Du bygger mer än du tror
Text Margita Ingwall
Illustration Charles Greneby
Hur ett DNA byggs och används är inte skrivet i sten. Vare
sig det handlar om genetik eller varumärken. Nu visar det
sig att generna fungerar mycket mer dynamiskt än vad man
trott, precis som BMW:s varumärke.
Det pågår en smärre revolution
inom genetikområdet. Sedan forskarna 2001 lyckades kartlägga att
människans hela DNA består av cirka 25 000 gener har mycket hänt.
Framförallt under senare tid, och en gemensam nämnare för dessa
upptäckter är att den genetiska processen är mycket mer påverkbar
och dynamisk än vad man trott. Vare sig det gäller cellulär omprogrammering, alltså att en färdig cell kan återbildas till en stamcell (vilket
Sience utnämnde till 2008 års största forskningsframsteg) eller det
faktum att en gen nu visar sig kunna ge upphov till flera olika funktioner
eller att hur vi lever påverkar hur våra gener fungerar.
Du är alltså en aktiv konstruktör i både byggandet och funktionen
av ditt eget DNA!
Man var redan från början något brydd över att det var så pass få
mänskliga gener. Särskilt när trädet poppelns gener kartlades 2006
och landade på 45 000 och man redan visste att den enklaste encelliga
organismen har cirka 5 000 gener.
Men nu visar alltså den senaste forskningen, av bland andra svenska
forskare på Karolinska Institutet, att DNA fungerar så att hela 90 procent
av de 25 000 mänskliga generna kan ge upphov till fler än en form av
protein, vilket betyder att den kan ha fler än en funktion.
Så samma gen kan alltså, på grund av en mängd olika faktorer varav
de flesta ännu är okända, fylla flera olika funktioner beroende på i vilken
cell den finns. I vissa fall kan den till och med ha helt motsatt uppgift i
olika celler.
16 DNA.indd 16
09-01-23 11.48.47
BMW0804_017 17
09-01-21 15.58.21
Vilket resultatet blir beror delvis på hur DNA används av RNA, den
delen av genen som läser av och utför den ärftliga informationen som
finns i DNA genom att ”klippa/klistra” ihop olika bitar. Dessa utgör
mallarna för de proteiner som utgör de flesta viktiga funktionerna i en
cell och består av aminosyror. I varje mänsklig cell är arvsmassa, numera
oftare kallat genom, lagrad i form av kromosomer som är uppbyggda i
en DNA-spiral.
Kunskapen att så många gener var för sig kan ha olika funktioner
är helt ny och publicerades i tidskriften Nature i november 2008. Där
deltog en ung svensk forskare som även har publicerat en annan RNAstudie i Science tillsammans med bland andra Phillip A. Sharp (som
ihop med Richard J. Roberts tilldelades Nobelpriset i fysiologi/medicin
1993 för upptäckten av RNA splicing).
– Det kallas alternativ splicing eller splitsning när en gen ger upphov
till flera former av ett protein, genom att råkopian av genen helt enkelt
klipps och klistras ihop på olika sätt. Man har tidigare trott att detta var
något som förekom sällan, men med vår studie har vi visat att det
tvärtom är en överväldigande majoritet av generna som kan ge upphov
till olika proteiner med olika funktioner. Allt är mycket mer dynamiskt
än vad man känt till, berättar KI-forskaren Rickard Sandberg på Institutet
för cell- och molekylärbiologi som var med och skrev studien som
bygger på analyser av 450 miljoner DNA-sekvenser.
Man brukar tala om varumärkens DNA; det unika utryck som ett
specifikt varumärke kommunicerar. Att även detta är ytterst dynamiskt
är något som BMW:s marknadschef Fredrik Ellsäter vill framhålla. Han
utsågs av tidningen Resumé till 2008 års bäste marknadschef inom
motorbranschen och ett skäl till detta anser han vara den viktiga
insikten om att varumärken är inget som skrivs i sten. Snarare består
både varumärkesbyggandet- och vårdandet av ett lyhört ständigt
samspel mellan sändare och mottagare. Särskilt krävs fingertoppskänsla
när det gäller multinationella företags marknadsföring.
– Varumärket är aldrig vad jag som marknadsförare eller företagsledare bestämmer att det skall vara, utan den uppfattning som verkligen
finns i huvudet på mottagaren. Så det är snarare ”a battle of minds” än
”a battle of products”. Därför är det så viktigt att ta det globala varumärkets DNA och göra lokala avkodningar på varje enskild marknad.
Det är ju väl känt att vad som fungerar i en kultur kan ge helt motsatt
effekt i en annan, säger Fredrik Ellsäter.
Han menar att vad som skapar lojala kunder är engagemanget som
uppstår när man upplever en tillhörighet med vad märket står för, i
BMW:s fall sportighet, spetsteknik och körglädje. BMW-kundernas
stora engagemang bidrar till att placera BMW på 13:e plats av världens
högst värderade varumärken, vilket är värt drygt 23 miljarder dollar.
Marknadsföringsgurun Philip Kottler brukar referera till en lista på 25
företag som älskas av konsumenterna, på så sätt att de verkligen skulle
sakna dem ifall företagen försvann. På den listan finns BMW med.
– Den stolthet och glädje som varumärket BMW:s DNA signalerar
är inget som skulle kunna uppstå om det inte pågick ett dynamiskt
samspel mellan oss på BMW och våra kunder, säger Fredrik Ellsäter.
Han får medhåll av den amerikanska författaren och föreläsaren
Lisa Johnson som, bland annat i succéboken ”Don’t think pink”, tydliggjort att kunderna istället för att som tidigare vara passiva konsumenter numera är aktiva medskapande medvetet väljande och uppkopplade
aktörer. Hur varumärkens DNA används för att reproducera sina
kärnvärden avgörs alltså alltmer av vilken miljö de vistas i.
Vilket nu visar sig överensstämma även med mänskligt DNA.
Hur vi lever våra liv påverkar hur vårt DNA används, vilka delar av det
som aktiveras och vilka som inte gör det. Om vi ska fortsätta vara friska,
få smala eller tjocka barn och barnbarn eller utveckla sjukdomar.
DNA består av fyra olika baser som utgör de fyra bokstäverna i den
18
genetiska koden: A (adenin), C (cytosin), G (guanin) och T (tymin). Denna
kemi avgör vilka gener som slås av eller på: När ett A och ett C samt
ett G sätts ihop med ett C och ett A och G får det en speciell funktion
och så vidare. Det avgörs dels av DNA–sekvensen som är en organisms
ärftliga information om egenskaper, där 50 procent ärvs från respektive
förälder, men även av RNA, alla de processer som ser till att och hur
en cell utvecklas.
Den vridna dubbla DNA-strängen med sina 46 kromosomer (två
par av 23 stycken) är relativt välkänd medan dess mer ”okända
produkt” RNA-strängen bara består av en enda sträng där själva
arbetet med att utföra cellernas funktioner pågår. Det är här det ”klipps
och klistras” i de olika kombinationerna till olika proteiner som DNAmolekylen består av.
I DNA finns alla de 25 000 generna där varje gen är uppdelad i olika
block bestående av kodat material, med genetisk information, som
mellan sig har okodande material. Detta för att det ska bli lättare för
evolutionen att kunna klippa och klistra ihop nya kombinationer utan
att behöva klippa inne i de kodande bitarna.
Naturen skapar ju hela tiden om sig själv med små eller stora korrigeringar. Till exempel byts vissa av människokroppens celler ut och
svälter du under en viss period i ditt liv kan det påverka ditt DNA som
avgör om dina barnbarn blir smala eller tjocka.
Vilka gener hos DNA som är aktiva i en cell beror på om det till
exempel är en nervcell eller hudcell, eftersom olika celler använder olika
delar av DNA för att cellen ska få olika funktion. Det har man vetat ett
bra tag. Men vad som är nytt är både att en gen kan ge upphov till olika
funktioner samt att processen även påverkas av miljön cellerna lever i,
både den inre och yttre – du påverkar själv mycket mer än du tror hur
ditt DNA används! Är man till exempel stressad och hela tiden lever
med adrenalinpåslag så har det effekt på hur ditt RNA skapas.
Forskningen inom detta spännande område kallas epigenetik och
här anses nästa stora utmaning ligga – nämligen att knäcka den epigeniska koden, den som avgör hur vissa gener används för att skapa
vissa proteiner/funktioner.
– Epigenetiken är länken mellan arv och miljö. Genomet är ritningen
men det måste finnas några ingenjörer som förstår ritningen och gör
jobbet vilket är epigenetiken. Från det att den befruktade äggcellen
börjar dela sig, först differentieras i stamcellslinjer som sedan utvecklas
till specialiserade celltyper, sker hela tiden en omprogrammering av
arvsmassan. Nu vet vi att miljön spelar in mer än vad som tidigare
varit känt, säger professor Tomas Ekström, professor i molekylär
cellbiologi vid Karolinska Institutet som länge ägnat sig åt
cancerforskning.
Till exempel var svensk forskning tidigt ute när Lars Olov Bygren,
även han professor på KI, för några år sedan publicerade fakta som
visade att svält, eller för mycket föda, hos farfäder påverkar risken för
att deras barnbarn utvecklar diabetes eller hjärtsjukdom. I slutet av
2008 kom en holländsk/amerikansk studie som för första gången
påvisade hur en moders svält under graviditeten ledde till förändrad
funktion av arvsmassan hos hennes bebis. Det finns även forskare som
anser att alla former av cancer startar med en epigenetisk förändring i
stamcellerna.
– De senaste fem åren har det hänt oerhört mycket inom epigenetik­
området och det har framför allt varit utvecklingsbiologer och cancerforskare som drivit på. Dessa nya fakta tror jag kommer att påverka
även beteendeforskningen eftersom det visar att livsstilsfaktorer
påverkar genetiken mer än man trott vid till exempel hjärt-, och kärlsjukdomar samt diabetes. Människor måste få klart för sig hur mycket
de själva styr sin hälsa och vilka möjligheter det innebär, menar Tomas
Ekström.
BMWMagasin
16 DNA.indd 18
09-01-26 08.59.17
Foto Kristofer Samuelsson
Vi är alltså aktivt delaktiga i vilka nya celler som vår organism oavbrutet producerar och hur de används, men vi bildar inga pluripotenta
stamceller, sådana som kan skapa alla andra sorters celler. Däremot
kan forskare nu med genetisk teknik återbilda till exempel utvecklade
hudceller till att bli pluripotenta stamceller. En upptäckt som utsågs av
tidskriften Science som 2008 viktigaste forskningsframsteg. Framför
allt framhålls möjligheten att vetenskapen inte längre behöver vara så
utlämnad till den omdebatterade embryonala tekniken.
– Detta är en oerhört spännande upptäckt eftersom den innebär
så mycket framtida möjligheter. Till exempel kan denna teknik så
småningom komma att användas inom transplantationsteknik där nya
specialiserade celler skapas av patientens egna celler, säger Jonas
Frisén, professor i stamcellsforskning på Karolinska Institutet.
Nya upptäckter leder till nya innovationer. Livet består hela tiden av
ett dynamiskt byggande av framtiden där bara 50 procent av varje
individs DNA utrycks i nästa generation medan BMW:s DNA, i samspel
med de engagerade förarna, alltid är 100 % BMW.
DNA-fakta
Genomet, arvsmassan, är en organisms ärftliga
information om egenskaper kodad i en fullständig
DNA–sekvens. Hos människan ärvs hälften av denna
från varje förälder till barn varför bara 50 procent av
en individs DNA förs vidare. En gen är en sekvens av
DNA, som i allmänhet kodar för ett visst protein; genen
är ett slags recept på ett visst protein som har en viss
funktion. Människan har ungefär 25 000 olika gener i
varje cell. En gen består av en viss sekvens nukleotider
som genom den genetiska koden beskriver en
sekvens av aminosyror, vilka i sin tur bygger upp ett
protein. Informationen i DNA-molekylen översätts,
transkriberas, till olika former av RNA som styr
tillverkningen, syntesen av proteinet i cellens
ribosomer.
I människans alla celler finns hela DNAkedjan med, men bara delar av den aktiveras
beroende på vilken cell som ska utvecklas. Alla
celler i kroppen, utom könscellerna som
istället har 23, har i sin cellkärna en
uppsättning av 46 kromosomer, X och Y om
det är en man eller X och X om det är en
kvinna. Medan kroppens alla övriga celler
delar sig till nya celler med en full
uppsättning om 46 kromosomer, delar
sig könscellerna före mognandet först
till sin egen kopia och därefter till celler
med endast 23 kromosomer.
Vid befruktningen skapar
äggcellen och spermien tillsammans
en slags urcell som blir stamceller
vilka ger upphov till alla kroppens
celltyper. Under embryots, fostrets
och barnets ut veckling blir
cellerna
mer
och
mer
specialiserade.
Alternativ splicing, eller
splitsning, kallas det när en
gen ger upphov till fler än en
form av ett protein genom
att råkopian av genen,
mRNA, helt enkelt klipps
upp och klistras ihop på
litet olika sätt. På så sätt
kan människans cirka
25 0 0 0 gener skapa
betydligt fler varianter
av proteiner för olika
användnings­
områden.
Fredrik Ellsäter, marknadschef på BMW Sverige, menar att ett varumärkes DNA
är dynamiskt. Nu visar bland annat svensk forskning att även det mänskliga DNA
är mycket mer dynamiskt, och ständigt påverkbart, än vad man tidigare trott.
BMWMagasin
BMW0804_019 19
19
09-01-21 15.58.34
