För en god och jämlik hälsa
Utgångspunkter och förslag så långt
Presentation för Funktionshindersdelegationen
20 februari 2017
Professor Olle Lundberg, ordförande
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionens uppdrag - två delar
1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra
till att hälsoklyftorna i samhället minskar
– Huvudfokus socioekonomi och kön, men även beakta
hälsoskillnader mellan t.ex. personer med
funktionsnedsättning, hbtq-personer, nationella
minoriteter och övriga befolkningen
– Kan avse ett brett spektrum av bestämningsfaktorer,
men betoning av välfärdsfrågor
– Kan riktas mot olika aktörer i samhället
– Förslag på kort, medellång och lång sikt
2. Att genom ett utåtriktat och inkluderande
arbetssätt öka medvetenhet och engagemang
bland relevanta samhällsaktörer
Kommissionen för jämlik hälsa
Regeringens långsiktiga mål:
”De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas
inom en generation. Regeringens
folkhälsopolitik syftar till att långsiktigt
utjämna de skillnader som i dag finns mellan
olika grupper. Hela befolkningen ska ha goda
förutsättningar till en god hälsa.”
Prop. 2015/16:1, Utgiftsområde 9, avsnitt 5.5, sid
111
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionens betänkanden
Åtgärder för god och jämlik hälsa
Slutbetänkande från Kommissionen för jämlik hälsa
SOU 2017:XX
För en god och jämlik hälsa
En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
SOU 2017:4
Det handlar om jämlik hälsa
Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete
SOU 2016:55
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
Vad är ojämlikhet i hälsa?
• Ojämlikhet i hälsa utgörs av ”Systematiska
skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper
med olika social position”
• Vi skiljer mellan två delvis olika typer av
ojämlikhet i hälsa
– Hälsogradienten som skär genom hela samhället
– Hälsoskillnader mellan grupper i utsatta eller
marginaliserade positioner och den övriga
befolkningen
• Hur ser det ut i dagen Sverige?
Kommissionen för jämlik hälsa
Medellivslängd vid 30, 2015
Källa: SCB
Kommissionen för jämlik hälsa
Ålder vid död efter utbildningsnivå
Medel
81.4
84.4
86.8
SD
13.7
11.5
10.3
Källa: SCB
Kommissionen för jämlik hälsa
Förklaringar till ojämlikhet i hälsa
• Ojämlikhet i hälsa uppkommer genom att de
förhållanden, villkor och miljöer (resurser)
som människor lever i skiljer sig påtagligt åt
för människor i olika sociala positioner
• Dessa resurser är sammankopplade och
ömsesidigt förstärkande, och samspelar
över hela livet
– Hälsa är därmed både en förutsättning för och ett
resultat av andra viktiga resurser (utbildning, arbete,
försörjning etc.)
– Dynamiska samspel, negativa / positiva spiraler
Kommissionen för jämlik hälsa
Förklaringar till ojämlikhet i hälsa (2)
• Skillnader i resurser ger inte bara skillnader
i risk för ohälsa – mottagligheten eller
motståndskraften skiljer sig också åt mellan
människor i olika sociala positioner
• Ojämlikhet i hälsa formas även av skillnader
i handlingsutrymme inom och mellan
sociala grupper
– Socialt bestämda handlingsmönster
– Brist på resurser tenderar att i sig påverka
människors beslut
Kommissionen för jämlik hälsa
Resurser inom sju livsområden
Vi lyfter fram sju livsområden där ojämlikhet i
villkor och möjligheter (resurser) är
avgörande:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Det tidiga livet
Kunskaper, kompetenser och utbildning
Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
Inkomster och försörjningsmöjligheter
Boende och närmiljö
Levnadsvanor
Kontroll, inflytande och delaktighet
Kommissionen för jämlik hälsa
Två vägar mot mer jämlik hälsa
1. Förslag riktade direkt mot de livsområden
vi pekat ut
– Åtgärder som skulle ge mer jämlika villkor och
möjligheter för människor i olika sociala positioner i
det tidiga livet, i skolan, i arbetslivet, inkomster etc.
2. Förslag som indirekt kan påverka jämlik
hälsa via styrning och uppföljning
– Åtgärder som skapar en bättre fungerande
infrastruktur för strategisk styrning och uppföljning av
det tvärsektoriella arbete för mer jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
2. Strategisk styrning och uppföljning
• Den befintliga folkhälsopolitiken – rätt tänkt
men ofullbordad – kommer strax
• Styrning och uppföljning mer generellt
– Budgetprocessers betydelse för strategiskt/långsiktigt
arbete
– Samordning och samverkan mellan berörda aktörer
– Offentlig upphandling som instrument för jämlik hälsa
– Tillgång på data och kunskaper om jämlik hälsa samt
strukturer för mer systematisk uppföljning och
utvärdering generellt
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
Varför behövs detta betänkande?
• Om arbetet för jämlik hälsa ska bli
framgångsrikt krävs
– Att det bedrivs brett över alla de livsområden (sektorer)
vi pekat ut
– Att det bedrivs på ett sätt som skapar medägarskap
– Att det bedrivs kontinuerligt, löpande och
systematiskt
– Att det har ett tydligt fokus på jämlikhet
• Att få det befintliga ramverket att fungera som
avsett är centralt för allt detta
– Och det ligger i uppdraget…
Kommissionen för jämlik hälsa
Förslagen utgår från analys av:
• Enkäter till samtliga kommuner,
landsting/regioner, länsstyrelser, samt 40
myndigheter på nationell nivå
• Rapporter från t.ex. FHI/FoHM, Statskontoret,
SKL
• Kommissionens breda dialog med berörda
aktörer
• Jämförelser med andra tvärsektoriella
områden och internationellt
Kommissionen för jämlik hälsa
Analys 1: Innehåll och process
• Otydligheter i målstrukturen
• Ensidigt fokus på några områden
– Bredd över alla målområden krävs om hälsoklyftorna
ska kunna slutas
• Varierande genomslag hos centrala aktörer
– Myndigheter aktiva i betydligt mindre grad än
kommuner och landsting
Kommissionen för jämlik hälsa
Analys 2: Aktörerna
• Samordning i RK är för svag
• Uppdrag till centrala myndigheter otydliga
– Gäller inte minst Folkhälsomyndigheten och
Länsstyrelserna
• Kommuner och landsting behöver mer stöd
• Uppföljningen har för lite fokus på jämlikhet
• Utvärdering och forskning måste utvecklas
Kommissionen för jämlik hälsa
Förslagen syftar till att skapa
• Tydligare mål med ett ökat fokus på jämlikhet
• Ett bredare angreppssätt
– Inkludera alla målområden tydligare
• En motor som driver arbetet kontinuerligt
– Löpande, långsiktigt, brett och dynamiskt i ett föränderligt
samhälle
• Aktiv involvering av relevanta aktörer/sektorer
– Främja ägarskap genom tydligare uppdrag och adekvat
kunskapsstöd
• En utvecklad uppföljning
– Jämförelser över tid, mellan samhällsnivåer och analys av
ojämlikhet, samt en utvecklad utvärdering och forskning
Kommissionen för jämlik hälsa
Förslagen i korta drag:
•
•
•
•
Ett nytt övergripande mål
Målområdena från 11 till 8
Ett löpande strategiarbete som ’motor’
Förstärkningar av strukturen centralt (RK)
– Internt, GD-grupp, Dialogforum
• Myndigheter får tydligare uppdrag
– Fohm ges tydligt uppdrag att ansvara för politiken
• Uppföljningen stärks, fokus på jämlikhet
– FoHM får i fortsatt uppdrag följa upp hälsan bland
personer med funktionsnedsättning
• Utredning om folkhälsolag, ansvar
Kommissionen för jämlik hälsa
Arbete med slutbetänkandet
• Övergripande resonemang
– Välfärdspolitikens möjligheter och begränsningar
– Ojämlikhet som central utmaning
• Generella styrfrågor
• Inspel till strategiarbete
– Principer, inriktning, konkreta förslag
• Ska levereras 31/5, men fortsatt arbete med
dialog tom oktober!
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
