Psykopatologi 091215 - Ping Pong

Psykopatologi
Sjukgymnastutbildningen ht-09
Jan Bergström
Leg psykolog
Ångestenheten, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Psykiatri Nordväst,
SLSO
Doktorand
Centrum för psykiatriforskning, Inst för klinisk neurovetenskap,
Karolinska Institutet
1
Ångestenheten & Internetpsykiatri
  Ångestenheten
  Psykiatri Nordväst, Karolinska sjukhuset Solna
  KBT-behandling för ffa tvångssyndrom, dysmorfofobi (Body
Dysmorphic Disorder, BDD), samt i viss utsträckning andra
ångestsyndrom
  www.internetpsykiatri.se
  KBT-behandling via Internet för att öka tillgänglighet
  Paniksyndrom, depression, social fobi
  Forskningsprojek: tIrritable Bowel Syndrom (IBS), hälsoångest
/hypokondri
Psykopatologi?
Jan
Bergstr
1
Kriterier för störning/sjukdom
  Atypiskt; att vara eller bete sig annorlunda
  Störande; omgivningen måste uppleva ett problem
  Maladaptivt; skadligt för personen själv eller andra
Vad orsakar en störning?
- Den biopsykosociala modellen
Biologiska faktorer
Gener, fysiologi, biokemi
Psykologiska faktorer
Individens inlärningshistoria
Sociokulturella faktorer
Samhälleliga-, kulturella mönster, vad är normalt?
Diagnos
  ”Dia-” = dela/särskilja; ”-gnos” = kunskap, ”gnosis”
  Diagnoser är kategorier
  En kategori måste kunna operationaliseras
  Specificitet - kategorierna får inte överlappa för mycket
  Sensitivitet - kategorierna får inte vara för smala
  Syfte;
  Underlätta kommunikation
  Underlätta forskning och behandling
2
DSM IV
  DSM IV = Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders,
4th edition
  Teori-obundet klassifikationssystem
  Klassificering sker ej efter teoretiskt antagen orsak
DSM IV (2)
  Syndromklassifikation
  ”Att uppfylla minst X antal kriterier av Y möjliga under minst Z
veckor/månader”
  Viktigt!
  Generalkriterium:
”Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i
arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden”.
DSM IV (3)
  Multiaxial beskrivning
  Axel I; Kliniska syndrom
  Axel II; Personlighetsstörningar och utvecklingsstörning
  (Axel III; Allmänna medicinska tillstånd)
  (Axel IV; Psykosociala problem)
  (Axel V; Global funktionsskattning)
3
Axel I
  Ångestsyndrom
  Förstämningssyndrom
  Schizofreni och andra psykotiska syndrom
 
 
 
 
 
Somatoforma syndrom
Dissociativa syndrom
Sexuella störningar och könsidentitetsstörningar
Ätstörningar
Sömnstörningar
Ångestsyndrom
 
 
 
 
 
 
 
Paniksyndrom (med/utan agorafobi)
Specifika fobier
Social fobi
Tvångssyndrom
Posttraumatiskt stressyndrom
Generaliserat ångestsyndrom
(Hypokondri/hälsoångest)
11
Panikattack
  Plötslig våg av rädsla där minst 4 av följande symtom når
kulmen inom 10 min:
4
Paniksyndrom med/utan agorafobi
  Paniksyndrom definieras som:
  Upprepade panikattacker
  Förväntansångest
  Undvikande (om mycket starkt = agorafobi)
  Agorafobi
  Rädsla för platser och situationer som är svåra att ta sig ifrån, eller
svåra att få hjälp i i det fall man får en panikattack, och som man
därför undviker
Paniksyndrom med/utan
agorafobi (2)
 
 
 
 
Livstidsprevalens 2-3%
Komorbid agorafobi: 22%-58%
Kvinnor:Män = 2-3:1
Debut genomsnitt: 25 år (bimodal spridning)
Specifika fobier
  Djurfobier (ex. hund, spindlar, ormar)
  Blod/injektionsfobi (vanlig reaktion: svimning)
  Specifika situationer (ex. buss, tåg, tunnlar, broar, hissar,
flygresor, bilresor, trånga utrymmen)
  Övriga (ex. höjdfobi, åskfobi, kräkfobi, clownfobi)
5
Specifika fobier (2)
  Livstidsprevalens 10-12%
  Kvinnor:Män = 1.5-2:1
Social fobi/ångest
  SAD (Social Anxiety Disorder)
  Uttalad och bestående rädsla för att social situation ska bli
förudmjukande / pinsam
  Exponering för social situation framkallar ångest
  Undvikande, lidande / nedsatt funktion
  ”Generaliserad” eller ”specifik”
Social fobi/ångest (2)
  Livstidsprevalens 5-15%
  Kvinnor:Män = 1.5:1
  Debut vanligtvis i barndom/tonår
6
Tvångssyndrom
  OCD (Obsessive Compulsive Disorder)
  Tvångstankar/obsessioner (ångest)
T.ex:
  smuts/smitta
  katastrofer/misstag
  aggressiva/orsaka skada
  religiösa/sexuella tvångstankar
  magiska tankar
  Tvångshandlingar/kompulsioner (ångest)
T.ex:
  tvätta händer, duscha, städa
  kontrollera/repetera
  mentala ritualer (ex. resonera med sig själv, räkna, upprepa)
Tvångssyndrom (2)
 
 
 
 
 
Insikt kan vara sviktande
Livstidsprevalens 2-3%
Kvinnor:Män = 1:1
Debut vanligtvis i barndom/tonår
Besläktat med tvångssyndrom är: (”OCD-spektrum”)
  Trichotillomani
  BDD (”Body Dysmorphic Disorder”) = dysmorfofobi
  Tourettes syndrom/tics
Posttraumatiskt stressyndrom
  PTSD (Post Traumatic Stress Disorder)
  Trauma (död, allvarlig skada, hot)
  Återupplevande (”flashbacks”)
  tankar, drömmar, minnesbilder
 
 
 
 
Undvikande av stimuli
”Själslig avtrubbning”
Överspändhet
Livstidsprevalens c:a 8%
7
Generaliserat ångestsyndrom
  GAD (Generalized Anxiety Disorder)
  Överdriven rädsla och oro inför ett flertal händelser eller
aktiviteter (minst 6 mån.)
  Vanliga teman:
  partner, barn, arbete, ekonomi
  Livstidsprevalens: c:a 5%
  Kvinnor:Män = 2:1
Generaliserat
ångestsyndrom (2)
  Minst 3 av följande symtom:
  Rastlös
  Lätt bli uttröttad
  Koncentrationssvårigheter/”tom i huvudet”
  Irritabel
  Muskelpspänning
  Sömnstörning
Axel I
  Ångestsyndrom
  Förstämningssyndrom
  Schizofreni och andra psykotiska syndrom
8
Egentlig depression
  Depressionsepisod; minst 5 av följande under 2 v:
  Nedstämdhet
  Anhedoni (minskat intresse / glädje för aktiviteter)
  Minskad / ökad aptit
  Sömnstörning
  Psykomotorisk hämning / agitation
  Svaghetskänsla / brist på energi
  Känslor av värdelöshet / skuld
  Minskad koncentrationsförmåga
  Återkommande tankar på döden/självmordstankar
Egentlig depression (2)
  Enstaka episod eller recidiverande (återkommande)
  Livstidsrisk 25-50% kvinnor, 12-25% män
  Övriga former:
  med psykotiska symtom
  kronisk (depressionsepisod minst 2 år)
  med melankoli (mycket djup depression)
  med postpartumdebut (efter förlossning)
Andra förstämningssyndrom
  Dystymi
  långvarigare ”lindrigare” depression (nedstämd flertalet dagar i
minst två år)
  Bipolär störning (”manodepressivitet”)
  mani (grandiositet, ökad aktivitet, minskat omdöme, ”snabba”
tankar)
  depressivitet
  livstidsrisk 1 %, starkt genetiskt orsakssamband
27
9
Axel I
  Ångestsyndrom
  Förstämningssyndrom
  Schizofreni och andra psykotiska syndrom
Schizofreni
  Inte ”multipel personlighet”!
  ”Positiva” symtom
  Vanföreställningar
  Hallucinationer
  Desorganiserat tal
  Desorganiserat beteende
  ”Negativa” symtom (liknar depression)
  Affektiv avflackning
  Viljelöshet
Schizofreni (2)
 
 
 
 
Livstidsrisk 1%, ingen könsskillnad
Debutålder 16 - 30 år
Undergrupper:
Kraftigt genetiskt orsakssamband, men det räcker inte för att
helt förklara insjuknande
10
Schizofreni (3)
  Genetik/fysiologi  miljö/stressfaktorer
Sjuk
Genetik/
fysiologi
Frisk
Stress
Axel II Personlighetsstörningar
  Präglar hela personen
  Kognitioner (tankar, tolkningar av omvärlden)
  Affektivitet (intensitet, rimlighet i känslor)
  Mellanmänskligt samspel
  Impulskontroll
  ”Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka
åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder”
Axel II Personlighetsstörningar (2)
  Kluster A: udda , excentriska (”mad”)
  Paranoid ps, Schizoid ps, Schizotyp ps
  Kluster B: emotionella, impulsiva, oförutsägbara (”bad”)
  Borderline ps, Antisocial ps, Histrionisk ps, Narcissistisk ps
  Kluster C: ängsliga, rädda (”sad”)
  Fobisk ps, Osjälvständig ps, Tvångsmässig ps
11
Borderline personlighetsstörning
  Instabilitet i mellanmänskliga relationer (skiftar mellan "svart och
vitt")
  ”Identitetsstörning” (bl.a. negativ självbild)
  Emotionell instabilitet
  Impulsivitet
  Självskadebeteende, självmordsförsök
Borderline personlighetsstörning (2)
 
 
 
 
 
 
Kvinnor (nästan uteslutande)
0,2-1,8% av befolkningen
14-20% av patienter i psykiatrisk slutenvård
C:a 90 % även något förstämningssyndrom/ångestsyndrom
C:a 50% även någon ätstörning
Ca 9% avlider genom suicid
Bra länkar
  Ångestenheten
 www.slso.sll.se/pnv/angest
  Inst för klinisk neurovetenskap
 ki.se/cns
  ”Tema Psykisk ohälsa” –på Vårdguiden
 www.vardguiden.se
  Psykoterapimottagningen, Sthlms univ.
 www.psychology.su.se
  Svenska OCD-förbundet ANANKE
 www.ananke.org
  Beteendeterapeutiska föreningen
 www.kbt.nu
12
Kontakt
Jan Bergström
08-517 709 18
[email protected]
[email protected]
13