Anatomi-Fysiologi
Fundamentals of Anatomy and
Physiology (8. uppl.), kap. 4:
The Tissue Level of Organization
Dick Delbro
Vt-11
4-1 Histologi är vävnadslära
• Kroppen består av ca. 200 olika
celltyper.
• Olika celltyper jobbar tillsammans –
samverkar.
• Celler samlas i lager – vävnad.
• Läran om olika vävnader: Histologi.
• Kroppen består av 4 olika vävnader:
Epitel, stödjevävnad, muskelvävnad,
nervvävnad.
4-2 Epitel: Allmänt
• Epitel täcker kroppens yttre ytor
(huden) och inre ytor (mag-tarmkanal,
luftvägar, urinvägar-genitalia,
brösthåla, bukhåla, hjärnans inre
hålrum, blodkärlens inre, hjärtats rum).
• Epitel bygger upp körtlar – strukturer
som producerar vätska och däri lösta
ämnen. Exempel: Bukspottskörteln
(bikarbonat + enzymer).
4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Olika
egenskaper hos epitelceller
• Cellerna är bundna tätt tillsammans med
cellförbindelser (junctions).
• Cellerna är polariserade med en apikal, och
en basal yta.
• Cellernas basala yta binder till ett
basalmembran (produceras av epitelcellen
och av underliggande stödjevävnad).
• Cellerna saknar blodkärl – försörjs från
omgivningen.
• Cellerna kan nybildas (regenerera)
4-2 Epitel: Allmänt (forts.)
4 viktiga funktioner hos epitel
• Funktion 1: Epitel skyddar yttre och
inre ytor från mekanisk skada,
uttorkning, kemisk eller biologisk
skada.
4-2 Epitel: Allmänt (forts.)
4 viktiga funktioner hos epitel
• Funktion 2: Epitelet utgör en barriär –
allt som kommer in i kroppen eller
lämnar kroppen måste passera över
epitelbarriären. Barriären har ofta
selektivitet – kan skilja på olika typer av
ämnen. Barriären kan ofta regleras av
olika signalmolekyler.
4-2 Epitel: Allmänt (forts.)
4 viktiga funktioner hos epitel
• Funktion 3: Epitelet har ofta
”känselförmåga” och reagerar på yttre
och inre signaler. Specialform:
Neuroepitel (lukt, smak, syn, hörsel,
jämvikt).
4-2 Epitel: Allmänt (forts.)
4 viktiga funktioner hos epitel
• Funktion 4: Epitel som producerar
sekretion: Körtelceller. Dessa är
insprängda bland vanligt epitel. Ibland
är körtelcellerna samlade till en körtel
som frisätter sekretionsprodukt
antingen via en utförsgång, eller direkt
till blodbanan.
4-2 Epitel: Allmänt (forts.)
Strukturella specialiseringar som
skiljer epitelceller från andra
kroppsceller
• 1. Polaritet: Apikal del; basolateral del.
• 2. Mikrovilli – finns ofta i absorptivtsekretoriskt epitel (t. ex. magtarmkanalen).
• 3. Cilier – finns i cilierat epitel (t. ex.
luftvägarna).
Fig. 4-1
4-2 Epitel: Allmänt (forts.)
Hur upprätthålls epitelets
barriärfunktion? – Intercellulära
förbindelser (junctions)
• Celladhesionsmolekyler binder till
varandra och till hyaluronsyra i
extracellulärmatrix.
• Tre viktiga junctions: 1. Tight junction.
2. Gap junction. 3. Desmosom.
Fig. 4-2
4-2 Epitel: Allmänt (forts.)
Reparation av epitel
(regeneration)
• Åstadkoms av stamceller som ligger
nära basalmembranet.
4-3 Epitel: Cellens form och antalet cellager
bestämmer klassifikation av epitel
Fig. 4-3
Fig. 4-4
Fig. 4-5
4-3 Epitel:
Körtelepitel
• Endokrina och exokrina körtlar.
4-4 Stödjevävnad
• Består av specialiserade celler
inbäddade i extracellulärmatrix
(proteinfibrer i grundsubstans).
• Uppgifter: Stomme för kroppen,
transport av vätska, skydd för känsliga
organ, energiförråd, skydda kroppen
från invaderande mikroorganismer.
4-4 Stödjevävnad (forts.)
•
-
Var finns stödjevävnad?
Basalmembran.
Bindväv.
Brosk.
Ben.
Fettväv.
Blod.
4-4 Celltyper i stödjevävnad
-
Fibroblaster.
Adipocyter.
Mesenkymala celler: Stamceller.
Melanocyter.
Mastceller.
Immunceller (lymfocyter, plasmaceller,
makrofager, med flera), andra
blodceller.
4-4 Fibrer i stödjevävnad
• Kollagena fibrer bygger upp ledband
och senor.
• Retikulära fibrer bygger upp ett nätverk
där ”organcellerna” ordnar sig.
• Elastiska fibrer: Bidrar till eftergivlighet
i en vävnad.
4-4 Stödjevävnad: Fettväv
• Vitt fett.
• Brunt fett.
Fig. 4-10
4-4 Stödjevävnad: Blodet
• Blodplasma.
• Celler.
Fig. 4-12
4-4 Stödjevävnad: Lymfa
4-5 Stödjevävnad:
Brosk och ben - Brosk
•
•
-
Kondrocyter i matrix, inga blodkärl.
Typer av brosk:
Hyalint brosk (i t. ex. leder).
Elastiskt brosk (i t. ex. ytterörat).
Fibröst brosk (trådbrosk; i t. ex. leder).
Fig. 4-14
4-5 Stödjevävnad:
Brosk och ben - Ben
• Osteocyter i matrix bestående av
kalciumsalter och kollagena fibrer.
Fig. 4-15
4-6 Membraner: Fysiska
barriärer. Fyra typer.
• Alla typer består av epitel och
stödjevävnad.
- Mukösa membraner: Täcker lumen
(=håligheten) i hålrum. Exempel:
Tarmen.
- Serösa membraner: Täcker
kroppshålor. Exempel: Bukhinnan.
- Kutana membranet.
- Synovialmembraner.
Fig. 4-16
4-7 Stödjevävnaden utgör
kroppens inre stomme,
organiserad i fascior. Tre typer
av fascior.
• 1. Subkutis = hypodermis=
underhuden.
• 2. Djupa fascian: Omger t. ex. skelettmuskler och tränger in i senan.
• 3. Subserösa fascian.
Fig. 4-17
4-8 Tre typer av muskelvävnad
• 1. Skelettmuskulatur.
• 2. Hjärtmuskulatur.
• 3. Glatt muskulatur.
Fig. 4-18
4-9 Nervvävnad reagerar på
stimuli och leder elektrisk
aktivitet i kroppen
Fig. 4-19
4-10 Kroppens reaktion på
vävnadsskada är bl.a.
inflammation och regeneration
Fig. 4-20
Läs själv igenom
sammanfattningen av de olika
organsystemen (s. 148-155)
