FULLMÄKTIG EERO LUOMALA M.FL: MOTION OM DAGVERKSAMHET OCH
PERSONLIGA HJÄLPARE FÖR HANDIKAPPADE
Stfm 28.1.2008 § 12
Motionen:
Bilaga § 12
Beslut
Stadsfullmäktige:
Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att
remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning.
_____
Stst 4.2.2008 § 52
Motionen:
Bilaga § 52
Förslag
Stadsdirektören:
Stadsstyrelsen sänder ärendet till socialnämnden, dagvårdsoch utbildningsnämnden samt till Malmska hälso- och
sjukvårdsområdet för utlåtande. Motionen granskas uttryckligen
utifrån en förebyggande och mångprofessionell synvinkel.
Beslut
Stadsstyrelsen:
Stadsstyrelsen godkände förslaget.
________
Son 21.5.2008
Bilaga: A
Avdelningschefen för serviceavdelningen:
I västländerna uppskattar man i allmänhet att 10 % av
befolkningen är handikappade och/eller långtidssjuka.
Procenttalets storlek beror naturligtvis på vem man räknar som
handikappad och/eller långtidssjuk. Siffran kan lätt vara högre
än 10 %.
Om man tillämpar ovanstående uppskattning på Jakobstads
befolkningsantal, kommer man till att antalet handikappade
grovt räknat kan antas vara ca 1.900 personer.
Åt vem skall man ordna dagverksamhet?
Enligt 2 § handikappservicelagen tillämpas
handikappservicelagen på personer, som på grund av skada
eller sjukdom under långa tider har särskilda svårigheter att
klara av de funktioner som hör till normal livsföring.
Skadan eller sjukdomen kan vara fysisk eller psykisk.
I 2 mom. av den nya paragrafen 8 b i handikappservicelagen
definieras åt vem man skall ordna dagverksamhet.
Dagverksamhet skall ordnas åt person i arbetsför ålder, som
får sin huvudsakliga försörjning av förmåner som beviljas på
grund av sjukdom eller arbetsoförmåga.
Till den här delen motsvarar definitionen den definition som
finns i § 27 e socialvårdslagen och som beskriver vem som har
rätt till arbetsverksamhet, dvs. en arbetsoförmögen, gravt
handikappad person.
Dessutom förutsätts att personen har ett mycket svårt
funktionshinder.
Kommunen är skyldig att ordna dagverksamhet, om
funktionshindret är så svårt att det hindrar klienten att delta i
den arbetsverksamhet som avses i socialvårdslagen.
Funktionsförmågan kan vara kraftigt nedsatt, t.ex. som en följd
av en hjärnskada eller en samverkan mellan flera olika skador
eller sjukdomar.
Den största enskilda gruppen inom handikappomsorgen är de
personer som har ett synnerligen svårt mentalvårdsproblem,
t.ex. kronisk schizofreni.
Avsikten med lagreformen är att förbättra livskvaliteten genom
att stöda den öppna vården och på så vis minska perioderna
på anstalt. Det här har också socialcentralen i Jakobstad satsat
på.
För varje klient görs en kartläggning av funktionsförmågan och
servicebehovet i samband med uppgörandet av en serviceplan,
och då bedöms också möjligheterna att delta i
arbetsverksamhet eller dagverksamhet.
Enligt handikappservicelagen är avsikten med
dagverksamheten att stödja den handikappade att klara sig
självständigt och att främja sociala kontakter.
Dagverksamheten kan omfatta t.ex. matlagning, motion,
samtal, utfärder, skapande verksamhet samt träning av sociala
färdigheter.
Avsikten med dagverksamheten är inte att producera föremål
som går att sälja, och deltagarna får ingen ersättning.
Dagverksamheten skall ordnas utanför klientens hem, men den
kan också ordnas i särskilda utrymmen i anslutning till
serviceenheten. Transporter och måltider, som ingår i
dagverksamheten, är inte avgiftsfria enligt lag.
I Jakobstad erbjuds dagverksamhet också t.ex. av Ahlgården,
som upprätthålls av Contact r.f, samt av det psykiatriska
vårdhemmet vid MHSO. Ingen klient som har anhållit om rätt att
delta i dagverksamhet har fått avslag.
Arbetsverksamhet:
Den arbetsverksamhet som avses i socialvårdslagen omfattar
arbetsliknande verksamhet som bevarar och främjar
funktionsförmågan. För arbetet kan utbetalas flitpenning eller
annan motsvarande ersättning.
Socialväsendet/handikappomsorgen i Jakobstad sysselsätter
för närvarande ca 50 personer på sådana öppna skyddade
arbetsplatser som avses i socialvårdslagen, § 27 e.
De sysselsatta är personer vars skada eller sjukdom kan vara
fysisk eller psykisk.
För att placeringen i arbete skall lyckas, förutsätter det en
handledare som aktivt deltar i inlärningen i arbete samt
fortgående följer upp och ger stöd.
Personerna har placerats på öppna skyddade arbetsplatser i
huvudsak inom den privata sektorn.
Personlig hjälpare
En personlig hjälpare är en stödform som beviljas med stöd av
handikappservicelagen åt en handikappad för att han/hon skall
klara av de funktioner som hör till normal livsföring.
En hjälpare beviljas åt handikappade som i mycket hög grand
behöver hjälp av en annan person för att klara av de dagliga
sysslorna som hör till ett normalt liv hemma och utanför
hemmet, t.ex. att uträtta ärenden, studera, delta i
fritidsintressen och socialt umgänge.
Avsikten med kommunens ekonomiska ersättning är att den
handikappade själv skall avlöna sin hjälpare. Systemet med
hjälpare betonar den handikappades egen valfrihet,
självständighet och möjlighet att få hjälp på ett smidigt sätt.
Systemet förutsätter att den handikappade kan fungera som
arbetsgivare och i viss mån ta egna initiativ.
Kommunens ersättningsskyldighet omfattar lönekostnader,
arbetsgivarens lagstadgade avgifter och ersättningar samt
andra skäliga direkta utgifter som hjälparen ger upphov till.
Lagen förutsätter också att kommunen vid behov handleder
och ger den handikappade råd i frågor som berör
arbetsförhållandet och andra skyldigheter som arbetsgivaren
har. I praktiken bör den handikappade själv kunna fungera som
arbetsgivare.
När den handikappade fungerar som arbetsgivare bör man
beakta att arbetsgivaren skall iaktta de ovillkorliga
arbetsrättsliga normer och bestämmelser som gäller för
arbetsförhållanden. När arbetsavtalet ingås, bör man fästa
uppmärksamhet vid att uppgifterna definieras, vid avlöningen
och andra villkor i arbetsförhållandet. Dessa bör gärna skrivas
in speciellt noggrant i arbetavtalet. Kommunen kan inte
bestämma hjälparens arbets-uppgifter och inte bestämma var
arbetet utförs, utan det kan enbart arbetsgivaren, dvs. den
handikappade.
Hjälparen har rätt att av sin arbetsgivare kräva de ersättningar
som baserar sig på lagen och arbetsavtalet. Om de här
ersättningarna försummas eller om de inte erläggs på tillbörligt
sätt, kan det i sista hand betyda att arbetsförhållandet hävs
samt eventuella anspråk på basis av det ingångna avtalet.
Systemet med personlig hjälpare är i teorin bra, men i praktiken
är det ett system som inte fungerar väl. Det är ingen lätt uppgift
att fungera som arbetsgivare utan det kräver mycket av
personen ifråga.
Det är synnerligen ovanligt att en handikappad är villig att påta
sig den uppgiften.
Det är mycket svårt att hitta en personlig hjälpare, eftersom det
är fråga om en låglönebransch och uppgiften ofta är begränsad
till 20 h/mån.
En annan sak som försvårar den handikappades situation är att
personliga hjälpare ofta avbryter sitt arbetsförhållande, och den
handikappade blir då tvungen att byta hjälpare.
Eftersom den handikappade inte förmår fylla alla lagstadgade
uppgifter som en arbetsgivare har, såsom löneräkning,
försäkringar m.m. har socialväsendet erbjudit hjälp med de här
uppgifterna. För närvarande sköter socialväsendets kanslist om
löneräkningen åt 10 handikappade personer och ser till att alla
försäkringar är up-to-date. Ett annat alternativ är att de här
uppgifterna överförs på en privat redovisningsbyrå.
De problem som uppstått i anslutning till systemet med
personliga hjälpare har uppmärksammats på riksnivå, och i
januari 2008 inledde SoNet Botnia i Österbotten ett projekt som
syftar till att utveckla systemet med personliga hjälpare.
Handikappomsorgen i Jakobstad har ca 800 klienter. Om 100
av dem fyller kriterierna för en personlig hjälpare och om de
beviljas 20 h/mån/pers, innebär det ett tilläggsanslag på
360.000 €/år i budgeten för handikappomsorgen.
(20 h x 12 månader x 100 personer x 15 €)
Förslag
Socialdirektören:
Socialnämnden sänder ovanstående beredning som sitt
utlåtande angående motionen om dagverksamhet och
personliga hjälpare för handikappade.
Delges:
Stadsstyrelsen
Beslut
Socialnämnden:
Förslaget godkändes.
