För en andra chans till utbildning

VUXENUTBILDNINGEN
För en andra chans
till utbildning
Utveckling av arbetet med rekrytering och uppsökande verksamhet
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För
uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska
kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas.
ISBN: 978-91-7559-123-0
Omslagsfoto: Scandinav
Foto inlaga: Scandinav
Grafisk produktion: AB Typoform
Stockholm, september 2014
Innehåll
4 Vikten av rekrytering och uppsökande verksamhet
5 Nationell utveckling med europeisk koppling
6 Viktigt att tänka på i arbetet med rekrytering
och uppsökande verksamhet av korttidsutbildade
6 Förutsättningar att delta i vuxenutbildning
för andraspråksinlärare eller korttidsutbildade
11 Att arbeta för att minska avhopp från utbildning
13 Regional och lokal samverkan för en likvärdig utbildning
15 Validering som motivationsskapande verktyg
Vikten av rekrytering och
uppsökande verksamhet
För att öka korttidsutbildade gruppers deltagande i vuxenutbildningen är det viktigt
med proaktiva åtgärder, som aktiv rekrytering och uppsökande verksamhet. För kommunerna är det även ett krav för de grundläggande nivåerna och sfi.
Detta material riktar sig till dig som arbetar med de grundläggande nivåerna
inom kommunal vuxenutbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux)
samt utbildning i svenska för invandrare (sfi). Materialet innehåller tips och råd för
hur man kan utveckla befintliga metoder i arbetet med rekrytering och uppsökande
verksamhet.
4 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
Nationell utveckling med europeisk koppling
Skolverket har under två år lett ett EU-finansierat utvecklingsprojekt inom området
vuxenutbildning. Syftet med projektet har varit att deltagande verksamheter ska
utveckla sitt arbete med att rekrytera och motivera dem som har kort tidigare utbildning att delta i vuxenutbildningen. Genom att dela erfarenheter och tankar med
varandra har deltagarna kommit fram till tips och råd för hur detta utvecklingsarbete
kan ske och vad som är viktigt att tänka på i mötet med vuxna som behöver stärka
sina basfärdigheter. De som har deltagit har varit förvaltningschefer, rektorer, utvecklingsledare, studie- och yrkesvägledare för kommunernas vuxenutbildning, men även
representanter från folkhögskolor, intresseorganisationer och myndigheter.
Projektet sker inom ramen för EU-kommissionens resolution om en förnyad europeisk agenda för vuxnas lärande. För att implementera denna agenda har medlemsländerna fått ekonomiskt stöd från EU-kommissionen för att genomföra olika nationella och internationella satsningar för att främja vuxenutbildningens utveckling.
LÄS MER
Läs mer om den europeiska agendan för vuxnas lärande:
http://www.skolverket.se/skolformer/vuxenutbildning/internationellt/euagenda
5 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
Viktigt att tänka på i arbetet
med rekrytering och uppsökande
verksamhet av korttidsutbildade
Följande områden tas upp i materialet:
Förutsättningar att delta i vuxenutbildning för andraspråksinlärare och korttidsutbildade
Att arbeta för att minska avhopp
Regional och lokal samverkan för en likvärdig utbildning
Validering
•
•
•
•
Slutsatserna som presenteras i detta material har tagits fram av deltagarna i projektet
och kompletteras med tips om var du kan läsa mer i ett urval av Skolverkets stödmaterial, på Skolverkets webbplats men även i andra i andra källor med anknytning till
ämnet.
Förutsättningar att delta i vuxenutbildning
för andraspråksinlärare eller korttidsutbildade
Bemötande och värdegrund är centralt
Ett respektfullt bemötande upplevs som en av de viktigaste aspekterna i mötet med
korttidsutbildade, så att den enskilde individen får en bra start och därmed en bra
fortsättning genom vuxenutbildningen. Det handlar om att utveckla förmågorna
empati, respekt och kompetens. Det är därför viktigt att personalen får utbildning
i bemötande i vidare mening än enbart utifrån det pedagogiska uppdraget och läraruppdraget.
6 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
LÄS MER
Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen, solidaritet mellan
människor. Det är dessa värden som ska förmedlas och gestaltas. All personal
ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma
miljö. Ett framgångsrikt värdegrundsarbete sker som en integrerad del i helheten. För att nå dit behöver man arbeta systematisk. All personal lägger tillsammans upp arbetet utifrån verksamhetens egna förutsättningar.
Läs mer på Skolverkets webbplats
www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund
Kurser
www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/vardegrund
Se även de så kallade portalparagraferna i skollagen (2010:800) 1 kap. 4-5 §§.
Tidig kartläggning ger svar på behov
Genom att kartlägga elevens utbildnings- och arbetslivserfarenheter på ett tidigt
stadium underlättas arbetet med att ge elevens individuella studieplan ett relevant
innehåll i relation till tidigare kunskaper och erfarenheter. En särskild kartläggning av
läs- och skrivförmåga kan behövas för att se om eleven har behov av stöd inom detta
område, vilket även kan omfatta modersmålsstöd.
Nio av tio elever inom komvux på grundläggande nivå är födda utomlands.
Modersmålsstöd kan gynna språkinlärning på svenska och för eleven kan ett sådant
stöd leda till att studierna underlättas. Öppna lärmiljöer, det vill säga lärmiljöer
där lärare finns tillgängliga för att ge stöd utanför den schemalagda undervisningen,
kan vara ytterligare ett sätt att använda resurser effektivt och möta elevernas skiftande
behov.
Specialpedagoger kan utgöra en resurs för att kartlägga korttidsutbildades behov av
stöd. I arbetet med kartläggningen kan de även behöva samarbeta med kuratorer eller
studie- och yrkesvägledare. Att samarbeta med vården kan vara en lösning om den
vuxne har någon form av funktionsnedsättning.
7 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
LÄS MER
Läs- och skrivinlärningen inom utbildning för svenska för invandrare (sfi) får ske
på elevens modersmål eller vid behov på annat språk. Skolinspektionen visar i
sin kvalitetsgranskning av skolformen från 2010 att stöd på modersmålet också
i utbildningen i stort skulle kunna få goda effekter på språkinlärningen och ge
goda möjligheter till inflytande. Både lärare och elever i olika kurser inom utbildningen framhåller i Skolinspektionens granskning att modersmålsstöder är betydelsefullt för språkutvecklingen, underlättar förståelsen och får positiva effekter
på språkinlärningen.
Läs mer i stödmaterialet: ”Utbildning i svenska för invandrare
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3130
Läs mer om modersmål på Skolverkets webbplats Tema Modersmål
http://modersmal.skolverket.se/
Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi – ett stödmaterial
(Specialpedagogiska myndigheten)
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Las--och-skrivsvarigheter--dyslexi/Pedagogisk-utredning-av-las--och-skrivsvarigheterdyslexi/
MATERIAL PÅ GÅNG
Skolverket håller på att ta fram ett material om kartläggning inom sfi. Materialet
väntas bli klart under hösten 2014.
8 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
Målgruppsanpassning för korttidsutbildade
De elever som har störst behov är ofta de med kortast utbildning. För korttidsutbildade är det av vikt att insatser och aktiviteter sätts in på ett tidigt stadium och
att dessa kan ske parallellt utifrån individens behov. Att följa varje elevs utveckling i
början av studierna och ge stöd till dem som identifieras vara i behov av stöd är ett
sätt att minska risken för avhopp.
Genom att skapa en organisation som erbjuder insatser där eleven bor så förlorar
eleven ingen tid på långa resor, vilket kan vara en motivationshöjande faktor. Ofta
kan en lugn studiemiljö i verksamheten vara en förutsättning för studieframgång då
alla elever inte har möjlighet till en lugn studiemiljö i hemmet. Det kan till exempel
handla om lärcentrum eller bibliotek.
Lösningarna bör anpassas efter målgruppen och inte efter organisationens uppbyggnad. Ett sätt att möta gruppers olika behov kan vara att erbjuda prova-på-utbildningar eller introduktionsutbildningar.
Ett sätt för att få ut information om de möjligheter som vuxenutbildningen erbjuder kan vara att samarbeta med föreningar för olika språkgrupper.
9 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
Organisationen behöver spegla elevens behov
Att försöka få till stånd ett närmare samarbete mellan olika förvaltningar med elevens
behov som utgångspunkt kan minska risken för parallella och dubbla insatser av
samma slag. Personer som får en roll som ”brobyggare” mellan olika förvaltningar
kan arbeta för en gemensam styrning med elevens behov som utgångspunkt. Det är
även gynnsamt för eleven om olika yrkeskategorier, till exempel studie- och yrkesvägledare och lärare, samarbetar om elevens individuella studieplan, inte bara upprättandet utan även eventuella revideringar.
För att ytterligare stärka individperspektivet kan det löna sig att satsa på kompetenshöjande fortbildningsinsatser för lärare som arbetar med de grundläggande nivåerna för att kunna bemöta målgruppens behov. Vad gäller språkutveckling är kunskap
om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt viktig, men kan behöva kompletteras
med vuxenpedagogik.
LÄS MER
LÄNKAR
IT i undervisningen utifrån forskning
www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan
Läs mer om mottagande och kartläggning av nyanlända på Skolverkets webbplats (Obs! Gäller barn och ungdomar)
www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/mottagandeoch-kartlaggning
Nätverk för kommunala lärcentra, Nitus
www.nitus.se/om-oss/
EU lanserade i september 2013 en webbplats kallad Open Education Europa
som en del av satsningen Opening Up Education. Webbplatsen innehåller öppna
digitala lärresurser (OER) på olika språk och riktar sig till ”learners”, lärare och
forskare. MOOCs, Massive Open Online Courses, storskalig öppen nätkurs, är
en avgiftsfri distanskurs och finns tillgängliga på webbplatsen.
http://openeducationeuropa.eu/
MATERIAL PÅ GÅNG
Skolverket håller på att ta fram ett stödmaterial om orienteringskurser.
Materialet väntas bli klart under hösten 2014.
10 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
Att arbeta för att minska avhopp från utbildning
Genom samarbete med till exempel Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsförvaltningen och sociala myndigheter kan arbetet med att identifiera unga vuxna och
vuxna i behov av utbildning effektiviseras och underlättas. Det är i detta arbete
viktigt att vuxenutbildningen finns synlig och är tillgänglig i områden där behoven
är som störst. Hur detta ska gå till finns det flera olika förslag till lösningar på, men
det kan handla om olika typer av riktade marknadsföringsaktiviteter, t.ex. annonser, gratistidningar, kommunens hemsida, användning av sociala medier, mässor,
möten på Arbetsförmedlingen, bussreklam, film i kassakön i livsmedelsaffären, eller
gränsöverskridande samarbete mellan vuxenutbildningens skolformer, samarbete med
Försäkringskassan, socialtjänsten, bibliotek och olika organisationer.
Genom att löpande föra avbrottsstatistik med orsaker till avhopp kan organisationen utreda och följa anledningen till avhopp över tid. Ett samtal med den elev som
bestämt sig för att avbryta studierna är ett sätt att meddela att det finns möjligheter
att komma tillbaka.
För den studieovane kan orienteringskurs med inriktning mot studieteknik vara ett
stöd för att komma igång med studierna. Men även lärare behöver stöd och vägledning i att bemöta elever som riskerar att hoppa av. Den som en gång hoppat av eller
har ett studiemisslyckande bakom sig måste känna sig välkommen tillbaka till vuxenutbildningen.
11 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
LÄS MER
PROJEKT OCH VERKSAMHETER
Sedan 2010 pågår ett arbetsmarknadsprojekt mellan folkbildningen och Arbetsförmedlingen. Genom en tre månader lång Studiemotiverande folkhögskolekurs
motiveras arbetssökande till studier.
www.folkbildning.se/om-folkbildningsradet/Myndighetsuppdrag/Studiemotiverande-folkhogskolekurs/
Webbinarium om studiemotiverande folkhögskolekurser
http://skolverket.adobeconnect.com/p5c5x5mg78f/
Nya metoder ska få ungdomar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan. SKL samordnar projektet ”Plug In”(2012–2015) i samverkan med ett femtiotal kommuner
i fem regioner i landet.
www.skl.se/vi_arbetar_med/arbetsmarknad-och-sysselsattning/plugin
Temagruppen Unga i arbetslivet samlar och sprider kunskaper och erfarenheter
från de arbetsmarknadsprojekt, ESF-projekt. Temagruppen samlar in och sprider
kunskaper och erfarenheter om arbetssätt och metoder som projekten använder med bra resultat. Temagruppen Unga i arbetslivet är ett samarbetsprojekt
mellan Arbetsförmedlingen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor,
Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting.
http://www.temaunga.se/
Studieplanen tydliggör elevens mål
Genom att involvera eleven i arbetet med den individuella studieplanen kan han
eller hon få en tydligare bild av målet med studierna. I arbetet med att ta fram studieplanen kan även studiemässiga och ekonomiska konsekvenser av ett avhopp tydliggöras för eleven.
En specialpedagogisk enhet kan vara behjälplig när det gäller att fånga upp särskilda behov utifrån elevernas studieplaner.
LÄS MER
För varje elev ska det finnas en individuell studieplan och det är rektorn som
ansvarar för att en sådan studieplan upprättas för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av
studierna.
Skolverkets stödmaterial om individuell studieplan
www.skolverket.se/publikationer?id=2957
12 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
Regional och lokal samverkan
för en likvärdig utbildning
Enligt skollagen ska alla ha lika tillgång till utbildning oberoende av geografisk
hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. Dessutom ska utbildningen vara
likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Samtidigt ligger ansvaret för utbildning
på lokal eller regional nivå.
Ett samarbete mellan ansvariga aktörer på lokal och regional nivå kan vara ett sätt
att öka tillgången till utbildning. Det gäller inte enbart samarbete mellan utbildningsaktörer, utan även samverkan med arbetslivet, i syfte att uppnå kvalitet och
likvärdighet i utbildningen. Till exempel kan det arbetsplatsförlagda lärandet och
samarbete med näringslivet behöva utvecklas i syfte att uppnå en hög kvalitet.
Ett annat exempel på samverkan är när vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen delar lokaler, gärna i, eller i närhet av, bostadsområden. Genom samlokalisering kan individer, som kanske hade för avsikt att besöka Arbetsförmedlingen, på ett
enkelt sätt få tillgång till information från båda verksamheterna, och Arbetsförmedlingens personal kan genom aktiv rådgivning tipsa potentiella elever om att besöka
kollegan inom vuxenutbildningen som sitter bredvid, och vice versa.
Den som har avbrutit tidigare studier eller har dåliga erfarenheter från skoltiden
kanske inte känner till vad vuxenutbildningen kan erbjuda i form av flexibla lösningar, eller vad det innebär att studera inom vuxenutbildningen idag. Han eller hon
kanske inte känner till möjligheterna till arbetsplatsförlagt lärande eller lärlingsutbildning, eller möjligheten att läsa på kvällstid och därför är det viktigt att aktivt söka
upp individer i behov av kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och
även motivera dem att delta.
13 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
LÄS MER
”Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och
förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera
skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Samarbete med
yrkeshögskolan, folkhögskolor samt universitet och högskolor ska utvecklas för
att kunna underlätta informationsspridning om vidareutbildning. Vuxenutbildning som omfattas av denna läroplan bör kunna kombineras med de nämnda
utbildningarna. Samarbete med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter är av betydelse för yrkesutbildningens kvalitet och för elevens
fortsatta etablering på arbetsmarknaden.”
Se även 2.2 Utbildningsval – arbete och samhällsliv
(ur: Läroplan för vuxenutbildning 2012 (SKOLFS 2012:101))
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2945
Lär mer om utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet på Skolverkets
webbplats
www.skolverket.se/fran-skola-till-arbetsliv/apl
LÄRANDE EXEMPEL
”Utbildningsspåret” är en modell i Borås stad för individer som saknar grundskolekompetens och har möjlighet att delta i kompetenshöjande insatser som
ger grundskolekompetens. Fokus i utbildningsspåret ligger på målgruppen vuxna
Boråsare som saknar grundskolekompetens och befinner sig utanför arbetsmarknaden. Målgruppen är uppdelad i tre undergrupper med olika behov:
• Boråsare som är ej läs och skrivkunniga
• Boråsare som ej färdiga med SFI och saknar grundskolekompetens
• Boråsare som saknar grundskolekompetens.
De aktörerna som ska samverka och stå för utbudet av insatserna är, förutom
Vuxenutbildningen, Jobb Borås, Arbetsförmedlingen, Försörjningsenheten,
Fristads- och Borås folkhögskola samt Substral. Fokus i utbildningsspåret ligger
på målgruppen vuxna utanför arbetsmarknaden som inte är läs och skrivkunniga samt vuxna utanför arbetsmarknaden som saknar grundskolekompetens.
Kontaktpersoner: Johan Roos, vuxenutbildningschef och Dzenan Ganic, verksamhetsutvecklare Arbetslivsförvaltningen i Borås stad.
14 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
Validering som motivationsskapande verktyg
Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering
och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person
besitter oberoende av hur de förvärvats. Korttidsutbildade elever behöver få sin reella
kompetens kartlagd på ett tidigt stadium. Valideringsprocessen startar lämpligen med
en kartläggning. Initialt kan det räcka med att fokusera på utbildningsbakgrund och
arbetslivserfarenhet. Relevanta frågor i ett inledningsskede kan vara: ”Vad vill du göra?
Vad vill du bli? Vad har du med dig i bagaget?” Efter en sådan kartläggning kan arbetet
med att ta fram en individuell studieplan inledas.
Det får inte bli för komplicerat att validera och det är viktigt att validering blir
bekräftande istället för en kartläggning av vad eleven inte kan. Fallenhet och talang
kan vara en ingång för att komma åt dolda kunskaper. Om valideringen inte gäller
kunskaper i det svenska språket och eleven har bristande kunskaper i svenska är det
inte språket som ska bedömas. Använd en tolk om det finns behov.
För att validering verkligen ska leda till förkortad studietid behövs det rutiner
för att dokumentera resultatet. Den individuella studieplanen spelar en central roll
för kvaliteten i dokumentationen. Verksamheterna behöver ha tillgång till relevanta
verktyg i arbetet med validering, till exempel en gemensam blankett för kompetenskartläggning. Myndigheten för yrkeshögskolan har tagit fram nationella kriterier och
riktlinjer för validering.
15 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
LÄS MER
Vuxna har erfarenheter, kunskaper och kompetens som de utvecklat på olika
sätt: i utbildning, på arbetsplats, i hem- och föreningsliv för att ge några exempel. Vissa kunskaper och viss kompetens kan finnas dokumenterat i betyg
från utbildningsväsendet, medan icke-formellt och informellt lärande kan vara
dokumenterat exempelvis i form av intyg från arbetsgivare. Ofta finns dessutom
en hel del som inte är dokumenterat. Validering innebär en möjlighet för den
enskilde att få sin kunskap och kompetens synliggjord, dokumenterad och
erkänd. Validering ger också en ökad möjlighet att klarlägga kunskapsnivån
för att därmed bättre kunna anpassa eventuella fortsatta studier till individens
behov. I vissa fall kan studietiden förkortas.
Läs mer om validering i Skolverkets stödmaterial
www.skolverket.se/publikationer?id=3037 samt (blankett i högermarginal)
www.skolverket.se/bedomning/validering/validering-1.200357
Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att samordna och stödja en
nationell struktur för validering. Läs mer på deras webbplats:
www.valideringsinfo.se
16 FÖR EN ANDRA CHANS TILL UTBILDNING
För att stödja arbetet med rekrytering och uppsökande
verksamhet av korttidsutbildade har Skolverket under två
år stimulerat till erfarenhetsutbyte och diskussion i form
av ett projekt, som har delfinansierats med medel från EU.
Deltagarna har kommit från kommunernas vuxenutbildning,
folkbildningen, andra myndigheter och organisationer med
bäring på vuxnas lärande. Erfarenheterna från projektet har
samlats i denna skrift.
www.skolverket.se