För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Finsam-konferens Malmö 21 mars 2017 Laura Hartman, ledamot Kommissionen för jämlik hälsa Uppdraget – två delar • Analysera och lämna förslag Kommissionen för jämlik hälsa • Öka medvetenhet och engagemang Regeringens långsiktiga mål: ”De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Regeringens folkhälsopolitik syftar till att långsiktigt utjämna de skillnader som i dag finns mellan olika grupper. Hela befolkningen ska ha goda förutsättningar till en god hälsa.” Prop. 2015/16:1, Utgiftsområde 9, avsnitt 5.5, sid 111 Kommissionen för jämlik hälsa Kommissionens betänkanden Åtgärder för god och jämlik hälsa Slutbetänkande från Kommissionen för jämlik hälsa SOU 2017:XX För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017:4 Det handlar om jämlik hälsa Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete SOU 2016:55 Kommissionen för jämlik hälsa Kommissionen för jämlik hälsa Vad är ojämlikhet i hälsa? • ”Systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper med olika social position” • Vi skiljer mellan två delvis olika typer av ojämlikhet i hälsa – Hälsogradienten som skär genom hela samhället – Hälsoskillnader mellan grupper i utsatta eller marginaliserade positioner och den övriga befolkningen • Hur ser det ut i dagen Sverige? Kommissionen för jämlik hälsa Medellivslängd vid 30, 2015 Källa: SCB Kommissionen för jämlik hälsa Ålder vid död efter utbildningsnivå Medel 81.4 84.4 86.8 SD 13.7 11.5 10.3 Källa: SCB Kommissionen för jämlik hälsa Förklaringar till ojämlikhet i hälsa • Skillnad i resurser: förhållanden, villkor och miljöer • Dessa resurser är sammankopplade och ömsesidigt förstärkande, och samspelar över hela livet – Hälsa är därmed både en förutsättning för och ett resultat av andra viktiga resurser (utbildning, arbete, försörjning etc.) – Dynamiska samspel, negativa / positiva spiraler Kommissionen för jämlik hälsa Förklaringar till ojämlikhet i hälsa (2) • Skillnader i resurser ger inte bara skillnader i risk för ohälsa – mottagligheten eller motståndskraften skiljer sig också åt mellan människor i olika sociala positioner • Ojämlikhet i hälsa formas även av skillnader i handlingsutrymme inom och mellan sociala grupper – Socialt bestämda handlingsmönster – Brist på resurser tenderar att i sig påverka människors beslut Kommissionen för jämlik hälsa Resurser inom sju livsområden Vi lyfter fram sju livsområden där ojämlikhet i villkor och möjligheter (resurser) är avgörande: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Det tidiga livet Kunskaper, kompetenser och utbildning Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö Inkomster och försörjningsmöjligheter Boende och närmiljö Levnadsvanor Kontroll, inflytande och delaktighet Kommissionen för jämlik hälsa Två vägar mot mer jämlik hälsa 1. Förslag riktade direkt mot de livsområden vi pekat ut – Åtgärder som skulle ge mer jämlika villkor och möjligheter för människor i olika sociala positioner i det tidiga livet, i skolan, i arbetslivet, inkomster etc. 2. Förslag som indirekt kan påverka jämlik hälsa via styrning och uppföljning – Åtgärder som skapar en bättre fungerande infrastruktur för strategisk styrning och uppföljning av det tvärsektoriella arbete för mer jämlik hälsa Kommissionen för jämlik hälsa 2. Strategisk styrning och uppföljning • Den befintliga folkhälsopolitiken – rätt tänkt men ofullbordad – kommer strax • Styrning och uppföljning mer generellt – Budgetprocessers betydelse för strategiskt/långsiktigt arbete – Samordning och samverkan mellan berörda aktörer – Offentlig upphandling som instrument för jämlik hälsa – Tillgång på data och kunskaper om jämlik hälsa samt strukturer för mer systematisk uppföljning och utvärdering generellt Kommissionen för jämlik hälsa Kommissionen för jämlik hälsa Varför behövs detta betänkande? • Om arbetet för jämlik hälsa ska bli framgångsrikt krävs – Att det bedrivs brett över alla de livsområden (sektorer) vi pekat ut – Att det bedrivs på ett sätt som skapar medägarskap – Att det bedrivs kontinuerligt, löpande och systematiskt – Att det har ett tydligt fokus på jämlikhet • Att få det befintliga ramverket att fungera som avsett är centralt för allt detta – Och det ligger i uppdraget… Kommissionen för jämlik hälsa Förslagen utgår från analys av: • Enkäter till samtliga kommuner, landsting/regioner, länsstyrelser, samt 40 myndigheter på nationell nivå • Rapporter från t.ex. FHI/FoHM, Statskontoret, SKL • Kommissionens breda dialog med berörda aktörer • Jämförelser med andra tvärsektoriella områden och internationellt Kommissionen för jämlik hälsa Analys 1: Innehåll och process • Otydligheter i målstrukturen • Ensidigt fokus på några områden – Bredd över alla målområden krävs om hälsoklyftorna ska kunna slutas • Varierande genomslag hos centrala aktörer – Myndigheter aktiva i betydligt mindre grad än kommuner och landsting Kommissionen för jämlik hälsa Analys 2: Aktörerna • Samordning i RK är för svag • Uppdrag till centrala myndigheter otydliga – Gäller inte minst Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelserna • Kommuner och landsting behöver mer stöd • Uppföljningen har för lite fokus på jämlikhet • Utvärdering och forskning måste utvecklas Kommissionen för jämlik hälsa Förslagen syftar till att skapa • Tydligare mål med ett ökat fokus på jämlikhet • Ett bredare angreppssätt – Inkludera alla målområden tydligare • En motor som driver arbetet kontinuerligt – Löpande, långsiktigt, brett och dynamiskt i ett föränderligt samhälle • Aktiv involvering av relevanta aktörer/sektorer – Främja ägarskap genom tydligare uppdrag och adekvat kunskapsstöd • En utvecklad uppföljning – Jämförelser över tid, mellan samhällsnivåer och analys av ojämlikhet, samt en utvecklad utvärdering och forskning Kommissionen för jämlik hälsa Förslagen i korta drag: • • • • Ett nytt övergripande mål Målområdena från 11 till 8 Ett löpande strategiarbete som ’motor’ Förstärkningar av strukturen centralt (RK) – Internt, GD-grupp, Dialogforum • Myndigheter får tydligare uppdrag – Fohm ges tydligt uppdrag att ansvara för politiken • Uppföljningen stärks, fokus på jämlikhet – FoHM får i fortsatt uppdrag följa upp hälsan bland personer med funktionsnedsättning • Utredning om folkhälsolag, ansvar Kommissionen för jämlik hälsa Arbete med slutbetänkandet • Övergripande resonemang – Välfärdspolitikens möjligheter och begränsningar – Ojämlikhet som central utmaning • Generella styrfrågor • Inspel till strategiarbete – Principer, inriktning, konkreta förslag • Ska levereras 31/5, men fortsatt arbete med dialog tom oktober! Kommissionen för jämlik hälsa Kommissionen för jämlik hälsa