jag har för avsikt att studera i detta arbete har knutit kontakt med en
skola i Danmark för att få inspiration och dra lärdom av deras sätt att bedriva
omvårdnadsstudier på gymnasienivå. I Danmark finns en utbildning som motsvarar
omvårdnadsprogrammet men undervisningen sker i lärlingsform. Under en observation i detta
arbete framgår att lärare och projektledare från gymnasieskolan fått möjligheten att ta del av
det danska utbildningssystemet. När jag hörde talas om den danska modellen för
6
omvårdnadsutbildning och hur man bedriver pedagogik inom omvårdnad blev jag intresserad
av att undersöka om och hur detta kan appliceras i svensk utbildning. Kan vi grannländer lära
av varandra? Jan Björklund sa följande i ett pressmeddelande: ”I Tyskland och Danmark, två
länder med lärlingsutbildningar av den modell som regeringen vill införa, fullföljer fler sin
utbildning, ungdomar har högre sysselsättning och högre löner.” En studie från
Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi ligger till grund för Björklunds uttalande
(Folkpartiet 090520). ”Lärlingssystemet ska byggas efter dansk och tysk modell. Sverige har
en mycket högre arbetslöshet än jämförbara länder.” säger Jan Björklund till Sydsvenska
Dagbladet 3/7 2009. Det är oroande med hög arbetslöshet bland ungdomarna idag. Kan man
bidra till att minska arbetslöshet genom att ändra den pedagogiska inriktningen på en
gymnasieutbildning för en del ungdomar? Kan lärlingsutbildningen leda till att fler ungdomar
får anställning efter avslutad gymnasieutbildning? Skolverkets generaldirektör Per Tullberg
menar att problematiken kring att många elever lämnar gymnasieskolan efter ett till två år
kanske kan påverkas i positiv riktning med lärlingsutbildningen (Skolverket 091001).
I mitt tidigare yrkesliv som sjuksköterska upplevde jag att undersköterskan har ett ansvarsfullt
och krävande arbete. När jag arbetade inom vården hade jag förmånen att arbeta med många
duktiga undersköterskor. Dessa personer har inspirerat mig till att studera till lärare inom
omvårdnad. Min förhoppning är att jag kan inspirera elever att bli goda medarbetare inom
vård och omsorg. Mina tankar om hur man lär sig ett yrke är mångbottnat. En stor del av mina
yrkeskunskaper har jag fått under praktikperioder inom mina utbildningar till sjuksköterska
och lärare. Min åsikt är att den praktiska utbildningen är en viktig del i den totala
utbildningen. Dessa tankar delar jag med flera intervjupersoner i denna studie. En
undersköterska menar att det kan vara svårt att föreställa sig hur man utför praktiska moment.
Hon menar att det är skillnad på att öva i skola och i verkligheten.
Under min lärarpraktik på lärarutbildningen funderade jag över elevernas olika intresse för
utbildningen och hur olika handlag eleverna har i omvårdnadsarbetes praktiska lektioner.
Möten med elever på min praktikskola under lärarutbildningen har gett mig olika intryck. Jag
har mött elever som ser fram emot att läsa vidare på högskolan omgående efter att ha avslutat
gymnasiet. Jag har mött de som längtar efter att få arbeta inom akutsjukvården som
undersköterska. Jag har mött de som inte klarar godkänt betyg i omvårdnadsämnena men som
7
gärna vill arbeta inom vården. Jag har mött någon enstaka som inte är intresserad alls av att
arbeta inom vården efter att ha gått tre år på omvårdnadsprogrammet. Kunde den gymnasiala
lärlingsutbildningen vara ett alternativ för någon av de elever jag har mött?
Är
lärlingsutbildningen en väg för vissa elever som inte vill lära sig yrket via böcker? I det
empiriska material från studien anser en lärare i Sverige och en utbildningskonsulent i
Danmark att man kan utbilda sig till undersköterska på både ett mer traditionellt sätt via
skolbänken som i Sverige och via en mer praktisk form av yrkesutbildning som i Danmark.
Dewey (1997) menar att det enda sättet att lära sig ett yrke är genom yrkesutförande.
8
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
2.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att förklara och beskriva hur pedagogiken kan förändras i och
med införandet av lärlingsutbildning på omvårdnadsprogrammet och att utforska ett för
omvårdnadsprogrammet, icke traditionellt undervisningssätt - lärlingsutbildning.
Syftet är också att utforska pedagogiken inom omvårdnadsutbildningen i Danmark och
jämföra den med motsvarande utbildning i Sverige.
2.2 Frågeställningar
Följande frågor kommer jag att söka svar på:
1. Vilka förväntningar och föreställningar har lärare, elever och handledare på
lärlingsutbildningen i Sverige?
2.
Vilken
uppfattning
har
lärare
i
Danmark
om
den
danska
modellen
av
omvårdnadsutbildning?
3. I vilken omfattning kan lärare och elever dra nytta av den danska lärlingsmodellen till en
gymnasieskola i Sverige?
2.3 Avgränsning
På grund av arbetes begränsning i tid har jag valt att studera två skolor, en gymnasieskola i
Sverige och en lärlingsutbildning i Danmark. Jag har valt att göra en kvalitativ studie där
undersökningen inriktar sig på hur pedagoger, elever och handledare uppfattar
lärlingsutbildningen och vilka förväntningar de har på försöksverksamheten med gymnasial
lärlingsutbildning.
9
3 TEORETISK BAKGRUND
Jag kommer i detta kapitel belysa omvårdnadsprogrammet, den gymnasieskola i Sverige som
startar försöksverksamhet för lärlingsutbildning samt den danska lärlingsutbildningen inom
omvårdnad. Omvårdnadsprogrammets karaktär har en holistisk syn på den man vårdar och ger
omsorg. Grunden för hur man hämtar in kunskaper är enligt programmålen en samverkan
mellan praktik och teori i utbildningen (Skolverket 091014).
I mitt arbete kommer jag bland andra använda mig av reformpedagogen John Dewey och hans
tankar om erfarenhetsbaserat lärande och ”learning by doing” (Dewey, 1997).
3.1Omvårdnadsprogrammet
Omvårdnadsprogrammets karaktär bygger på kunskaper om en holistisk syn på människan.
Man strävar efter att främja människors hälsa och att stödja varje individs förmåga att
utvecklas utifrån sina resurser. Detta är utgångspunkten för både hälso- och sjukvård och vård
och omsorg. Alla människors lika värde, välbefinnande och mänsklig värdighet är
grundstenar. Kommunikation och reflektion i den egna utvecklingen är förmågor som ska
utvecklas inom utbildningen. Efter avslutad gymnasieutbildning på omvårdnadsprogrammet
är man anställningsbar som undersköterska (Skolverket 091014). Omvårdnadsprogrammets
kurser är uppdelade i fyra områden:
•
Kärnämnen, 750 p
•
Karaktärsämnen 750 p, 650 p + 100 p projektarbete
•
Valbara kurser 700 p
•
Individuella val 300 p
Totalt omfattar utbildningen 2500 gymnasiepoäng. I kärnämnen ingår Svenska/Svenska som
andraspråk A+B, Engelska A, Matematik A, Estetisk verksamhet, Idrott och Hälsa,
Naturkunskap, Religionskunskap A och Samhällskunskap A. I karaktärsämnen ingår kurser
som Arbetsmiljö och säkerhet, Datorkunskap, Etik och livsfrågor, Medicinsk grundkurs,
Människan socialt och kulturellt, Psykologi A, Vård och omsorgsarbete och projektarbete
(Skolverket 091014).
10
3.2 Programmål för omvårdnadsprogrammet
Kunskapssynen som ligger till grund för omvårdnadsprogrammet är att teori och praktik ska
vara nära sammanflätade. Kunskapen ska bildas i ett sammanhang och olika kunskapsformer
är beroende av varandra på ett ömsesidigt sätt, då krävs tillgång till praktisk erfarenhet och ett
utrymme för reflektion. Man lägger vikt vid att arbeta självständigt och samarbeta med andra.
Eleverna ska uppfatta, varsebli, analysera och reflektera över etiska ställningstagande. Man
förutsätter ett fungerande samarbete och dialog mellan arbetsliv och skolan (Skolverket
091014).
3.3 Gymnasial lärlingsutbildning i Sverige
Politiker, tjänstemän och pedagoger samarbetar om försöksverksamheten med gymnasial
lärlingsutbildning. Utbildningsminister Jan Björklund menar att Sverige inte har prioriterat
yrkesutbildning under en lång tid. Björklund anser att eleven själv ska få välja om han eller
hon vill läsa till högskolebehörighet eller inte och kraven ska istället höjas på yrkesämnena.
Han säger vidare att yrkesprogrammen ska utgå från arbetsmarknadens behov. Skolverkets
generaldirektör Per Tullberg påpekar att många elever lämnar gymnasieskolan redan efter ett
till två år. Per Erik Ellström, professor i pedagogik, framhåller att fokus ofta ligger på det
formella lärandet, det som kan dokumenteras. Minst lika viktigt är det informella lärandet som
sker hela tiden. Lärandet är en pågående process som kan identifieras när vi reflekterar. Det är
viktigt att skapa goda miljöer för lärandet och då blir val av arbetsplats av stor vikt
(Skolverket 091001).
Kommittén för gymnasieskolans utveckling tillsattes 1994. Den visade upp rapporter om att
elever på de yrkesförberedande programmen inte vare sig hade tillräcklig kvalitet eller
tillräckligt lång tid på den arbetsplatsförlagda utbildningen. En stor del av eleverna, ca 40 %,
hade mindre än 15 veckor eller ingen APU alls. Dessutom angavs problem med kopplingen
mellan skolan och den arbetslivet, samverkan mellan yrkeslärare och handledare ansågs vara
för liten. Man hade som utgångspunkt att APU inte skulle vara en praktikplats utan utgöra
centrala och kursplansstyrda moment i utbildningen. Då förutsätts ett gott samarbete mellan
skola och arbetsliv. Detta är något av bakgrunden till beslutet om försöksverksamhet med
lärlingsutbildning
(Olofsson&Wadensjö,
2006).
I
rapporten
Lärlingsutbildning-ett
återkommande bekymmer eller en oprövad hemlighet? förmedlar författarna Olofsson och
11
Wadensjö erfarenheter i och utanför Sverige. En huvudfråga är hur arbetsliv och skola ska
kunna upprätthålla ett samarbete. De svenska och internationella erfarenheterna talar för att
staten har en aktiv roll i lärlingsutbildningen. I länder med en framgångsrik lärlingsutbildning
finns inte bara ett bra partssamarbete utan också en delvis statlig finansiering och
utbildningarna regleras av lagstiftning, kollektivavtal och nationella certifieringsregler.
Försöksutbildningen från 2008 har flera av dessa inslag (Olofsson & Wadensjö, 2006).
De skolor som har yrkesprogram kan via sin skolhuvudman ansöka hos Skolverket om att få
bedriva försöksutbildningen. De får ett statsbidrag på 25000 kronor per läsår och elev. Krav
från Skolverket är att skolan kan garantera att en god kvalitet upprätthålls för eleven under
hela utbildningen. Huvudmännen som deltar i den gymnasiala lärlingsutbildningens
försöksverksamhet
blir
skyldiga
att
delta
i
uppföljning
och
utvärdering
av
försöksverksamheten (Skolverket 091014).
På uppdrag av regeringen har Skolverket framställt en rapport om omfattningen av
försöksutbildning med gymnasial lärlingsutbildning och hur statsbidraget har använts. I
budgetpropositionen 2007/08:1 presenterades ett beslut som skulle omfatta 4000 platser i en
försöksverksamhet
med
gymnasial
lärlingsutbildning
per
de
närmaste
tre
åren.
Försöksverksamheten bestämdes gälla för de som startar sin utbildning mellan 1 juli 2008 till
den 30 juni 2011. I en ny budgetproposition år 2008 beslutades att höja antalet platser till
6000 då Myndigheten för skolutveckling fått in ett stort antal sökande. I april 2009 redovisar
totalt 135 huvudmän att de bedriver lärlingsutbildningen. 110 är kommuner, 22 är fristående
skolor och tre är landsting. Hösten 2008 då utbildningen skulle ta fart visade det sig att 1000
platser inte blev tillsatta. Enligt undersökningen som skolverket gjorde var orsaken till detta
flera. En anledning var att man hade för kort tid på sig som huvudman att organisera och
informera elever och föräldrar om utbildningsformen. En annan anledning var att det inte
fanns tillräckligt många intresserade elever. Den finansiella krisen samt att det var svårt att
hitta lärlingsplatser ansågs vara några orsaker. Det fanns också de som påtalade att eleverna
kände sig tryggare i en ordinarie klass. ”En stor anledning till detta var att tryggheten i
skolans normala ramar var stark” (Utbildningsdepartementet 091019).
12
Denna uppsats fokuserar på hur pedagogiken förändas på omvårdnadsprogrammet när man
inför lärlingsutbildning på gymnasiet. Syftet med gymnasial lärlingsutbildning är att eleverna
får en grundläggande yrkesutbildning, ökad erfarenhet från arbetslivet och att under en
handledares ledning, på en arbetsplats få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet.
Skolverket har tagit fram särskilda kursplaner för försöksverksamheten med gymnasial
lärlingsutbildning som startade 1 juli 2008. Liksom den skolförlagda gymnasieutbildningen
omfattar lärlingsutbildningen 2500 gymnasiepoäng. Utbildningen ska minst omfatta:
•
Svenska A 100 p
•
Engelska A 100p
•
Matematik A 100p
•
Religionskunskap A 50p
•
Historia A 50p
•
Idrott och Hälsa 50p
•
Samhällskunskap 50p
•
Projektarbete 100p
Kursen Arbetsplatsförlagt lärande inom lärlingsförsök, på 1250 poäng motsvarar de
karaktärsämnen och till viss del de valbara kurserna på omvårdnadsprogrammets skolförlagda
utbildning. Den arbetsplatsförlagda delen är den del av utbildningen som eleven tillbringar på
en arbetsplats. Där har de handledning för att få de fördjupade kunskaper som krävs för att
vara anställningsbar inom det område de utbildas. Syftet med kursen är att eleven ska utveckla
grundläggande kunskaper och färdigheter inom teknik, redskap, metoder och teori som krävs
för att arbeta på ett resurs-, miljö- och kvalitetsmedvetet sätt samt att eleven ökar sin sociala
och kommunikativa kompetens (Skolverket, 091014 ).
3.4 En gymnasieskola i södra Sverige
Den gymnasieskola som studeras i detta examensarbete inför man försöksutbildning på
omvårdnadsprogrammet,
som
är
ett
yrkesinriktat
program.
Traditionellt
är
omvårdnadsprogrammet en teoretisk utbildning med praktiska undervisningstillfällen och
arbetsplatsförlagd utbildning. Kärnan som genomsyrar omvårdnadsutbildningen är att
eleverna ska kunna arbeta nära människor i behov av vård och omsorg. För att eleverna ska få
13
kunskap i karaktärsämnet omvårdnad krävs tillgång till praktik. Det erbjuds minst 15 veckors
arbetsplatsförlagd utbildning, så kallad APU, inom vård och omsorg (Skolverket 091018).
3.5 Lärlingsutbildningen i Danmark
På det danska Undervisningsministeriets hemsida står att läsa om deras lärlingsutbildning, den
så kallad erhvervsuddannelsen De menar att den är berömd världen över för sin blandning av
teori och praktik. Längden på utbildningen beror på utbildningsområdet, den kan vara mellan
1½ till 5½ år. Vanligtvis är utbildningstiden på tre till fyra år. Eleven kan börja utbildningen
direkt efter grundskolan. Om de är över 25 år kan de välja en särskild vuxenutbildning.
Utbildningen är praktiskt betonad och den största delen av utbildningen tillbringar eleven på
praktikplats. I omvårdnadsutbildningen är praktikplatsen på ett vårdhem eller sjukhus. Den
teoretiska delen av undervisningen sker på en skola så kallad Social- og sundhedsskola.
Utbildningen tillrättaläggs utifrån elevens erfarenheter, då elevens bakgrund varierar. En del
kommer direkt från grundskolan medan andra elever har arbetat (Undervisningsministeriet).
Den
danska
motsvarigheten
till
omvårdnadsprogrammet
kallas
social-
och
sundhedsuddannelsen, där lär eleven sig att hjälpa och vårda äldre, sjuka och handikappade.
Utbildningen innefattar två fack, antingen avslutar eleven som social- och sundhedshjelper,
eller social- och sundhedsassistent som är den längre omvårdnadsutbildningen. På båda
utbildningarna hålls undervisning i sjukvård och omsorgsarbete. Efter avslutade studier kan
man arbeta på vårdhem, sjukhus eller institutioner för fysiskt eller psykiskt funktionshindrade
(Undervisningsministeriet-Uddannelsesguiden, 090911).
3.6 Forskares syn på yrkesrelaterat lärande
Dewey definierar yrket som livsaktiviteter. Yrket omfattar utveckling av alla sorters
förmågor, allt från vetenskaplig förmåga till mekaniskt arbete. Yrkesutövning är en aktivitet
som har ett syfte. Utbildning genom yrkesutövning är en metod med många faktorer som styr
lärandet. Han menar att den sätter instinkter och vanor i progression och att den motverkar
passivitet. Utbildning genom yrket lockar till tänkande för den har ett mål i sikte och resultat
som ska uppnås. Observation och insikt är förmågor som utvecklas i olika stadier på väg mot
målet. Sammanfattningsvis menar Dewey att den enda lämpliga utbildningen för yrken är
utbildning genom yrkesutövning. Samtidigt skriver han att om läraren uppfattar
yrkesvägledning som leder till något definitivt, oåterkalleligt val, kan det hämma eleven i det
valda yrket och göra utbildningen stel (Dewey 1997 sid.359 ff).
14
Pestalozzi (1746-1827) gjorde barnobservationer och han menade att undervisningen skulle
utveckla huvud, hand och hjärta. Fröbel (1752-1852) som var något av grundare till den
svenska förskolan menade att utbildningen skulle”... förena skolan med det övriga livet. Lek
och arbete i sin ursprungliga form skulle forma skolarbetet ”(Jernström 2000). Fröbel ville att
barnen i ett tidigt stadium skulle känna aktning för den praktiska kunskapen. Yrkesmän
använder både huvud och händer. Olika yrken innehåller inte det ena eller det andra, de
innehåller både och. Dewey (1859-1952) menar att det är viktigt att förena skolan med
samhället och att det är viktigt att eleven själv får pröva och experimentera. Barnets eget
intresse, aktivitet, motivation och helhetssyn på barens lärande förenar dessa pedagogers
konkreta modeller (Jernström, 2000).
Elisabeth Jernström skriver i sin doktorsavhandling, Lärande under samma hatt, att
utformningen av lärandeprocessen på ett förenklat sätt kan liknas vid en kedja:”lärlingens
initiativ till handlande – mästarens demonstration – mästarens överlåtelse till lärlingen –
lärlingens handlande – mästarens övervakning – mästarens övertagande – mästarens
demonstration – lärlingens reflektion – mästarens överlåtelse till lärlingen – lärlingens
begrundade handling”(Jernström 2000). Hon menar att lärandet utvecklas i en komplex
process mellan eleven och mästaren/handledaren men eleven står ensam i ögonblicket då
han/hon lär sig.. Det ögonblick då eleven tillämpar det som mästaren/handledaren har visat,
till exempel ett arbetsmoment som kräver koncentration för lärlingen, men som handledaren
utför på rutin. Med rutin menas tillämpning av den teoretiska konstruktionen. Sedan är det
lärlingen som bestämmer om hon/han lärt sig. Det räcker inte med att ha frågat, lyssnat,
provat på eller observerat. Det krävs tid till att göra samma arbetsmoment flera gånger på
olika sätt för att få en bild av momentet. Lärlingen strävar efter rutin. Det är viktigt med en
trygg, uppmuntrande och tillåtande lärandemiljö. ”I det avgörande lärandet av det egna
handlandet, då man måste ta beslut samt göra rätt bedömningar, står man dock ensam”
(Jernström, 2000, s.96).
”Färdigheter och sysselsättning måste utgöra basen i lärandet” (Dewey, 1997 s. 231).
Kunskapen som först kommer till en person och som präglar individen är kunskapen om hur
man gör. Det är bara i undervisningen och aldrig i yrkesutövarens liv som ett förråd av
15
kunskap separeras från görandet. ”När man gör något med ett ting på ett intelligent sätt får
man kännedom om eller blir man förtrogen med det” (Dewey, 1997). Han menar att vi blir
förtrogna med tinget när vi har bekantat oss tillräckligt mycket med det så att vi vet hur det
reagerar. Att bekanta sig med tinget ger eleven en säkerhet och förtrogenhet med kunskapen
medan det vi inte är vana vid blir underligt, främmande och abstrakt. Dessa ting kan vara både
saker och människor. Tillsammans med människor tillägnar man sig en social kunskap.
Genom kommunikation och umgänge lär man sig av varandra i en växelverkan. Berättelser av
erfarenheter utväxlas. ”Blir man intresserad eller berörd av detta utbyte, blir dess innehåll en
del av ens egen erfarenhet”(Dewey, 1997). Jernström (2000) använder ordet matîs för
förtrogenhet. Hon menar att eleven besitter matîs när de inte upplever svårigheter med det de
gör. Det uppstår en balans mellan kropp, material och verktyg när eleven uppnår matîs. Det
visar sig att det är viktigt att avsätta tid i lärandeprocessen.
3.7 Entreprenöriellt lärande
Entreprenörskap kan ta sig i uttryck på många olika sätt. En entreprenör kan till exempel vara
en kreativ förmåga på en arbetsplats, en person verksam inom föreningslivet eller en egen
företagare. Nutek har utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt i Sveriges utbildningar,
från förskola till universitet. ”En individ som formas av ett entreprenöriellt lärande i skolan
blir en arbetskraftstillgång för befintliga organisationer”(Nutek, 2008). I skolan handlar det
om att stimulera barn och ungdomar och inte begränsa dem på ett traditionellt
undervisningssätt. Entreprenörskapet ska främja livsdrömmar och behålla barnets lekfullhet så
det stimuleras livet igenom. Utbildning och träning för entreprenörskap inriktar sig på att
utveckla elevens attityder, förmågor och förhållningssätt. Detta leder till att eleven får ett
dynamiskt tänkande och handlande. I utbildningen ingår även ansvarstagande, idéutveckling
och projektledning. Grundidén är att på olika sätt utveckla entreprenörsandan så eleverna blir
rustade att ta anställning eller starta företag.(Nutek, 2008)
I ett projekt i Sunne kommun arbetar elever från tre gymnasieskolor tillsammans med
organisationer och näringsliv med entreprenöriellt lärande. Några av elevernas reflektioner
kring det entreprenöriella lärandet rör eget ansvar, tänka rätt eller fel, individuellt lärande och
erfarenhetsbaserat lärande. ”Man måste ta ansvar för vad man gör i skolan: läraren kan inte ta
ansvar för att man gör sina uppgifter...”(Nutek, 2008). Eleverna menar att de är drillade i vad
16
som är rätt och vad som är fel. Att lära sig att reflektera och tänka över en uppgift kan inte
bedömas, men det är nog så viktigt att reflektera och uttrycka sig om uppgiften inför andra.
Målen ser olika ut från person till person i det individuella lärandet, det gäller att lägga fokus
på det eleven vill utföra. Lärandet är erfarenhetsbaserat då det bygger på upplevelser och
erfarenheter som de kan relatera till det teoretiska arbetet. Att möta människor med olika
yrkesbakgrund spelar en stor roll för entreprenöriellt lärande. Undervisning genom böcker
sker inte i samma utsträckning som tidigare. ”Vi var vana vid att hitta de rätta svaren i
böckerna, nu får vi tänka själva och har inte längre böcker att utgå från”(Nutek, 2008)
17
4 METOD
I studien använder jag mig av kvalitativa intervjuer. Intervjuer är den vanligaste formen att
inhämta information till en kvalitativ studie (Hartman, 2004). Jag har för avsikt att studera
uppfattningar om pedagogiken på lärlingsutbildningen. Inom fenomenografin är fokus riktat
på uppfattningar. Uppfattning av ett fenomen förväntas ge innehåll i relationen mellan
omvärlden och människan. När vi handlar och resonerar utgår vi från uppfattningar.
Begreppet uppfattning är centralt inom fenomenografin. I en kvalitativ studie vill man
upptäcka företeelser, tolka och förstå livsvärlden och beskriva uppfattningar (Patel &
Davidson, 2003). Intervjuundersökningen är inriktad på att beskriva och analysera
uppfattningar och synen på i det här fallet lärlingsutbildningen. Huvudmetoden är kvalitativ
intervjumetod (Johansson & Svedner, 2001).
4.1 Urval
Jag använder mig av ett systematiskt, målinriktat urval av kvalitativa intervjuer. Frågorna i en
kvalitativ intervju kan ha en låg grad av standardisering. Då betraktas de som kvalitativa.
Syftet är att upptäcka och identifiera egenskaper, till exempel uppfattningar, vilket innebär att
man inte i förväg kan systematisera svaren. Både intervjuaren och intervjupersonen är
deltagare i ett samtal (Patel & Davidson, 2003). Den urvalsstrategi som jag använder kallas
enligt Goetz & LeComptes för nätverksurval (i Merriam 1994). Jag har använt mig av
kontakter på den skola där jag har gjort min utbildning. Under min tid som lärarstudent har
jag arbetat med den omvårdnadslärare som ansvarar för lärlingsutbildningen. Under min
lärarutbildning kom jag i kontakt med en lärare som bjöd in mig till ett möte, lärlingsråd.
Under lärlingsrådet gjordes en observation som ingick i en uppgift om Skolutveckling på
lärarutbildningens andra termin.
4.2 Reliabilitet och Validitet
För att öka validiteten använder jag mig av två observationer. Enligt Bell (2005) är validitet
ett mått på giltighet, om forskningen beskriver det man menar att beskriva Sapsford & Judd
(1996, i Bell 2005) menar att syftet med validitet är att ge trovärdighet i slutsatser. De anser
också att resultat och beläggen som undersökningen leder fram till ska stärka tolkningarna av
data. Reliabilitet kan översättas med tillförlitlighet. Bell (2005) skriver om reliabiliteten som
ett mått på hur tillförlitlig undersökningen är. Som ensam författare att utföra observationer
och intervjuer finns en risk för omedveten bias, skevhet, då man uppfattar sin verklighet
18
utifrån sina tolkningar av omvärlden. Den insamlade data från intervjuer och observationer
ska granskas kritiskt för att avgöra hur tillförlitlig informationen är (Bell 2005). Om forskaren
intervjuar en person flera gånger i en kvalitativ studie minskar inte studiens reliabilitet enligt
(Patel & Davidsson 2003). De menar att vederbörande kan ha fått nya tankar, infallsvinklar
eller erfarenheter. Reliabiliteten bör här ställas mot ”den unika situation som råder vid
undersökningstillfället” (ibid, 2003).
4.3 Utförande
Innan insamling av material till undersökningen startar kontaktades skolledningen för
gymnasieskolan och informerades om arbetets syfte och mål. Intervjuerna kommer att
transkriberas och användas som data tillsammans med fältanteckningar från en observation.
Intervjufrågorna kommer att vara av utforskande och beskrivande art. Jag har valt att göra
intervjuer utifrån frågor som strukturerar upp samtalet. Intervjun ger tillfälle för respondenten
att tänka och reflektera. En fokuserad intervju är när forskaren inte använder en checklista
eller svarsformulär men en viss struktur förekommer genom att de valt tema som ska täckas
under intervjun (Bell 2005). I den kvalitativa intervjun är frågeområdena bestämda men
frågorna kan variera beroende på vem som man intervjuar och vilka svar och aspekter som
kommer fram i intervjun. Syftet med en kvalitativ intervju är att svaren ska bli så uttömmande
som möjligt. Frågorna måste under tiden anpassas så intervjupersonen svarar på allt hon har
på hjärtat (Johansson & Svedner, 2001).
4.4 Intervjuer
Följande intervjuer bandades på en digital röstinspelningsmaskin, Olympus digital
voicerecorder VN-3100. Intervjuerna transkriberades. Alla intervjuer är individuella. De
utfördes på gymnasieskolan i Sverige under vecka 38 och 39 hösten 2009. Tiden för
intervjuerna varade mellan 30 minuter till en timme drygt. Den första intervjun med
omvårdnadsläraren på gymnasiet i Sverige, utfördes våren 2009. Lärlingsutbildningen var på
planeringsstadiet och lärarna visste inte om utbildningen skulle bli av eftersom de inte visste
om några elever skulle söka sig till lärlingsutbildningen. Denna intervju gjordes under min
lärarpraktik under min andra termin på lärarhögskolan. Den andra intervjun gjordes med
samma omvårdnadslärare men intervjun utfördes då utbildningen hade startat, fyra veckor in
på höstterminen. Intervjun ägde rum på gymnasieskolan. Tid och plats bestämdes då vi
träffades på skolan.
19
Omvårdnadsläraren kontaktade en kollega i Danmark och frågade om jag kunde få göra en
intervju med henne. Den tredje intervjun gjordes efter att jag kontaktat och bestämt tid och
plats med en utbildningskonsulent i Danmark via e-post. Vi bestämde tid och plats i Danmark.
Jag åkte till Själland och mötte den lärare som arbetar som utbildningskonsulent och utförde
intervjun på hennes kontor i ett kommunhus. Mötet varade i en och en halv timme medan
intervjun varade i 55 minuter.
Den fjärde intervjun utförde jag på gymnasieskolan i Sverige med en elev som startat på
omvårdnadsprogrammets lärlingsutbildning i Sverige. Valet av elev kom av att jag
presenterade mig och mitt arbete på en av lärlingsklassens lektioner och frågade då om någon
eller några var intresserade av att ställa upp i en intervju. En flicka räckte upp handen, då det
inte var fler intresserade, vid det tillfället åtta elever, valdes denna flicka. Vi bestämde tid och
plats veckan därpå. Intervjun utfördes på gymnasieskolan där eleven går. Intervjun tog ca 30
minuter.
Den femte intervjun gjordes med en ämneslärare på gymnasiet i Sverige fyra veckor in på
höstterminen. Jag kontaktade henne personligen på gymnasieskolan då jag visste att hon
undervisade lärlingseleverna i Svenska. Intervjun utfördes på skolan vid en bestämd tidpunkt
några dagar efter min kontakt med henne.
Den sjätte intervjun gjorde jag med en undersköterska och en elevs handledare ute på
praktikplatsen. Undersköterska var på handledarutbildning på gymnasieskolan. Jag fick
tillfälle att presentera mig och mitt arbete under en av deras lektioner och passade då på att
fråga om någon ville delta i en intervju. Två deltagare visade intresse direkt men då den ena
var handledare till lärlingar på handelsprogrammet avböjde jag hennes deltagande. Den
undersköterska/handledare som sedan ställde upp kontaktades per telefon och intervjun
genomfördes på gymnasieskolan.
4.5 Observation
Observationen sker på gymnasieskolan i Sverige under ett möte mellan skolan och
arbetslivets representanter, mötet kallas lärlingsråd. I lärlingsrådet deltar representanter från
20
näringslivet, i detta fallet från hemsjukvården och närsjukvården. De möter representanter
från skolan. Representanterna från vården är chefer till de undersköterskor som kommer
handleda eleven i praktiken och i kursen arbetsplatsförlagt lärande i försöksutbildning, ALF.
Före de båda observationerna informerades deltagarna att data från observationen används till
en studieuppgift under lärarutbildningen. Om forskaren hämtar information om individerna i
observationen eller om individerna lämnar information måste den enskilda integriteten värnas.
Alla uppgifter som personerna lämnas måste användas konfidentiellt. När en undersökning
genomförs på en större grupp är det svårare att identifiera än om man har en avgränsad grupp
(Patel & Davidsson 2003). Jag betraktar grupperna under observationen som en större grupp.
4.6 Intervjupersonerna
Jag har valt att benämna informanterna med versaler från deras yrkesbeteckning. De personer
jag har intervjuat är en omvårdnadslärare OL, en ämneslärare ÄL, en utbildningskonsulent
UK, en handledare HL och en elev som jag kallar jag elev.
OL: Intervjupersonen är en kvinnlig lärare i Svenska och omvårdnadsämnen, hon är runt 50
år. Hon har en bakgrund som sjuksköterska och har varit lärare i omvårdnad i ungefär 15 år.
Hon är mentor och har den teoretiska undervisningen för eleverna och ansvaret för dem på
praktikplatserna. Hon är också kontaktperson för lärlingarnas handledare.
UK: Utbildningskonsulenten är kvinna på 60 år och bor på Själland, Danmark. Hon har en
karriär som sjuksköterska och pedagog. Hon har även läst sociologi på universitet. Denna
kvinna arbetar med Social- og sundhedsutdannelsen i Danmark, en utbildning som liknar vår
omvårdnadsutbildning på gymnasienivå. Hon arbetar dels administrativt med utbildningen på
ett kontor i kommunhuset och dels ute på arbetsplatserna och träffar eleverna.
21
ÄL: Ämnesläraren är en kvinnlig lärare i Svenska och religion. Hon är 27 år och arbetar sedan
höstterminens
start
2009
på
en
gymnasieskola
i
Skåne
där
gymnasiet
infört
lärlingsutbildningen sedan skolstarten augusti -09 på omvårdnadsprogrammet. Ämnesläraren
är nyutbildad och hennes första arbete på en gymnasieskola. Hon har Svenska i en
lärlingsklass.
Klassen
som
hon
undervisar
lärlingar
i
har
nio
elever
från
omvårdnadsprogrammet och fem elever från handelsprogrammet.
HL: Handledaren är en kvinna runt 45 år som utbildade sig till undersköterska för 15 år sedan.
Hon intervjuas som representant för arbetslivet. Hon arbetar inom hemsjukvården och det är
första gången hon handleder en lärling. Hon har handlett elever tidigare men då har eleverna
varit vuxna.
Elev: Eleven är en tjej som fyllt 16 år. Hon gick ut nionde klass i våras. Hon sökte
lärlingsutbildningen dels för att hon hade en vilja att lära sig yrket genom praktik och dels för
att hon upplevde skoltrötthet i åttonde klass.
4.7 Analys
I min analys använde jag mig av fenomenografisk ansats, vilket räknas som en kvalitativ,
empirnära ansats. Syftet med fenomenografi är att studera hur ett fenomen uppfattas av
omvärlden (Patel & Davidsson 2003). När jag analyserade materialet transkriberades
intervjuerna och observationen skrevs som en fältanteckning. Varje intervju lästes noga
igenom och ur materialet växte tema fram. Likheter och mönster från alla intervjuer och
observationen kodades i olika grupper. Dessa grupper redovisas som underrubriker under de
tre frågeställningarna i resultatkapitlet.
22
4.8 Forskningsetik
Enligt Johansson och Svedner (2001) vinner forskaren respekt och förtroendet ökar om de
visar respekt för de intervjupersonerna som deltar, likaså ökar motivationen att delta i
intervjun. Ur forskningsetisk synpunkt informerades de intervjuade om arbetet, vem jag var,
undersökningens syfte och hur jag skulle behandla data. Intervjupersonerna skulle kunna
ställa frågor om arbetet eller avbryta intervjun när de önskade (Johansson & Svedner, 2001).
Det måste vara tydligt att intervjupersonerna lämnar uppgifter frivilligt och att uppgifter som
kommer fram inte används i något annat syfte än till studien.
23
5 RESULTAT
I resultatet redovisas intervjuerna och observation utifrån de kategorier som växte fram under
bearbetning av intervjuer och observation. En sammanfattning av resultaten illustreras med
citat, intervjupersonernas egna ord från intervjuerna. Resultaten presenteras utifrån
frågeställningarna; Vilka förväntningar och föreställningar har lärare, elever och handledare
på lärlingsutbildning i Sverige?, Vilken uppfattning har lärare i Danmark om den danska
modellen av omvårdnadsutbildning? och I vilken omfattning kan lärare och elever dra nytta
av den danska lärlingsmodellen till en gymnasieskola i Sverige?
5.1 Generella förväntningar på lärlingsutbildningen i gymnasieskolan
När eleven kommer i kontakt med en arbetsplats och får en lång tid på sig att utbilda sig inom
sitt yrke får de göra det på ett ”verkligt” sätt. Att skolan och arbetslivet ska förenas i
utbildningen är en gemensam uppfattning av informanterna. Teori och praktik vävs samman
till en utbildning och man ska nå mål genom ett samverkan mellan arbetsplatsen och skolan.
Eleverna går i skolan måndag och fredag. Tisdag till torsdag är de på sin praktikplats där
handledaren lotsar dem under utbildningen. Eleven tillbringar mer än hälften av sin tre åriga
utbildning på en arbetsplats. Där skaffar eleven sig erfarenheter och kunskaper som eleven tar
med sig till skolan när det är dags för den teoretiska avstämning som sker tillsammans med
omvårdnadsläraren. Där i ligger en förändring för omvårdnadsläraren i sitt undervisningssätt.
Tidigare har hon arbetat med teoretisk kunskap först och sedan har eleven gått ut i
praktikdelen så kallad arbetsplatsförlagd utbildning, APU.
OL:
”Upplägget på lärlingsutbildningen kommer att vara så att alla karaktärsämnen som ingår i
omvårdnadsprogrammet kommer att förläggas ute i praktisk verksamhet. Det är ju då 1250
poäng i karaktärsämnen under tre år. De kommer ligga ute och så får eleverna läsa sina
kärnämnen i skolan.”
Omvårdnadsläraren är orolig att lärlingarna kan bli en isolerad ö på gymnasiet. Det är viktigt
att kollegor på såväl skolan som handledarna på arbetsplatsen där lärlingen praktiserar
samarbetar med ömsesidig respekt och att ansvaret fördelas mellan skolan och arbetsplatsen
samt att föräldrarna är delaktiga.
OL:
24
”Sen måste vi ha föräldrarna med, så de förstår att detta är en oerhört ansvarsfull utbildning som
deras dotter eller son ska in på och ingen ”lightvariant” på utbildning.”
Handledare anser att det är viktigt att eleven vet vad hon eller han ger sig in i, hon tror att
lärlingsutbildningen kan vara jobbigare för eleven än att gå den skolförlagda utbildningen.
Hon menar att går man utbildningen måste man vara ansvarsfull. Det måste vara en frivillig
skolform.
HL:
”De har fått ett jättebra erbjudande, tillfälle. Är de duktiga och driftiga kan de komma jättelångt
men är de inte intresserade är det ingen idé[...]De ska få ut så mycket som möjligt och känna att
detta är något för mig”
Handledaren anser att eleven inte kan läsa sig till utan man måste öva för att nå kunskaper till
praktiska yrken. Det är svårt att föreställa sig hur elever utför vissa moment i praktiken. Det är
skillnad på att öva i skolan och utföra något i verkligheten. Hon säger vidare att arbetsmiljön i
hemsjukvården inte liknar skolan, kontexten för yrkesutövandet skiljer sig mellan skola och
arbetsplats. Det är skillnad att arbeta med patienter eller vårdtagare än dockor.
Eleven:
”Här (i skolan, författarens anm.) är det ju dockor så här kan man göra det lite slarvigt men där
är det ju riktiga människor så man måste ta hänsyn till det.”
Ämnesläraren är förundrad över att skolan och samhället är så skilda åt. Hon menar att skolan,
både de teoretiska och praktiska programmet ofta är isolerade från sitt sammanhang och
uppfattas som en egen lite verkstad. Även de teoretiska utbildningarna skulle lära sig av
lärlingssättet att tänka och att man bör använda fler sinnen vid inlärning.
ÄL:
”Skolan
är något och yrkeslivet är något annat. Jag tycker det är märkligt sätt att jobba
på. Så har det sett ut länge. Så därför har jag väldigt positiva tankar kring
lärlingsutbildningen och att man tar vara på olika förmågor, att man faktiskt kan lära sig
på andra sätt.”
25
5.2 Förväntningar på eleven och elevens yrkeskunskaper
Vid observationen av lärlingsrådet framkom att områdescheferna är samstämmiga vad gäller
vikten av praktik i yrkesutbildningen. De påpekar att lärarna lär känna eleven bättre och kan
lättare se utvecklingen av elevens yrkeskunnande när de har dem på arbetsplatsen en längre
tid. Representanterna från arbetslivet har önskemål om att eleven ska ha vissa teoretiska
förkunskaper innan de kommer till arbetsplatsen. Några utvalda områden som är viktigt att
bearbeta under det första teoriblocket innan de kommer ut i verksamheterna är bemötande,
flexibilitet och värdegrund. Eleverna ska kunna se sammanhang mellan utbildning och
yrkesliv. De ska teoretiskt berört sekretess, ergonomi och hygien. De ska också lära sig lite
om gränser/regler inom yrkesrollen.
Lärlingsutbildningen kräver en mogen elev menar HL och OL i intervjuerna.
Lärlingsutbildning är en utbildningsform där eleven är i arbetslivet mer än hälften av sin
utbildning. Det innebär att eleven som är 16 år när de börjar ska vara i vuxnas sällskap tre
dagar i veckan. De ska vara aktiva, nyfikna och ha ”öppna sinnen”.
HL:
”Det är nästan att man kräver att de är lika mogna som en 18-åring[...]Sen ska de börja klockan
7 varje morgon och så ska de ut till patienterna. Vi går på toa när vi kommer förbi en toa och vi
fikar när vi är färdiga.[...]de måste vara mogna för att förstå vad de vinner. För jag tror att de
vinner mer än de förlorar.”
Eleven som intervjuades kommenterade hennes motivation att gå lärlingsutbildningen med att
hon hade en stark vilja att läsa på omvårdnadsprogrammets lärlingsutbildning.
Elev:
”...de (lärarna författarens anm.) sa att jag hade klarat den andra utbildningen lika bra men
eftersom jag ville det så mycket så satsade jag på det.”
Motivation och vilja är egenskaper som omvårdnadsläraren poängterar. Hon menar att det är
viktigt att se de elever som verkligen vill ha yrkeskunskaperna, de vill inte bara ha en
gymnasieutbildning utan de har en vilja att gå lärlingsinriktningen och en vilja att utbilda sig
till yrket. Genom intervjuer OL gjorde med de sökande till försöksutbildningen för gymnasial
lärlingsutbildning inom omvårdnad fann hon flera kriterier varför eleven sökte. Hon menar att
26
det ska vara aktiva elever som kan ta initiativ, vara självständiga och uppmärksamma. De ska
vara ansvarsfulla, lyhörda och ha en empatisk sida. Det är också ett fysiskt ansträngande
arbete så de ska klara arbetet rent kroppsligt.
OL:
”Elever som kom hit och sa att de trodde det var den lättaste vägen att ta sig igenom ett
gymnasium, de fick inte vara med. Det är ingen ”lightvariant” att vara lärling...Sen vill jag ha
aktiva elever som kan ta för sig för de ska ju ställa frågor. De ska ha öppna sinnen, nyfikna på
livet...De ska vara där klockan sju på morgonen. Jag tittar på ansvar och närvaro, både nu och
tidigare.”
Ämnesläraren framhåller att de lärlingar som hon har träffat inte bara är skoltrötta elever som
går lärlingsutbildningen. Hennes egna fördomar att lärlingar är de skoltrötta eleverna stämmer
inte överens med vad hon ser på utbildningen idag. Som teoretiskt skolad från en
akademikerfamilj känner hon sig ”inkörd” i det teoretiska sättet att lära sig.
ÄL:
”Då tänker jag direkt: Men ska ni gå lärling? Ni kan ju det här. Ni lär er ju på detta sättet som
man själv är van vid. Men samtidigt är det ju mina fördomar. Det finns ju de som är
studiemedvetna som gillar att studera på traditionellt sätt som valt lärling. Det är spännande.”
En del av de som går den skolförlagda utbildningen och
som hör talas om
lärlingsutbildningen skulle vara intresserade om de haft chansen att söka lärlingsutbildning.
OL menar att många som gör sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, får en förståelse för
sammanhang och helhet i utbildningen. Det är i praktikdelen av utbildningen som det fungerar
riktigt bra.
OL:
”Vi kan ha elever som det går trögt för här inne teoretiskt men så kommer de ut och så löper det
riktigt i händerna på dem. De passar i yrkeslivet men är trötta på att läsa sig till kunskap.”
Omvårdnadsläraren menar att genom lärlingsutbildningen kan morgondagens arbetskraft
formas så som arbetslivet vill ha den. Hon tror att det är moderna yrkeskunskaper som eleven
skaffar sig genom försöksverksamheten för gymnasial lärlingsutbildning. Eleven blir
förtrogen med arbetssättet och kunskaperna är anpassade för arbetslivet. OL och eleven visar
att de har förväntningar på att lärlingar ska ha lättare att få arbete efter lärlingsutbildning. De
27
menar att lärlingen redan har en fot inne i arbetslivet. Under rådande lågkonjunktur, som slår
hårt mot ungdomarna, har dessa elever en större chans att få arbete efter studierna.
OL:
”De här ungdomarna som är ute så mycket får gedigna yrkeskunskaper, jag tror det blir de som
får jobb i högre utsträckning än de elever som lär sig yrket på annat sätt.”
Elev:
”Vi
får lite vana. När de anställer en tittar de inte bara på betygen utan ser att hon har
redan varit på lasarettet ett halvår. Hon vet vad det handlar om.”
Ämnesläraren tror att eleven vet vilken sorts utbildning han eller hon väljer när de studerar på
en lärlingsutbildning. De vet att de lär sig bra i praktiska sammanhang. ÄL tror att vissa av
elever som har valt lärlingsutbildning har svårt att förankra och använda teoretisk kunskap.
ÄL:
”Så jag tror att många tänker: Jag lär mig bra när jag får använda händerna och göra andra saker
än bara sitta i skolbänken.”
Handledaren menar att eleven har sin lärmiljö i verkligheten. Alla vårdtagare har olika behov
och på så sätt lär eleven sig vara flexibel i sitt arbetsätt och de får kunskap om arbetsmoment
som kan utföras på många olika sätt, i den skolförlagda utbildningen får eleven kunskapen på
ett sätt. På skolan lär man sig på ett annorlunda vis, med att bygga upp en verklighetsliknande
miljö.
HL:
”Det är ingen vårdtagare som vill ha sängen bäddad likadant. Så man kan inte göra samma hos
alla vårdtagare[...] hemma har de en låg säng intryckt i ett hörn, så ska du in där i det trånga
utrymmet och det är en helt annan arbetsmiljö[...]i skolan lär man sig sjukhusbäddning[...]Man
har sängen ut från väggen, man är två som bäddar samtidigt på var sin sida och drar i lakanen
och man viker”
Elev:
”Här (på skolan, författarens anm.) är det ju dockor så här kan man göra det lite slarvigt men där
är det ju riktiga människor så man måste ta hänsyn till det.”
28
5.3 Förväntningar på lärarens yrkesroll
OL undervisar i den teoretiska delen i skolan samt ansvarar för eleven i praktiken tillsammans
med elevens handledare. Hon träffar elever och handledare på arbetsplatsen. OL saknar
läroböcker som är anpassade för lärlingsutbildningen. Eleverna använder den litteratur som
finns till den skolförlagda utbildningen. Böckerna är anpassade för teoretiska studier som
kompletteras med praktik i mindre omfattning.
OL:
”...det vore rysligt bra om vi haft litteratur, läroböcker, som man kan sätta i handen på handledaren
som varit upplagt efter hur man lär sig praktiskt”.
Lärlingarna kommer in till skolan två dagar i veckan med sina erfarenheter från praktiken och
så gör man nedslag i teorimålen. OL menar att det inte finns någon oro för att eleven får
sämre kunskap än de som går den skolförlaga utbildningen men den blir annorlunda. De får
kunskaperna genom situationen runt en vårdtagare, ett sjukdomsförlopp eller en vårdsituation.
OL:
”De lär sig inte bakterier på en lång rad. De utgår från det som finns kring den personen och i
den situationen och lär det där. Så de lär sig varje sak i ett sammanhang”
Omvårdnadsläraren menar hon inte kommer ha kontroll över elevernas utveckling på samma
sätt som förr. Som lärare är OL van vid att se hur långt eleven har kommit i sin
kunskapsutveckling. Eleverna arbetar mot mål i praktiken. Dessa mål är utarbetade av OL
utifrån skolverkets mål för kursen arbetsförlagt lärande i försöksutbildning, ALF.
OL:
”De lär sig massor av saker när jag inte är med. Samtidigt så vill jag att det de lär sig där ute ska
vara målstyrt mot de mål vi satt upp.”
Ämnesläraren tror inte att hennes yrkesroll förändras som lärare till lärlingar jämfört med att
vara lärare till elever på den skolförlagda utbildningen. ÄL menar att yrkesrollen är
densamma.
ÄL:
”Det är ju möjligt att lärlingseleverna kommer se ut på ett helt annat sätt än de elever som har
nästan all sin tid i skolan. Det kommer vara väldigt spännande att se skillnaden där. Men just nu
kan jag inte se någon skillnad på min yrkesroll.”
29
För att eleverna ska få så bra teoretiska kunskaper som möjligt i utbildningen är
ämnesintegrering nödvändig menar OL och ÄL. Samarbetet är viktigt. Hon menar att man
missar målet med utbildningen om ämneslärarna arbetar för sig och yrkeslärarna för sig. På
lärlingsutbildningen ska man arbeta ämnesintegrerat. OL och ÄL förväntar sig att det finns
många sätt att integrera kärnämnen med karaktärsämnen. ÄL anser att miljön eleverna
befinner sig i under praktiken ligger som grund för mycket i kärnämnena.
ÄL:
”I
miljöbeskrivningar kan de använda den miljö de befinner sig i och det samma gäller
när man skriver reportage och artiklar. Det handlar mycket om att skriva i olika genrer i
Svenska A kursen. Där tror jag mycket på att de kan hämta intryck från den miljön de är
i i vardagen.”
OL:
”Då tänker jag att de i svenska, om man ska jobba med att skriva PM, instruktioner, hålla
information, läsa skönlitteratur så går det vara så att det passar i det sammanhang som eleverna
är i...”
Exempel på hur arbetet skulle kunna fungera, är att man har redovisning av kunskaperna
tillsammans.
ÄL:
”Vi ska samla olika uttryck och ord under ett helt år så är det tänkt att vi ska göra en egen liten
ordbok som är helt baserad på de ord och uttryck som de möter ute i vården”
OL:
”...så vill jag samla lärare i kärnämnen för när det gäller lärlingsspåret så är det tvingande att vi
jobbar tematiskt, att de är integrerade mot yrket.[...]Så när vi läst om muskler, leder och skelett,
då tänker jag att redovisning skulle jag vilja ha ihop med idrottsläraren[...]att hon låter dem
beskriva vilja muskler används till det här och på vilket sätt”
5.4 Förväntningar på handledaren
Handledaren är den person på praktikplatsen som handleder eleven i sin yrkesutbildning. Hon
menar att arbetsbelastningen varierar under tiden. Ibland har personalen svårt sjuka att ta hand
om ibland är arbetsbördan mindre. HL menar att i skolan lär eleven sig av fiktiva situationer.
På arbetsplatsen får eleven kunskaper ur de situationer som uppstår. HL litar på att skolan lär
30
ut den teoretiska delen och att eleven har gott om tid på sig att utforska kunskaperna i
praktiken.
HL:
”Teorin hoppas jag skolan tar hand om. Det är därför de har ”pedagogutbildning”, för att de ska
vara bra på att förmedla den teoretiska kunskapen till eleven. Sen på jobbet får de (eleven) följa
med, för vi kan inte hitta på situationer[...] Då kan vi inte göra som man gör i skolan där man
hittar på sjukdom[...]Hon ska vara hos oss i tre år så vi kan ta det lugnt.”
Ämnesläraren menar att eleven förankrar den teoretiska kunskapen bäst i ett sammanhang. På
praktikplatsen får eleven just det sammanhanget. Då är det viktigt med en bra handledare som
ser allvaret i uppdraget och inte utnyttjar eleven som arbetskraft. ÄL menar att under en
gymnasieutbildning ska man också utvecklas på ett personligt plan, det handlar inte bara om
kunskap utan om en social del av utvecklingen.
ÄL:
”Det hade varit bättre om de haft en yrkeslärare, en pedagog, ute i verkligheten på
praktikplatsen. Det hade varit fantastiskt. För det är den bästa av världar. Då får man båda två.
Verkligheten är ju att det ligger mycket ansvar på handledarna, både kunskapsmässigt men
också socialt. ...Så man hoppas att handledarna är bra, det ligger mycket på deras axlar, att de
inser deras uppdrag. De handleder eleverna tre av fem dagar.”
OL påpekar att handledarna är omsorgsfullt utvalda utifrån att de har stort intresse av att vara
handledare och att de har god förmåga att förmedla vården som arbetsfält samt att de inser att
de har ett viktigt uppdrag. Handledarna går en utbildning på gymnasieskolan. Två dagar på
höstterminen som omfattar dels introduktion till lärlingsutbildningen men också
egenutbildning.
OL:
”...när jag hade dem på handledarutbildning sa de att det var ett bra tag sen de hade läst teori. Så
nu måste de ta upp det till ytan. De frågar: Hur var det nu det fungerade inne i kroppen, så de får
sätta ord på sina kunskaper och sin yrkesroll. ”
På handledarutbildningen insåg handledaren hur viktig hennes roll var och hon såg allvaret i
uppdraget. Rollen som handledare och undersköterska kommer förändras. HL menar att hon
31
kommer lära sig för egen del av att undervisa eleven. Eleven och HL anser att det finns gott
om tid att lära sig yrket och att det finns tid avsatt för eleven att få frågor besvarade. Under tre
år hinner man mycket. Eleven menar att det viktigt att få känna sig nybörjare tills man själv
vill gå vidare.
HL:
”... när vi kom hem till en vårdtagare så tänkte jag: ”Slappna av, du behöver inte mata in allt i
henne idag. Hon kan bara gå och titta och få ett intryck av dagen. Man behöver inte lära henne
allt på en dag.”
HL:
”Jag kommer lära mig mycket av detta. De gör som vi gör inte som vi säger. Då måste jag tänka
vad jag gör och hur jag gör det. Många gånger gör man saker på rutin och tänker inte efter vad
och hur vi gör. Det måste jag nu. Nu måste jag förklara för henne hur jag gör och varför jag gör
det.”
5.5 Uppfattningar om omvårdnadsutbildningen i Danmark
Social-
og
sundhedsuddannelsen
heter
den
danska
motsvarigheten
till
omvårdnadsutbildningen i Sverige. I Danmark utbildas eleven på en arbetsplats, de är
anställda och får lön under utbildningen. Eleven studerar den teoretiska delen av utbildningen
på en vårdskola ett par dagar i månaden. Enligt UK delar de upp den danska vårdutbildningen
i två nivåer. Eleven kan utbilda sig till Social- og sundhedshjelper, nivå ett, eller Social- og
sundhedsassistent, nivå två. På Social- og sundhedshjelperutbildningen utbildar eleverna sig
inom omvårdnad och de har mindre sjukvårdande kunskaper än om de är elev på Social- og
sundhedsassistentuddannelsen.
UK:
”Utbildningarna
är uppbyggda som en växelverkan mellan skolperiod och teoriperiod
Vår kommun har 49 platser på nivå ett och 18 platser på nivå två. Vi startar med elever
tre gånger per år.”
Assistent utbildningen liknar den svenska undersköterskeutbildningen och innehåller mer
omsorg och vård till vårdtagaren eller patienten än hjelperutbildningen. Eleven läser mer
komplicerade sjukdomsförlopp och man har praktik på ett sjukhus och inom psykiatrin. Enligt
UK ska eleven ha ett holistiskt tänkande och tänka mer utifrån en sjukvårdande sida.
32
UK:
”... den första praktikperioden på en somatisk avdelning på sjukhuset. Andra perioden är i
psykiatrin och tredje perioden är ute i kommunen där de ska tänka aktiv rehabilitering och
aktivering, de ska ha ett helhetstänkande och sjukvårdande ”tänk”.
Det har tidigare främst varit kvinnor som söker sig till omvårdnadsutbildning i Danmark men
på senare tid har det skett en förändring. Fler män söker och de sökande har en bredare
bakgrund. UK menar att även om det heter ungdomsuddannelse är det få ungdomar som läser
Social- og sundhedsuddannelsen.
UK:
”Vi har fyra män till den kurs vi startar nu. Så många har det inte varit förr. De män som söker
är över 25 år. De har ofta en hantverksmässig bakgrund. D v s vi har en som varit slaktare, en
som varit snickare. De har varit i ”handens arbete”, hantverk[...]Så har vi gamla dagmammor
och pedagoger som vill skifta från barnområde till äldreområde”
Elevrollen ser olika ut beroende på elevens ålder och bakgrund. De äldre kan ha svårt att
komma in i elevrollen. En del kommer med en annan yrkesbakgrund, vilket ställer krav på
förändring hos eleven. Enligt UK tar en del yngre utbildningen som ett led i väntan på något
annat i deras liv.
UK:
”...någon har det varit svårt att komma i elevrollen när man är 40 år. Det vill säga det är vuxna
elever som ska sätta sig in i elevrollen. Det kan vara en uppoffring.[...]När man kan en hel
massa inom sitt område och ingen har under den tiden ställt frågor varför man gör på ett visst
sätt, så elevrollen är svår för vissa elever.”
Det ställs krav på att eleven visar ett gediget intresse och har hög närvaro under utbildningen.
Under samtalen inför utbildningen och förväntningssamtalen diskuteras detta med eleven.
Ungefär trettio procent av eleverna hoppar av utbildningen.
UK:
”Vi ställer krav att de ska arbeta. De ska vara intresserade och psykiskt närvarande. Det kräver
energi. En sjuttonårings huvud är kanske fyllt av fest och faror och det ska den också vara på ett
sätt.”
33
De som söker sig till vårdutbildningen i Danmark gör det av intresse för yrket.
Omvårdnadsläraren i Sverige upplever att det finns en yrkesstolthet hos både handledare och
elever som hon har träffat i Danmark.
OL:
”...man blir inte någon vårdpersonal för man inte hade mer fantasi eller för att man inte kunde
bli något annat. Utan man blir vårdpersonal för att man är speciellt lämpad till det. Man är
intresserad av människor och har utvecklat en förmåga att ta hand om dem.”
UK påpekar att studenterna får lön under sin vårdutbildning i Danmark. De har på så vis ett
arbete. De flesta som studerar på Social- og sundhedsuddannelsen är över 25 år. Eleven får
lön under utbildningen. Elever under 18 år får 7400 Dkk/månad, är de mellan 18-25 får de
9600Dkk och över 25 år får de 18500 Dkk/månad.
OL:
”...så du kan ju livnära dig på det här. När du sedan är klar får du 10000 till. De är mer
välbetalda. Du förväntas klara arbetsmarknadens krav och följa riktlinjer under tiden som du är
studerande.”
5.6 Uppfattningar om hur praktik och teori integreras i Danmark
Social- og sundhedsuddannelsen är en samverkan mellan en skola, där de teoretiska delarna
hålls och praktikdelen på ett vårdhem eller i hemsjukvård. Praktikdelen ansvaras av UK och
hennes kollega, de är två utbildningskonsulenter i kommunen. I den teoretiska delen i skolan
arbetar lärarna med problembaserad inlärning. De kan till exempel arbeta med en sjukdom
som ett projekt eller ett ”case”. Ur det får eleverna fram teser som de sedan ska gå ut i
praktiken och undersöka. På så sätt harmonierar undervisningen med praktikuppgifterna de
får på praktiken. Problemställningen i teorin analyseras och åtgärdas på praktikplatsen.
UK:
”Då ser vi problemställningarna i boken som man i efterförloppet kan analysera och reflektera
över och så kommer ett handlingsförslag. På det sättet hänger det bra ihop.”
Danskarna utgår från en praktisk plattform och väver in teoretiska inslag. De lägger mer tyngd
på det praktiska ”kunskapandet”. OL som tagit del av den danska kommunens utbildning
menar att de blandar teori och praktik på ett annat sätt än i Sverige.
OL:
34
”De är bra på att göra kullerbytta. När vi tänker teori och praktik ovanpå det, tänker danskarna
praktik med teori ovanpå.”
Enligt UK arbetar lärarna med tydliga mål för eleven att nå på praktikplatsen. Förut fick
eleverna i Danmark målen formellt beskrivna på ett sätt att språk och innehåll blev svåra att
förstå för eleven. Nu har kommunen själv gjort konkreta tydliga mål utifrån
Uddannelseministeriets mål. UK menar att det är nödvändigt att tydliggöra målen för att öka
förståelsen. Det är stor kunskapsspridning bland eleverna.
UK:
”Att
få förståelse för det man läser, så man kan använda kunskapen och analysera och
systematisera[...] Så därför är målen i ”praktikbeskrivningen” nedbrutna i små mål. Att
eleven lär sig kunskaperna i små delar, det gör det lättare för dem att få förståelse.”
Den svenska omvårdnadsläraren upplever en tydlighet i den danska modellen.
OL:
”När
vi skriver våra övergripande kursmål så har de plockat ner dem. Hur kan detta ta
sig i uttryck på en avdelning med ”rehab-människor”t ex Vad kan du öva på?, Vad är
det du ser?”
I den danska utbildningen lägger lärarna ner mycket arbete på att veta vad man gör och
reflektion efter utfört arbete. Lärarna tydliggör exakt vad eleven gör hos en vårdtagare och
eleven reflekterar efteråt över sitt agerade. Eleven reflekterar varför hon gjorde på ett visst
sätt. Arbetet innebär att ingå i en relation med människor, visa respekt och ta hänsyn till de
etiska dilemman de kan utsättas för.
UK:
”Vad är det jag gör när jag kommer innanför dörren hos fru Jensen?[...]Några gånger är det
riktigt svårt att få dem att reflektera. Det är svårt! Om det är svårt så prövar vi att skriva upp:
Vad sker?, Hur gjorde du det? Vilka tankar hade du? Varför gjorde du som du gjorde? Var det
några etiska frågor du ställdes inför?[...] så tar man med sig det till nästa gång”
OL:
35
”...efter man har sett någonting så reflekterar man över det. Man kanske tvättar en person på
morgonen[...]och så blir det reflektion efter det. Vad var det jag såg? Jo jag såg ett rött
märke[...] så gör man reflektionsbubblor kring det som man gör...”
I Danmark skriver eleverna loggbok för att förtydliga sina reflektioner. I loggboken svarar de
på frågan: varför?. Det är inte viktigt hur de skriver utan att de tänker djupt och reflekterar
och skriver ner sina tankar på ett sätt som passar eleven. De vrider och vänder på sina
upplevelser från praktikplatsen. Genom loggboken dokumenteras hur långt eleven har kommit
bland uppgifterna och hur långt de har kommit i de olika nivåerna.
UK:
”Man kanske är en ”talmänniska” och inte bra på att skriva på ett reflekterande sätt men jag kan
skriva en ”mindmap”. Det finns de som helst skriver ner sina tankar i en disposition och då
skriver jag ner rutor[...]I loggboken skriver man en sak och så lämnar man ett avstånd så skriver
jag där det muntliga, reflektioner, svarar på de där varför.”
OL:
”Deras loggbok är superbt, tycker jag. De skriver inte loggbok som dagbok utan de skriver på det
här väldigt reflekterande sättet. På så vis vaskar de hela tiden fram nya mål och nya saker som de
behöver skaffa kunskap om.”
5.7 Uppfattningar om utbildningskonsulentens roll och arbetsuppgifter
Utbildningskonsulenten anställer eleven och avlönar honom eller henne samt gör upp ett
elevkontrakt som liknar ett avtal för utbildningen. UK gör sig en bild av de sökande genom
intervju och anställer de mest lämpade. UK har kontakt med eleven på praktikplatsen. Där
hon håller samtal med eleven, det första kallas förväntningssamtal. Under detta samtal tar man
reda på vilka förväntningar eleven har. Det andra samtalet sker efter tre månader då
prövotiden är över. UK är då med vid den vägledande bedömningen, som görs för att
godkänna elevens fortsättning i utbildningen. När eleven och handledaren träffar
utbildningskonsulenten går de igenom de nio praktikmålen. De tar reda på vilken nivå eleven
befinner sig. Man har tre nivåer, nybörjare, rutinerad eller avancerad. För att bli godkänd med
hela utbildningen måste man klara nivån rutinerad i genomsnitt på alla mål och ha ett mål
med nivån avancerad.
36
UK:
”Det
du kan, på vilken nivå kan du det? Kan du det på nybörjare, rutinerad eller
avancerad. Eleverna har ett stycke papper där de skriver ner: Vad kan jag konkret?”
Handledarna har en professionell roll. Dels är de vårdpersonal för vårdtagare och anhöriga,
dels handleder de elever. Det är det enda sättet att förmedla kunskaper i omvårdnad i
Danmark. Handledaren handleder och introducerar arbetsuppgifterna för eleven på
praktikplatsen. Handledaren ansvarar för vad eleven ska lära sig och hur de får in teorin i den
praktiska delen av utbildningen utifrån att reflektera. Eleven lär sig att ifrågasätta.
Handledaren har en framträdande roll i elevens utbildning med stöd från läraren. Handledaren
är lärarens förlängda arm.
UK:
”De
(handledaren, författarens anm.) ställer frågan varför. Frågan ska argumenteras mot
teorin. Inte bara för att så här gör man bara... utan jag gör så här för att...Där ska teorin kopplas
på.”
5.8 Uppfattningar om i vilken omfattning kan elever o lärare i Sverige drar nytta
av den danska modellen?
OL menar att vi har olika synsätt i Danmark och Sverige hur vi utbildar yrkeskunniga
personer. I en del andra länder får man sin yrkeskunskap genom att man går hos en
läromästare eller en lärlingsutbildning. I Sverige har man ett utbildningssystem där den
formella lärlingsutbildningen inte har tagit fäste ännu. OL menar att vi har en tradition att lära
oss genom teoretiska kunskaper. OL har en uppfattning att lärare i Danmark tycker att vårt
sätt att utbilda är för teoretiskt.
OL:
”Vi
har ju trott på kunskap genom böcker som så småningom ska ramla ut i
händerna...De är skeptiska mot vårt skolförlagda sätt. De menar: ”Hur i all sin dar tror
de att de kan vårda folk genom att läsa i en bok?[...]De tycker det är ett under att vi kan
få ut nån (nyutbildad undersköterska, författarens anm.) och det visar sig att det går att
göra på båda sätten.”
Litteraturen till de teoretiska delarna ser ungefär likadan ut i Sverige som i Danmark. Däremot
finns ingen litteratur för den praktiska undervisningen som är så tydlig som i Danmark.
37
Danskarna har delat upp målen för den praktiska delen i utbildningen i nio mål. Målen är
strukturerade i delmål runt ett mål.
OL:
”När det gäller de praktiska ”omvårdnadsmålen” till exempel, bemötande av en patient. Då har
de en bok som visar tydligt hur det här ser ut i verkligheten. Vad är det du kan öva i
verkligheten. När vi skriver våra övergripande kursmål, så har de plockat ner dem.”
UK:
”Vad
är det som egentligen ingår i omsorgsarbetet. Personlig vård, det är den här
rutan[...]Praktisk hjälp, vad är det? Vad är det jag ska tänka på? Delmålen står i rutan
här.”
I Sverige använder man sig av praktikmål på ett liknande sätt som man gör i Danmark. Under
en handledarutbildning gick OL igenom målen för kursen arbetsplatsförlagt lärande inom
lärlingsförsök, ALF. Handledarna fick ta del av de nio mål som man använder i Danmark. Det
ansågs positivt att målen var beprövade innan man startar med försöksutbildningen.
HL:
”...man blev lite rädd när man fick den här pärmen på utbildningen. Man tänkte: Ska man nu
titta på de här nio målen och gå igenom dem så att eleven fått med sig alla mål.[...]De(skolan)
använder ju de danska målen vad jag har förstått. Då har vi dom gratis så vi behöver inte göra
de där barnsjukdomarna. ”
De nio målen i praktikdelen bedöms i tre nivåer i Danmark. Antingen uppnår eleven målet
som nybörjare, som rutinerad eller som avancerad. Detta har man för avsikt att överföra till
den svenska utbildningen. Den danska modellen håller på att utformas av OL som konstruerar
en matris över dessa nio mål. OL påpekar att det är svårt att läsa ut målen för
omvårdnadseleverna i den svenska kursplanen, hon menar att de borde specificeras för varje
yrke. I kursplanen är målen riktade mot alla yrkesprogram till exempel byggprogrammet,
fordonsprogrammet och omvårdnadsprogrammet, vilket innebär problem att ange målen mot
det speciella yrkesprogrammet man undervisar i.
OL:
”...så när jag hade handledarna och vi gick igenom de här målen så hjälptes vi åt att se: Ja vad
kan lägsta nivån vara. Hur kan den se ut rent praktiskt[...]Sen hade det varit rysligt bra om vi
38
haft litteratur, läroböcker, som man kan sätta i handen på handledaren som var upplagt efter hur
man lär sig praktiskt.”
I skolstarten i den svenska gymnasieskolan gjordes intervjuer med elever för att välja ut de
elever som kunde tänkas passa för lärlingsutbildningen. Liksom i Danmark håller
omvårdnadsläraren i yrkesprogrammet i denna intervju. Syftet med intervjun är att ta fram de
egenskaper hos eleven som läraren anses viktiga hos en lärling. Eleven fick berätta varför hon
fick börja lärlingsutbildningen.
E:
”Vi gick en vecka först eller en och en halv och på den veckan hade vår lärare intervjuat lite
eller pratat med oss.[...]Hon undrade hur mycket man ville det och varför man tyckte det var bra
eller om man hade ett speciellt skäl.”
I Danmark har utbildningskonsulenterna utbildat handledarna. Områden som de berört under
dessa utbildningar är kursmålen och bedömning av eleven. Under observationen av
lärlingsrådet mottogs det positivt att de kommande handledarna i Sverige skulle få egen
utbildning. De undersköterskor som är lärlingarnas handledare erbjöds gå en utbildning som
hålls på gymnasieskolan.
UK:
”Ibland har vi haft utbildning för dem om målen och bedömningen runt dem.[...]”Vilka normer
och förväntningar vi har. Så använder vi en hel dag som handlar om lärande och utveckling. Om
inlärningsmodeller, personlighetstyper och vi snackar jobb.”
39
6 DISKUSSION
I detta kapitel sammanfattas resultatet och slutsatser dras utifrån litteratur och de intervjuer
som genomförts. Syftet med detta arbete är att förklara och beskriva hur pedagogiken kan
förändras i och med införandet av gymnasial lärlingsutbildning på omvårdnadsprogrammet
och att utforska ett för omvårdnadsprogrammet, icke traditionellt undervisningssätt lärlingsutbildning. Syftet är också att utforska pedagogiken inom omvårdnadsutbildningen i
Danmark och jämföra den med motsvarande utbildning i Sverige. De frågor jag hade för
avsikt att söka svar på var: ”Vilka förväntningar och föreställningar har lärare, elever och
handledare på lärlingsutbildningen i Sverige?”, ”Vilken uppfattning har lärare i Danmark om
den danska modellen av omvårdnadsutbildning?” och ”I vilken omfattning kan lärare och
elever dra nytta av den danska lärlingsmodellen till en gymnasieskola i Sverige?”
6.1 Förväntningar och föreställningar på lärlingsutbildningen i Sverige
Sammanfattningsvis förväntas försöksverksamheten för gymnasial lärlingsutbildning inom
omvårdnadsprogrammet bli ett positivt inslag i gymnasieutbildningen. Några av
informanterna har uttryckt längtan efter en yrkesutbildning som är mer förankrad i yrkeslivet.
Informanterna anser att samarbetet mellan skola och arbetsliv och samarbetet mellan
karaktärsämneslärare och kärnämneslärare är viktigt i en yrkesutbildning. Lärlingsrådet som
representerar yrkeslivet, handledare, elever och skola ska genom detta råd knyta samman
utbildningens
två
delar,
skolan
och
arbetsplatsen.
I
Programmålen
för
omvårdnadsprogrammet står: ”Det väsentliga är att företrädare för arbetslivet får tid och
tillfälle att diskutera den arbetsplatsförlagda utbildningens mål och utformning. På
omvårdnadsprogrammet skall den arbetsplatsförlagda utbildningen vara minst 15 veckor.”
(Skolverket 091018) Representanter från arbetsplatser är med och diskuterar fram hur man
ska nå skolverkets mål när man utbildar en elev till undersköterska. I den skolförlagda delen
har skolan utifrån kursmålen ”ensamrätt” att besluta vad som är viktigt i utbildningen och hur
man når kursmålen. När man tillsammans styr upp mål för eleven som ska gå
lärlingsutbildningen innebär det att arbetslivet och skolan knyts samman på ett sätt som enligt
min erfarenhet inte varit aktuellt förut. Den skolförlagda utbildningen har totalt ca 15 veckors
praktisk utbildning på en arbetsplats, inom hemsjukvård, närsjukvård eller omsorg. Kontakten
mellan skola och arbetsplats är betydligt mindre omfattning än kontakterna under
lärlingsutbildningen. Lärlingsutbildningen omfattar cirka 40 veckors praktik per år.
40
6.2 Annorlunda lärosätt
Enligt Jernström är pedagogerna Fröbel, Pestalozzi och Dewey män som förespråkar en
kunskapsutveckling genom kroppen och intellektet (Jernström, 2000). Dewey (1997) har
myntat uttrycket ”learning by doing” och menar att insikten kommer av görandet.
”Färdigheter och sysselsättning måste utgöra basen i lärandet. Eleven lär sig vad han måste
göra för att uppnå vissa resultat” (Dewey, 1997). Utifrån de få erfarenheter från
lärlingsutbildning inom omvårdnad är det svårt att säga om lärlingarna kommer få ett bättre
kunskapsfält än de elever som går den skolförlagda utbildningen. OL har stått för en stor del
av planeringen av försöksverksamheten för lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet.
Hon menar att lärlingarna kommer få en annan sorts utbildning. Den kommer inte vara bättre
eller sämre men annorlunda. Att lärlingarna kommer att lära sig genom görandet är en
generell övertygelse.
6.3 Förtrogenhet med kunskaperna genom lärlingsutbildning
Fakta, Färdighet, Förståelse och Förtrogenhet är de fyra F som det har talats om under min
lärarutbildning. Under tiden som detta arbete har fortskridit har dessa ord funnits med i mitt
medvetande. John Dewey skrev 1916 Demokrati och utveckling, där han beskriver
förtrogenhet av kunskaper på ett sätt som kan appliceras på dagens utbildning. Han menar att
de saker vi har bäst kännedom om, är de saker vi använder mest. Jag tolkar det som att vi blir
bra på saker som vi får träna och åter träna på. Där har lärlingsutblidningen en fördel med
fokus på praktik och övning i verklighet under en längre period. Det praktiska övandet ger
färdigheter, vilket ger eleven en trygghet i sitt utövande. Förtrogenhet med kunskapen får
eleven då arbetsmomenten utövas under längre tid och med en kontinuitet. Dewey (1997)
anser att det är lättare att överhopa en elev med information, kommunicerbart stoff, än att
arbeta in det i elevens direkta erfarenheter. Elevens enda uppgift blir att
lära sig och
producera för skolans skull (Dewey, 1997). Min tolkning är att eleven lär sig reproducera
fakta. Sättet att bli matad med och uppmuntrad att producera fakta känner jag till viss del igen
från den skolförlagda delen i omvårdnadsprogrammet. Man har en föreläsning,
instuderingsfrågor och så slutligen en skrivning. Att eleven lär sig för att klara provet är
tydligare än att eleven tänker på vad som är bra att kunna som undersköterska. Här har
lärlingarna en fördel. Deras kunskapande från verkliga händelser sker med handledarens
hjälp. Omvårdnadsläraren från skolan ”checkar av” elevens kunskap genom att använda sig av
41
en matris som är under upparbetning. Matrisen grundar sig på de erfarenheter OL fått från
sina danska kollegor.
Omvårdnadsläraren menar i intervjun att i den skolförlagda utbildningen utbildas
undersköterskor som får omdanas när de kommer ut i yrkeslivet. OL anser att under
lärlingsutbildningen utbildas en undersköterska som enligt OL vet hur arbetsmoment ska
utföras. Eleven känner sig förtrogen med sättet att arbeta för hon eller han har fått öva på
samma arbetsmoment flera gånger under en lång tid. Jernström (2000) kallar denna typ av
kunskap matîs. I Jernströms avhandling om lärlingsutbildning för hattmodister kom hon fram
till att lärandet kräver ”bekantgörande” dvs att eleven bygger relation till människor, material
och verktyg och därmed att eleven tar eget initiativ (Jernström, 2000). HL menar att hon
måste tänka mer på hur hon utför arbetsmoment när hon handleder eleven. Eleven gör som
hon gör inte som hon säger att eleven ska utföra momentet. Jag anser att det är det här som är
kärnan i lärlingsutbildningen. Eleven får träna arbetsmoment med patienter, vårdpersonal och
instrument som det ser ut i verkligheten så många gånger att eleven känner sig säker i
utförandet. Erfarenheten och kunskapen blir annorlunda än den skolförlagda utbildningen ger.
Ser man ur arbetsgivarens synvinkel anställer man en person som kan sina arbetsuppgifter,
den anställda behöver mindre introduktion eller ingen alls vid nyanställning. Eleven som ska
söka jobb känner sig troligen mer trygg i sin yrkesroll och går in i en anställning med en
tryggare attityd.
6.4 Lärlingsutbildningen – en möjlighet till anställning?
Man kan lära sig yrket genom omvårdnadsprogrammets skolförlagda del eller som lärling.
Utbildningarna är olika upplagda. Den skolförlagda utbildningen bygger på en teoretisk
kunskapsbas med arbetsplatsförlagd utbildning, APU, lärlingsutbildningen bygger på ett
större erfarenhetsbaserat, praktiskt kunnande. UK menar att omvårdnadsprogrammet i Sverige
ger en bättre teoretisk grund att stå på för vidareutbildning inom vården. Man kan i Danmark
läsa vidare från Social- og sundhedsassistentudannelsen till sjuksköterska men det är mycket
få som klarar det teoretiskt. De flesta har inte den grundutbildningen att tänka systematiskt
och analyserande som UK menar att högskolestudier kräver. Om man hårddrar resonemanget
kan man säga att i Danmark utbildar man duktig omvårdnadspersonal som kan ta hand om
patienter och vårdboende med stolthet och en trygghet i sitt yrkeskunnande. I den
skolförlagda
omvårdnadsutbildningen
i
Sverige
utbildar
vi
högskolebehöriga
och
yrkeskunniga undersköterskor. Med min erfarenhet som sjuksköterska upplever jag att många
42
som arbetar som undersköterskor i Sverige också har en yrkesstolthet, men att yrkets status är
lågt.
Ungdomsarbetslösheten slår hårt mot ungdomar menar omvårdnadsläraren. Man förväntar sig
att dessa elever med lärlingsbakgrund har lättare att komma in på arbetsmarknaden än de
elever som gått teoretiskt gymnasieprogram eller skolförlagd yrkesutbildning. Den åsikten
delar eleven med sina lärare och handledare. Eleven menar att vana, som jag tolkar
förtrogenhet med sin kunskap ökar chansen att få jobb. Omvårdnadsläraren tror att de gedigna
yrkeskunskaperna slår högt när det gäller konkurrens om anställning. ”De har ju redan en fot
inne i arbetslivet.” Enligt Schröder (2000) menar Fransson och Lind att ungdomars svårighet
att komma in på arbetsmarknaden kan bero på ”strukturella faktorer” på arbetsmarknaden
samt att det saknas direkta kopplingar mellan skola och arbetsliv. Enligt Arnrell Gustafsson
(1999) pekar Fransson och Lind på skillnaden mellan skolans ansvar för att alla elever har rätt
till likvärdig utbildning och näringslivets sätt att använda sig av marknadskrafter. För att
företag ska överleva måste man anställa rätt arbetskraft. Man har också rätt att avskeda och
anställa personal som inte uppfyller eller uppfyller kraven. Skolan däremot måste ta hand om
alla elever som är antagna i den frivilliga skolformen (Fransson & Lind, 2004). I
propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop.08/09:199) föreslog
regeringen att lärlingsutbildningen blir en alternativ väg till yrkesexamen. Regeringen har för
avsikt att utreda möjligheterna att kombinera anställning med studier. I länder med lång
tradition av lärlingsutbildning har man anställningsformer som kontrakt med en kombination
av arbetsförlagda och skolförlagda utbildningsmoment. Det finns även i Sverige vissa
”avtalslärlingar” inom en del branscher. (Utbildningsdepartementet 091020)
6.5 Krav på utbildningen och elevens egenskaper
De båda lärarna i såväl den svenska som den danska skolan söker elever med liknande
personliga egenskaper. De egenskaper lärarna vill att lärlingseleverna besitter är bland annat
motiverad, ansvarsfull, självständig, uppmärksam, lyhörd och empatisk. Under intervjuerna
som avgör vem som får gå lärlingsutbildningen tittar lärarna på dessa egenskaper. Här sållar
man bort de elever som inte är tillräckligt mogna eller de som inte har en tillräcklig vilja. Jag
delar uppfattningen med OL och UK att det krävs av personal som har dessa egenskaper när
man arbetar i vården. Samtidigt tycker jag att det är bra att vi har en gymnasieutbildning i
43
Sverige som kan stötta elever som inte besitter dessa egenskaper när de är 16 år. Det finns de
elever som behöver mer stöd i undervisningen på omvårdnadsprogrammet, de som har sociala
problem och de elever som är tvåspråkiga som behöver språkligt stöd. Dessa elever kanske
inte visar upp de egenskaper vid skolstarten första terminen som man förväntar sig av en
lärling. Under en skoltid på tre år med bra pedagoger utbildas förhoppningsvis
undersköterskor på omvårdnadsprogrammets skolförlagda del med dessa egenskaper. Enligt
Evenshaug och Hallen (2001) sker en mognad att välja rätt yrke under hela livet. Under
tonåren börjar unga utifrån en ökad medvetenhet om vad yrkesbeslut innebär, utforska olika
möjligheter som finns. Allt eftersom bestämmer unga sitt yrkesval utifrån en realistisk
bedömning av deras egna förutsättningar och det yrke som ger den unga den bästa
möjligheten att utveckla sin ”jagbild” (Evenshaug & Hallen, 2001).
På lärlingsutbildningen menar OL att elevens initiativtagande är en viktig egenskap. Det krävs
en elev som ”tar för sig”. OL anser att har eleven en vilja att lära sig som lärling är också
motivationen hög. Samtidigt som initiativrikedom är viktigt menar Jernström (2000) att det
tar måste få ta tid innan man besitter vad hon kallar matîs, säkerhet i arbetsmomentet. Den
tanken bar även handledaren på inför mottagandet av eleven. Hon menar att det är viktigt att
eleven får tillräckligt med tid när den ska lära sig. Mina förhoppningar är att arbetssituationen
ser ut på ett sådant sätt att eleven får den tid han eller hon behöver för att lära sig. Jag ser en
risk att elevens vilja och motivation att lära sig som lärling kan minska om eleven inte blir väl
omhändertagen på arbetsplatsen. Jämför man med skolförlagd utbildning kan man i de
praktiska lektionerna öva i det tempo som eleven behöver utan att en patient eller vårdtagare
blir lidande. Med mina erfarenheter som sjuksköterska uppstår det ibland situationer i vården
då man inte kan vänta. Det kan bero på akuta situationer eller att arbetsbelastningen är så hög
att man inte hinner gå igenom ett arbetsmoment så långsamt som kanske eleven behöver.
Dessa tankar snuddade ÄL vid under intervjun. ÄL hoppas att eleven inte ”blir sittande i ett
hörn” för att inte handledarna har tid. Det är oerhört viktigt att handledaren och dennes
arbetsplats tar lärlingseleven på allvar.
6.6 Bidrar lärlingsutbildningen med minskad arbetslöshet?
Enligt UK hoppar trettio procent av eleverna av vårdutbildningen i Danmark. Man hoppas
från regeringen i Sverige att antalet elever som går ut gymnasiet med godkända betyg ska öka
med lärlingsutbildningens införande. Likaså hoppas och tror man att lärlingsutbildningen kan
44
bidra med minskad ungdomsarbetslöshet (Skolverket 091001). Jag har erfarit att elever som
tar studenten inte har godkända betyg i sina karaktärsämnen, vilket utesluter deras chanser att
ta anställning som undersköterska. Hade lärlingsutbildningen kunnat vara ett alternativ dessa
elever? En bredd på såväl olika program som formen av utbildningen i gymnasieskolan skulle
kanske föra med sig att fler elever fullföljer gymnasiet med godkända betyg och att de får
anställning inom sitt yrke. Samtidigt säger intervjupersonerna i resultatdelen att det ställs stora
krav på eleven som lärling. Eleven ska vara mogen och intresserad av yrket. Det ställs stora
krav på en 16-åring som går lärlingsutbildningen. De ska vara på en arbetsplats klocka sju på
morgonen tre dagar i veckan. Det förväntas att eleven följer arbetstempot på arbetsplatsen,
vilket enligt mina erfarenheter tidvis kan vara mycket hög.
6.7 Uppfattningar om den danska modellen för lärlingsutbildning
Förväntningarna på eleven i Danmark är att de ska ha ett gediget intresse för yrket och en
fysisk och psykisk närvaro. Den svenska omvårdnadsläraren som besökt den danska skolan
upplever att de som söker sig till utbildningen i Danmark gör det av intresse för yrket. Det är
fler vuxna än unga som söker sig till den danska omvårdnadsutbildningen. Man har under en
längre tid haft svårt att rekrytera folk till Social-og sundhedsuddannelserna. Detta håller på att
förändras och man har nu få vakanta tjänster enligt utbildningskonsulenten. Det danska
lönesystemet, att eleven får lön under utbildningstiden kan ha en betydelse för att man har så
många sökande till den danska utbildningen. På frågan om de vill ta in alla sökande var svaret
tydligt nej. Lärarna är mycket måna om att hålla kvalitet på den utbildning de erbjuder. Hellre
vill utbildningskonsulenten höja kraven än sänka dem.
6.8 Teoretiska studier och pedagogikens förändring
Flera elever som jag har träffat under min utbildning har inte siktet inställt på yrket som
undersköterska primärt utan de kanske vill bli brandman, polis eller sjuksköterska. Eleven
sade i intervjun att hon vill bli ”mer än undersköterska”. Hon vill studera vidare så
småningom. På den gymnasieskola som studeras i detta arbete har lärarna valt att
lärlingseleverna får samma mängd kärnämnena som elever på skolförlagd utbildning, vilket
öppnar vägen för lärlingarna att söka vidare till högre studier. Ämnesläraren är tveksam till att
lärlingsutbildningen ger högskolebehörighet. Hon menar att det kan ha med hennes fördomar
att göra; att man är skolad i att man lär sig genom att läsa, skriva och lyssna. Å andra sidan
har hon tankar om att kunskaper kan få djupare innebörd om man förkroppsligar ett minne, till
exempel man får större förståelse för ett språk om man gör kroppsliga rörelser till ord. Hon
45
drar en liknelse till hennes egen lärarutbildning då hon menar att det är genom den praktiska
delen man lär sig yrket på ett mycket värdefullt sätt. Det är där man kan testa sina sedan
tidigare inlästa teoretiska kunskaper. ÄL:
”Man sitter där och läser olika pedagogiker och tänker rent teoretiskt, intellektuellt. Det är ju
inte förrän man prövar som man ser var teorierna bär och var de brister.”
Jag tror att det finns många lärare och personal inom utbildningsområdet som har liknande
tankar som ÄL. Det är svårt att kombinera en gedigen teoretisk grund med en utbildning där
man tillbringar så liten tid i skolan. Jag föreställer mig att många tänker att lärarens roll blir
mindre tydlig. Läraren kan inte kontrollera vad eleven lär sig. Denna tanke har även OL. Hon
menar att hon inte kan kontrollera vad eleven lär sig på samma sätt som innan.
6.9 Lärosättet påminner om entreprenöriellt lärande
Jag ställde frågan om lärosättet på lärlingsutbildningen påminner om det entreprenöriella
lärandet. Jag menade att eleverna kommer till skolan med erfarenheter från vårdsituationer
och så utgår man från elevens livsvärld. OL anser att hon använder det sättet att tänka med
gott samvete. Omvårdnadsläraren som huvudsakligen ansvarar för lärlingsutbildningen menar
att man i högsta grad arbetar entreprenöriellt inom lärlingsutbildningen. Dels har eleven ett
stort ansvar för sin utbildning dels arbetar eleven nära yrkeslivet. Eva Leffler, doktor i
pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, anser att när eleven skapar kunskap med omvärlden
och närsamhället är det en del av det entreprenöriella lärandet. När de har makten över sitt
eget lärande och när de upptäcker att det de lärt sig har en praktisk tillämpbarhet väcks lusten
att lära sig. (Skolverket 091013) OL beskrev att när en lärlingselev når sina mål i praktiken
påverkar även det de teoretiska studierna på ett positivt sätt. Eleven upplever att det går bra i
skolan.
OL:
”Det
gör att även de kurser som de tyckte var svåra från högstadiet, som matte eller
svenska, faktiskt går enklare. Så de här eleverna som inte tycker skolan är toppen,
tycker plötsligt att det är bra att gå i skolan.”
Att väcka lusten hos eleven att lära sig tror jag är något som alla lärare vill uppleva med
eleverna. Kan man erbjuda de elever som tror sig inhämta kunskap genom lärlingsutbildning
kanske man har fått fler elever som också klarar kärnämnena på gymnasieutbildningen. ÄL
46
och OL var eniga om att skolan i Sverige har en övertro på teoretisk kunskap. Ämnesläraren
jämför sin utbildning till lärare och lärligsutbildningen. ÄL menar att de teoretiska
kunskaperna befästes under lärarpraktiken under hennes utbildning.
6.10 Danska lösningar i den svenska lärlingsutbildningen
I Sverige har man haft hjälp av den danska modellen att finna lösningar på hur man lägger
upp kursen, Arbetsplatsförlagt lärande inom lärlingsförsök, i Sverige. Danskarnas sätt att
utforma mål till praktikdelen kommer att användas i den Svenska gymnasieskolans lärlingsdel
enligt OL. Danskarna har brutit ner de statligt ställda målen till lättöverskådliga delmål för
eleven. Eleven kan enkelt se vad målet är och på vilket sätt målet ska uppnås. (Fredenborgs
kommune).
Intervju med eleven före utbildningsstart ses som en förutsättning av OL som menar att
lärlingsutbildningen inte är för alla elever. Det måste finnas ett genuint intresse hos eleven att
inhämta kunskap på det sättet som lärlingsutbildningen erbjuder. I intervjun tar OL och UK
reda på om eleven har de egenskaper och kvaliteter de anser att eleven ska ha.
I Danmark använder man sig av loggbok med reflektion i undervisningen. Eleven arbetar
utifrån tydliga mål som är konstruerade av utbildningskonsulenten. Detta har den svenska
gymnasieskolan och OL tagit fasta på. OL arbetar fram en matris med liknande teoretiska mål
som eleven ska uppnå på praktiken. Denna tydliga matris man har i Danmark önskar jag
omvårdnadslärare ska använda i all omvårdnadsutbildning. Eleven lär sig reflektera över sitt
arbete i vårdsituationer som jag tror är oerhört lärorikt. Att arbeta med sjuka patienter och
vårdtagare kräver insikt. Den insikten tränar man med hjälp av loggboken.
6.11 Skola och arbete = utbildning
I Danmark förväntas eleven arbeta under utbildningen, du förväntas vara närvarande mentalt
och fysiskt på ett annat sätt än om man går skolförlagd gymnasieutbildning. Ställer lärarna
högre krav i Danmark på eleven? Intervjuerna som förs med elever före utbildningens start
liknar i mina ögon en anställningsintervju då eleven får lön under utbildning. Införs lön ställer
det krav på såväl den anställde som arbetsgivaren. En rektor i västra Sverige har kontaktat
flera arbetsgivare men inte fått lärlingsplatser. Anledningen är att företagen anser att det
kostar pengar i tid då lärlingen måste ha en handledning. Lärlingen har inte tillräckliga
kunskaper då de kommer ut till företagen. Handledaren blir då mindre produktiv då det tar tid
att förklara för lärlingen. Detta gäller bygg- och fordonsprogrammet (Skolverket 091020).
47
2007 granskade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
yrkesutbildningar i Sverige. I en rapport ”Learning for jobs – the OECD policy review of
vocational education and training in Sweden ”rekommenderar OECD att man inför
lärlingsutbildning i Sverige. OECD konstaterar att arbetsgivarnas intresse av att ta emot
lärlingar beror på vilka ekonomiska fördelar arbetsgivaren ser. OECD menar att lärlingarna
under vissa förutsättningar kan vara produktiva. Företaget kan tjäna mer än de förlorar i
produktion om de har en lärlingar på arbetsplatsen. (Utbildningsdepartementet 091020). Det
kan med andra ord vara gynnsamt för företag att ha en lärling på arbetsplatsen. Detta får
ställas mot en risk att lärlingen utnyttjas som ÄL menade. Lärlingen går en utbildning och ska
inte användas som arbetskraft.
48
7 SLUTSATS
Pedagogiken förändras för läraren som arbetar med lärlingsutbildningen. Läraren lämnar över
en del av undervisningen till handledaren som handleder eleven på arbetsplatsen. De
teoretiska delarna har omvårdnadsläraren och kärnämneslärare ansvaret för. Det behövs ett
nära samarbete mellan karaktärsämneslärare, kärnämneslärare och handledare. I kursen
arbetsplatsförlagt lärande inom lärlingsförsök på 1250 gymnasiepoäng bedöms eleven utifrån
en matris. Matrisen tillverkas av en omvårdnadslärare på gymnasieskolan som studeras i detta
arbete. Teorin bakom
matrisens utformning är hämtad från lärlingsutbildningen inom
omvårdnad i Danmark. Att gå en lärlingsutbildning förutsätter att eleven tar ett stort ansvar.
Man ställer krav på elever som går lärlingsutbildning. De ska vara mogna att förstå vad som
krävs av dem. Det är ingen ”lightvariant” att gå en lärlingsutbildning. Eleverna börjar tidigt
om morgonen tre dagar i veckan. De förväntas följa verksamheten så som den ser ut i
verkligheten. Att eleverna tillbringar en stor del av utbildningen på en arbetsplats kan fungera
som en motivation för elever som varit skoltrötta. Regeringen hoppas att lärlingsutbildningen
kan medföra att fler elever slutför sin gymnasieutbildning och att ungdomsarbetslösheten
minskar.
Den danska utbildningen har delat med sig erfarenheter till den svenska gymnasieskolan. I
Sverige har tagit fasta på och utvecklat de danska konkreta utbildningsmål för den praktiska
delen i lärlingsutbildningen. Likaså har lärarna använt sig av intervjuer för att välja de mest
lämpade elever till försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.
7.1 Förslag på fortsatt forskning
Denna
forskning
inriktar
omvårdnadsprogrammet
är
sig
relativt
på
förväntningar.
nytt.
Det
skulle
Lärlingsutbildning
vara
intressant
att
inom
följa
lärlingsutbildningens utveckling och studera vad lärare och elever vinner och eller vad de
förlorar på att införa lärlingsutbildning för gymnasieungdomar. Jag har i detta arbete berört at
det saknas litteratur för de praktiska delarna för elever, lärare och handledare. Det skulle
också vara intressant att forska hur man som lärare kan utveckla och förbättra litteratur och
matriser för de praktiska delarna i en lärlingsutbildning inom omvårdnad.
49
LITTERATURFÖRTECKNING
Bell, Judith (2005): Introduktion till forskningsmetodik , Lund: Studentlitteratur
Bergsten, Maria (2008): Individens handlingsutrymme i relation till social klass– en studie om
lärlingsutbildningen. Malmö högskola, lärarutbildningen: 2008
Dewey, John (1997): Demokrati och utbildning. Uddevalla: Daidalos
Edwardsson-Juhlin Thomas (2005): En lärlingsutbildning inom skolsystemet. TeoretiskPraktisk pedagogik. Malmö högskola Lärarutbildningen: 2005
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001): Barn-och ungdomspsykologi Denmark:
Studentlitteratur
Fredensborg kommune: Praktikbeskrivelse for Social- og sundhedshjaelperuddannelsen –
trin 1 Praktikperiode 1+2. Sundheds og Forebyggelse Aeldre og Handicap
Marts 2009.
Hartman, Jan (2004): Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur
Jernström, Elisabeth (2000): Lärande under samma hatt, en lärandeteori genererad ur
multimetodiska studier av mästare, gesäller och lärlingar. Filosofiska fakulteten,
Institutionen för Lärarutbildning, Centrum för forskning i lärande, Luleå tekniska
universitet, Luleå
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen,
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala:
Kunskapsföretaget
Merriam, Sharon (2000): Fallstudien som forskningsmetod, Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003): Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur
ELEKTORNISKA KÄLLOR
Folkpartiet: Jan Björklund om ESS studie om lärlingsutbildningar
http://www2.folkpartiet.se/FPTemplates/ListPage.aspx?id=57768 (hämtat 090520)
Fransson, Karin & Lindh, Gunnel (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och
andras ögon Skolverket. http//www.skolverket.se/publikationer/sök/ungdomars
utbildnings- och yrkesval/pdf (hämtat 091016)
50
Nutek, 2008: Entreprenörskap i stort och smått. Lärdomar från det nationella
entreprenörskapsprogrammet. Stockholm 2008
Olofsson, Jonas & Wadensjö, Eskil : Lärlingsutbildning – ett återkommande bekymmer eller en oprövad
möjlighet?
Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi (ESS 2006:4)
http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/21/93/9655af79.pdf Stockholm :
Finansdepartementet, Regeringskansliet : 2006 (hämtat 090909)
Skolverket: Kommentarer till programmålet. (hämtat 091018)
http://www.skolverket.se/sb/d/607/a/7704
Skolverket: Programmål för omvårdnadsprogrammet.
http://www.skolverket.se/sbHYPERLINK "http://www.skolverket.se/sb/d/607/a/7758"
d/607/a/7758 (hämtat 091018)
Skolverket: Entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt
http://www.skolverket.se/sb/d/2980/a/16829 (hämtat 091013)
Skolverket: Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url (hämtat 091014)
Skolverket: Lärlingsförsöket tar fart. Dokumentation från upptaktskonferens den 20 maj 2008
http://www.skolverket.se/sb/d/1988/a/14090 (hämtat 0910019)
Skolverket: Om försöksverksamheten. Villkor för deltagande
http://www.skolverket.seHYPERLINK "http://www.skolverket.se/sb/d/1987/a/10641"
sb/d/1987/a/10641 (hämtat 091014)
Skolverket: Föreskrifter om kursplan och betygskriterier för den arbetsplatsförlagda delen av
utbildningen i försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/09/22/ALF1201f%F6r%20den
%2012%20maj.pdf (hämtat 091015)
Skolverket: Svårt med lärlingsplats på företag. http://www.skolverket.se/sb/d/2568/a/15509
(hämtad 091020)
Undervisningsministeriet:
http://uvm.dk/Uddannelse/Erhversuddannelser/Om%20erhversuddannelserne.sapx( hämtat
090911)
51
Undervisningsministeriet:
http://www.ug.dk/forside/uddannelser/erhvervsuddannelsereudveud/sundhedomsorgogpae
dagogik/social-_og_sundhedsuddannelsen.aspx (hämtat 090911)
Utbildningsdepartementet: Sverige inför lärlingsutbildningar 2008
http://www.regeringen.se/sb/d/8544/a/80413(hämtat 091016)
Utbildningsdepartementet: Redovisning av uppdraget att redovisa omfattningen av
försöksutbildning med gymnasial lärlingsutbildning och hur statsbidraget
har använts.
Dnr: 2008:2454 http://www.skolverket.se/sb/d/1590 /sök, (hämtat 091019)
Utbildningsdepartementet: Lärlingsanställning
Dir 2009:70 http://www.sou.gov.se/kommittedirektiv/2009/dir2009_70.pdf (hämtat
091020)
52
Malmö högskola
Bilaga 1
Lärarutbildningen, 90 hp
Skolutveckling och ledarskap
BILAGA
Frågeguide
Intervju med en omvårdnadslärare
Huvudfråga: Vilka förväntningar har lärare på försöksverksamhet med gymnasial
lärlingsutbildning inom omvårdnad? På vilket sätt kan man dra nytta av erfarenheterna
från den danska lärlingsutbildningen i svensk lärlingsutbildning?
•
Kan du beskriva försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning i korthet?
•
Hur ser den teoretiska respektive praktiska kunskapsinhämtningen ut?
•
Hur ser du på lärlingarnas anställningsbarhet?
•
Vad tycker dina kollegor om lärlingsutbildningen?
•
Vilka tankar har du om elever som söker sig till lärlingsutbildningen?
•
Hur fungerar antagningen till lärlingsutbildningen?
•
Vill du berätta om samarbetet med Danmark?
•
Hur ser kursmålen ut i Danmark?
•
På vilket sätt kan du ta lärdom av det danska sättet att utbilda lärlingar?
•
Hur ser ”drömlärlingsutbildningen” ut?
Intervju med en ämneslärare
Huvudfråga: Vilka förväntningar har lärare på försöksverksamhet med gymnasial
lärlingsutbildning?
•
Vad har du för tankar om lärlingsutbildning?
•
Hur upplever du lärlingsutbildningen?
•
Hur kom du i kontakt med lärlingsutbildningen första gången?
•
Hur ser du på ämnesintegrerat arbetssätt på lärlingsutbildningen?
53
•
Vilka tankar har du om elever som söker sig till lärlingsutbildningen?
•
Hur ser du på din yrkesroll som lärare på omvårdnadsprogrammets lärlingsutbildning?
•
Skiljer sig pedagogiken mellan skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning? I så fall,
hur?
•
Vad har du för tankar kring lärlingar och högskolebehörighet?
•
Hur ser du på teoretisk kunskap i vårt samhälle?
Frågor till intervjun med utbildningskonsulenten i Danmark
Huvudfråga: Vilken uppfattning har lärare och elever i Danmark om den Danska
modellen?
•
Kan du beskriva lärlingsutbildningen i korthet?
•
Hur ser uppdelningen ut av teori och praktik?
•
Vem söker sig till utbildningen?
•
På vilket sätt arbetar man med praktikmål och teorimål?
•
Hur förvärvas de teoretiska kunskaperna?
•
Hur förvärvas de praktiska kunskaperna?
•
Hur ser du på behörighet till vidare studier?
•
Vilken uppfattning har du om elevernas inställning till lärlingsutbildningen?
•
Hur upplever du motivationen hos elever som söker sig till vårdutbildningen som social
och sundhetspleier?
•
Hur upplever du din yrkesroll som uddannelsekonsulent och ansvarig för elevens
praktikstudier?
•
Hur upplever du handledarens yrkesroll på praktikplatsen?
•
Har du någon uppfattning om eleverna får jobb efter utbildningen?
•
Har du någon uppfattning om hur stor del som fullföljer utbildingen?
Intervju med handledare
Huvudfråga: Vilka förväntningar har handledare på försöksverksamhet med gymnasial
lärlingsutbildning?
•
Kan du berätta om ditt arbete som undersköterska?
•
Vad är dina tankar om gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet?
54
•
Vilka förväntningar har du på lärlingen?
•
Hur föreställer du dig att eleven får sina kunskaper?
•
Vad krävs det av eleven som när de utbildar sig som lärling?
•
Vad ser du för risker med att elever går lärlingsutbildning?
•
Hur bedömer du eleven i praktiken?
•
Hur ser din yrkesroll ut som undersköterska och handledare?
Intervju med elev
Huvudfråga: Vilka förväntningar har elever på försöksverksamhet med gymnasial
lärlingsutbildning?
•
Hur kommer det sig att du sökte lärlingsutbildningen?
•
Kan du berätta hur det gick till när du blev antagen?
•
Hur är din inställning till att lära sig ett yrke på en arbetsplats?
•
Vad väntar du dig av utbildningen?
•
Hur ser du på vidareutbildning och högskolebehörighet?
•
Vad har du för framtidsplaner?
•
Vilka förväntningar har du på arbetsplatsen?
•
Vilka förväntningar har du på handledaren?
•
Vad har du för förväntningar på den teoretiska undervisningen på skolan?
55