Mötesprotokoll 20070502

advertisement
Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS
Projektmöte 6
Datum:
2-3 maj 2007
Plats:
Scandic Star, Sollentuna
Agenda:
1. Nuläge och fortsatt arbete
2. Diskussion – utvecklingsområde Från utredning till beslut
3. Diskussion – utvecklingsområde Tidsredovisning – ersättning
4. Diskussion – utvecklingsområde Val av anordnare
5. Övrigt rörande förändringsförslag
6. Inledande kravanalys för tilltänkt IT-stöd
7. Fortsatt arbete
1. Introduktion; nuläge och fortsatt arbete




Utifrån senaste mötet har kommunernas synpunkter behandlats för att
revidera/precisera projektdokumentationen. En ny version av projektdokumentationen
skickades ut 2007-04-27.
Dokumentet diagnossammanfattning har lagts till i projektdokumentationen för de tre
utvecklingsområden som identifierats
Det primära fortsatta arbetet bör, i enlighet med ursprungliga mål och orsaker till
projektets tillkomst, vara att hitta lösningar på området tidsredovisning och ersättning,
men de andra två områdena bör också behandlas i fortsatt arbete
Projektet går nu in i en designfas. Under detta möte ligger fokus på att diskutera
lösningsförslag för de utvecklingsområden som identifierats i verksamhetsdiagnosen.
2. Diskussion –utvecklingsområde Från utredning till beslut
Åtgärdsförslag 1 - FK utvecklar rutiner för att förse kommun med information
löpande, främst med avseende på inkomna ansökningar, samt alla typer av
beslut.
Kommunen behöver få bättre information från FK om t ex ansökningar och beslut
(skall hamna omgående hos kommunerna). Detta behövs både vid fallet att kommunen
är utförare och/eller betalare. Gäller särskilt om en större del av beslutsansvaret finns
hos FK.
Kopplat till förändringsbehov Samspel mellan FK och kommun behöver förbättras och
klargöras.
Åtgärdsförslag 2 - FK utreder och fattar framledes alla beslut gällande personlig
assistans.
1(6)
Sambruk
www.sambruk.se
Kommunen är endast utförare (men handlägger även framledes LSS-beslut som ej rör
personlig assistans). Resurser för utredning/beslut måste följa med beslutsansvaret.
+Om FK fattade alla beslut skulle de troligen snabba upp beslutsprocessen.
+ Statligt ansvar (LASS), naturligt att beslut och utredning ligger tillsammans.
+ Möjlighet att bygga upp samlad kompetens
+ FK borde ha större möjlighet att fatta likformiga beslut; möjligheterna till revision
blir bättre.
+ Kan hanteras med gällande lagstiftning: Inkommen ansökan skickas vidare till FK.
Om det bara blir ett LSS-ärende clearas det ekonomiskt (kommun betalar FK för
utredning och fattar sitt LSS- beslut på FK:s utredning).
+ Små kommuner saknar ibland kompetens att utreda personlig assistans
(utredning/beslut av andra insatser enligt LSS är vanligare). Detta resulterar t ex i
inkonsekventa. vilket talar för detta förslag.
-Farhåga att personerna blir senare kända (först när beslutet fattas) för kommunerna.
Mindre tid att förbereda verkställigheten. Å andra sidan; varför behöver kommunen få
kännedom om beslutet före andra utförare.
- Kan bli dyrare för kommun (om FK gör utredning som i LSS-situation skall betalas
av kommunen)?
- Brist på kompetens hos FK, blir ingen snabb handläggning. Å andra sidan: Om det
blir beslut att de skall utreda får de se till att få kompetensen.
GG: Kräver att det finns samlad kompetens.
GG: Måste fungera med en allt mer centraliserad FK (tendenser att det går i den
riktningen).
Kopplat till förändringsbehov Undvik dubbelarbete avseende utredningar (kommun,
FK) samt Eliminera behov av avvaktansbeslut.
Åtgärdsförslag 3: FK delegerar/bemyndigar handläggare att fatta LASS-beslut
+Gör att ärendet slipper gå till nämnd för att beslut skall fattas, vilket innebär snabbare
beslut.
Kopplat till förändringsbehov Snabbare handläggning till LASS-beslut.
Åtgärdsförslag 4: FK inrättar rutiner för kontinuerlig uppföljning och
jämförelse mellan olika delar av landet
Det krävs en hög kompetens över alla landets Försäkringskassor – för att uppnå detta
krävs en kontinuerlig uppföljning och jämförelse. Detta blir särskilt vikigt om alla
assistansbeslut utreds av FK.
+ Om FK tar hand om alla beslut: FK borde ha större möjlighet att fatta likformiga
beslut; möjligheterna till revision blir bättre.
- Vi måste uttrycka oss respektfullt rörande FKs kompetens
Kopplat till Nyformulerat förändringsbehov: Ökad likformighet/rättssäkerhet med
avseende på tider, mindre avvikelser i beslut, likartade instrument o s v ... Hitta bättre
formulering – och uppdatera projektdokumentation.
3. Diskussion –utvecklingsområde Tidsredovisning – ersättning
Den huvudsakliga idén för detta utvecklingsområde är att frångå signaturer och ersätta
2(6)
Sambruk
www.sambruk.se
detta med fullmakter, samt kvalitetssäkrade IT-baserade rutiner för inrapportering och
kontroll av tid. Det skall finnas möjlighet att tydligt jämföra beslut, genomförandeplan/ schema och arbetad tid.
Åtgärdsförslag 5: Datafångst vid tidrapportering skall ske vid källan med stöd av
lämplig informationsteknik
Tidrapportering genom Lämpligt IT-stöd/medium, t ex handdator som används när
man går på och av assistansen. Detta genererar ett rikt underlag för olika typer av
rapporter, där t ex arbetad tid kan jämföras med arbetsplan/ genomförandeplan. ITstödet bör kunna differentiera mellan utförda assistansåtgärder och andra typer av
åtgärder (som skall finansieras på andra sätt).
+ mer kvalitetssäkrade underlag reellt sätt; ej enbart formellt sätt.
Kopplat till förändringsbehov Förbättrad kvalitetssäkring
Åtgärdsförslag 7 – Kommun (arbetsledare) får fullmakt av brukaren att
kontrollera/godkänna assistenternas redovisade timmar
Denna verifiering sker i dag av god man eller anhörig, som i praktiken omöjligen kan
ha tillräcklig kunskap för att granska tidredovisningen. Kommunförbundet har
kritiserat den nuvarande situationen; att god man signerar räkningar utan att ha
möjlighet att verifiera innehållet.
- Hur många brukare vill ha en kontroll? Om brukarna vill granska och signera varje
räkning blir det svårt för kommunen att komma ifrån detta!
Kopplat till förändingsbehov Förenklad hantering från tidrapport till räkning.
Åtgärdsförslag 8: Framtida IT-stöd bör ge stöd för integration med lönesystem,
ekonomisystem och omsorgssystem
Åtgärdsförslag 9: FK vidareutvecklar systemet med stickprover i stället för att
begära signering av alla räkningar
FK bör utgå från att anordnare sköter sig och göra stickprover för att se till att olika
anordnare sköter sig.
Kopplat till förändringsbehoven Samspel mellan FK och kommun behöver förbättras
och klargöras, samt Förenklad hantering från tidrapport till räkning.
Åtgärdsförslag 10: IT-stödet bör ge möjlighet att skicka komplett,
kvalitetssäkrad räkning till FK efter ca 7-10 dagar.
+ FK utbetalar efter faktisk tid, ej schablon/preliminärt
+ Bättre kontroll
- Osäkert om kommun kan ha olika rutin för olika anordnare
- Kan försämra likvididet (pengar i efterskott – nuvarande system ger en preliminär
betalning till kommun (t ex 20/4) innan löner betalas ut (t ex 25/4)).
Kopplat till förändringsbehov Förenklad hantering från tidrapport till räkning.
3(6)
Sambruk
www.sambruk.se
4. Diskussion –utvecklingsområde val av anordnare
Åtgärdsförslag 11: Utveckla en kanalstrategi för brukarkommunikation
..för hur olika kanaler (t ex webb, pappersutskick, et cetera) kan nyttjas för att tydligt
kommunicera tidrapporter till brukare och godman.
Åtgärdsförslag 12: FK bör ta ett ansvar vad gäller hur det skall gå till att
övergå/byta från en anordnare till en annan.
Det bör formuleras som ett krav på FK att utveckla/förbättra sitt regelverk på denna
punkt.
Kopplat till förändringsbehov Förtydliga avtalets (anordnare-klient) status i relation
till aktörerna (anordnare, klient, FK)
Åtgärdsförslag 13: Tjänsteorienterad design av kommunens information till
medborgarna inom LSS/LASS-området
Ett exempel som diskuerades var kommunens informationsansvar när brukaren väljer
att anordna assistans i egen regi. Frågan är särskilt relevant i samband med nya
informations- och kommunikationstjänster såsom en utveckling av en eTjänst inom
ramen för detta projekt.
Kopplat till förändringsbehovet Klargöra kommunens informationsroll avseende
assistans.
Åtgärdsförslag 14: Länka från webbplats till icke-kommersiella föreningar/organ
– t ex assistanskoll.se och IFA – som har information och jämförelser av olika
anordnare.
+ Rik information till brukare utan att ta ställning till kvalitet hos enskilda privata
anordnare
- Ej politiskt sanktionerat i alla kommuner
Kopplat till förändringsbehov Bättre information om alternativa anordnare till
klienter inför val
Åtgärdsförslag 15: Kommunen kan finnas med i jämförelser (t ex den på
assistanskoll) för att kunna jämföras med andra aktörer.
+ Ökad jämförbarhet / bättre beslutsunderlag för brukaren i sitt val av anordnare
- Ej politiskt sanktionerat i alla kommuner?
Kopplat till förändringsbehov Bättre information om alternativa anordnare till
klienter inför val
5. Övrigt rörande förändringsförslag
- Reflektion: FK:s förordning (vägledning?) uttrycker att assistansberättigad eller god
man/företrädare skall signera räkning.
- Försäkringskassan borde kunna hantera ”Jojandet” av pengar så att det görs avdrag
på ersättning till kommunen i stället för att kommunen får en faktura på första 20h. I
4(6)
Sambruk
www.sambruk.se
nuläget får kommunen varje månad 80 kuvert (t ex) från försäkringskassan med
utbetalningar för varje brukare.
- Information från Skellefteå, som har kommit långt vad gäller förnyad förvaltning
med IT-stöd: ”Vi använder ProCapita. Där fattas beslut och verkställs. Sen går info till
intraphone (levererat av TietoEnator) som vi kör som inrapporteringssystem. Insatstid
kan rapporteras via telefon (mobil eller vanlig). De ringer när de kommer och ringer
när de går. I dagsläget finns bara ”insatstid”, ingen åtskillnad mellan olika typer. Vi
vill framöver kunna ha någon form av aktivitetskod man kan knappa in när man ringer
för att skilja olika aktivitetstyper åt. Då har man X antal dagar på sig efter insats att
efterjustera, rapportera, granska. Detta ses över av löneadministratörer (de gör
räknarna till FK) som skickas till brukaren för underskrift. Därefter går det till FK.
Utförd assistanstid (3059:an) finns i systemet så att den kan ges till FK vid förfrågan.
Tiden registreras i ProCapita så arbetsledaren kan se hur mycket som förbrukas och
jämföra detta med insatsbeslut/genomförandeplan. Steg 1 – insatstid i intraphone. Steg
2 – koppling mot verksamhetssystem. Steg 3 – Koppling mot lönesystem (påbörjas i
höst). Steg 4 – koppling mot försäkringskassan (”det hoppas vi att ni ska lösa”).
Värdering: Det har funkat bra, men det har strulat. Upphandling klar i maj 2005.
Utbildningen påbörjades på hösten 2005. Inrapportering påbörjades december 2005.
Vi har kört skarpt 1,5 år – det har börjat flyta rätt bra men det är inte 100% än.
Problemet är datan som ska flyta mellan systemen. Inrapporteringen från assistenterna
fungerar bra, men integrationen mellan systemen strular fortfarande. Det fanns inget
när vi började, så vi har liksom utvecklat hela tiden. Det dyker upp nya saker eftersom
och man ställer nya krav hela tiden. Intraphone har varit bra att samarbeta, de vill få
ett gott rykte.”
- Umeå har en kravspecifikation som ligger på nätet. Denna kan vara värd att
undersöka närmare.
- TietoEnator har gjort en integrationsmodul mellan intraphone och ProCapita.
- Erfarenhet från t ex barnomsorg: Svårt att få till stånd förändringar i
verksamhetssystemen. Verkar rimligt att försöka lägga in ny logik i nyutvecklade
verktyg, som ju i högre omfattning kommer att bygga på öppna standarder.
- Hur ser framtiden ut – länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet? Kvalitetssäkring av
anordnare?
- Problem: FK ifrågasätter/begrundar/granskar kommunens utredningar och utlåtanden
(t ex läkarintyg, arbetsterapeutintyg) som beställts av kommunen
- Problem: Försäkringskassans informationsroll i förhållande till kommunens är
otydligt
-Problem: Det finns ingen möjlighet att se, i fallet att en brukare byter anordnare, hur
många timmar de ”förbrukat”.
- Av de ansökningar som kommer in blir flest LASS-beslut (bedömning: ca 90%), en
mindre del LSS-beslut (ca 10%). Prognosen/sannolikheten att ett nytt ärende är ett
LASS-ärende är väldigt hög. Trots detta är det så att kommunen initierar de flesta
utredningar.
5(6)
Sambruk
www.sambruk.se
- Försäkringskassan skall följa den nya regionindelningen. Vad får detta för
konsekvenser för LSS/LASS-verksamheten?
- Hur långt sträcker sig kommunens (eventuella) ansvar/skyldighet att stötta den som
vill bli egen utförare? Kommunen är skyldig att bistå med sådan hjälp han/hon
efterfrågar i sitt arbetsgivaransvar. Kristiandstad: T ex nån som vill ha
uppsägningsblanketter, hur går det till, hur lång tid ... Ett annat exempel på en fråga
rörde att en assistent brutit mot sekretesslagstiftningen och en brukare frågade hur
denne skulle hantera detta.
Assistanskoll
- Gäller i nuläget bara Skåne
- Tillhandahåller strukturerad jämförelse mellan olika leverantörer, den enskilde kan
själv avgöra vilken som passar bäst
- Varför finns inte kommunen med i jämförelsen på www.assistanskoll.se?
- Olika politiska ståndpunkter ( t ex Kristianstad gav exemplet att de föredrar att
privata utförare gör jobbet )
6. Inledande kravanalys för tilltänkt IT-stöd
Se samverkansgraf samt dokumentanalys som biläggs detta protokoll.
7. Fortsatt arbete
a. Kommunerna tar fram / skriver ut schema för två brukare: i) ett ”typiskt” och
ii) ett komplext (t ex med flera samtidiga assistenter och dygnetrunt-assistans).
Detta skickas till Gunilla, som vidarebefodrar till Jonas & Göran.
b. Kommunerna granskar rapporten/projektdokumentationen som skickades ut
dagarna innan dygnsmötet (v0.5) och kommunicerar synpunkter på nästa möte.
c. GG, GH och JS har i uppdrag att sammanställa en rapport med
verksamhetsdiagnosen, bestående av två delar: 1. Beskrivning (text) av
projektets bakgrund, mål, et cetera samt 2. Projektdokumentationen. Detta
material blir en viktig milstolpe i projektet och är bra för förankring i
hemkommuner, marknadsföring av projektet gentemot myndigheter o s v
d. Forskarna har i uppdrag, om tid finnes, att börja utarbeta en s k mockup / lofiprototyp inför nästa gång. Detta är inledande skisser kring hur skärmdokument
och rapporter i systemet skulle kunna se ut. Denna typ av skisser är normalt
sätt ett väldigt effektivt sätt att konkretisera möjligheterna som finns med
tilltänkta IT-stöd, och därmed utgör de instrument för goda diskussioner i
samband med kravanalys.
e. En agendapunkt för nästa möte är att granska schemadokumenten som
omnämns i punkt 7a.
6(6)
Sambruk
www.sambruk.se
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards