säger Synnöve Bergström, 67. Efter ett liv med svår diab

ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
Bota & lindra
###*R
ANNONS
###*R
Tema Diabetes
Diabetes drabbar Allt Yngre. Barnläkare om barn i en vuxensjukdom Sid 11
Livskvalité i fokus när Diabetesvården förnyas Sid 7
Hon är fri från
sin diabetes
”Innan orkade jag ingenting, nu återupptäcker jag mig själv”
säger Synnöve Bergström, 67. Efter ett liv med svår diabetes
är hon idag frisk.
2 ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
###*R
ANNONS
###*R
bota & Lindra
Vi fortsätter framåt
N
är Synnöve Bergström som barn fick diabetes på 1950-talet var det en ovanlig och allvarlig diagnos. Då kunde blodsocker bara
mätas på sjukhus och insulin var ett trubbigt
och långsamt redskap – livet för personer
med diabetes blev inrutat. (Läs mer om
Synnöve Bergström – nu 67 år och fri från
sin typ 1-diabetes efter en transplantation – på nästa sida).
Idag är diabetes tyvärr en betydligt vanligare sjukdom
än på 1950-talet. Runt fyra procent av alla svenskar har någon form av diabetes. Samtidigt har diabetesvården tagit stora steg framåt. Nya mediciner och
andra behandlingsformer har ökat livskvalitén och
gett mer frihet.
– Men diabetes är fortfarande en besvärlig och
farlig sjukdom att leva med. Egentligen ska jag
Bengt von zur-Mühlen:
Diabetesvården har tagit
stora steg framåt.
Överläkare vid transplantationskirurgen och
koordinator för Centre of Excellence, typ
1-diabetes vid Akademiska sjukhuset.
Innehållet i denna bilaga har tagits fram i samarbete mellan
EN DEL AV MEDIEHUSET UNT
säga att de är besvärliga sjukdomar att leva med, säger Bengt
von zur-Mühlen, överläkare vid transplantationskirurgen på
Akademiska sjukhuset. Han betonar pluraländelsen i ordet
sjukdomar.
– Typ 1- och typ 2-diabetes är två olika sjukdomar, även
om konsekvenserna blir ganska lika. [Läs mer om skillnaden
på sidan 8-9]
För att få ny kunskap och förhoppningsvis kunna ge ännu lite
bättre vård och högre livskvalitet till dem som har diabetes,
startade Akademiska sjukhuset 2012 ett så kallat Centre of
Excellence för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes.
Centret ska underlätta för forskare och vårdpersonal på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet att samarbeta.
– Vi kände att det var dags att markera att vi satsar på
vård och forskning kring typ 1-diabetes. Vi ligger redan långt
framme på området. Akademiska sjukhuset är idag störst i
Sverige när det gäller exempelvis transplantationer av bukspottkörtlar och insulinproducerande öar, säger Bengt von
zur-Mühlen. [Se sidan 14–15.]
Centret fokuserar på de med svår typ 1 diabetes, där vanlig
insulinbehandling inte fungerar, men Bengt von zur-Mühlen
är säker på att resultaten kommer alla med diabetes till godo.
– Genom centret kan vi attrahera fler duktiga medarbetare, forskningsstudier och utprovningar av ny medicinsk teknik. Det ger kunskap som hjälper alla våra diabetespatienter,
säger han.
Medverkande: Marie-Louise Olsen
Produktion: Insert Media
Form: UNiT
Tryck: Pressgrannar
Omslagsfoto: Johan Wahlgren
För information om kundtidningar
kontakta:
Patric Salmonsson, 018-478 10 73
[email protected]
Kort väntetid för ögonbotten­
undersökning vid diabetes.
Du har Fritt Vårdval – be din diabetesläkare om remiss till
EyeDiagnostics Se & Synas
Kort väntetid för ögonbottenundersökning vid diabetes.
Öppet vardagar 9.30 - 18, lördagar 10-15.
Alla resultat bedöms av ögonläkare med lång erfarenhet
av diabetesretinopati, både bedömning och behandling.
EyeDiagnostics har avtal med två landsting om ögonbottenundersökning
vid diabetes och hittills gjort över 3000 sådana undersökningar.
Över 35 000 ögonhälsoundersökningar har hittills gjorts enligt
g
Vanli gift
ntav
patie rikort
och f r.
gälle
EyeDiagnostics koncept. 1500 patienter har remitterats till ögonsjukvård
och över 7000 kunder går på regelbundna kontroller pga riskfaktorer.
Klipp gärna ut och spara annonsen till nästa besök
hos din diabetesläkare.
Drottninggatan 2, 753 10 Uppsala. Tel 018-14 79 79
www.seochsynas.se/uppsala, e-post: [email protected]
eyediagnostics.info
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
###*R
ANNONS 3
###*R
bota & Lindra
För några år sedan var Synnöve Bergström, 67 år, svårt sjuk i diabetes. Nu är hon en av ett par hundra personer i
Sverige som genom bukspottkörtelstransplantation blivit fria från sin diabetes.
Återuppståndelsen
Timslånga kramper och blodsockerdippar
på gränsen medvetslöshet var vardag
innan transplantationen.
Idag är Synnöve Bergström frisk.
E
n sak jag inser ganska snart när Synnöve Bergström berättar om sitt liv är
att diabetesbegreppet ”känning” är
ett starkt missvisande ord. Känningar är de symptom
som den som har
diabetes får vid lågt blodsocker, hypoglukemi. Själva ordet låter inte farligt.
Synnöve Bergström, idag 67 år, har
haft extremt mycket känningar under sitt
långa liv med diabetes. Hon minns egentligen väldigt lite av dem, de kom på nätterna och ofta gled hon utan att vakna ut ur
medvetenhet.
Hennes man, Hans Bergström, minns
desto mer:
– Det kunde vara lite krig ibland. Jag
kunde prata med henne, hennes kropp var
vaken och hyperalert. Men hjärnan var inte
med. Hon förstod inte varför hon skulle
dricka, utan kämpade emot. Då blev det
fajt, för jag var ju tvungen att få i henne
något, säger han.
Synnöve flikar in:
– När blodsockret sjunker pumpar kroppen ut adrenalin, man blir väldigt aggressiv.
Det är därför diabetiker ibland av misstag
hamnar i fyllecell.
Aldrig styra livet
Idag talar Synnöve och Hans öppet om
sjukdomen och allt den inneburit. Fast det
var nog inte så roligt att som nygift make
på natten brotta ner sin älskade fru för att
tvinga i henne lite sockervatten. Men Synnöve ler hjärtinnerligt när Hans berättar
om bataljerna och skakar på huvudet åt
galenskapen. Det hade inget med deras förhållande att göra, det var diabetesen.
– Och den fick aldrig styra våra liv,
säger Synnöve.
Synnöve Bergström fick diabetes när hon
var bara tio år gammal. Det var i slutet på
1950-talet och typ 1-diabetes var en ovan-
lig och mycket allvarlig diagnos.
– Man skötte sjukdomen helt annorlunda då. Jag kunde aldrig mäta vilka värden
jag låg på för stunden och insulinet var
mycket, mycket sämre. Ibland undrar jag
hur jag över huvud taget överlevde, säger
hon.
Vi möts en måndagsförmiddag på
Ofvandahls i Uppsala. Det gassar sol genom
fönstren och borden runt oss fylls långsamt
med diskuterande studenter och kaffesugna pensionärer. Synnöve och Hans har precis kommit hem från en längre resa med
sin husbil till dottern som bor i Holland.
Synnöve köper ett wienerbröd till maken.
– Det älskar han, säger hon.
– Nuförtiden kan jag äta socker utan att
tänka mig för, men jag gör det sällan ändå.
Jag är inte van vid det, säger hon.
Svår typ 1-diabetes
Synnöve Bergström har haft svår typ 1-diabetes. Med stora svängningar i blodsockret.
Hon och Hans gifte sig 1969 och de fick två
barn. De älskade att segla och var ofta långt
ute i skärgården. Till vardags arbetade Synnöve som textillärare och hade egen syateljé. Delvis har sjukdomen gått i perioder.
– Det blev bättre när barnen kom, säger Hans.
Synnöve håller med. Under många år
fungerade allt ganska bra då.
Men när Synnöve var i 50-årsåldern
drabbades hon av en allvarlig infektion efter en operation. Efter det var inget som
förut. Blodsockret svängde okontrollerat
hit och dit. Det sliter på kroppen. Njurarna tar stryk och ett tiotal gånger har hon
laserbehandlat ögonen för att inte mista synen. Hon har dåligt känsel i fötterna.
Under tio års tid sov hon aldrig ensam.
Risken för medvetslöshet var för stor.
– Jag var ofta vaken på nätterna för att
kolla att hon var okej, säger Hans.
Så kom kramperna. I händerna, inte roligt för den som jobbar med att sy. Men
Forts nästa sida 
4 ANNONS
###*R
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
ANNONS
###*R
bota & Lindra
Innan dubbeltransplantationen – Synnöve Bergström fick både ny njure och ny bukspottkörtel – var hon mycket trött. ”Jag orkade ingenting. Nu återupptäcker jag mig själv,
som jag var innan jag blev så dålig, säger Synnöve Bergström.
Läkarna på Akademiska förklarade att jag kunde bli
av med diabetesen. Det hade jag aldrig hört talas om.
 Forts från föregående sida
kramperna i underkroppen var värre. De
kom på nätterna och varade i timmar.
– Jag kunde inte sitta, inte stå. Fötter,
tår, ben, anklar och lår. Det gjorde så ont.
Troligtvis berodde det på tilltagande
njursvikt.
Synnöve blev allt tröttare. Slutade jobba, var på slutet bara vaken fem, sex timmar per dygn.
– Jag orkade inte bry mig någonting
längre, hade ingen egen motor. 2010 reste
vi genom Frankrike med goda vänner. Jag
minns inget av den resan, säger hon.
10–20
transplantationer av bukspottkörtlar,
ungefär, genomför varje år på
Akademiska sjukhuset. Organen
kommer från avlidna donatorer. På
grund av organbrist och potentiellt
svåra biverkningar ges behandlingen
bara till personer med mycket
svårhanterlig diabetes.
Före och efter transplantationen
Ordet ”slutet”, med det menar Synnöve och
Hans året före transplantationen, före det
att Synnöve 2011 fick en ny bukspottkörtel och en ny njure på Akademiska sjukhuset. Efter transplantationen börjar en ny
tidräkning i det Bergströmska livet. Tiden
utan diabetes.
– Vi gjorde om resan till Frankrike två
år efter transplantationen. Det var fantastiskt, säger Synnöve.
Så vad hände?
När Hans gick i pension flyttade paret från
Stockholm till Östhammar. På Akademiska sjukhuset, som Östhammar hör till, har
man sedan början av 2000-talet transplan-
terat bukspottkörtlar till patienter med svår
typ 1-diabetes. Nu undrade en läkare om
inte Synnöve ville genomgå en njur- och
bukspottkörteltransplantation som en del i
en forskningsstudie. Tidigare fanns det en
åldersgräns för den typen av transplantationer, 60 år, men den ville läkarna på Akademiska ändra.
– De förklarade att jag kunde bli av med
diabetesen. Det hade jag aldrig hört talas
om. Det var inte svårt att tacka ja.
– Det här visste inte Synnöve då, säger
Hans. Men när hon fick frågan var hon så
dålig att jag var säker på att hon skulle dö
när som helst. Alla dessa kramper. En så
skör kropp klarar inte hur mycket som
helst, säger Hans.
ANNONS
###*R
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
ANNONS 5
###*R
bota & Lindra
Hjälp för alla!
• Underkläder och badkläder
med fickor för insulinpump mm
• Specialstrumpor
• Hudprodukter
• Fotprodukter
• Kylande produkter
och mycket mer...
– Men med min nya bukspottkörtel kan jag äta sötsaker. Jag är fri från diabetesen.
Men jag gör det sällan ändå. Jag är avvand från socker, säger Synnöve Bergström.
Vi tar till alla medel för att hjälpa!
Bäverns Gränd 15, Uppsala • Tel: 018-13 75 00
Öppettider: vardagar 11–18 • lördagar 11-14
www.vobislivskvalitet.se
Hans och Synnöve Bergström gifte sig 1969. ”Innan transplantationen var jag säker
på att hon skulle dö när som helst. Nu är den rädslan borta, säger Hans Bergström.
GOD
CATERING
EFTER
DIN
SMAK
STUDENTBUFFÉ
• Spenat- & ricotta pizzaslice
• Italiensk grönsakspaj toppad med
salami, oliver & ruccola
• Limemarinerad krav kyckling
• Kall basilika & parmesansås
• Solgul bulgursallad med bönor,
fetaost & ruccola
• Pastasallad med sockerärter & paprika
• Nybakat surdegsbröd
Återupptäcka sig själv
En dubbel organtransplantation är en komplicerad operation, med en lång rehabilitering efteråt. Visst är det en hel del bök med
tabletter och kontroller, erkänner Synnöve.
Bland annat måste hon livet ut ta immunhämmande läkemedel för att hennes kropp
inte ska stöta bort de nya organen.
– Men mediciner är jag van vid och jag
har knappt haft en förkylning sen transplantationen. Jag kan ringa till läkarna på
Akademiska när jag vill. Dygnet runt, året
runt, om jag blir orolig, säger Synnöve.
Fikastunden är slut. Det är en timme
kvar till lunch.
– Vi tänkte hälsa på vänner i Täby. De
vet inte om att vi kommer, vi ska överraska, säger Synnöve.
– Vi lever mycket för dagen, säger Hans.
– Ja, verkligen. Det gör vi. Det har varit väldigt roligt att återupptäcka mig själv,
den jag var innan följderna av diabetesen
blev så svåra.
Synnöve Bergström har återuppstått,
inte från de döda, men från en borttynande kropp.
Så ler Synnöve och Hans mot varandra
igen. Så där som man drömmer om att göra
mot sitt livs kärlek när man är pensionär.
Text: Marie-Louise Olsen
Foto: Johan Wahlgren
• Smör krav
PRIS: 195:-
Beställ din catering på www.happyfood.se.
Här hittar du våra färdiga menyer och bufféer som till stor del innehåller Krav
och ekologiska råvaror. Där kan du även läsa mer om vår goda matfilosofi.
Har du egna önskemål och vill skapa en personlig meny?
Ring eller maila oss!
Tel. 018 - 71 20 20
[email protected]
6 ANNONS
###*R
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
###*R
bota & Lindra
ten kan göra den oftare och
mer anpassat efter behov.
Det finns stora psykosociala fördelar med att själv välja när man vill göra behandlingen, säger Hans Furuland, överläkare i njurmedicin vid Akademiska.
Krakow med
Resekompaniet
rabat
t!
Sedan lite drygt ett år
erbjuds även barn knutna
till Akademiska sjukhuset
hemdialys.
Hemdialys
Med
UNT-k
ortet:
500:-
Fördel hemdialys
Just nu sköter fem patienter knutna till Akademiska sjukhuset sin bloddialys
hemma. Akademiska har
erbjudit hemdialys i över
tio år och runt 70 personer
med njursvikt har hittills
valt hemdialys istället för
att tre gånger i veckan besöka Akademiska sjukhuset.
Det motsvarar nästan ett
halvtidsjobb att göra bloddialys dagtid på sjukhus
och många patienter upplever hemdialysen som en
stor frihet.
– Allt pekar på att denna hemdialys ger bättre rening av blodet än dialys på
sjukhuset, eftersom patien-
ANNONS
Kan det inte kännas nervöst, att sköta en så komplicerad behandling och
utrustning själv?
– Patienterna går en utbildning, där de bland annat
övar i vår träningslokal innan vi släpper hem dem med
egna apparater. Och vi finns
alltid här om det är något
de undrar över, säger Hans
Furuland.
Ytterligare runt 30 personer har just nu påsdialys,
en slags hemdialys.
Insulin på pump
Insulinpumpar istället för sprutor, har förenklat vardagen för många som har typ
1-diabetes.
– Insulinpumparna kan ge bättre blodsockerkontroll och mindre risk för låga
blodsocker. Idag har 15 till 20 procent av
1
Pumparna programmeras
för att ge en viss dos insulin vid olika tider på dygnet. Vid måltider och vid
tillfälligt högt blodsocker kompletterar den som
har pumpen själv med extradoser.
alla med typ 1-diabetes insulinpump. Vi ser
gärna att fler börjar använda pump, säger
Jarl Hellman, överläkare vid sektionen för
endokrinologi och diabetesvård vid Akademiska sjukhuset.
2
Det finns pumpar som
kan kopplas till utrustning
som mäter sockerhalten i
underhudsfettet och larmar om den blir låg eller
hög. Vissa pumpar slutar
tillfälligt automatiskt att
ge insulin om blodsockret
sjunker farligt lågt.
3
Patchpumpen är en ny typ
av mycket liten och smidig
insulinpump utan slang
som fästes direkt vid kroppen och uppskattas av
många patienter. Det forskas intensivt om pumpar
som automatiskt justerar
insulindosen, så kallade
closed-loop pumpar.
Ny specialistexamen
I höstas beslutade regeringen att diabetessjuksköterska ska bli en egen specialistexamen. Examen ska
bland annat kunna tas vid
Uppsala universitet.
MED SVENSK RESELEDARE, 5 DAGAR
Många säger att Krakow är som en saga, oförstört vacker där kyrktornen
trängs med varandra. Det livliga medeltida torget utgör en mittpunkt i
staden. Lyssna på Mariakyrkans vackra ringning.
Följ med oss och upplev Zakopane, det kungliga slottet med sin rustkammare och
de judiska kvarteren med Schindlers fabrik.
Möjlighet finns också att köpa till extra utflykt till Auschwitz-Birkenbau alt. Wielicka
saltgruvor.
Avresa och pris
25-29 augusti 2014
Pris med UNT-kort: 6495:Ord pris. 6.995:Priset inkluderar
• Flyg Arlanda-Krakow inkl. skatt och bagage t/r
• 4 nätter del i dubbelrum inkl.frukost
• 3 luncher exkl. dryck
• 4 middagar exkl. dryck
• Utflykter, Svensktalande guide i Polen
• Reseledare under hela resan
Bokas hos Resekompaniet
Tel. 016 -51 01 51
Mail: [email protected]
www.resekompaniet-eskilstuna.se
Vad tycker du själv?
Noggrann kontroll av mätvärden är vardag för den
som lever med diabetes.
Men det är ovanligt att man
mäter aspekter som rör livskvaliteten. Nu inför Akademiska sjukhuset en metod
där vuxna med typ 1-diabetes själva skattar olika aspekter som rör livskvalitét.
I ett formulär får alla bedöma sin faktiska situation
på skalan 0-100 när det gäller fysisk hälsa, känslomässigt välbefinnande, social samvaro och livskvalitet.
Sen jämförs resultatet med
hur de tror att de skulle
ha det om de inte hade sin
sjukdom. Stor skillnad mellan de båda värdena pekar
på stor sjukdomsbörda.
– Det är inte alls säkert
att en patient som har bra
värden upplever att han el-
ler hon mår bra. Här har vi
möjligheter att sätta in extra
insatser för de vi ser behöver det, säger Jarl Hellman,
överläkare på Akademiska
sjukhuset.
Lä s m e
om ak t r
u
erbjuda ella
nd
på unt. en
se
ANNONS
###*R
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
bota & Lindra
ANNONS 7
###*R
bota & Lindra
Blodsockervärden
mäter inte livskvalitet
Fina blodsockervärden i all ära,
men man ska känna sig bra också.
Nya läkemedel är bara en del i
diabetesvården.
– Visst, du har rätt, säger
Karin Wikblad.
– De medicinska möjligheterna har exploderat.
– Men, säger hon.
– Att medicinerna och
tekniken blivit bättre betyder inte att patienten, människan som har diabetes,
mår bra. Diabetes påverkar
så mycket i livet. Smidigare hjälp att hålla blodsockret i schack är bara en liten
del i utvecklingen av diabetesvården.
Tonåringar och Tanzania
Karin Wikblad är professor
emerita i diabetesvård och
tidigare ansvarig för enheten för diabetesvårdforsk-
ning vid Uppsala universitet.
– För mig har det alltid
handlat om hur personer
med diabetes upplever sin
vardag. Många som har diabetes kommer till vården
för kontroll två gånger om
året, resten av tiden tar de
hand om sig själva.
Forskning i Tanzania
När Karin Wikblad 1991
i en doktorsavhandling presenterade sin personcentrerade syn på diabetesvård
var det ett ovanligt sätt att
tänka.
– Så är det inte längre.
Vi har till exempel en underbar diabetesmottagning
på Akademiska sjukhuset.
Och den gränsöverstigande satsningen på Centre of
Excellence för typ 1-diabetes ökar samarbetet mellan
specialisterna inom området och intresset för god
omvårdnad.
Flera forskningsprojekt
på Karin Wikblads enhet
har handlat om hur man
hanterar diabetes som en
del i livet. Om att exempelvis ha diabetes som tonåring och om föräldrastöd
som måste fungera i ibland svåra situationer. I
ett forskningsprojekt har
“ Att jobba med smarta byggnader kräver
både drivkraft och passion.”
ÅF-medarbetare
På ÅF har vi en passion för
energieffektivisering
Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid.
På ÅF strävar vi efter att skapa lönsamma, hållbara och miljösmarta
lösningar. Projektet Framtidens Akademiska är det största och mest
genomgripande ny- och ombyggnadsprojekt som någonsin har
genomförts på Akademiska Sjukhuset. ÅF bistår med konsultation,
rådgivning och projektering av samtliga installationssystem.
Med spetskompetens utvecklar vi installationssystem för framtiden.
ÅF är hjärtat i teknikvärlden.
Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings
Att se och vårda hela människan, inte bara diabetesen, har varit ett mantra i Karin
Wikblads forskning.
man följt diabetespatienter i Tanzania och Sverige, och jämfört erfarenhe-
ter av egenvård, livskvalitet
och medicinsk behandling.
Text: M-L Olsen
Foto: Johan Wahlgren
8 ANNONS
###*R
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
bota & Lindra
Har du
rad med
ett ?
leende
ANNONS
###*R
Den som blir inbjuden att besöka ett barnsjukhus går inte
därifrån utan att känna sig berörd.
Av insikten i hur skört ett litet liv kan vara.
Av rädslan för att ens egna barn ska bli sjuka.
Men också av hur ett leende och en stunds lek och glädje
mitt i det onda kan lindra smärtan och påskynda läkningen.
Akademiska sjukhusets barnfond samlar in pengar till
sådant som kan roa och stödja svårt sjuka barn som vårdas på
Akademiska sjukhuset.
Bankgironumret är 900-0670.
För visst har du råd med ett leende?
Foto: Johan Wahlgren
Rytmik i
blodsockrets
mekanismer
Typ 2-diabetes ökar lavinartat, men sjukdomens orsaker är dåligt kända. Arv och
livsstil har betydelse och den enskilt viktigaste faktorn är funktionssvikt hos betacellerna i bukspottkörteln. Det är de celler som utsöndrar det blodsockersänkande hormonet insulin.
Betacellen känner av små ökningar i
blodsockerhalten och frisätter precist avvägda mängder insulin för att hålla blodsockret under kontroll. En finstämd reglermekanism utlöser rytmiska elektriska impulser och signalering innanför cellmembranet, som gör att insulinet utsöndras i
pulser med ungefär fem minuters intervall.
Pulserna är viktiga för den blodsockersänkande effekten och har visats försvinna
i förstadier till diabetes. För att insulinpulser skall uppkomma i blodbanan måste alla
celler utsöndra hormonet i samma rytm.
Med tanke på att bukspottkörteln innehål-
ler en miljard betaceller spridda i en miljon enheter, Langerhanska öar, kräver detta en utomordentligt effektiv samordning!
I öarna finns också alfaceller som utsöndrar glukagon, ett hormon som skyddar från allvarlig blodsockersänkning genom att frisätta druvsocker från levern,
men som överproduceras hos diabetiker.
Glukagon pulserar i samma takt som insulin, men när insulin är högt är glukagon lågt
och vice versa.
Att klarlägga orkestreringen av öarnas
hormonutsöndring är en spännande och
angelägen uppgift för forskningen – både
för att kunna utveckla nya metoder för diabetesbehandling och för förstå hur sjukdomen uppkommer.
Anders Tengholm
Professor i sekretionsforskning vid
Uppsala universitet
akademiskasbarnfond.se | [email protected] | 018-611 00 00 | BG 900-0670
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
###*R
ANNONS 9
###*R
bota & Lindra
Nyheter i vården
Den första insulininjektionen till
människa fick en 14-årig pojke i
Kanada 1922. Innan dess var typ-1
diabetes en sjukdom med dödlig
utgång. Idag ser världen helt
annorlunda ut.
nya preparat, teknisk utrustning och behandlingsmetoder. Området attraherar även forskning i den
akademiska världen. Vi frågar Per-Ola Carlsson, professor vid Uppsala universitet och överläkare inom
diabetes och endokrinologi på Akademiska sjukhuset, om de senaste årens
utveckling.
Att diabetes är den i särklass snabbast växande
kroniska sjukdomen i världen är givetvis en dålig ny-
het. Samtidigt innebär den
snabba ökningen att läkemedelsindustrin nu lägger
stora pengar på att få fram
Insulin på
pump
Grattis, grattis Ackis
Bärbara insulinpumpar har
revolutionerat vardagen
för många med typ 1-diabetes. De första pumparna som användes i större
utsträckning kom i början
av 1980-talet. Dagens modeller mäter kontinuerligt
bärarens blodsocker, larmar och dra ner insulindosen om blodsockret blir
för lågt.
Läs mer om insulinpumpar på sidan 6.
Diabetespsykolog
Diabetes påverkar många
områden i livet. Tätt sammansvetsade vårdteam på
diabetesmottagningarna
hjälper patienterna att få
grepp om vardagen.
Akademiska sjukhuset
är en av två platser i landet där det finns psykolog
på diabetesmottagningen.
Diabetesvården på Akademiska sjukhuset fick tidigare i år Svensk förening
för diabetologi och Nationella diabetesregistrets pris
för sitt systematiska kvali-
tetsarbete. Motiveringen är
att man bland annat lyckats
förbättra blodvärdena för
sjukhusets 1 400 typ 1-diabetespatienter.
30
minuters promenad
om dagen räcker för
att markant öka
cellernas insulinkänslighet, det vill
säga att hjälpa dem
att ta upp socker ur
blodet.
– Att träna och röra
på sig är fortfarande den viktigaste
behandlingen vid typ
2-diabetes. Många
vill gå ner i vikt, och
det är givetvis
positivt om man gör
det, men träning
hjälper insulinkänsligheten oavsett om
man går ner i vikt
eller inte, säger
Per-Ola Carlsson.
Bot för de sjukaste
Många söker nya svar
– Det har hänt mycket på
läkemedelssidan de senaste decennierna. En grupp
preparat har tyvärr visat sig
ha ganska allvarliga biverkningar och vi har fortfarande få alternativ som ökar
cellernas insulinkänslighet
vid typ 2-diabetes. De äldre preparat som finns fungerar dock relativt bra och vi
har lärt oss att bättre kombinera olika behandlingar,
säger Per-Ola Carlsson.
Att öka cellernas insulinkänslighet är inte det enda
sättet att sänka högt blodsocker vid typ 2-diabetes.
– En ny grupp preparat får njurarna att filtrera
bort mer socker när de renar blodet. Det finns också
läkemedel som stärker den
egna insulinproduktionen.
Även insulinet har utvecklats. Idag finns det allt
fler både snabbverkande och
långtidsverkande insulin.
Regnblött gräs? Nej, mesenkymala stamceller och
endotelceller i ett forskningsprojekt. Läs mer på
sidan 14–15.
Operation
smalare
Gastrisk bypass, att
operera och minska magsäcken, är en metod för
att hjälpa personer att gå
ner i vikt.
Men eftersom typ
2-diabetes är tätt
kopplat till övervikt blir
många även av med sina
diabetessymptom.
Mellan 20 och 30 personer
med typ 1-diabetes får varje
år nya insulinproducerande
betaceller vid Akademiska sjukhuset. Hälften är så
kallade ö-cellstransplantationer, där patienten får betaceller transplanterade till
levern eller i muskelvävnad,
och hälften är transplantationer av hela bukspottkörtlar. Efter operationen blir
de allra flesta fria från sin
diabetes och slipper ta insulin.
Varför inte operera alla
med typ 1-diabetes?
– Det är brist på organ,
samtidigt som de immunhämmande mediciner man
måste äta efter transplantationen har biverkningar
som kan vara värre än sjukdomen. Än är transplantation bara är ett alternativ
för de allra hårdast drabbade patienterna. På Akademiska sjukhuset får personer som på grund av njursvikt behöver ny njure även
nya ö-celler- eller ny bukspottkörtel. Inom kort inleder vi en studie där ö-celler
placeras i en liten behållare som opereras i kroppen.
Lyckas det behövs inga immunhämmande mediciner.
Hallå där Marie Söderstedt-Ohlsén, barndiabetessjuksköterska
Vad är diabetesmottagningen för barn och ungdom?
– Vi finns på Akademiska barnsjukhuset och tar
emot alla barn och ungdomar med typ 1-diabetes
i Uppsala län. Vi har runt
250 patienter från 0-18 år.
Hur ser en dag på jobbet
ut?
– Vi är ett sammansvetsat team med diabetessjuksköterskor, läkare, dietister
och psykolog. Vårt arbete är
att lära barn som har diabetes och deras föräldrar allt
praktiskt de måste kunna.
Det är mycket man mås-
te ha kunskap om i en familj när ett barn har diabetes. Allt från att mäta blodsocker till att ge insulin och
anpassa insulindoser beroende på mat, fysisk aktivitet och sjukdom.
– Allra intensivast är
det precis när barnet får
sjukdomen. Typ 1-diabetes
kommer plötsligt. När barn
insjuknar läggs de in akut
på Barnsjukhuset tillsammans med sina föräldrar.
De stannar i ett par veckor
och får intensiv utbildning.
Efter utskrivningen träffar
jag som diabetessjuksköterska familjerna åtta till tolv
gånger det första året. Därefter kommer de på läkarbesök fyra gånger per år.
– Jag jobbar också mycket med telefonrådgivning.
Marie Söderstedt-Ohlsén
Vad är en vanlig fråga på
telefon?
– Ett exempel är magsjuka, som är vanligt bland
barn. Får föräldrarna telefonrådgivning när barnet
har magsjuka kan det förhindra att det behöver läggas in på sjukhus. Maginflu-
ensa och diabetes kan vara
komplicerat eftersom det
påverkar aptit, blodsocker
och insulindoser.
Vad är det bästa med ditt
jobb?
– Jag lär känna barnen
som går hos mig och följer
dem under många år. Diabetes är en komplex sjukdom. Mitt arbetet handlar
mycket att utbilda och stötta familjerna så att de kan
klara vardagen och ha ett
gott liv trots att barnet har
en kronisk sjukdom.
10 ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
###*R
ANNONS
###*R
bota & Lindra
Hemläkarjouren
Kvinnofridsmottagningen
Mottagning och rådgivning för dig som
utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp.
Kvinnofridsmottagningen
018-611 27 92, 018-611 29 97 kontorstid
Mottagning och rådgivning för dig som
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 dygnet runt
Ring 018-24 01 01
Direkt kontakt med läkare för bokat hembesök alla dagar.
Vuxna 330:-, barn 100:-. Frikort gäller.
utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp.
018-611 27 92, 018-611Kvinnofridsmottagningen
29 97 kontorstid
är en del av Nationellt centrum
Kvinnofridslinjen 020-50
50 50 dygnet
runtvid ingång 18.
för kvinnofrid.
Vi finns
www.uhab.se
Kvinnofridsmottagningen ärwww.akademiska.se/nck
en del av Nationellt centrum
för kvinnofrid. Vi finns vid ingång 18.
www.akademiska.se/nck
Attendo hemsjukvård och hemtjänst
Om du inte kan ta dig till vårdcentral har du i
Uppsala kommun möjlighet att få kostnadsfri
hjälp av en sjuksköterska i ditt hem. Du kan till
exempel få hjälp med att ta ditt insulin, få omläggningar och provtagningar gjorda.
Våra sjukgymnaster och arbetsterapeuter hjälper
dig gärna med fallprevention, bostadsanpassning
och utprovning av hjälpmedel.
Behöver du extra hjälp och stöd i vardagen utför vi
även hemtjänst och hushållsnära tjänster.
Kontakta oss så berättar vi mer, ring 020-311 312.
Varmt välkommen till Attendo hemsjukvård och
hemtjänst
Vi bygger ett halvt nytt Akademiska på sju år!
Projektet Framtidens Akademiska är ett av de största och mest
genomgripande ny- och ombyggnadsprojekt som någonsin har
genomförts på Akademiska sjukhuset. Fram till år 2020 ska vi
bygga 58 000 kvadratmeter och bygga om och uppgradera ytterligare 100 000 kvadratmeter. Det innebär en omfattande förnyelse
av ingång 85, ingång 70, operations- och röntgenvåningarna samt
en ny vård- och behandlingsbyggnad.
Efter ombyggnad kommer Akademiska sjukhuset ha lokaler
som kan möta vårdens krav, idag och i framtiden.
Besök webbsida och vårt informationscenter
Illustration White
Du som vill veta mer om Framtidens Akademiska är välkommen
till vår webbplats. Här kan du se bilder, videoklipp eller hitta olika
kartor.
Du är även välkommen till vårt bemannade informationscenter,
där du kan ta en kopp kaffe, ställa dina frågor och få material. Du
hittar oss vid den norra infarten till Akademiska sjukhuset. För
öppettider, gå in på vår webbplats:
www.akademiska.se/framtidensakademiska
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
###*R
ANNONS 11
###*R
bota & Lindra
I väntrummet på överviktsenheten på Akademiska Barnsjukhuset.
Barn
i en vuxens
sjukdom
De första larmen kom för några år sedan.
Idag har åtta barn i Uppsala
åldersdiabetes.
P
å några år har barn
som drabbas av typ
2-diabetes gått från
att vara ett helt
okänt fenomen, till
åtta konstaterade fall
bara i Uppsala.
Det är samma
trend i hela Sverige,
och resten av världen för den delen. Barn får idag typ 2-diabetes, eller åldersdiabetes som sjukdomen
ofta kallas eftersom den tidigare bara drabbade vuxna och äldre.
Det har larmats i kvällspressen om ”den
nya fetmadrivna diabetesepidemin”. Anders Forslund, barndiabetesläkare och specialist på barnfetma, gillar inte rubrikerna,
men håller till viss del med om budskapet.
– Det fanns inte på kartan att typ 2-diabetes kunde drabba barn. Nu gör den det
och vi måste bryta trenden, säger han.
Resten av livet
Fredag eftermiddag. Korridorerna på överviktsenheten på Barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset ligger öde. Anders Forslund tar en paus från proverna i laboratoriet och slår sig ned vid sitt skrivbord.
Lugnt och systematiskt berättar han om en
utveckling barn- och diabetesläkare i hela
världen oroar sig över.
– Allt pekar mot att det här bara är början. Fler och fler barn med övervikt kommer att få typ 2-diabetes och sjukdomen är
dessutom aggressivare, mer svårbehandlad
hos barn än hos vuxna, säger Anders Forslund.
Till överviktsenheten på Barnsjukhuset
kommer barn och ungdomar från hela länet.
– Vi upptäckte det första fallet här på
mottagningen 2012. Idag har åtta barn som
går hos oss typ 2-diabetes. Det yngsta barnet är bara 13 år.
Åtta personer på två år, det låter kanske inte så farligt. Sammanlagt har ändå
450 000 svenskar någon form av diabetes.
Varje år insjuknar runt 800 barn i typ 1-diabetes.
– Men det är åtta barn för mycket och
många fler är i riskzonen. Typ 2-diabetes
är en livslång sjukdom. Även om diabetesvården har blivit bättre kommer varje barn
som drabbas att leva resten av sitt liv med
sjukdomen och alla dess följdsjukdomar.
Det är otroligt sorgligt. Vi måste hjälpa de
här barnen och bryta trenden innan många
fler drabbas, säger Anders Forslund.
Oroväckande resultat
Anders Forslund har belägg för sin oro. Det
finns olika sätt att testa om barn har diabetes, eller nedsatt sockertolerans som är förstadiet till typ 2-diabetes. Vanligast är att
mäta socker och insulin i blodet när barnet
fastat en hel natt. En mer avancerad metod är att göra en sockerbelastning, det vill
säga att följa nivån av socker och insulin i
blodet under ett par timmar efter att barnet druckit sockerlösning. Då ser man hur
Forts nästa sida 
ANNONS
12 12
ANNONS
HELA
DENNABILAGA
BILAGAÄR
ÄREN
ENANNONS
ANNONS
HELA
DENNA
###*R
###*R
ANNONS
ANNONS
###*R
###*R
BOtA&&Lindra
LINDRA
bota
VUXE
INTE
BARN &
UNGDOMAR
SAMMA
NAMN, OLIKA
SJUKDOMAR
ÖKAD
ÖVERVIKT
första fallet av typ 2-diabetes
hos barn på överviktsenheten
vid Akademiska sjukhuset.
BART T Y
P
Typ
2-diabetes
aggressivare och
mer svårbehandlad
hos barn än
vuxna.
TIDIG
KN
AR OFT
Antal barn som varje år
insjuknar i typ 1-diabetes har
fördubblats sedan 1970-talet,
från 400 till 800. Ökningen
verkar ha avstannat
sedan 2008.
DIAGN
OS
ÅL
D
TYP
1-DIABETES ÖKAR
N
ER
R TYP 2-DIAB
ET
FÖ
ES
GENOMSNITTÅLDERN
ÄR IDAG RUNT
NA
IER
NN
Ö
2008
KIT KRA
F
T
JUN
IGT
RS
IS
HA
TYP
V
A
T
1970
63
ÅR.
DE SENAST
E
DE
CE
RVI
KT
VE
L AN
I T TA N
EL
DIA
TES
I
T YDLIG
M
2-
BE
I L L AS
TROS ORSAKA
ÖKNING AV TYP
2-DIABETES I ALLA
ÅLDRAR.
AMBAND
E
RIG
VE
JU
S
STILL ASIT TANDE
LIV
S
T
ABETES, IN
ÅRSÅLDERN.
DE LI
S
Vid typ 2-diabetes blir kroppens
celler mindre känsliga för
insulin, insulinresistenta.
Bukspottkörteln producerar
stora mängder insulin, men
cellerna tar inte till sig socker
från blodet.
Sjukdomen kommer succesivt,
är kronisk. Fysik aktivitet och
flera mediciner ökar insulinkänsligheten. Efterhand minskar
kroppens egen insulinproduktion
och patienten måste få insulin.
Övervikt, brist på motion,
rökning, åldrande och arvsanlag
bidrar till sjukdomen.
EN
DI
T Y P 2 - D I A BETES
E
1-
Insulinproducerande celler i
bukspottkörteln – betaceller –
förstörs och patienten måste få
insulin för att reglera blodsockret. Sjukdomen kommer ofta
plötsligt, är kronisk och delvis
ärftlig.
Typ 1-diabetes har till skillnad
från typ 2-diabetes inget
samband med övervikt utan är
en autoimmun sjukdom.
AR
T Y P 1 - D I ABETES
Källa: Sjukvårdsrådgivningen 1177.se, Läkare vid UAS, DISS, Lunds Universitets Diabe
Kanske finns det under en period en möjlighet för barnen
Kanske finns det under en period en möjlighet för barnen
att slippa sjukdomen, om de får hjälp i tid.
att slippa sjukdomen, om de får hjälp i tid.
torskärmen.
– Hans fastesocker och fasteinsulin ser
 Forts från föregående sida
torskärmen.
kroppen reagerar när den får i sig myck- relativt bra ut. Sen ger vi honom sockerlös– Hans fastesocker och fasteinsulin ser
et socker.
ning och följer nivåerna i ett par timmar.
kroppen reagerar när den får i sig myck- relativt bra ut. Sen ger vi honom sockerlös– Det motsvarar att till exempel dricka Då visar hans kurvor tydlig nedsatt socket socker.
ning och följer nivåerna i ett par timmar.
en stor mängd läsk, säger Anders Forslund. ertolerans. Han är 15 år och har förstadiet
– Det motsvarar att till exempel dricka Då visar hans kurvor tydlig nedsatt sockSedan ett par år gör Anders Forslund till typ 2-diabetes.
en stor mängd läsk, säger Anders Forslund. ertolerans. Han är 15 år och har förstadiet
Vi bläddrar igenom provresultat från
och hans kollegor sockerbelastningar på
Sedan ett par år gör Anders Forslund till typ 2-diabetes.
alla barn som kommer till överviktsmot- barn efter barn med exakt samma mönster.
Vi bläddrar igenom provresultat från
och hans kollegor sockerbelastningar på
tagningen.
Så fort de dricker sött visar proverna att dealla barn som kommer till överviktsmot- barn efter barn med exakt samma mönster.
– Vi har upptäckt att barn som på fas- ras kroppar inte kan hantera belastningen.
tagningen.
Så fort de dricker sött visar proverna att detande mage har relativt normala värden för
– Nästan hälften, 43 procent, av de 200
– Vi har upptäckt att barn som på fas- ras kroppar inte kan hantera belastningen.
socker och insulin, kan ha tydliga tecken barn vi testat har nedsatt sockertolerans.
tande
harsockertolerans
relativt normala
värden
för
– Nästan
hälften,
43 procent,
av de 200på
De
flesta har
fortfarande
inga symptom
på mage
nedsatt
vid
en sockersocker
och
insulin,
kan
ha
tydliga
tecken
barn
vi
testat
har
nedsatt
sockertolerans.
belastning.
diabetes, men risken är stor att de utveckflesta
har fortfarande
inga
på nedsatt sockertolerans vid en socker- Delar
sjukdomen
om de inte
gårsymptom
ner i viktpå
och
belastning.
diabetes,
men
risken
är
stor
att
de utveckNästan hälften
blir fysiskt mer aktiva, säger han.
omkan
de inte
ner i vikt och
– Ta den här pojken som exempel, säger lar sjukdomen
Mörkertalet
varagår
stort.
Nästan
hälften
blir
fysiskt
mer
aktiva,
säger
han.
han säger och bläddrar fram en graf på da– När vi har gjort sockerbelastningar på
– Ta den här pojken som exempel, säger
Mörkertalet kan vara stort.
han säger och bläddrar fram en graf på da– När vi har gjort sockerbelastningar på
 Forts från föregående sida
Anders Forslund, forskare och barnläkare.
Anders Forslund, forskare och barnläkare.
måttligt överviktiga syskon till kraftig överviktiga barn, har vi sett flera fall av nedsatt
måttligt
överviktiga
syskon
kraftigattöversockertolerans.
Därför
är till
vi rädda
även
viktiga
barn,
har
vi
sett
flera
fall
av liknande
nedsatt
barn med måttlig övervikt kan ha
sockertolerans.
Därför
är vi rädda
att även
problem utan att
det upptäcks,
eftersom
de
barn
med
måttlig
övervikt
kan
ha
liknande
sällan gör sockerbelastningsprov.
problem
utanhar
att det
eftersom
Däremot
manupptäcks,
inte sett tecken
på de
typ
sällan
gör
sockerbelastningsprov.
2-diabetes hos något barn med normal vikt.
Däremot har man inte sett tecken på typ
2-diabetes hos något barn med normal vikt.
Går det att bryta sjukdomsförloppet, om
problemet
i tid?
Går
det att upptäcks
bryta sjukdomsförloppet,
om
– Om barnen går ner i vikt och börjar
problemet
upptäcks i tid?
leva ett fysiskt mer aktivt liv kan de, pre– Om barnen går ner i vikt och börjar
cis som vuxna, fördröja förloppet. Kanske
leva ett fysiskt mer aktivt liv kan de, prefinns det under en period en möjlighet att
cis som vuxna, fördröja förloppet. Kanske
de slipper sjukdomen om de får hjälp i tid.
finns det under en period en möjlighet att
de slipper sjukdomen om de får hjälp i tid.
Aggressivare sjukdom
Lite oroväckande visar flera studier att typ
Aggressivare sjukdom
2-diabetes är aggressivare när den drabbar
Lite oroväckande visar flera studier att typ
barn och ungdomar än vuxna. Risken för
2-diabetes är aggressivare när den drabbar
komplikationer är större, sjukdomsförlopbarn
ochsnabbare
ungdomar
vuxna.
för
pet går
ochändet
finns Risken
få läkemekomplikationer
är
större,
sjukdomsförlopför barn.
pet –går
Ensnabbare
slutsats vioch
drardet
av finns
det ärfåattläkemebarnen
för
barn.
snabbt måste få hjälp att gå ner i vikt, börEnbra
slutsats
vi drar
detöka
är att
ja–äta
varierad
kostavoch
sinbarnen
fysiska
snabbt
måste
få
hjälp
att
gå
ner
i
aktivitet, säger Anders Forslund.vikt, börja äta bra varierad kost och öka sin fysiska
aktivitet, säger Anders Forslund.
ANNONS
ANNONS
###*R
HELA
HELADENNA
DENNABILAGA
BILAGAÄR
ÄREN
ENANNONS
ANNONS
ANNONS
1313
ANNONS
BOtA
bota && LINDRA
Lindra
###*R
###*R
BOtA
bota &
& LINDRA
Lindra
EN , M E N
GA M M A L
450 000
MÄNNISKOR I SVERIGE
HAR DIABETES.
Typ
2-diabetes
vanligast, men
kan även få typ
1-diabetes.
PÅ Å L D E R N S
HÖST
1,5
50 000 TYP 1-DIABETES.
400 000 TYP 2-DIABETES.
1
2
DI ABETES
Latent Autoimmune
Diabetes in Adults,
LADA, en mildare form
av typ 1-diabetes som
drabbar vuxna. Liknar
2-diabetes i symptomen,
därav smeknamnet
1,5 diabetes.
Nyblivna
pensionärer är de
som oftast får typ
2-diabetes, därav namnet
åldersdiabetes.
Ju äldre man blir desto
vanligare att man får
diabetes.
Många som drabbats
av typ 1-diabetes
som barn får som
vuxna följdsjukdomar,
exempelvis njursvikt.
AV
-ÅRINGAR
har typ 2-diabetes, jämfört
med fyra av hundra i hela
befolkningen.
– Kroppen kan
inte producera tillräckligt
insulin under graviditeten.
Innebär ökad risk för
typ 2-diabetes senare
i livet.
etescenter – diabetesportalen.se – och Internationella Diabetesfederationen (IDF).
Nu lutar sig Anders Forslund framåt,
stödjer
armbågarna
mot bordskivan.
Nu lutar
sig Anders
Forslund framåt,
– Det låter så lätt: rör dig mer och ät rätt.
stödjer
armbågarna mot bordskivan.
Han sliter det hår han inte har och fort– Det låter så lätt: rör dig mer och ät rätt.
sätter:
Han sliter det hår han inte har och fort– Överviktiga vuxna som får typ 2-diasätter:
betes har ofta vägt mindre tidigare i livet.
– Överviktiga vuxna som får typ 2-diaDe har positiva minnen av fysisk aktivitet.
betes har ofta vägt mindre tidigare i livet.
Barn som kommer till oss idag har inte
De har positiva minnen av fysisk aktivitet.
upplevt ett liv utan övervikt, för dem har
Barn som kommer till oss idag har inte
fysisk aktivitet alltid varit jobbigt. Många
upplevt ett liv utan övervikt, för dem har
av dem äter inte speciellt mycket heller, defysisk aktivitet alltid varit jobbigt. Många
ras kroppar är bara otroligt duktiga på att
av
dem
äter inte speciellt mycket heller, delagra
energi.
rasAnders
kropparForslund
är bara otroligt
på ny
att
bläddrarduktiga
fram en
lagra
energi.
bild på
skärmen. Den illustrerar en mänAnders
Forslund
niska
omgiven
av sittbläddrar
livspussel.fram en ny
bild
på
skärmen.
Den
illustrerar
män– När överviktiga barn
kommerenhit
taniska
omgiven
av
sitt
livspussel.
lar deras föräldrar om mat och motion. Vi
– När överviktiga barn kommer hit talar deras föräldrar om mat och motion. Vi
43%
43%
arbetar utifrån att både fetma och diabetes
kan bero
på många
fler parametrar.
Hur
arbetar
utifrån
att både
fetma och diabemycket vi sover till exempel, och stress.
tes kan bero på många fler parametrar. Hur
mycket vi sover till exempel, och stress.
Omvänd orsak
av barnen på överviktsmottagningen
Om fetman orsakar diabetes, eller diabeOmvänd orsak
har nedsatt sockertolerans. När de
tes orsakar fetma, är en fråga det forskas
av barnen på överviktsmottagningen
Om fetman orsakar diabetes, eller diabekring i EU-finansierade studien Beta-JUdricker sött, exempelvis läsk, klarar
har nedsatt sockertolerans. När de
tes orsakar fetma, är en fråga det forskas
DO – Beta-cell funktion in Juvenile Diainte deras kroppar belastningen.
kring i EU-finansierade studien Beta-JUdricker sött, exempelvis läsk, klarar
betes and Obesity – som Anders Forslund
DO – Beta-cell funktion in Juvenile Diainte deras kroppar belastningen.
som forskare vid Uppsala universitet, är
betes and Obesity – som Anders Forslund
delaktig i.
som forskare vid Uppsala universitet, är
– Det finns tecken på att barn som får
delaktig
i. från början har skadade befetma
redan
–
Det
finns
tecken
på att
barnsom
somle-får
taceller och
att det
orsakar
fetma
fetma
redan från
skadadesäbeder
till diabetes.
Detbörjan
är viktighar
forskning,
taceller
och
att
det
orsakar
fetma
som
ger Anders Forslund. Men så tillägger han:leder
till diabetes.
Det är
viktig forskning,
– Oavsett
om teorin
stämmer
kan vi idagsäger
Anders
Forslund.
Men
så
tillägger
han:
inte laga betaceller. Barnen måste få hjälp
– Oavsett om teorin stämmer kan vi idag
inte laga betaceller. Barnen måste få hjälp
MOTION
SOM
MEDICIN
Fysisk aktivitet ökar
kroppens insulinkänslighet
och hjälper cellerna
att ta till sig blodsocker.
Det fungerar lika bra som
mediciner för många
typ 2-diabetiker.
Illustration: David Marklund
att utifrån sina förutsättningar gå ner i vikt
och
mer fysiskt
aktiva. Helst gå
innan
attbli
utifrån
sina förutsättningar
ner de
i vikt
får diabetes.
och bli mer fysiskt aktiva. Helst innan de
får diabetes.
Har du några tips, så här inför
sommaren med alla dess frestelser?
Har du några tips, så här inför
– Vi ger samma råd till barn som till vuxsommaren med alla dess frestelser?
na. Undvik till exempel att dricka sött. Läsk
– Vi ger samma råd till barn som till vuxär allra värst, men även juice ger mycket
na. Undvik till exempel att dricka sött. Läsk
energi utan mättnadskänsla. Drick vatten
är allra värst, men även juice ger mycket
och ät frukt istället. Då får du i dig fibrer
energi utan mättnadskänsla. Drick vatten
som håller dig mätt och andra nyttigheter.
och ät frukt istället. Då får du i dig fibrer
Och rör på dig. En blandning av vardagssom håller
digintensivare
mätt och andra
nyttigheter.
motion
och lite
träning
underOch
rör
på
dig.
En
blandning
av
lättar insulinets arbete i kroppen. vardagsmotion och lite intensivare träning underlättar insulinets arbete i kroppen.
Text: Marie-Louise Olsen
Foto: Johan Wahlgren
Text: Marie-Louise Olsen
Foto: Johan Wahlgren
14 ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
###*R
bota & Lindra
ANNONS
###*R
Framtidsforskning
Ö-cellstransplantationer hjälper
redan idag svårt sjuka diabetespatienter. Peetra Magnusson och Moa
Fransson forskar för bättre och säkrare transplantationer.
Ö-cellerna i bukspottkörteln är som små insulinproducerande miniorgan.
Det är när de slutar fungera som vi får typ 1-diabetes,
en livslång sjukdom.
Idag kan skadade ö-celler ersättas med friska som
transplanteras in i kroppen
– ofta till levern. Operationen gör den drabbade fri
från sin diabetes.
Låter det enkelt? Verkligheten långt mer komplicerad. Akademiska sjukhuset är den plats i Sverige där
det gjorts flest ö-cellstransplantationer sedan behandlingsformen tog fart i början av 2000-talet. Samtidigt
har det vuxit fram ett kluster av forskning kring transplantationerna.
Skyddande medresenärer
– Att transplantera ö-celler är inte som att transplantera vanliga organ. Vi måste skydda och hjälpa cellerna mer. Idag dör många av
de ö-celler som transplanterats inom några timmar, säger Peetra Magnusson.
Hon är apotekare, leder
en forskningsgrupp inom
klinisk immunologi på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet och har
forskat kring diabetes och
ö-cellstransplantationer i
snart tio år.
– Vi gör försök där vi
transplanterar ö-celler tillsammans med andra celler
för att skydda mot immunförsvaret och få ö-cellerna
att trivas bättre i kroppen,
säger Peetra Magnusson.
En variant man testat är
att klä ö-cellerna i endotelceller, en cell som normalt
finns i blodkärlens väggar.
– Det verkar fungera.
Men än så länge är våra studier bara i laboratorium och
på möss. Inte på människor,
säger Peetra Magnusson.
För att ge de insulinproducerande ö-cellerna ytterligare skydd har Petra
Magnusson och Moa Fransson kombinerat ö-cellerna
med så kallade mesenkymala stamceller, som normalt finns i benmärg.
Forts nästa sida 
Moa Fransson och Peetra Magnusson planerar att publicera sina resultat i höst.
Vi tar hand om dig först.
Det är därför vi heter
Primärvården.
Primär betyder ”det som kommer först”.
Det är alltså till oss du först ska vända dig om du blir sjuk eller vill
prata om din hälsa. Läkare, sjuksköterskor och annan personal som
du träffar här är specialutbildade för att kunna ta hand om hela dig.
Oavsett vad du söker för får du hjälp och behandling, eller om det
behövs, en remiss till en annan specialist.
Primärvården i Uppsala län har 26 vårdcentraler. Lista dig hos den
som du helst vill gå till.
Mer information om våra vårdcentaler hittar du på www.lul.se/primarvarden
eller ring landstingets växel på 018-611 00 00, så hjälper de dig att få kontakt med
den vårdcentral du önskar.
ANNONS
###*R
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
###*R
bota & Lindra
– Om ö-cellerna överlever den första kontakten
med blodet är nästa utmaning att få blodkärl att växa
in i öarna så att de får näring och syre. Det visar sig
att mesenkymala stamceller stimulerar endotelcellerna att bilda nya blodkärl i
cellöarna, säger Moa Fransson, som gör sin post-doc i
Peetra Magnussons forskningsgrupp.
Exakt hur mesenkymala stamceller fungerar vet
ingen.
– Mesenkymala stamceller är ett forskningsområde i sig. Vi ser hur de tar
över vävnad, får blodkärl att
växa ut ur cellöar och koppla samman med kringliggande blodkärl. Precis det
vi vill ska hända vid en öcellstransplantation. Samtidigt verkar mesenkymala
stamceller skydda ö-cellerna från kroppens immunförsvar, säger Moa Fransson.
Om allt går vägen publicerar gruppen resultat av
studien på mesenkymala
stamcells redan i höst.
Ö-cellshotell
Ett annat projekt gruppen
arbetar med är att operera in kuddar av biomaterial i möss, för att skapa
specialanpassade platser
med goda förhållanden att
transplantera ö-celler till.
ANNONS 15
Peetra Magnusson och Moa
Fransson är två av många
forskare som arbetar med
diabetes på Akademiska
sjukhuset och vid Uppsala universitet. Andra forskare letar bland annat efter
en stamcell som kan ersätta kroppens egna ö-celler
och metoder för att säkert
transplantera dem.
Text: Marie-Louise Olsen
Foto: Johan Wahlgren
Nästa nummer av
Bota & Lindra
kommer i oktober 2014
Kärt barn har många namn
1. Ö-celler är grupper av celler som finns i bukspottkörteln, pankreas. De kallas Langerhanska öar och
består bland annat av insulinproducerande betaceller.
2. Vid typ 1-diabetes bryts betacellerna ned av
immunförsvaret, medan typ 2-diabetes beror på
insulinresistens i andra delar av kroppen.
Tema barn
3. Betacellerna kan utvinnas, skördas, och transplanteras till personer som har svår typ 1-diabetes. Det
går även transplantera hela bukspottkörtlar.
För information om kundtidningar:
Produktansvarig Patric Salmonsson,
018-478 10 73,
[email protected]
4. Däremot går det än så länge inte att odla, föröka,
betaceller i laboratorium och både bukspottkörteln
och betacellerna måste därför komma från
avlidna donatorer.
Annonsbokning:
Lena Broman Tanndal
076-724 20 26
[email protected]
5. Det görs varje år 10–20 transplantationer av
bukspottkörtlar och 10–15 ö-celler på Akademiska
sjukhuset.
6. Åtta av tio som får ny bukspottkörtel blir botade
från sin diabetes.
Har du typ 2 diabetes och vill vara
med i en läkemedelsstudie?
EN DEL AV MEDIEHUSET UNT
Utmana dig själv med
hjälp av en PT från SATS!
Syftet med studien är att undersöka ett nytt läkemedels
möjlighet att minska utsöndring av äggvita i urinen.Tidigare
studier har visat att behandling med detta läkemedel leder till
viktminskning samt förbättring av blodsocker och blodtryck.
Vi söker därför män och kvinnor med typ 2 diabetes
som:
Är 30 år eller äldre och har en hjärt-kärlsjukdom, t.ex. stroke,
hjärtinfarkt eller annan hjärt-kärl sjukdom.
Kom in och ta
del av specialerbjudande på PT
För mer information och anmälan är du välkommen att kontakta
Sjuksköterska Gabriella Seger
Tel: 072-3659087
e-post: [email protected]
Ansvarig läkare i studien är Fredrik Huss
Du kanske vill komma-igång, träna inför ett motionslopp, bli kvitt en
skada eller helt enkelt må bättre? Oavsett anledning, tar våra duktiga
tränare hand om dig och hjälper dig att lyckas med din träning.
SATS Uppsala - Vi hjälper dig nå dina resultat!
Vi söker Personliga Tränare
Efterfrågan på Personlig träning är stor. Det gör att vi nu söker fler PT:s
till Väderkvarnsgatan. Vill du arbeta med träning på heltid? Vill du få
fler människor att träna regelbundet? Gillar du att arbeta i en positiv
och framåtsträvande miljö? Är detta något som passar dig, skicka in din
ansökan till: [email protected]
Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden. Den information Du lämnar kommer
att behandlas i enlighet med PUL (Personuppgiftslagen). CTC utför kliniska prövningar både på egen klinik
på Akademiska Sjukhuset och i nära samarbete med andra kliniker och vårdcentraler i vår sjukvårdsregion
på uppdrag av läkemedelsindustrin.
ITED
LIM ION
T
EDI
ITED
LIM
SATS Uppsala City, Väderkvarnsgatan 14
SATS Gottsunda Centrum
Tel 018- 15 17 18. www.sats.se
SATS Uppsala – Vi kan träning
###*R
###*R
Illustration: Torbjörn Gozzi
Ett ovanligt
lyckat äktenskap
Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset
lever i ett ovanligt lyckat äktenskap. I över 300 år
har vi gått hand i hand för att göra människor
friskare.
Akademiska är inte bara ett sjukhus utan även
den medicinska forskningens kraftkälla. Många
av dem som arbetar professionellt inom vården
är också framgångsrika forskare vid universitetet
och den nära relationen till patienterna spelar en
avgörande roll för forskningens landvinningar.
Det dagliga arbetet på sjukhuset väcker ständigt
nya idéer till forskningsprojekt som resulterar i bättre
behandlingar och mediciner. Framgångarna får
snabbt genomslag i den dagliga vården vilket gör
att patienterna får direkt nytta av de senaste rönen.
Uppsala universitets och Akademiska sjukhusets
långa samarbete kring forskning hjälper människor,
inte bara i Uppsala, utan från hela världen att bli
friska. Det är en livslång förbindelse som vi kan
vara stolta över och som bidrar till en bättre framtid
för oss alla.
www.akademiska.se
www.uu.se