ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS Bota & lindra ###*R ANNONS ###*R Tema Diabetes Diabetes drabbar Allt Yngre. Barnläkare om barn i en vuxensjukdom Sid 11 Livskvalité i fokus när Diabetesvården förnyas Sid 7 Hon är fri från sin diabetes ”Innan orkade jag ingenting, nu återupptäcker jag mig själv” säger Synnöve Bergström, 67. Efter ett liv med svår diabetes är hon idag frisk. 2 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ###*R ANNONS ###*R bota & Lindra Vi fortsätter framåt N är Synnöve Bergström som barn fick diabetes på 1950-talet var det en ovanlig och allvarlig diagnos. Då kunde blodsocker bara mätas på sjukhus och insulin var ett trubbigt och långsamt redskap – livet för personer med diabetes blev inrutat. (Läs mer om Synnöve Bergström – nu 67 år och fri från sin typ 1-diabetes efter en transplantation – på nästa sida). Idag är diabetes tyvärr en betydligt vanligare sjukdom än på 1950-talet. Runt fyra procent av alla svenskar har någon form av diabetes. Samtidigt har diabetesvården tagit stora steg framåt. Nya mediciner och andra behandlingsformer har ökat livskvalitén och gett mer frihet. – Men diabetes är fortfarande en besvärlig och farlig sjukdom att leva med. Egentligen ska jag Bengt von zur-Mühlen: Diabetesvården har tagit stora steg framåt. Överläkare vid transplantationskirurgen och koordinator för Centre of Excellence, typ 1-diabetes vid Akademiska sjukhuset. Innehållet i denna bilaga har tagits fram i samarbete mellan EN DEL AV MEDIEHUSET UNT säga att de är besvärliga sjukdomar att leva med, säger Bengt von zur-Mühlen, överläkare vid transplantationskirurgen på Akademiska sjukhuset. Han betonar pluraländelsen i ordet sjukdomar. – Typ 1- och typ 2-diabetes är två olika sjukdomar, även om konsekvenserna blir ganska lika. [Läs mer om skillnaden på sidan 8-9] För att få ny kunskap och förhoppningsvis kunna ge ännu lite bättre vård och högre livskvalitet till dem som har diabetes, startade Akademiska sjukhuset 2012 ett så kallat Centre of Excellence för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes. Centret ska underlätta för forskare och vårdpersonal på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet att samarbeta. – Vi kände att det var dags att markera att vi satsar på vård och forskning kring typ 1-diabetes. Vi ligger redan långt framme på området. Akademiska sjukhuset är idag störst i Sverige när det gäller exempelvis transplantationer av bukspottkörtlar och insulinproducerande öar, säger Bengt von zur-Mühlen. [Se sidan 14–15.] Centret fokuserar på de med svår typ 1 diabetes, där vanlig insulinbehandling inte fungerar, men Bengt von zur-Mühlen är säker på att resultaten kommer alla med diabetes till godo. – Genom centret kan vi attrahera fler duktiga medarbetare, forskningsstudier och utprovningar av ny medicinsk teknik. Det ger kunskap som hjälper alla våra diabetespatienter, säger han. Medverkande: Marie-Louise Olsen Produktion: Insert Media Form: UNiT Tryck: Pressgrannar Omslagsfoto: Johan Wahlgren För information om kundtidningar kontakta: Patric Salmonsson, 018-478 10 73 [email protected] Kort väntetid för ögonbotten­ undersökning vid diabetes. Du har Fritt Vårdval – be din diabetesläkare om remiss till EyeDiagnostics Se & Synas Kort väntetid för ögonbottenundersökning vid diabetes. Öppet vardagar 9.30 - 18, lördagar 10-15. Alla resultat bedöms av ögonläkare med lång erfarenhet av diabetesretinopati, både bedömning och behandling. EyeDiagnostics har avtal med två landsting om ögonbottenundersökning vid diabetes och hittills gjort över 3000 sådana undersökningar. Över 35 000 ögonhälsoundersökningar har hittills gjorts enligt g Vanli gift ntav patie rikort och f r. gälle EyeDiagnostics koncept. 1500 patienter har remitterats till ögonsjukvård och över 7000 kunder går på regelbundna kontroller pga riskfaktorer. Klipp gärna ut och spara annonsen till nästa besök hos din diabetesläkare. Drottninggatan 2, 753 10 Uppsala. Tel 018-14 79 79 www.seochsynas.se/uppsala, e-post: [email protected] eyediagnostics.info ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ###*R ANNONS 3 ###*R bota & Lindra För några år sedan var Synnöve Bergström, 67 år, svårt sjuk i diabetes. Nu är hon en av ett par hundra personer i Sverige som genom bukspottkörtelstransplantation blivit fria från sin diabetes. Återuppståndelsen Timslånga kramper och blodsockerdippar på gränsen medvetslöshet var vardag innan transplantationen. Idag är Synnöve Bergström frisk. E n sak jag inser ganska snart när Synnöve Bergström berättar om sitt liv är att diabetesbegreppet ”känning” är ett starkt missvisande ord. Känningar är de symptom som den som har diabetes får vid lågt blodsocker, hypoglukemi. Själva ordet låter inte farligt. Synnöve Bergström, idag 67 år, har haft extremt mycket känningar under sitt långa liv med diabetes. Hon minns egentligen väldigt lite av dem, de kom på nätterna och ofta gled hon utan att vakna ut ur medvetenhet. Hennes man, Hans Bergström, minns desto mer: – Det kunde vara lite krig ibland. Jag kunde prata med henne, hennes kropp var vaken och hyperalert. Men hjärnan var inte med. Hon förstod inte varför hon skulle dricka, utan kämpade emot. Då blev det fajt, för jag var ju tvungen att få i henne något, säger han. Synnöve flikar in: – När blodsockret sjunker pumpar kroppen ut adrenalin, man blir väldigt aggressiv. Det är därför diabetiker ibland av misstag hamnar i fyllecell. Aldrig styra livet Idag talar Synnöve och Hans öppet om sjukdomen och allt den inneburit. Fast det var nog inte så roligt att som nygift make på natten brotta ner sin älskade fru för att tvinga i henne lite sockervatten. Men Synnöve ler hjärtinnerligt när Hans berättar om bataljerna och skakar på huvudet åt galenskapen. Det hade inget med deras förhållande att göra, det var diabetesen. – Och den fick aldrig styra våra liv, säger Synnöve. Synnöve Bergström fick diabetes när hon var bara tio år gammal. Det var i slutet på 1950-talet och typ 1-diabetes var en ovan- lig och mycket allvarlig diagnos. – Man skötte sjukdomen helt annorlunda då. Jag kunde aldrig mäta vilka värden jag låg på för stunden och insulinet var mycket, mycket sämre. Ibland undrar jag hur jag över huvud taget överlevde, säger hon. Vi möts en måndagsförmiddag på Ofvandahls i Uppsala. Det gassar sol genom fönstren och borden runt oss fylls långsamt med diskuterande studenter och kaffesugna pensionärer. Synnöve och Hans har precis kommit hem från en längre resa med sin husbil till dottern som bor i Holland. Synnöve köper ett wienerbröd till maken. – Det älskar han, säger hon. – Nuförtiden kan jag äta socker utan att tänka mig för, men jag gör det sällan ändå. Jag är inte van vid det, säger hon. Svår typ 1-diabetes Synnöve Bergström har haft svår typ 1-diabetes. Med stora svängningar i blodsockret. Hon och Hans gifte sig 1969 och de fick två barn. De älskade att segla och var ofta långt ute i skärgården. Till vardags arbetade Synnöve som textillärare och hade egen syateljé. Delvis har sjukdomen gått i perioder. – Det blev bättre när barnen kom, säger Hans. Synnöve håller med. Under många år fungerade allt ganska bra då. Men när Synnöve var i 50-årsåldern drabbades hon av en allvarlig infektion efter en operation. Efter det var inget som förut. Blodsockret svängde okontrollerat hit och dit. Det sliter på kroppen. Njurarna tar stryk och ett tiotal gånger har hon laserbehandlat ögonen för att inte mista synen. Hon har dåligt känsel i fötterna. Under tio års tid sov hon aldrig ensam. Risken för medvetslöshet var för stor. – Jag var ofta vaken på nätterna för att kolla att hon var okej, säger Hans. Så kom kramperna. I händerna, inte roligt för den som jobbar med att sy. Men Forts nästa sida 4 ANNONS ###*R HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS ###*R bota & Lindra Innan dubbeltransplantationen – Synnöve Bergström fick både ny njure och ny bukspottkörtel – var hon mycket trött. ”Jag orkade ingenting. Nu återupptäcker jag mig själv, som jag var innan jag blev så dålig, säger Synnöve Bergström. Läkarna på Akademiska förklarade att jag kunde bli av med diabetesen. Det hade jag aldrig hört talas om. Forts från föregående sida kramperna i underkroppen var värre. De kom på nätterna och varade i timmar. – Jag kunde inte sitta, inte stå. Fötter, tår, ben, anklar och lår. Det gjorde så ont. Troligtvis berodde det på tilltagande njursvikt. Synnöve blev allt tröttare. Slutade jobba, var på slutet bara vaken fem, sex timmar per dygn. – Jag orkade inte bry mig någonting längre, hade ingen egen motor. 2010 reste vi genom Frankrike med goda vänner. Jag minns inget av den resan, säger hon. 10–20 transplantationer av bukspottkörtlar, ungefär, genomför varje år på Akademiska sjukhuset. Organen kommer från avlidna donatorer. På grund av organbrist och potentiellt svåra biverkningar ges behandlingen bara till personer med mycket svårhanterlig diabetes. Före och efter transplantationen Ordet ”slutet”, med det menar Synnöve och Hans året före transplantationen, före det att Synnöve 2011 fick en ny bukspottkörtel och en ny njure på Akademiska sjukhuset. Efter transplantationen börjar en ny tidräkning i det Bergströmska livet. Tiden utan diabetes. – Vi gjorde om resan till Frankrike två år efter transplantationen. Det var fantastiskt, säger Synnöve. Så vad hände? När Hans gick i pension flyttade paret från Stockholm till Östhammar. På Akademiska sjukhuset, som Östhammar hör till, har man sedan början av 2000-talet transplan- terat bukspottkörtlar till patienter med svår typ 1-diabetes. Nu undrade en läkare om inte Synnöve ville genomgå en njur- och bukspottkörteltransplantation som en del i en forskningsstudie. Tidigare fanns det en åldersgräns för den typen av transplantationer, 60 år, men den ville läkarna på Akademiska ändra. – De förklarade att jag kunde bli av med diabetesen. Det hade jag aldrig hört talas om. Det var inte svårt att tacka ja. – Det här visste inte Synnöve då, säger Hans. Men när hon fick frågan var hon så dålig att jag var säker på att hon skulle dö när som helst. Alla dessa kramper. En så skör kropp klarar inte hur mycket som helst, säger Hans. ANNONS ###*R HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS 5 ###*R bota & Lindra Hjälp för alla! • Underkläder och badkläder med fickor för insulinpump mm • Specialstrumpor • Hudprodukter • Fotprodukter • Kylande produkter och mycket mer... – Men med min nya bukspottkörtel kan jag äta sötsaker. Jag är fri från diabetesen. Men jag gör det sällan ändå. Jag är avvand från socker, säger Synnöve Bergström. Vi tar till alla medel för att hjälpa! Bäverns Gränd 15, Uppsala • Tel: 018-13 75 00 Öppettider: vardagar 11–18 • lördagar 11-14 www.vobislivskvalitet.se Hans och Synnöve Bergström gifte sig 1969. ”Innan transplantationen var jag säker på att hon skulle dö när som helst. Nu är den rädslan borta, säger Hans Bergström. GOD CATERING EFTER DIN SMAK STUDENTBUFFÉ • Spenat- & ricotta pizzaslice • Italiensk grönsakspaj toppad med salami, oliver & ruccola • Limemarinerad krav kyckling • Kall basilika & parmesansås • Solgul bulgursallad med bönor, fetaost & ruccola • Pastasallad med sockerärter & paprika • Nybakat surdegsbröd Återupptäcka sig själv En dubbel organtransplantation är en komplicerad operation, med en lång rehabilitering efteråt. Visst är det en hel del bök med tabletter och kontroller, erkänner Synnöve. Bland annat måste hon livet ut ta immunhämmande läkemedel för att hennes kropp inte ska stöta bort de nya organen. – Men mediciner är jag van vid och jag har knappt haft en förkylning sen transplantationen. Jag kan ringa till läkarna på Akademiska när jag vill. Dygnet runt, året runt, om jag blir orolig, säger Synnöve. Fikastunden är slut. Det är en timme kvar till lunch. – Vi tänkte hälsa på vänner i Täby. De vet inte om att vi kommer, vi ska överraska, säger Synnöve. – Vi lever mycket för dagen, säger Hans. – Ja, verkligen. Det gör vi. Det har varit väldigt roligt att återupptäcka mig själv, den jag var innan följderna av diabetesen blev så svåra. Synnöve Bergström har återuppstått, inte från de döda, men från en borttynande kropp. Så ler Synnöve och Hans mot varandra igen. Så där som man drömmer om att göra mot sitt livs kärlek när man är pensionär. Text: Marie-Louise Olsen Foto: Johan Wahlgren • Smör krav PRIS: 195:- Beställ din catering på www.happyfood.se. Här hittar du våra färdiga menyer och bufféer som till stor del innehåller Krav och ekologiska råvaror. Där kan du även läsa mer om vår goda matfilosofi. Har du egna önskemål och vill skapa en personlig meny? Ring eller maila oss! Tel. 018 - 71 20 20 [email protected] 6 ANNONS ###*R HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ###*R bota & Lindra ten kan göra den oftare och mer anpassat efter behov. Det finns stora psykosociala fördelar med att själv välja när man vill göra behandlingen, säger Hans Furuland, överläkare i njurmedicin vid Akademiska. Krakow med Resekompaniet rabat t! Sedan lite drygt ett år erbjuds även barn knutna till Akademiska sjukhuset hemdialys. Hemdialys Med UNT-k ortet: 500:- Fördel hemdialys Just nu sköter fem patienter knutna till Akademiska sjukhuset sin bloddialys hemma. Akademiska har erbjudit hemdialys i över tio år och runt 70 personer med njursvikt har hittills valt hemdialys istället för att tre gånger i veckan besöka Akademiska sjukhuset. Det motsvarar nästan ett halvtidsjobb att göra bloddialys dagtid på sjukhus och många patienter upplever hemdialysen som en stor frihet. – Allt pekar på att denna hemdialys ger bättre rening av blodet än dialys på sjukhuset, eftersom patien- ANNONS Kan det inte kännas nervöst, att sköta en så komplicerad behandling och utrustning själv? – Patienterna går en utbildning, där de bland annat övar i vår träningslokal innan vi släpper hem dem med egna apparater. Och vi finns alltid här om det är något de undrar över, säger Hans Furuland. Ytterligare runt 30 personer har just nu påsdialys, en slags hemdialys. Insulin på pump Insulinpumpar istället för sprutor, har förenklat vardagen för många som har typ 1-diabetes. – Insulinpumparna kan ge bättre blodsockerkontroll och mindre risk för låga blodsocker. Idag har 15 till 20 procent av 1 Pumparna programmeras för att ge en viss dos insulin vid olika tider på dygnet. Vid måltider och vid tillfälligt högt blodsocker kompletterar den som har pumpen själv med extradoser. alla med typ 1-diabetes insulinpump. Vi ser gärna att fler börjar använda pump, säger Jarl Hellman, överläkare vid sektionen för endokrinologi och diabetesvård vid Akademiska sjukhuset. 2 Det finns pumpar som kan kopplas till utrustning som mäter sockerhalten i underhudsfettet och larmar om den blir låg eller hög. Vissa pumpar slutar tillfälligt automatiskt att ge insulin om blodsockret sjunker farligt lågt. 3 Patchpumpen är en ny typ av mycket liten och smidig insulinpump utan slang som fästes direkt vid kroppen och uppskattas av många patienter. Det forskas intensivt om pumpar som automatiskt justerar insulindosen, så kallade closed-loop pumpar. Ny specialistexamen I höstas beslutade regeringen att diabetessjuksköterska ska bli en egen specialistexamen. Examen ska bland annat kunna tas vid Uppsala universitet. MED SVENSK RESELEDARE, 5 DAGAR Många säger att Krakow är som en saga, oförstört vacker där kyrktornen trängs med varandra. Det livliga medeltida torget utgör en mittpunkt i staden. Lyssna på Mariakyrkans vackra ringning. Följ med oss och upplev Zakopane, det kungliga slottet med sin rustkammare och de judiska kvarteren med Schindlers fabrik. Möjlighet finns också att köpa till extra utflykt till Auschwitz-Birkenbau alt. Wielicka saltgruvor. Avresa och pris 25-29 augusti 2014 Pris med UNT-kort: 6495:Ord pris. 6.995:Priset inkluderar • Flyg Arlanda-Krakow inkl. skatt och bagage t/r • 4 nätter del i dubbelrum inkl.frukost • 3 luncher exkl. dryck • 4 middagar exkl. dryck • Utflykter, Svensktalande guide i Polen • Reseledare under hela resan Bokas hos Resekompaniet Tel. 016 -51 01 51 Mail: [email protected] www.resekompaniet-eskilstuna.se Vad tycker du själv? Noggrann kontroll av mätvärden är vardag för den som lever med diabetes. Men det är ovanligt att man mäter aspekter som rör livskvaliteten. Nu inför Akademiska sjukhuset en metod där vuxna med typ 1-diabetes själva skattar olika aspekter som rör livskvalitét. I ett formulär får alla bedöma sin faktiska situation på skalan 0-100 när det gäller fysisk hälsa, känslomässigt välbefinnande, social samvaro och livskvalitet. Sen jämförs resultatet med hur de tror att de skulle ha det om de inte hade sin sjukdom. Stor skillnad mellan de båda värdena pekar på stor sjukdomsbörda. – Det är inte alls säkert att en patient som har bra värden upplever att han el- ler hon mår bra. Här har vi möjligheter att sätta in extra insatser för de vi ser behöver det, säger Jarl Hellman, överläkare på Akademiska sjukhuset. Lä s m e om ak t r u erbjuda ella nd på unt. en se ANNONS ###*R HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS bota & Lindra ANNONS 7 ###*R bota & Lindra Blodsockervärden mäter inte livskvalitet Fina blodsockervärden i all ära, men man ska känna sig bra också. Nya läkemedel är bara en del i diabetesvården. – Visst, du har rätt, säger Karin Wikblad. – De medicinska möjligheterna har exploderat. – Men, säger hon. – Att medicinerna och tekniken blivit bättre betyder inte att patienten, människan som har diabetes, mår bra. Diabetes påverkar så mycket i livet. Smidigare hjälp att hålla blodsockret i schack är bara en liten del i utvecklingen av diabetesvården. Tonåringar och Tanzania Karin Wikblad är professor emerita i diabetesvård och tidigare ansvarig för enheten för diabetesvårdforsk- ning vid Uppsala universitet. – För mig har det alltid handlat om hur personer med diabetes upplever sin vardag. Många som har diabetes kommer till vården för kontroll två gånger om året, resten av tiden tar de hand om sig själva. Forskning i Tanzania När Karin Wikblad 1991 i en doktorsavhandling presenterade sin personcentrerade syn på diabetesvård var det ett ovanligt sätt att tänka. – Så är det inte längre. Vi har till exempel en underbar diabetesmottagning på Akademiska sjukhuset. Och den gränsöverstigande satsningen på Centre of Excellence för typ 1-diabetes ökar samarbetet mellan specialisterna inom området och intresset för god omvårdnad. Flera forskningsprojekt på Karin Wikblads enhet har handlat om hur man hanterar diabetes som en del i livet. Om att exempelvis ha diabetes som tonåring och om föräldrastöd som måste fungera i ibland svåra situationer. I ett forskningsprojekt har “ Att jobba med smarta byggnader kräver både drivkraft och passion.” ÅF-medarbetare På ÅF har vi en passion för energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa lönsamma, hållbara och miljösmarta lösningar. Projektet Framtidens Akademiska är det största och mest genomgripande ny- och ombyggnadsprojekt som någonsin har genomförts på Akademiska Sjukhuset. ÅF bistår med konsultation, rådgivning och projektering av samtliga installationssystem. Med spetskompetens utvecklar vi installationssystem för framtiden. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings Att se och vårda hela människan, inte bara diabetesen, har varit ett mantra i Karin Wikblads forskning. man följt diabetespatienter i Tanzania och Sverige, och jämfört erfarenhe- ter av egenvård, livskvalitet och medicinsk behandling. Text: M-L Olsen Foto: Johan Wahlgren 8 ANNONS ###*R HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS bota & Lindra Har du rad med ett ? leende ANNONS ###*R Den som blir inbjuden att besöka ett barnsjukhus går inte därifrån utan att känna sig berörd. Av insikten i hur skört ett litet liv kan vara. Av rädslan för att ens egna barn ska bli sjuka. Men också av hur ett leende och en stunds lek och glädje mitt i det onda kan lindra smärtan och påskynda läkningen. Akademiska sjukhusets barnfond samlar in pengar till sådant som kan roa och stödja svårt sjuka barn som vårdas på Akademiska sjukhuset. Bankgironumret är 900-0670. För visst har du råd med ett leende? Foto: Johan Wahlgren Rytmik i blodsockrets mekanismer Typ 2-diabetes ökar lavinartat, men sjukdomens orsaker är dåligt kända. Arv och livsstil har betydelse och den enskilt viktigaste faktorn är funktionssvikt hos betacellerna i bukspottkörteln. Det är de celler som utsöndrar det blodsockersänkande hormonet insulin. Betacellen känner av små ökningar i blodsockerhalten och frisätter precist avvägda mängder insulin för att hålla blodsockret under kontroll. En finstämd reglermekanism utlöser rytmiska elektriska impulser och signalering innanför cellmembranet, som gör att insulinet utsöndras i pulser med ungefär fem minuters intervall. Pulserna är viktiga för den blodsockersänkande effekten och har visats försvinna i förstadier till diabetes. För att insulinpulser skall uppkomma i blodbanan måste alla celler utsöndra hormonet i samma rytm. Med tanke på att bukspottkörteln innehål- ler en miljard betaceller spridda i en miljon enheter, Langerhanska öar, kräver detta en utomordentligt effektiv samordning! I öarna finns också alfaceller som utsöndrar glukagon, ett hormon som skyddar från allvarlig blodsockersänkning genom att frisätta druvsocker från levern, men som överproduceras hos diabetiker. Glukagon pulserar i samma takt som insulin, men när insulin är högt är glukagon lågt och vice versa. Att klarlägga orkestreringen av öarnas hormonutsöndring är en spännande och angelägen uppgift för forskningen – både för att kunna utveckla nya metoder för diabetesbehandling och för förstå hur sjukdomen uppkommer. Anders Tengholm Professor i sekretionsforskning vid Uppsala universitet akademiskasbarnfond.se | [email protected] | 018-611 00 00 | BG 900-0670 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ###*R ANNONS 9 ###*R bota & Lindra Nyheter i vården Den första insulininjektionen till människa fick en 14-årig pojke i Kanada 1922. Innan dess var typ-1 diabetes en sjukdom med dödlig utgång. Idag ser världen helt annorlunda ut. nya preparat, teknisk utrustning och behandlingsmetoder. Området attraherar även forskning i den akademiska världen. Vi frågar Per-Ola Carlsson, professor vid Uppsala universitet och överläkare inom diabetes och endokrinologi på Akademiska sjukhuset, om de senaste årens utveckling. Att diabetes är den i särklass snabbast växande kroniska sjukdomen i världen är givetvis en dålig ny- het. Samtidigt innebär den snabba ökningen att läkemedelsindustrin nu lägger stora pengar på att få fram Insulin på pump Grattis, grattis Ackis Bärbara insulinpumpar har revolutionerat vardagen för många med typ 1-diabetes. De första pumparna som användes i större utsträckning kom i början av 1980-talet. Dagens modeller mäter kontinuerligt bärarens blodsocker, larmar och dra ner insulindosen om blodsockret blir för lågt. Läs mer om insulinpumpar på sidan 6. Diabetespsykolog Diabetes påverkar många områden i livet. Tätt sammansvetsade vårdteam på diabetesmottagningarna hjälper patienterna att få grepp om vardagen. Akademiska sjukhuset är en av två platser i landet där det finns psykolog på diabetesmottagningen. Diabetesvården på Akademiska sjukhuset fick tidigare i år Svensk förening för diabetologi och Nationella diabetesregistrets pris för sitt systematiska kvali- tetsarbete. Motiveringen är att man bland annat lyckats förbättra blodvärdena för sjukhusets 1 400 typ 1-diabetespatienter. 30 minuters promenad om dagen räcker för att markant öka cellernas insulinkänslighet, det vill säga att hjälpa dem att ta upp socker ur blodet. – Att träna och röra på sig är fortfarande den viktigaste behandlingen vid typ 2-diabetes. Många vill gå ner i vikt, och det är givetvis positivt om man gör det, men träning hjälper insulinkänsligheten oavsett om man går ner i vikt eller inte, säger Per-Ola Carlsson. Bot för de sjukaste Många söker nya svar – Det har hänt mycket på läkemedelssidan de senaste decennierna. En grupp preparat har tyvärr visat sig ha ganska allvarliga biverkningar och vi har fortfarande få alternativ som ökar cellernas insulinkänslighet vid typ 2-diabetes. De äldre preparat som finns fungerar dock relativt bra och vi har lärt oss att bättre kombinera olika behandlingar, säger Per-Ola Carlsson. Att öka cellernas insulinkänslighet är inte det enda sättet att sänka högt blodsocker vid typ 2-diabetes. – En ny grupp preparat får njurarna att filtrera bort mer socker när de renar blodet. Det finns också läkemedel som stärker den egna insulinproduktionen. Även insulinet har utvecklats. Idag finns det allt fler både snabbverkande och långtidsverkande insulin. Regnblött gräs? Nej, mesenkymala stamceller och endotelceller i ett forskningsprojekt. Läs mer på sidan 14–15. Operation smalare Gastrisk bypass, att operera och minska magsäcken, är en metod för att hjälpa personer att gå ner i vikt. Men eftersom typ 2-diabetes är tätt kopplat till övervikt blir många även av med sina diabetessymptom. Mellan 20 och 30 personer med typ 1-diabetes får varje år nya insulinproducerande betaceller vid Akademiska sjukhuset. Hälften är så kallade ö-cellstransplantationer, där patienten får betaceller transplanterade till levern eller i muskelvävnad, och hälften är transplantationer av hela bukspottkörtlar. Efter operationen blir de allra flesta fria från sin diabetes och slipper ta insulin. Varför inte operera alla med typ 1-diabetes? – Det är brist på organ, samtidigt som de immunhämmande mediciner man måste äta efter transplantationen har biverkningar som kan vara värre än sjukdomen. Än är transplantation bara är ett alternativ för de allra hårdast drabbade patienterna. På Akademiska sjukhuset får personer som på grund av njursvikt behöver ny njure även nya ö-celler- eller ny bukspottkörtel. Inom kort inleder vi en studie där ö-celler placeras i en liten behållare som opereras i kroppen. Lyckas det behövs inga immunhämmande mediciner. Hallå där Marie Söderstedt-Ohlsén, barndiabetessjuksköterska Vad är diabetesmottagningen för barn och ungdom? – Vi finns på Akademiska barnsjukhuset och tar emot alla barn och ungdomar med typ 1-diabetes i Uppsala län. Vi har runt 250 patienter från 0-18 år. Hur ser en dag på jobbet ut? – Vi är ett sammansvetsat team med diabetessjuksköterskor, läkare, dietister och psykolog. Vårt arbete är att lära barn som har diabetes och deras föräldrar allt praktiskt de måste kunna. Det är mycket man mås- te ha kunskap om i en familj när ett barn har diabetes. Allt från att mäta blodsocker till att ge insulin och anpassa insulindoser beroende på mat, fysisk aktivitet och sjukdom. – Allra intensivast är det precis när barnet får sjukdomen. Typ 1-diabetes kommer plötsligt. När barn insjuknar läggs de in akut på Barnsjukhuset tillsammans med sina föräldrar. De stannar i ett par veckor och får intensiv utbildning. Efter utskrivningen träffar jag som diabetessjuksköterska familjerna åtta till tolv gånger det första året. Därefter kommer de på läkarbesök fyra gånger per år. – Jag jobbar också mycket med telefonrådgivning. Marie Söderstedt-Ohlsén Vad är en vanlig fråga på telefon? – Ett exempel är magsjuka, som är vanligt bland barn. Får föräldrarna telefonrådgivning när barnet har magsjuka kan det förhindra att det behöver läggas in på sjukhus. Maginflu- ensa och diabetes kan vara komplicerat eftersom det påverkar aptit, blodsocker och insulindoser. Vad är det bästa med ditt jobb? – Jag lär känna barnen som går hos mig och följer dem under många år. Diabetes är en komplex sjukdom. Mitt arbetet handlar mycket att utbilda och stötta familjerna så att de kan klara vardagen och ha ett gott liv trots att barnet har en kronisk sjukdom. 10 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ###*R ANNONS ###*R bota & Lindra Hemläkarjouren Kvinnofridsmottagningen Mottagning och rådgivning för dig som utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp. Kvinnofridsmottagningen 018-611 27 92, 018-611 29 97 kontorstid Mottagning och rådgivning för dig som Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 dygnet runt Ring 018-24 01 01 Direkt kontakt med läkare för bokat hembesök alla dagar. Vuxna 330:-, barn 100:-. Frikort gäller. utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp. 018-611 27 92, 018-611Kvinnofridsmottagningen 29 97 kontorstid är en del av Nationellt centrum Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 dygnet runtvid ingång 18. för kvinnofrid. Vi finns www.uhab.se Kvinnofridsmottagningen ärwww.akademiska.se/nck en del av Nationellt centrum för kvinnofrid. Vi finns vid ingång 18. www.akademiska.se/nck Attendo hemsjukvård och hemtjänst Om du inte kan ta dig till vårdcentral har du i Uppsala kommun möjlighet att få kostnadsfri hjälp av en sjuksköterska i ditt hem. Du kan till exempel få hjälp med att ta ditt insulin, få omläggningar och provtagningar gjorda. Våra sjukgymnaster och arbetsterapeuter hjälper dig gärna med fallprevention, bostadsanpassning och utprovning av hjälpmedel. Behöver du extra hjälp och stöd i vardagen utför vi även hemtjänst och hushållsnära tjänster. Kontakta oss så berättar vi mer, ring 020-311 312. Varmt välkommen till Attendo hemsjukvård och hemtjänst Vi bygger ett halvt nytt Akademiska på sju år! Projektet Framtidens Akademiska är ett av de största och mest genomgripande ny- och ombyggnadsprojekt som någonsin har genomförts på Akademiska sjukhuset. Fram till år 2020 ska vi bygga 58 000 kvadratmeter och bygga om och uppgradera ytterligare 100 000 kvadratmeter. Det innebär en omfattande förnyelse av ingång 85, ingång 70, operations- och röntgenvåningarna samt en ny vård- och behandlingsbyggnad. Efter ombyggnad kommer Akademiska sjukhuset ha lokaler som kan möta vårdens krav, idag och i framtiden. Besök webbsida och vårt informationscenter Illustration White Du som vill veta mer om Framtidens Akademiska är välkommen till vår webbplats. Här kan du se bilder, videoklipp eller hitta olika kartor. Du är även välkommen till vårt bemannade informationscenter, där du kan ta en kopp kaffe, ställa dina frågor och få material. Du hittar oss vid den norra infarten till Akademiska sjukhuset. För öppettider, gå in på vår webbplats: www.akademiska.se/framtidensakademiska ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ###*R ANNONS 11 ###*R bota & Lindra I väntrummet på överviktsenheten på Akademiska Barnsjukhuset. Barn i en vuxens sjukdom De första larmen kom för några år sedan. Idag har åtta barn i Uppsala åldersdiabetes. P å några år har barn som drabbas av typ 2-diabetes gått från att vara ett helt okänt fenomen, till åtta konstaterade fall bara i Uppsala. Det är samma trend i hela Sverige, och resten av världen för den delen. Barn får idag typ 2-diabetes, eller åldersdiabetes som sjukdomen ofta kallas eftersom den tidigare bara drabbade vuxna och äldre. Det har larmats i kvällspressen om ”den nya fetmadrivna diabetesepidemin”. Anders Forslund, barndiabetesläkare och specialist på barnfetma, gillar inte rubrikerna, men håller till viss del med om budskapet. – Det fanns inte på kartan att typ 2-diabetes kunde drabba barn. Nu gör den det och vi måste bryta trenden, säger han. Resten av livet Fredag eftermiddag. Korridorerna på överviktsenheten på Barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset ligger öde. Anders Forslund tar en paus från proverna i laboratoriet och slår sig ned vid sitt skrivbord. Lugnt och systematiskt berättar han om en utveckling barn- och diabetesläkare i hela världen oroar sig över. – Allt pekar mot att det här bara är början. Fler och fler barn med övervikt kommer att få typ 2-diabetes och sjukdomen är dessutom aggressivare, mer svårbehandlad hos barn än hos vuxna, säger Anders Forslund. Till överviktsenheten på Barnsjukhuset kommer barn och ungdomar från hela länet. – Vi upptäckte det första fallet här på mottagningen 2012. Idag har åtta barn som går hos oss typ 2-diabetes. Det yngsta barnet är bara 13 år. Åtta personer på två år, det låter kanske inte så farligt. Sammanlagt har ändå 450 000 svenskar någon form av diabetes. Varje år insjuknar runt 800 barn i typ 1-diabetes. – Men det är åtta barn för mycket och många fler är i riskzonen. Typ 2-diabetes är en livslång sjukdom. Även om diabetesvården har blivit bättre kommer varje barn som drabbas att leva resten av sitt liv med sjukdomen och alla dess följdsjukdomar. Det är otroligt sorgligt. Vi måste hjälpa de här barnen och bryta trenden innan många fler drabbas, säger Anders Forslund. Oroväckande resultat Anders Forslund har belägg för sin oro. Det finns olika sätt att testa om barn har diabetes, eller nedsatt sockertolerans som är förstadiet till typ 2-diabetes. Vanligast är att mäta socker och insulin i blodet när barnet fastat en hel natt. En mer avancerad metod är att göra en sockerbelastning, det vill säga att följa nivån av socker och insulin i blodet under ett par timmar efter att barnet druckit sockerlösning. Då ser man hur Forts nästa sida ANNONS 12 12 ANNONS HELA DENNABILAGA BILAGAÄR ÄREN ENANNONS ANNONS HELA DENNA ###*R ###*R ANNONS ANNONS ###*R ###*R BOtA&&Lindra LINDRA bota VUXE INTE BARN & UNGDOMAR SAMMA NAMN, OLIKA SJUKDOMAR ÖKAD ÖVERVIKT första fallet av typ 2-diabetes hos barn på överviktsenheten vid Akademiska sjukhuset. BART T Y P Typ 2-diabetes aggressivare och mer svårbehandlad hos barn än vuxna. TIDIG KN AR OFT Antal barn som varje år insjuknar i typ 1-diabetes har fördubblats sedan 1970-talet, från 400 till 800. Ökningen verkar ha avstannat sedan 2008. DIAGN OS ÅL D TYP 1-DIABETES ÖKAR N ER R TYP 2-DIAB ET FÖ ES GENOMSNITTÅLDERN ÄR IDAG RUNT NA IER NN Ö 2008 KIT KRA F T JUN IGT RS IS HA TYP V A T 1970 63 ÅR. DE SENAST E DE CE RVI KT VE L AN I T TA N EL DIA TES I T YDLIG M 2- BE I L L AS TROS ORSAKA ÖKNING AV TYP 2-DIABETES I ALLA ÅLDRAR. AMBAND E RIG VE JU S STILL ASIT TANDE LIV S T ABETES, IN ÅRSÅLDERN. DE LI S Vid typ 2-diabetes blir kroppens celler mindre känsliga för insulin, insulinresistenta. Bukspottkörteln producerar stora mängder insulin, men cellerna tar inte till sig socker från blodet. Sjukdomen kommer succesivt, är kronisk. Fysik aktivitet och flera mediciner ökar insulinkänsligheten. Efterhand minskar kroppens egen insulinproduktion och patienten måste få insulin. Övervikt, brist på motion, rökning, åldrande och arvsanlag bidrar till sjukdomen. EN DI T Y P 2 - D I A BETES E 1- Insulinproducerande celler i bukspottkörteln – betaceller – förstörs och patienten måste få insulin för att reglera blodsockret. Sjukdomen kommer ofta plötsligt, är kronisk och delvis ärftlig. Typ 1-diabetes har till skillnad från typ 2-diabetes inget samband med övervikt utan är en autoimmun sjukdom. AR T Y P 1 - D I ABETES Källa: Sjukvårdsrådgivningen 1177.se, Läkare vid UAS, DISS, Lunds Universitets Diabe Kanske finns det under en period en möjlighet för barnen Kanske finns det under en period en möjlighet för barnen att slippa sjukdomen, om de får hjälp i tid. att slippa sjukdomen, om de får hjälp i tid. torskärmen. – Hans fastesocker och fasteinsulin ser Forts från föregående sida torskärmen. kroppen reagerar när den får i sig myck- relativt bra ut. Sen ger vi honom sockerlös– Hans fastesocker och fasteinsulin ser et socker. ning och följer nivåerna i ett par timmar. kroppen reagerar när den får i sig myck- relativt bra ut. Sen ger vi honom sockerlös– Det motsvarar att till exempel dricka Då visar hans kurvor tydlig nedsatt socket socker. ning och följer nivåerna i ett par timmar. en stor mängd läsk, säger Anders Forslund. ertolerans. Han är 15 år och har förstadiet – Det motsvarar att till exempel dricka Då visar hans kurvor tydlig nedsatt sockSedan ett par år gör Anders Forslund till typ 2-diabetes. en stor mängd läsk, säger Anders Forslund. ertolerans. Han är 15 år och har förstadiet Vi bläddrar igenom provresultat från och hans kollegor sockerbelastningar på Sedan ett par år gör Anders Forslund till typ 2-diabetes. alla barn som kommer till överviktsmot- barn efter barn med exakt samma mönster. Vi bläddrar igenom provresultat från och hans kollegor sockerbelastningar på tagningen. Så fort de dricker sött visar proverna att dealla barn som kommer till överviktsmot- barn efter barn med exakt samma mönster. – Vi har upptäckt att barn som på fas- ras kroppar inte kan hantera belastningen. tagningen. Så fort de dricker sött visar proverna att detande mage har relativt normala värden för – Nästan hälften, 43 procent, av de 200 – Vi har upptäckt att barn som på fas- ras kroppar inte kan hantera belastningen. socker och insulin, kan ha tydliga tecken barn vi testat har nedsatt sockertolerans. tande harsockertolerans relativt normala värden för – Nästan hälften, 43 procent, av de 200på De flesta har fortfarande inga symptom på mage nedsatt vid en sockersocker och insulin, kan ha tydliga tecken barn vi testat har nedsatt sockertolerans. belastning. diabetes, men risken är stor att de utveckflesta har fortfarande inga på nedsatt sockertolerans vid en socker- Delar sjukdomen om de inte gårsymptom ner i viktpå och belastning. diabetes, men risken är stor att de utveckNästan hälften blir fysiskt mer aktiva, säger han. omkan de inte ner i vikt och – Ta den här pojken som exempel, säger lar sjukdomen Mörkertalet varagår stort. Nästan hälften blir fysiskt mer aktiva, säger han. han säger och bläddrar fram en graf på da– När vi har gjort sockerbelastningar på – Ta den här pojken som exempel, säger Mörkertalet kan vara stort. han säger och bläddrar fram en graf på da– När vi har gjort sockerbelastningar på Forts från föregående sida Anders Forslund, forskare och barnläkare. Anders Forslund, forskare och barnläkare. måttligt överviktiga syskon till kraftig överviktiga barn, har vi sett flera fall av nedsatt måttligt överviktiga syskon kraftigattöversockertolerans. Därför är till vi rädda även viktiga barn, har vi sett flera fall av liknande nedsatt barn med måttlig övervikt kan ha sockertolerans. Därför är vi rädda att även problem utan att det upptäcks, eftersom de barn med måttlig övervikt kan ha liknande sällan gör sockerbelastningsprov. problem utanhar att det eftersom Däremot manupptäcks, inte sett tecken på de typ sällan gör sockerbelastningsprov. 2-diabetes hos något barn med normal vikt. Däremot har man inte sett tecken på typ 2-diabetes hos något barn med normal vikt. Går det att bryta sjukdomsförloppet, om problemet i tid? Går det att upptäcks bryta sjukdomsförloppet, om – Om barnen går ner i vikt och börjar problemet upptäcks i tid? leva ett fysiskt mer aktivt liv kan de, pre– Om barnen går ner i vikt och börjar cis som vuxna, fördröja förloppet. Kanske leva ett fysiskt mer aktivt liv kan de, prefinns det under en period en möjlighet att cis som vuxna, fördröja förloppet. Kanske de slipper sjukdomen om de får hjälp i tid. finns det under en period en möjlighet att de slipper sjukdomen om de får hjälp i tid. Aggressivare sjukdom Lite oroväckande visar flera studier att typ Aggressivare sjukdom 2-diabetes är aggressivare när den drabbar Lite oroväckande visar flera studier att typ barn och ungdomar än vuxna. Risken för 2-diabetes är aggressivare när den drabbar komplikationer är större, sjukdomsförlopbarn ochsnabbare ungdomar vuxna. för pet går ochändet finns Risken få läkemekomplikationer är större, sjukdomsförlopför barn. pet –går Ensnabbare slutsats vioch drardet av finns det ärfåattläkemebarnen för barn. snabbt måste få hjälp att gå ner i vikt, börEnbra slutsats vi drar detöka är att ja–äta varierad kostavoch sinbarnen fysiska snabbt måste få hjälp att gå ner i aktivitet, säger Anders Forslund.vikt, börja äta bra varierad kost och öka sin fysiska aktivitet, säger Anders Forslund. ANNONS ANNONS ###*R HELA HELADENNA DENNABILAGA BILAGAÄR ÄREN ENANNONS ANNONS ANNONS 1313 ANNONS BOtA bota && LINDRA Lindra ###*R ###*R BOtA bota & & LINDRA Lindra EN , M E N GA M M A L 450 000 MÄNNISKOR I SVERIGE HAR DIABETES. Typ 2-diabetes vanligast, men kan även få typ 1-diabetes. PÅ Å L D E R N S HÖST 1,5 50 000 TYP 1-DIABETES. 400 000 TYP 2-DIABETES. 1 2 DI ABETES Latent Autoimmune Diabetes in Adults, LADA, en mildare form av typ 1-diabetes som drabbar vuxna. Liknar 2-diabetes i symptomen, därav smeknamnet 1,5 diabetes. Nyblivna pensionärer är de som oftast får typ 2-diabetes, därav namnet åldersdiabetes. Ju äldre man blir desto vanligare att man får diabetes. Många som drabbats av typ 1-diabetes som barn får som vuxna följdsjukdomar, exempelvis njursvikt. AV -ÅRINGAR har typ 2-diabetes, jämfört med fyra av hundra i hela befolkningen. – Kroppen kan inte producera tillräckligt insulin under graviditeten. Innebär ökad risk för typ 2-diabetes senare i livet. etescenter – diabetesportalen.se – och Internationella Diabetesfederationen (IDF). Nu lutar sig Anders Forslund framåt, stödjer armbågarna mot bordskivan. Nu lutar sig Anders Forslund framåt, – Det låter så lätt: rör dig mer och ät rätt. stödjer armbågarna mot bordskivan. Han sliter det hår han inte har och fort– Det låter så lätt: rör dig mer och ät rätt. sätter: Han sliter det hår han inte har och fort– Överviktiga vuxna som får typ 2-diasätter: betes har ofta vägt mindre tidigare i livet. – Överviktiga vuxna som får typ 2-diaDe har positiva minnen av fysisk aktivitet. betes har ofta vägt mindre tidigare i livet. Barn som kommer till oss idag har inte De har positiva minnen av fysisk aktivitet. upplevt ett liv utan övervikt, för dem har Barn som kommer till oss idag har inte fysisk aktivitet alltid varit jobbigt. Många upplevt ett liv utan övervikt, för dem har av dem äter inte speciellt mycket heller, defysisk aktivitet alltid varit jobbigt. Många ras kroppar är bara otroligt duktiga på att av dem äter inte speciellt mycket heller, delagra energi. rasAnders kropparForslund är bara otroligt på ny att bläddrarduktiga fram en lagra energi. bild på skärmen. Den illustrerar en mänAnders Forslund niska omgiven av sittbläddrar livspussel.fram en ny bild på skärmen. Den illustrerar män– När överviktiga barn kommerenhit taniska omgiven av sitt livspussel. lar deras föräldrar om mat och motion. Vi – När överviktiga barn kommer hit talar deras föräldrar om mat och motion. Vi 43% 43% arbetar utifrån att både fetma och diabetes kan bero på många fler parametrar. Hur arbetar utifrån att både fetma och diabemycket vi sover till exempel, och stress. tes kan bero på många fler parametrar. Hur mycket vi sover till exempel, och stress. Omvänd orsak av barnen på överviktsmottagningen Om fetman orsakar diabetes, eller diabeOmvänd orsak har nedsatt sockertolerans. När de tes orsakar fetma, är en fråga det forskas av barnen på överviktsmottagningen Om fetman orsakar diabetes, eller diabekring i EU-finansierade studien Beta-JUdricker sött, exempelvis läsk, klarar har nedsatt sockertolerans. När de tes orsakar fetma, är en fråga det forskas DO – Beta-cell funktion in Juvenile Diainte deras kroppar belastningen. kring i EU-finansierade studien Beta-JUdricker sött, exempelvis läsk, klarar betes and Obesity – som Anders Forslund DO – Beta-cell funktion in Juvenile Diainte deras kroppar belastningen. som forskare vid Uppsala universitet, är betes and Obesity – som Anders Forslund delaktig i. som forskare vid Uppsala universitet, är – Det finns tecken på att barn som får delaktig i. från början har skadade befetma redan – Det finns tecken på att barnsom somle-får taceller och att det orsakar fetma fetma redan från skadadesäbeder till diabetes. Detbörjan är viktighar forskning, taceller och att det orsakar fetma som ger Anders Forslund. Men så tillägger han:leder till diabetes. Det är viktig forskning, – Oavsett om teorin stämmer kan vi idagsäger Anders Forslund. Men så tillägger han: inte laga betaceller. Barnen måste få hjälp – Oavsett om teorin stämmer kan vi idag inte laga betaceller. Barnen måste få hjälp MOTION SOM MEDICIN Fysisk aktivitet ökar kroppens insulinkänslighet och hjälper cellerna att ta till sig blodsocker. Det fungerar lika bra som mediciner för många typ 2-diabetiker. Illustration: David Marklund att utifrån sina förutsättningar gå ner i vikt och mer fysiskt aktiva. Helst gå innan attbli utifrån sina förutsättningar ner de i vikt får diabetes. och bli mer fysiskt aktiva. Helst innan de får diabetes. Har du några tips, så här inför sommaren med alla dess frestelser? Har du några tips, så här inför – Vi ger samma råd till barn som till vuxsommaren med alla dess frestelser? na. Undvik till exempel att dricka sött. Läsk – Vi ger samma råd till barn som till vuxär allra värst, men även juice ger mycket na. Undvik till exempel att dricka sött. Läsk energi utan mättnadskänsla. Drick vatten är allra värst, men även juice ger mycket och ät frukt istället. Då får du i dig fibrer energi utan mättnadskänsla. Drick vatten som håller dig mätt och andra nyttigheter. och ät frukt istället. Då får du i dig fibrer Och rör på dig. En blandning av vardagssom håller digintensivare mätt och andra nyttigheter. motion och lite träning underOch rör på dig. En blandning av lättar insulinets arbete i kroppen. vardagsmotion och lite intensivare träning underlättar insulinets arbete i kroppen. Text: Marie-Louise Olsen Foto: Johan Wahlgren Text: Marie-Louise Olsen Foto: Johan Wahlgren 14 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ###*R bota & Lindra ANNONS ###*R Framtidsforskning Ö-cellstransplantationer hjälper redan idag svårt sjuka diabetespatienter. Peetra Magnusson och Moa Fransson forskar för bättre och säkrare transplantationer. Ö-cellerna i bukspottkörteln är som små insulinproducerande miniorgan. Det är när de slutar fungera som vi får typ 1-diabetes, en livslång sjukdom. Idag kan skadade ö-celler ersättas med friska som transplanteras in i kroppen – ofta till levern. Operationen gör den drabbade fri från sin diabetes. Låter det enkelt? Verkligheten långt mer komplicerad. Akademiska sjukhuset är den plats i Sverige där det gjorts flest ö-cellstransplantationer sedan behandlingsformen tog fart i början av 2000-talet. Samtidigt har det vuxit fram ett kluster av forskning kring transplantationerna. Skyddande medresenärer – Att transplantera ö-celler är inte som att transplantera vanliga organ. Vi måste skydda och hjälpa cellerna mer. Idag dör många av de ö-celler som transplanterats inom några timmar, säger Peetra Magnusson. Hon är apotekare, leder en forskningsgrupp inom klinisk immunologi på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet och har forskat kring diabetes och ö-cellstransplantationer i snart tio år. – Vi gör försök där vi transplanterar ö-celler tillsammans med andra celler för att skydda mot immunförsvaret och få ö-cellerna att trivas bättre i kroppen, säger Peetra Magnusson. En variant man testat är att klä ö-cellerna i endotelceller, en cell som normalt finns i blodkärlens väggar. – Det verkar fungera. Men än så länge är våra studier bara i laboratorium och på möss. Inte på människor, säger Peetra Magnusson. För att ge de insulinproducerande ö-cellerna ytterligare skydd har Petra Magnusson och Moa Fransson kombinerat ö-cellerna med så kallade mesenkymala stamceller, som normalt finns i benmärg. Forts nästa sida Moa Fransson och Peetra Magnusson planerar att publicera sina resultat i höst. Vi tar hand om dig först. Det är därför vi heter Primärvården. Primär betyder ”det som kommer först”. Det är alltså till oss du först ska vända dig om du blir sjuk eller vill prata om din hälsa. Läkare, sjuksköterskor och annan personal som du träffar här är specialutbildade för att kunna ta hand om hela dig. Oavsett vad du söker för får du hjälp och behandling, eller om det behövs, en remiss till en annan specialist. Primärvården i Uppsala län har 26 vårdcentraler. Lista dig hos den som du helst vill gå till. Mer information om våra vårdcentaler hittar du på www.lul.se/primarvarden eller ring landstingets växel på 018-611 00 00, så hjälper de dig att få kontakt med den vårdcentral du önskar. ANNONS ###*R HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ###*R bota & Lindra – Om ö-cellerna överlever den första kontakten med blodet är nästa utmaning att få blodkärl att växa in i öarna så att de får näring och syre. Det visar sig att mesenkymala stamceller stimulerar endotelcellerna att bilda nya blodkärl i cellöarna, säger Moa Fransson, som gör sin post-doc i Peetra Magnussons forskningsgrupp. Exakt hur mesenkymala stamceller fungerar vet ingen. – Mesenkymala stamceller är ett forskningsområde i sig. Vi ser hur de tar över vävnad, får blodkärl att växa ut ur cellöar och koppla samman med kringliggande blodkärl. Precis det vi vill ska hända vid en öcellstransplantation. Samtidigt verkar mesenkymala stamceller skydda ö-cellerna från kroppens immunförsvar, säger Moa Fransson. Om allt går vägen publicerar gruppen resultat av studien på mesenkymala stamcells redan i höst. Ö-cellshotell Ett annat projekt gruppen arbetar med är att operera in kuddar av biomaterial i möss, för att skapa specialanpassade platser med goda förhållanden att transplantera ö-celler till. ANNONS 15 Peetra Magnusson och Moa Fransson är två av många forskare som arbetar med diabetes på Akademiska sjukhuset och vid Uppsala universitet. Andra forskare letar bland annat efter en stamcell som kan ersätta kroppens egna ö-celler och metoder för att säkert transplantera dem. Text: Marie-Louise Olsen Foto: Johan Wahlgren Nästa nummer av Bota & Lindra kommer i oktober 2014 Kärt barn har många namn 1. Ö-celler är grupper av celler som finns i bukspottkörteln, pankreas. De kallas Langerhanska öar och består bland annat av insulinproducerande betaceller. 2. Vid typ 1-diabetes bryts betacellerna ned av immunförsvaret, medan typ 2-diabetes beror på insulinresistens i andra delar av kroppen. Tema barn 3. Betacellerna kan utvinnas, skördas, och transplanteras till personer som har svår typ 1-diabetes. Det går även transplantera hela bukspottkörtlar. För information om kundtidningar: Produktansvarig Patric Salmonsson, 018-478 10 73, [email protected] 4. Däremot går det än så länge inte att odla, föröka, betaceller i laboratorium och både bukspottkörteln och betacellerna måste därför komma från avlidna donatorer. Annonsbokning: Lena Broman Tanndal 076-724 20 26 [email protected] 5. Det görs varje år 10–20 transplantationer av bukspottkörtlar och 10–15 ö-celler på Akademiska sjukhuset. 6. Åtta av tio som får ny bukspottkörtel blir botade från sin diabetes. Har du typ 2 diabetes och vill vara med i en läkemedelsstudie? EN DEL AV MEDIEHUSET UNT Utmana dig själv med hjälp av en PT från SATS! Syftet med studien är att undersöka ett nytt läkemedels möjlighet att minska utsöndring av äggvita i urinen.Tidigare studier har visat att behandling med detta läkemedel leder till viktminskning samt förbättring av blodsocker och blodtryck. Vi söker därför män och kvinnor med typ 2 diabetes som: Är 30 år eller äldre och har en hjärt-kärlsjukdom, t.ex. stroke, hjärtinfarkt eller annan hjärt-kärl sjukdom. Kom in och ta del av specialerbjudande på PT För mer information och anmälan är du välkommen att kontakta Sjuksköterska Gabriella Seger Tel: 072-3659087 e-post: [email protected] Ansvarig läkare i studien är Fredrik Huss Du kanske vill komma-igång, träna inför ett motionslopp, bli kvitt en skada eller helt enkelt må bättre? Oavsett anledning, tar våra duktiga tränare hand om dig och hjälper dig att lyckas med din träning. SATS Uppsala - Vi hjälper dig nå dina resultat! Vi söker Personliga Tränare Efterfrågan på Personlig träning är stor. Det gör att vi nu söker fler PT:s till Väderkvarnsgatan. Vill du arbeta med träning på heltid? Vill du få fler människor att träna regelbundet? Gillar du att arbeta i en positiv och framåtsträvande miljö? Är detta något som passar dig, skicka in din ansökan till: [email protected] Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden. Den information Du lämnar kommer att behandlas i enlighet med PUL (Personuppgiftslagen). CTC utför kliniska prövningar både på egen klinik på Akademiska Sjukhuset och i nära samarbete med andra kliniker och vårdcentraler i vår sjukvårdsregion på uppdrag av läkemedelsindustrin. ITED LIM ION T EDI ITED LIM SATS Uppsala City, Väderkvarnsgatan 14 SATS Gottsunda Centrum Tel 018- 15 17 18. www.sats.se SATS Uppsala – Vi kan träning ###*R ###*R Illustration: Torbjörn Gozzi Ett ovanligt lyckat äktenskap Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset lever i ett ovanligt lyckat äktenskap. I över 300 år har vi gått hand i hand för att göra människor friskare. Akademiska är inte bara ett sjukhus utan även den medicinska forskningens kraftkälla. Många av dem som arbetar professionellt inom vården är också framgångsrika forskare vid universitetet och den nära relationen till patienterna spelar en avgörande roll för forskningens landvinningar. Det dagliga arbetet på sjukhuset väcker ständigt nya idéer till forskningsprojekt som resulterar i bättre behandlingar och mediciner. Framgångarna får snabbt genomslag i den dagliga vården vilket gör att patienterna får direkt nytta av de senaste rönen. Uppsala universitets och Akademiska sjukhusets långa samarbete kring forskning hjälper människor, inte bara i Uppsala, utan från hela världen att bli friska. Det är en livslång förbindelse som vi kan vara stolta över och som bidrar till en bättre framtid för oss alla. www.akademiska.se www.uu.se