EUROPAPARLAMENTET
2009 - 2014
Plenarhandling
22.11.2010
B7-0628/2010
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga
representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
om tioårsdagen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred
och säkerhet
Ilda Figueiredo, Eva-Britt Svensson, Sabine Lösing, Cornelia Ernst,
Bairbre de Brún, Helmut Scholz
för GUE/NGL-gruppen
RE\840485SV.doc
SV
PE450.464v01-00
Förenade i mångfalden
SV
B7-0628/2010
Europaparlamentets resolution om tioårsdagen för FN:s säkerhetsråds
resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000) och 1820 (2008) om
kvinnor, fred och säkerhet samt FN:s säkerhetsråds resolution 1888 (2009) om sexuellt
våld mot kvinnor och barn i samband med väpnade konflikter, i vilken det betonas att
alla stater är skyldiga att få slut på straffriheten och att åtala dem som gjort sig
skyldiga till brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, bland annat sådana brott
som utgörs av sexuellt eller annat våld mot kvinnor och flickor,
–
med beaktande av rådets EU-handlingsplan för jämställdhet i utvecklingssamarbetet,
vilken bör säkerställa att jämställdhetsperspektivet integreras i allt EU-arbete med
partnerländer på samtliga nivåer,
–
med beaktande av Unifems studie (2009),
–
med beaktande av utnämningen i mars 2010 av en särskild representant för FN:s
generalsekreterare mot sexuellt våld i väpnade konflikter,
–
med beaktande av EU:s riktlinjer om våld mot och diskriminering av kvinnor samt
EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt,
–
med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2010 om brister i skyddet av de
mänskliga rättigheterna och rättsskipningen i Demokratiska republiken Kongo,
–
med beaktande av FN:s nya enhet för jämställdhetsfrågor (UN Women),
–
med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.
I år är det tio år sedan FN:s säkerhetsråd enhälligt antog sin resolution 1325, som
innebar en stor framgång för fredsaktivister från hela världen och var ett viktigt steg
mot att skapa en rättsligt bindande ram för att involvera kvinnor på jämbördig fot i
fredsprocesser och beakta jämställdhetsperspektivet.
B.
Resolution 1325 är den första resolution som tar upp de oproportionerliga och
specifika följder som väpnade konflikter får på kvinnor. Det är genom deltagande,
förebyggande och skydd som kvinnors roll i fredsskapande och konfliktförebyggande
insatser ska stärkas, krig och konflikter ska förhindras och ett förbättrat skydd av
kvinnor och barn i krigs- och konfliktregioner ska kunna erbjudas.
C.
FN:s säkerhetsråds resolutioner 1820, 1888 och 1889 stöder och kompletterar
resolution 1325, och de fyra resolutionerna måste betraktas som en uppsättning
PE450.464v01-00
SV
2/6
RE\840485SV.doc
åtaganden om kvinnor, fred och säkerhet.
D.
Fullgörandet av åtagandena i resolutionerna 1820, 1888, 1889 och 1325 är en
gemensam angelägenhet och förpliktelse för FN:s alla medlemsstater, oavsett om det
är länder som är drabbade av konflikter, givarländer eller andra länder. I december
2008 antog EU riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor och om barn och väpnad
konflikt och kampen mot alla former av diskriminering av dem. Dessa riktlinjer ger en
tydlig politisk signal om att detta är frågor som prioriteras av EU.
E.
Kvinnors rättigheter och därmed resolution 1325 utnyttjas ofta för att motivera
militära insatser.
F.
Sådana militära insatser bidrar inte till att säkra kvinnors rättigheter utan leder snarare
till att kränkningarna av kvinnors rättigheter ökar.
G.
Kvinnor i kris- och konfliktregioner drabbas allt oftare av våldets effekter, men
samtidigt minskar hela tiden kvinnors möjligheter att delta i fredsförhandlingarna. En
studie av 21 fredsförhandlingar sedan 1992 visar att endast 2,4 procent av
undertecknarna var kvinnor (Unifem 2009).
H.
Det är endast med konfliktförebyggande och civila insatser i konfliktsituationer som
löftena i resolution 1325 kan infrias.
I.
Genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1820 och 1325 bör prioriteras
bland EU:s externa åtgärder för ett lämpligt stöd till de organisationer inom det civila
samhället som arbetar med väpnade konflikter och i konfliktdrabbade länder och
regioner.
J.
Europaparlamentet bör övervaka genomförandet av den breda strategin och av EU:s
kommande handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i samband med
EU:s utrikespolitiska åtgärder, liksom genomförandet av riktlinjerna om våld mot
kvinnor och barn.
K.
EU bör göra det möjligt för kvinnor att på jämbördig fot delta i konfliktförebyggande
verksamhet, fredssamtal och skeden efter konflikter, såsom
återuppbyggnadsplanering.
L.
När våldtäkt och sexuellt slaveri sker systematiskt och i stor omfattning klassificeras
dessa företeelser enligt Genèvekonventionen som brott mot mänskligheten och
krigsförbrytelser. Våldtäkt ses numera dessutom som ett inslag i brottet folkmord när
den utförs i syfte att helt eller delvis krossa en särskild grupp. EU bör stödja åtgärder
som syftar till att få ett slut på straffriheten för förövare av sexuellt våld mot kvinnor
och barn.
M.
EU och dess medlemsstater har antagit en rad viktiga dokument om hur
säkerhetsrådets resolutioner 1325 och 1820 ska genomföras, men har endast visat ett
begränsat intresse för att tillämpa riktlinjerna på ett systematiskt och enhetligt sätt.
RE\840485SV.doc
3/6
PE450.464v01-00
SV
N.
Endast en minoritet av EU:s medlemsstater har lagt fram förslag till nationella
handlingsplaner för genomförandet av säkerhetsrådets resolution 1325. Belgien,
Danmark, Finland, Förenade kungariket, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige
och Österrike har antagit nationella handlingsplaner.
O.
Den 25 november firas Internationella dagen mot våld mot kvinnor.
1.
Europaparlamentet understryker att tioårsdagen för säkerhetsrådets resolution 1325
bör markera början på en förstärkt agenda för genomförandet av resolution 1325,
något som inte kan framskrida utan politiskt ledarskap på högsta nivå och utökade
resurser. Parlamentet rekommenderar verkligen att denna fråga tas upp på vederbörligt
sätt i utvärderingen av EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor, EU:s riktlinjer om barn
och väpnad konflikt och kampen mot alla former av diskriminering av dem.
2.
Europaparlamentet begär att separata och betydande finansiella, mänskliga och
organisatoriska resurser tilldelas för kvinnors deltagande och införlivandet av ett
jämställdhetsperspektiv i utrikes- och säkerhetspolitikens civila insatser. Parlamentet
uppmanar EU:s medlemsstater att aktivt främja kvinnors deltagande i sina bilaterala
och multilaterala förbindelser med stater och organisationer utanför EU.
3.
Europaparlamentet uppmanar enträget till en förstärkning av EU-arbetsgruppen för
kvinnor, fred och säkerhet, vars ordförande bör vara den nya särskilda representanten
och vilken bör göra en kollegial granskning av arbetet med att anta och genomföra
nationella handlingsplaner för säkerhetsrådets resolutioner 1325 och 1820, göra
systematiska jämställdhetsanalyser av civila konfliktlösningsuppdrag och övervaka
EU-delegationer i konfliktdrabbade länder och regioner samt bistå dessa delegationer
med råd.
4.
Europaparlamentet kräver att fler kvinnor omedelbart involveras i alla initiativ som
syftar till att finna fredliga, civila lösningar på konflikter, bland annat som medlare
och förhandlare samt i genomförandet av civila konfliktlösningsåtgärder.
5.
Europaparlamentet uppmanar EU att upphöra med militärt våld i internationella
konflikter och krig och begär ett omedelbart stopp för civil-militärt samarbete.
6.
Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att införa en hänvisning till
säkerhetsrådets resolutioner 1820 och 1325 i varje rådsbeslut och mandat för civila
uppdrag och att alltid se till att det i alla uppdrag ingår minst en jämställdhetsrådgivare
och en handlingsplan för hur kvinno-, freds- och säkerhetsaspekter ska beaktas.
Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och uppdragschefer att göra samarbete och
samråd med lokala kvinnoorganisationer till ett standardinslag i varje civilt uppdrag.
7.
Europaparlamentet uppmanar alla EU:s regeringar som ännu inte har utarbetat en
nationell handlingsplan för genomförandet av resolution 1325 att göra det inom ett år,
i samarbete med freds- och kvinnoorganisationer. Denna nationella handlingsplan ska
genomföras och budgeteras på lämpligt sätt i alla delar av utrikes-, utvecklings- och
försvarsåtgärder. Handlingsplanen ska, i ett nationellt och europeiskt sammanhang,
grundas på följande:
PE450.464v01-00
SV
4/6
RE\840485SV.doc
(a) Kvinnor måste delta på jämbördig fot i alla skeden av officiella fredsprocesser och
fredsförhandlingar liksom i alla lokala och informella beslutsprocesser.
(b) Kvinnors politiska och ekonomiska deltagande i och inflytande över alla insatser
efter en konflikt när det gäller fredsförhandlingar och fredsmäkling,
återuppbyggnad och rehabilitering måste säkerställas och alla program och projekt
måste präglas av ett könsneutralt koncept och genomförande.
(c) Alla civila åtgärder måste vidtas för att förhindra kränkningar av mänskliga
rättigheter i väpnade konflikter, särskilt sexuellt våld och könsrelaterat våld mot
kvinnor och barn, och för att sätta stopp för konflikter.
(d) En utvärdering av effekterna och genomförandet av de nationella
handlingsplanerna ska göras och översändas till Europaparlamentet och FN.
8.
Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att aktivt och varaktigt främja –
både finansiellt och moraliskt – inrättandet av kontrollinstitutioner och
kontrollmekanismer för resolution 1325 på EU- och FN-nivå för att säkerställa att
resolutionen genomförs på alla internationella nivåer.
9.
Europaparlamentet efterlyser lämpliga offentliga anmälningsförfaranden som i
synnerhet skulle göra det lättare att anmäla sexuellt och könsrelaterat våld. Rådet och
kommissionen uppmanas att i sexmånadersutvärderingen av civila uppdrag inkludera
ingående rapportering om kvinnor, fred och säkerhet.
10.
Europaparlamentet påminner om de massvåldtäkter som ägde rum mellan den 30 juli
och den 4 augusti 2010 i östra Kongos gruvdistrikt, att minst 8 300 våldtäkter
rapporterades förra året i östra Kongo och att minst 1 244 kvinnor rapporteras ha blivit
våldtagna under första kvartalet 2010, vilket är i genomsnitt 14 våldtäkter per dag.
Parlamentet kräver ett stopp för Eupol-uppdraget i Demokratiska republiken Kongo,
vilket liksom Eusec-uppdraget i detta land obestridligen har medverkat till det
tilltagande våldet och den förvärrade situationen i landet genom att man har tränat
soldater och poliser som har begått brott mot sin egen civilbefolkning, särskilt mot
kvinnor och barn.
11.
Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i synnerhet dra tillbaka
allt stöd – även utrustnings- och utbildningsstöd – till regimer och väpnade styrkor
som gör minderåriga till soldater i väpnade konflikter och som gör sig skyldiga till
systematiska människorättskränkningar eller systematiskt sexuellt våld.
12.
Europaparlamentet uppmanar kommissionsledamoten med ansvar för
utvecklingsbistånd att prioritera stödet till det arbete som kvinnoorganisationer utför i
konfliktdrabbade områden, att anslå pengar till stöd för kvinnors deltagande i freds-,
säkerhets- och försoningsprocesser och att systematiskt öronmärka anslag för kvinnor,
fred och säkerhet i alla kortvariga åtgärder.
13.
Europaparlamentet anser att EU:s delegationer bör informera organisationer inom det
RE\840485SV.doc
5/6
PE450.464v01-00
SV
civila samhället, såsom lokala kvinnoorganisationer, om sitt engagemang i
konfliktdrabbade regioner och involvera det civila samhällets organisationer i den
politiska planeringsprocessen.
14.
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ta initiativ till att avsätta en
vecka om året för samråd med kvinnliga ledare. Denna vecka skulle kunna
komplettera FN:s internationella dag med öppet hus på temat kvinnor och fred, och
bland annat följas upp med rapporter från Europaparlamentets delegationer.
15.
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för
utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s
särskilda representant för frågor som rör sexuellt våld i väpnade konflikter och den
nyutnämnda chefen för FN:s enhet för jämställdhetsfrågor (UN Women).
PE450.464v01-00
SV
6/6
RE\840485SV.doc
