Frågor och svar
Vad är studiens syfte?
Huvudsyftet med Hälsa Stockholm 2014 är att följa utvecklingen av hälsa och sjukdom samt viktiga
riskfaktorer för ohälsa för befolkningen i Stockholms län. Ett annat syfte är att bidra med kunskap
kring varför sjukdomar och besvär uppkommer och hur de kan förebyggas. Det senare är möjligt
genom att de som svarat en gång följs upp vart fjärde år sedan 2002.
Om vi ska kunna förebygga hälsoproblem samt prioritera resurser behövs uppgifter om hur hälsa och
sjukdomar fördelas i befolkningen. Många av de största folkhälsoproblemen går inte att följa på
något annat sätt än genom att fråga ett representativt urval av befolkningen. Detta gäller för
exempelvis nack- och ryggbesvär, psykisk ohälsa, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL),
diabetes, fallolyckor hos äldre, sömnbesvär, och utsatthet för hot och våld.
Vad kostar studien?
Den totala kostnaden för datainsamlingen är knappt 6 miljoner, vilket motsvarar 0,007 procent av
landstingets budget på 82 miljarder kronor för 2014.
Vem har bestämt vilka frågor som ska ingå?
Beslutet om vilka frågor som ska ingå i enkäten är fattat av Hälsa Stockholms styrgrupp som består
av: Cecilia Magnusson (professor, läkare, verksamhetschef CES), Anders Ekbom (professor, läkare,
prefekt institutionen för medicin, KI), Birger Forsberg (Med Dr, läkare, enhetschef hälso- och
sjukvårdsförvaltningen, SLL), Clas Rehnberg (professor, hälsoekonom, Centrum för hälsoekonomi
informatik och sjukvårdsforskning, SLL) , Gergö Hadlaczky (Med Dr, psykolog, Nationellt centrum för
suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa), Johan Hallqvist (professor, läkare, prefekt
institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet), Lars Alfredsson (professor,
epidemiolog, institutet för miljömedicin, KI), Lucie Laflamme (professor, epidemiolog, prefekt
institutionen för folkhälsovetenskap, KI), Maria Feychting (professor, epidemiolog, institutionen för
miljömedicin, KI), Nancy Pedersen (professor, psykolog, institutionen för medicinsk epidemiologi och
biostatistik, KI) och Per Gustavsson (professor, läkare, institutet för miljömedicin, KI).
Arbetet med att revidera 2010 års enkät har samordnats av Mona Backhans (Fil Dr, epidemiolog,
enheten för kartläggning och analys, CES) samt Anton Lager (Med Dr, epidemiolog, enhetschef, CES).
Är de mått ni använder verkligen bra indikatorer?
Inga mått är perfekta men motiveras av sådant som exempelvis enkelhet för den svarande, tidigare
användning i andra undersökningar och lågt partiellt bortfall. De mått som används är i görligaste
mån testade och har visat sig ha samband med senare hälsoutfall eller god samstämmighet med mer
noggranna bedömningar (t ex läkares diagnos) eller mer objektiva mått
(t ex instrument som mäter fysisk aktivitet).
Varför översätter vi just till engelska, arabiska och polska?
Enkäten och viss information översätts till engelska, arabiska och polska eftersom dessa språk är de
vanligaste bland personer som flyttat från utlandet till Stockholms län under de senaste fem åren.
Hur kan ni veta var jag bor?
Stockholms läns landsting, som är ansvarigt för studien, vet vare sig vad du heter eller var du bor.
Statistiska centralbyrån sköter registret över totalbefolkningen. Med hjälp av det registret har SCB
dragit ett slumpmässigt urval av personer 16 år och äldre i din kommun eller din stadsdel. Från
registret hämtas namn och adress som skrivs maskinellt på kuverten.
Namn, adress eller personnummer sätts aldrig samman med svaren på enkäten. För att kunna skicka
påminnelser samt för att följa upp personer som svarat tidigare sparar SCB en lista med
personnummer och löpnummer (det nummer som står till höger ovanför din adress). Denna lista
hålls åtskild från hanteringen av datafiler med löpnummer och enkätsvar.
Hur identifierar jag mig om jag t ex vill beställa en ny enkät?
Ange löpnummer, vilket är det nummer som står till höger ovanför din adress. Om du föredrar
det, kan du också använda användarnamn (för log in) eller personnummer.
Vad gör jag om jag tappat bort det frankerade svarskuvertet?
Om du vill ha ett nytt frankerat svarskuvert, ring SCB på 019-17 69 30, eller mejla [email protected].
Alternativt kan du använda ett eget kuvert och skriva ”frisvar”. Enkäten skickas till:
Statistiska centralbyrån
Enkätenheten
Svarspost
20272644
708 01 ÖREBRO
Registeruppgifter
Varför hämtar ni registeruppgifter om mig?
Vi hämtar registeruppgifter för att minska antalet frågor. Enkäten är lång och det är inte försvarbart
att samla information som redan finns insamlad. Registeruppgifter är i vissa fall mer tillförlitliga än
enkätsvar eftersom de inte är känsliga för sviktande minne. Registeruppgifter är oftast insamlade på
ett sätt som garanterar att samma fenomen registrerats på samma sätt, exempelvis exakta diagnoser
enligt ett klassificeringssystem. Somliga registeruppgifter rör sådant som den enskilde sällan har haft
anledning att själv ta reda på, exempelvis hur luftföroreningsnivåerna ser ut runt bostaden.
Varför hämtar ni registeruppgifter om mina föräldrar/barn/syskon?
Hälsoproblem påverkas i allmänhet av ärftlighet. Till exempel är en av de viktigaste riskfaktorerna för
diabetes typ 2 om en så kallad förstagradssläkting (dvs förälder, barn, eller syskon) har diagnosen.
De flesta hälsoproblem påverkas också av familjeförhållanden. För att kunna analysera sambandet
mellan uppväxtvillkor och senare ohälsa används exempelvis uppgifter om föräldrarnas yrke i så
kallade folk- och bostadsräkningar.
Varför frågar vi om…
Hälsa och sjukdom
Längd och vikt?
Frågorna om längd och vikt används för att räkna ut BMI (body-mass index), vilket är ett mått på
förhållandet mellan vikt och längd. Enligt WHO är högt BMI den tredje största riskfaktorn för sjukdom
i Sverige. Övervikt och fetma kan leda till exempelvis diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter
och hjärt- och kärlsjukdomar.
Allmänt hälsotillstånd?
Dessa frågor mäter en persons egen bedömning av sin generella hälsa. Liknande frågor har i många
studier visat sig kunna användas för att förutse allvarlig sjukdom och död. Frågan är ett bra
komplement till mer specifika frågor om olika symtom och sjukdomar.
Långvarig sjukdom/långvarig begränsande sjukdom
Att ha en kronisk sjukdom kan vara behäftat med dålig hälsa men behöver inte nödvändigtvis vara
det, det vill säga personer kan uppleva sin hälsa som god trots att de har en diagnos eller ett
funktionshinder. Sett ur detta perspektiv är det mer avgörande om sjukdomen begränsar dagliga
aktiviteter eller ej vilket vi också frågar om. Detta mått brukar också användas för att indikera
arbetsförmåga.
Rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor, och oro?
Dessa frågor ingår i ett instrument (EQ5-D) för att beskriva och värdera hälsorelaterad livskvalitet.
Instrumentet används för uppföljning inom hälso- och sjukvården och det är önskvärt att ha
information om nivåerna i den generella befolkningen för att kunna jämföra med olika
patientgrupper.
Besvär och symtom?
De symtom vi frågar om mäter vanliga psykosomatiska och stressrelaterade besvär samt vanligt
förekommande besvär som är otillräckligt täckta av register då de diagnosticeras inom primärvården
eller inte alls kommer till vårdens kännedom, men som kan medföra långvarigt lidande för den som
är drabbad. Frågan om prostatabesvär ställs enbart i äldreenkäten då det är ett problem som är
starkt förknippat med ålder. Ungefär var fjärde man över 60 år uppskattas ha besvär pga förstorad
prostata.
Allergi och handeksem?
Allergi och handeksem är vanliga besvär i befolkningen vilka är otillräckligt täckta av register då de
ofta diagnosticeras inom primärvården eller inte alls kommer till vårdens kännedom. Det är
folksjukdomar som i stor utsträckning orsakas och försämras av exponering för faktorer i den
omgivande miljön och i arbetet, därmed finns också möjlighet att förebygga dem.
Hörselproblem?
I Sverige har nästan en miljon personer någon form av hörselnedsättning, bland äldre är det i tidigare
folkhälsoenkäter mer än var tredje som har nedsatt hörsel. Förutom ålder kan hörseln skadas av
buller, infektioner, våld mot örat eller huvudet eller vissa läkemedel. Hörselskadan kan också vara
medfödd. Hörapparater hjälper mer eller mindre bra beroende på typ av hörselnedsättning.
Synförmåga
Försämrad syn är mycket vanligt i befolkningen, men kan i de flesta fall hanteras bra med glasögon
eller linser. Frågan om synförmåga ställs enbart i äldreenkäten då synen generellt försämras med
åldern. Försämrad synförmåga kan bero på grå eller grön starr, sjukdomar som exempelvis diabetes,
och åldersförändringar i gula fläcken. Synförsämring som inte beror på brytningsfel kan ofta opereras
eller behandlas med medicin, men kan inte korrigeras med linser eller glasögon.
Funktionsförmåga (springa, gå, hjälpmedel, gå i trappor, bära)
Dessa fem frågor ställs enbart i äldreenkäten och används för att undersöka nedsatt
rörelseförmåga/funktionsförmåga som blir vanligare med åldern. Nedsatt funktionsförmåga kan t ex
innebära att man inte kan gå och handla eller ta sig ut själv, och är en indikation på hjälpbehov.
Vaccinering mot influensa
Personer i vissa riskgrupper, däribland de över 65 år, med kroniska lungsjukdomar, extrem fetma
eller diabetes, rekommenderas att vaccinera sig mot säsongsinfluensa. Genom att fråga om
vaccination får vi en indikation på hur stor andel i riskgrupperna som följer rekommendationen.
Smärta i rörelseorganen (rygg, nacke, axlar och armar)?
Smärta i rörelseorganen är mycket vanligt i befolkningen och leder ofta till långvarig sjukskrivning och
förtidspension. Enligt WHO är smärta i ländryggen, nacken och övriga rörelseapparaten tillstånd som
bidrar till flest förlorade år med full hälsa.
Olika specifika diagnoser (diabetes, KOL, psoriasis, förhöjda blodfetter, kärlkramp, hjärtsvikt och
astma)?
Dessa diagnoser är relativt vanligt förekommande i befolkningen men är otillräckligt täckta av
register då de ofta diagnosticeras inom primärvården. Det är också sjukdomar som ofta kan ha
allvarliga konsekvenser, inklusive ökad dödlighet. Psoriasis är en autoimmun sjukdom som kan
innebära allt från några få utslag till att större delen av huden samt lederna är inflammerade.
Psoriasis ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Problem med mage och tarm?
Fråga 14 och 15 i kohortenkäten används för att indikera om respondenten lider av IBS (irritable
bowel syndrome), också kallat kolon irritabile, känslig tarm eller funktionella tarmbesvär. Typiska
besvär är magont, förstoppning eller diarré. Av de som söker hjälp för mag- och tarmbesvär har sex
av tio IBS, men många söker troligen aldrig hjälp. Förekomsten i befolkningen är otillräckligt känd.
Högt blodtryck?
Högt blodtryck är mycket vanligt bland äldre. Det är en viktig riskfaktor för stroke, men ökar också
risken för t ex hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursjukdom. Om man har en lätt blodtrycksförhöjning kan
det räcka med att ändra livsstil, t ex att gå ned i vikt eller öka sin fysiska aktivitet. Enligt WHO är högt
blodtryck den näst största riskfaktorn för sjukdom i befolkningen.
Fallskada?
Risken för att fallskador ska inträffa är högre bland äldre, pga minskad balans, syn- och
hörselnedsättning, muskelsvaghet, och skörare skelett och frågor om fall ställs enbart i äldreenkäten.
Vissa läkemedel kan också öka risken för fall. Enligt WHO är fallskador en av de fem största orsakerna
till sjukdom i befolkningen. Vanliga skador vid fall är höftledsbrott och andra frakturer, hjärnskakning
och tandskador. Fallskador kan ofta förebyggas genom exempelvis bättre belysning, gånghjälpmedel
och genomgång av läkemedel.
Sexuellt överförbara sjukdomar
Sexuellt överförbara sjukdomar kan ge allvarliga konsekvenser som infertilitet och cancer och det är
viktigt att bevaka och förebygga dessa. När det gäller herpes och kondylom saknas anmälningsplikt
varför statistiken är bristfällig. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa är ett
nationellt folkhälsomål och sexuellt hälsa är ett prioriterat område i SLL:s folkhälsoprogram Handling
hälsa.
Framfall/inkontinens
I kohorten ingår fem frågor om framfall samt avförings-/urininkontinens, som enbart ställs till
kvinnor. Frågorna finns också i de enkäter som patienter med sådana besvär får besvara inför
operation. Dessa skador och besvär är mycket vanliga och är ofta en följd av förlossningsskada, men
påverkas också av exempelvis ålder, fetma, antal graviditeter, kronisk bronkit (astma) och ärftlighet.
Uppväxtvillkor (kohorten)
Vem man växt upp med?
Eftersom individers hälsa påverkas av både genetisk ärftlighet och familjeförhållanden hämtas
registeruppgifter också för föräldrar. Det är då viktigt att veta om man växt upp med sina föräldrar
eller ej.
Föräldrarnas/vårdnadshavares utbildning?
Många studier visar på betydelsen av social bakgrund för senare möjligheter i livet, det gäller inte
minst den egna utbildningen samt deltagande på arbetsmarknaden. Vad gäller hälsoutfall tycks social
bakgrund främst ha betydelse då den påverkar den egna uppnådda positionen (utbildning, yrke och
inkomst). Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fem delmål, och ingår i det
nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.
Kroppsbyggnad vid olika åldrar?
Övervikt och fetma kan leda till diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och hjärt- och
kärlsjukdomar. Normalt sett är man är som tunnast vid ca 6 års ålder och ökar sedan sakta i (relativ)
vikt under större delen av livet, vilket är ett av skälen till varför övervikt och fetma hos barn är en stor
riskfaktor för senare fetma och dess följdsjukdomar. Barnfetma har också ett samband med höga
nivåer av kolesterol, insulin och blodtryck. Övervikt och fetma är vanligt i befolkningen och enligt
WHO är högt BMI den tredje största riskfaktorn för sjukdom i Sverige.
Önskad kroppsbyggnad?
Självskattningar av kroppsform, längd och vikt kan användas för att visa på en störd
kroppsuppfattning och en skev självbild. Förhållandet mellan figurerna upplevd kroppsform och
önskad kroppsform ger ett mått på en negativ eller positiv kroppsuppfattning hos individen. Kopplat
till BMI kan dessa mått ge en indikation på avvikelser i kroppsuppfattning. Den sortens avvikelser i
självbild är en central del i olika sorters ätstörningar och förekommer även vid andra psykiska
störningar.
Levnadsvanor
Kost?
Kost är den största riskfaktorn för sjukdom i Sverige enligt WHO. Matvanor har stor betydelse för
förekomsten av fetma och risken att utveckla ett stort antal folksjukdomar (t.ex. typ 2-diabetes, CHD
och cancer). De indikatorfrågor som används i enkäten ger information om befolkningens intag av
fett, fiber och socker. Matvanor utgör ett eget mål i den nationella folkhälsopolitiken och
hälsosamma levnadsvanor är en viktig folkhälsofråga i lyfts i SLL:s folkhälsoprogram Handling för
hälsa.
Fysisk aktivitet?
Fysisk aktivitet har stor betydelse för förekomsten av fetma de och vanligaste folksjukdomarna.
Fysisk aktivitet stärker hjärtat, immunförsvaret och påverkar risken för högt blodtryck, diabetes och
benskörhet, och bidrar till psykiskt välbefinnande. Att öka den fysiska aktivitet är ett nationellt
folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts också som en viktig folkhälsofråga i SLL:s
folkhälsoprogram. Fysisk inaktivitet är en av de fem största riskfaktorerna för sjukdom enligt WHO.
Rökning?
Rökning är en stark riskfaktor för vanliga folkhälsosjukdomar, bland annat cancer, hjärt- och
kärlsjukdomar, KOL, Crohns sjukdom samt sår i mage och tolvfingertarm. Cirka tjugo procent av alla
cancerfall i Sverige är orsakade av rökning. Enligt WHO är rökning den fjärde största riskfaktorn för
sjukdom i befolkningen. Minskat bruk av beroendeframkallande medel är ett nationellt folkhälsomål
och hälsosamma levnadsvanor lyfts också som en viktig folkhälsofråga i SLL:s folkhälsoprogram.
Snusning?
Hälsoriskerna av snusning är ett hett debatterat ämne, då kunskapsunderlaget fortfarande är svagt.
En orsak är svårigheten att hitta tillräckligt många ”rena” snusare, dvs. som inte samtidigt röker eller
har rökt. Utvecklingen av nikotinberoende är dock densamma vid rökning och snusning, och snus
innehåller dokumenterat cancerframkallande ämnen.
Alkoholkonsumtion?
Högt alkoholintag har allvarliga effekter i form av ökad risk för cancer, högt blodtryck och höga
blodfetter samt leversjukdomar. Hög alkoholkonsumtion kan också med tiden leda till
alkoholberoende. Samtidigt kan det finnas skyddande effekter av måttligt drickande för hjärtkärlsjukdomar, diabetes och kognitiva funktioner. Minskat bruk av beroendeframkallande medel är
ett nationellt folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts också som en viktig folkhälsofråga i
SLL:s folkhälsoprogram.
Intensivkonsumtion av alkohol?
Enstaka tillfällen av berusningsdrickande (intensivkonsumtion, ”heavy episodic drinking”, ”binge
drinking”) är en hälsorisk i sig och kan leda till förgiftningar, stroke och olyckor, liksom problem med
att uppfylla sociala förpliktelser.
Hasch och marijuana?
Hälsoeffekterna av cannabis är mycket omdebatterade, men det är väl känt att omfattande
cannabisbruk kan leda till både psykiska och fysiska skadeverkningar. På senare år har evidensen
stärkts för att cannabis också kan ge bestående psykiska men. Minskat bruk av
beroendeframkallande medel är ett nationellt folkhälsomål och hälsosamma levnadsvanor lyfts också
som en viktig folkhälsofråga i SLL:s folkhälsoprogram.
Solarievanor?
Att sola i solarium är en viktig riskfaktor för utvecklande av hudcancer. Nya studier visar att det är
särskilt allvarligt om man solar som ung, samt att risken ökar med antalet gånger.
Sexliv?
Sexuell funktion påverkas av många sjukdomar och läkemedel. Sexuellt välbefinnande har i sin tur ett
samband med psykisk hälsa och är viktigt ur ett hälsofrämjande perspektiv. Trygg och säker
sexualitet och en god reproduktiv hälsa är ett nationellt folkhälsomål och sexuellt hälsa är ett
prioriterat område i SLL:s folkhälsoprogram Handling hälsa.
Psykisk hälsa och trygghet
Våld och hot om våld?
Utsatthet för våld eller hot om våld kan resultera i allvarliga fysiska och psykiska men. Barn som lever
i familjer där det förekommer våld löper ökad risk att själva utsättas för våld, men far illa även av att
bevittna våldet mellan föräldrarna/de vuxna i hemmet. Ungdomar (16–24 år) och ensamstående
kvinnor med barn är de grupper i samhället som oftast utsätts för våld. Kvinnor utsätts oftast av
nuvarande eller tidigare partner, och män oftast av okända män.
Hur man känner sig för tillfället?
Fråga 43 är del av ett instrument som är framtaget för att identifiera depression hos äldre (Geriatric
depression scale). Samtidigt som äldre tycks må betydligt bättre än yngre i de gängse instrumenten
är självmord vanligare bland medelålders och äldre. Det är möjligt att äldres psykiska besvär fångas
bättre med dessa frågor då de är specifikt utformade för den åldersgruppen. Att minska den psykiska
ohälsan är ett av landstingets fem prioriterade mål.
Hur man mått de senaste veckorna? (GHQ12)
De tolv frågorna om hur man mått under de senaste veckorna är del av ett instrument (General
Health Questionnaire, GHQ) som är utvecklad för att upptäcka psykiska symptom, framför allt ångest
och depression. Psykiska symtom är vanliga, särskilt bland yngre. Att minska den psykiska ohälsan är
ett av landstingets fem prioriterade mål.
Personlighetsdrag?
Fråga 56-61 är del av ett instrument som används för screening för ADHD hos vuxna (Adult ADHD
Self-Report Scale). Fråga 62-71 kommer från ett annat instrument som mäter autistiska drag i
befolkningen (Autism Quotient- 10 items). Dessa frågor ställs enbart i kohortenkäten. Statistik från
vården visar att det skett en stor ökning av vårdkonsumtion inom psykiatrin, speciellt hos unga
vuxna. Ökningen i antalet neuropsykiatriska utredningar och av neuropsykiatriska diagnoser verkar
delvis förklara denna ökning. Förekomsten av diagnosticerad autism och ADHD har ökat dramatiskt i
Stockholm under 2000-talet, samtidigt är kunskapen om förekomst av neuropsykiatriska tillstånd i
befolkningen låg.
Ätvanor?
Fråga 72-73 i kohortenkäten handlar om ens förhållningssätt till mat. Ätstörningar är ett
folkhälsoproblem som kan vara förknippat med självsvält (anorexi) och hetsätning (bulimi).
Ätstörningar kännetecknas av ett komplicerat förhållande till mat och kroppsform. Frågorna kommer
från ett screeningtest för ätstörning. Kombinerat med frågor om vikt, matvanor, allmän hälsa och
psykiska symptom kan frågorna ligga till grund för uppskattningar av förekomst av olika störda
ätbeteenden.
Boende och boendemiljö
Vem jag bor tillsammans med?
Det sociala sammanhanget är mycket viktigt för individens hälsa. Att dela bostad kan innebära att
man också delar utgifter för boendet, och får socialt och känslomässigt stöd. För de som är
ensamförsörjare med barn är boendet ofta den största utgiftsposten. Uppgifterna används för att
beskriva och anlysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället (t ex
ensamboende, samboende, barnfamiljer).
Vilken typ av bostad jag bor i?
Bostadstypen är en del av individens samlade socioekonomiska profil. De socioekonomiska
faktorerna är bland de viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa som vi känner till. Uppgifterna
används för att beskriva och anlysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället
(boende i hyresrätt, bostadsrätt, egen villa/radhus). Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av
landstingets fem delmål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.
Serviceutbud?
Att ha tillgång till service i sitt närområde blir ofta viktigare med åldern då man inte dagligdags reser
utanför beondeområdet, samt för den som kan ha svårt att ta sig längre sträckor. Frågan ställs enbart
i äldreenkäten. Att sakna viktig service i närområdet kan ses som en indikation på hjälpbehov.
Hur pass man kan lita på människor i bostadsområdet?
Det finns tydliga samband mellan förtroendet till andra och hälsa. Frågan är en av de mest använda
på detta område, och tillåter därför också jämförelser med tidigare studier och studier på andra håll i
Sverige och världen. Tillit är en del av det som brukar kallas socialt kapital (se Förtroende för olika
institutioner och valdeltagande).
Familj, ekonomi och samhälle
Om närstående som man hjälper?
Att hjälpa en närstående som har problem med hälsan, eller andra problem, kan i sin tur innebära en
belastning för den egna hälsan (exempelvis genom att ens handlingsfrihet och möjlighet till egen
inkomst minskar). Frågan mäter också konsekvenser av åtstramningar inom hälso- och sjukvården.
Om man själv behöver och får hjälp?
Denna fråga ställs enbart till äldre och indikerar hur stort hjälpbehovet är bland äldre, hur många
som får detta behov uppfyllt, samt hur stor del av hjälpbehovet som omhändertas av samhället
respektive familj, släkt och andra instanser som privat köpt hjälp och frivilligorganisationer.
Om socialt stöd vid kriser, ensamhet, deltagande i aktiviteter
Sociala relationer och socialt stöd är mycket viktigt för individens hälsa, och fungerar som en buffert
vid kriser och problem, inte minst hälsoproblem. I Stockholm lever en majoritet i ensamhushåll vilket
gör sociala kontakter än viktigare. Även om sociala relationer inte kan ersättas av samhällets stöd kan
brist på socialt stöd vara en indikation på hjälpbehov. Deltagande i sociala aktiviter utgör en del av de
frågor som mäter socialt kapital (se Förtroende för olika institutioner och valdeltagande).
Hur ofta man har kontakt eller träffar anhöriga och nära vänner?
Sociala relationer och socialt stöd är mycket viktigt för individens hälsa, och fungerar som en buffert
vid kriser och problem, inte minst hälsoproblem. I Stockholm lever en majoritet i ensamhushåll vilket
gör sociala kontakter än viktigare. Dessa frågor ställs enbart till äldre. För äldre som kanske har
nedsatt funktionsförmåga kan det vara en utmaning att upprätthålla de sociala kontakterna. Även
om sociala relationer inte kan ersättas av samhällets stöd kan brist på socialt stöd vara en indikation
på hjälpbehov.
Internetanvändning
I dag är internet en naturlig del av det dagliga livet. Utan internetkunskap kan det vara svårt att
orientera sig i samhället; leta reda på information, få kontakt med vården och andra myndigheter,
sköta bankaffärer och handla mat (om man inte har tillgång till eller möjlighet att ta sig till en
mataffär). I undersökningen år 2010 var det 50 % bland de över 65 år som använde internet, men
skillnaden var stor beroende på exempelvis utbildning och födelseland.
Förtroende för olika institutioner och valdeltagande?
Tillsammans med frågan om tillit för andra brukar dessa frågor användas för att beskriva socialt
kapital, här definierat som tillit till samhällets institutioner, och deltagande i demokratin genom att
rösta. Delaktighet och inflytande i samhället är ett nationellt folkhälsomål och ses som en av de mest
grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsa. Tidigare regionala studier visar att socialt
kapital varierar markant mellan olika områden i Stockholms län och att det är starkt relaterat till de
socioekonomiska förhållandena i området.
Svårigheter med utgifter, kostnader för tandvård, sjukvård, läkemedel?
De socioekonomiska faktorerna är mycket viktiga för hälsan. Frågan om man har avstått från att gå
till tandläkare mm är en indikator på hur den egna ekonomin påverkar det vårdsökande beteendet
och därigenom jämlik tillgång till vård. Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fem
delmål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.
Ekonomiska tillgångar?
De socioekonomiska faktorerna är mycket viktiga för hälsan och de ekonomiska tillgångarna
kompletterar här uppgifter om utbildning, yrke och inkomst. I Sverige är löneskillnaderna bland de
lägsta i världen medan skillnaderna i förmögenhet är bland de största i Europa. Inga registeruppgifter
om finansiella tillgångar finns att tillgå efter år 2007.
Arbete och sysselsättning
Sysselsättning?
Arbetsmarknadsdeltagande har ett starkt samband med hälsa, både på så sätt att de med
hälsoproblem har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, och att det kan leda till ohälsa att stå
utanför arbetsmarknaden. Frågan används för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa
mellan olika grupper i samhället (fast/tidsbegränsat anställda, företagare, arbetslösa etc). Att
ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fem delmål, och ingår i det nationella
övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.
Yrke/arbetsuppgifter?
Frågan används dels för analyser av skillnader i hälsa och arbetsmiljö för olika yrkesgrupper.
Information som är viktig för att kunna bevaka och förebygga arbetsmiljöproblem. Frågan används
för att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället
(högre/mellantjänstemän, facklärda arbetare etc.). Att ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av
landstingets fem delmål, och ingår i det nationella övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.
Utbildning?
Utbildning är en central resurs för individen och har ett starkt samband med olika hälsoutfall. För de
flesta svarande finns uppgift om utbildning i register. För de som har en utländsk utbildning saknas
dock ofta registeruppgifter, eller de registeruppgifter som finns är inte pålitliga. Frågan används för
att beskriva och analysera skillnader i hälsa och ohälsa mellan olika grupper i samhället. Att
ojämlikheten i hälsa ska minska är ett av landstingets fem delmål, och ingår i det nationella
övergripande målet om en god hälsa på lika villkor.
Arbetsförhållanden och arbetsmiljö
Att förbättras den arbetsrelaterade hälsan är ett av landstingets fem prioriterade mål.
Arbetstid?
Att arbeta över mycket kan vara kan innebära stress och ge hälsokonsekvenser på längre sikt. Att
vara undersysselsatt (få arbetstimmar) är å andra sidan ett tecken på en ekonomiskt osäker position.
Sjukfrånvaro?
Kortvarig sjukfrånvaro är en indikation på dålig hälsa som inte täcks upp av registeruppgifter. Kort
sjukfrånvaro kan predicera längre sjukfrånvaro eller tvärtom fungera som en buffert för framtida
ohälsa.
Sjuknärvaro?
Att ofta gå till jobbet trots att man av hälsoskäl borde stanna hemma har i ett antal studier visat sig
ha samband med ökad framtida ohälsa. Frekvent sjuknärvaro har visat sig vara en lika viktig riskfaktor
för exempelvis arbetsförmåga och förtidspension som sjukskrivning.
Psykosocial arbetsmiljö?
De inkluderade frågorna mäter graden av kontroll över sina egna arbetsuppgifter, förekomst av höga
eller motstridiga krav, socialt stöd på arbetsplatsen och förekomst av belöningar. Dessa frågor har
länge använts inom arbetsmiljöforskning och har visat sig ha ett starkt samband till speciellt stress,
hjärt-kärlsjukdom och psykiska besvär, liksom risk för sjukskrivning
Avbrott i stillasittande?
Ny forskning visar att minskat stillasittande kan vara lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. Längre
stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, är starkt kopplade till såväl fetma,
diabetes, metabola syndromet, hjärt-kärlsjukdom, cancer och förtida död. Nya rekommendationer
för fysisk aktivitet inbegriper undvikande av längre stunders stillasittande.
Arbetsförmåga (nutida och framtida)?
De tre frågorna om arbetsförmåga är en del av ett index (Work Ability Index) som mäter självskattad
förmåga i förhållande till arbetets fysiska respektive mentala krav samt skattning av arbetsförmåga
om två år. Frågorna har visat sig predicera sjukfrånvaro och förtidspension.
Arbete med vibrerande maskiner?
Exponering för arm-/handvibrationer, t ex genom arbete med vibrerande handhållna verktyg, är en
riskfaktor för uppkomst av nerv- och kärlskador i händerna. Helkroppsvibrationer ger en högre risk
för besvär från rörelseorganen, främst nacke och rygg. Forskning pekar mot att vibrationsexponering
kan öka risken för uppkomst av hjärt-/kärlsjukdomar.
Exponering för vatten i arbetet?
Handeksem förekommer hos cirka 10 % av vuxna i arbetsför ålder, och våtarbete är av stor betydelse
för utveckling av handeksem. Anställda i vårdyrken är mycket utsatta enligt tidigare enkäter.
Buller på arbetsplatsen?
Bullerskador på hörseln utgör en av de vanligaste anmälda arbetssjukdomarna. Forskning visar också
att buller kan ge hörselskador på foster om modern exponerats samt att bullerexponering kan öka
risken för uppkomst av hjärt-/kärlsjukdomar. Utöver ohälsa förorsakar buller också störningar i
arbetet, t ex svårigheter att uppfatta samtal, varningssignaler etc. I landstingets Folkhälsopolicy är
buller en prioriterad fråga inom området Goda arbetsförhållanden.
Luftföroreningar på arbetsplatsen?
Luftföroreningar utgör en riskfaktor för uppkomst av irriterade ögon och luftvägar samt
lungsjukdomar som astma, silikos och asbestinducerad cancer mm. Luftföroreningar (partiklar)kan
även utgöra en riskfaktor för uppkomst av KOL och hjärt-/kärlsjukdomar.
Bakgrund
Ålder?
Vi frågar om kön och ålder främst för att kontrollera att rätt person fyllt i enkäten. Dessa uppgifter
finns annars i register.
Kön?
Vi frågar om kön och ålder främst för att kontrollera att rätt person fyllt i enkäten. Dessa uppgifter
finns annars i register.
Sexuella preferenser?
Vissa grupper av homo-och bisexuella (främst unga bisexuella kvinnor) har i tidigare studier visat sig
ha högre nivåer av ohälsa än andra grupper, de upplever mer våld och har oftare självdestruktiva
beteenden såsom självmordstankar och självmordsförsök. Enlig Stockholms läns landstings Hbt-policy
ska hbt-personer inkluderas och synliggöras i landstingets verksamhet och i kommunikationen och
kontakten med befolkningen.
Könsidentitet?
I Sverige har antalet individer som söker specialistvård då de vill ändra sitt kön ökat markant,
framförallt bland unga. Dock saknas kunskap om hur vanlig könsidentitetsproblematik är i
befolkningen. Tidigare studier visar att transpersoner har betydligt sämre hälsa än andra grupper,
varför det är viktigt att dessas hälsosituation och behov synliggörs i folkhälsoenkäten. Enlig
Stockholms läns landstings Hbt-policy ska hbt-personer inkluderas och synliggöras i landstingets
verksamhet och i kommunikationen och kontakten med befolkningen.
