Projekteringsanvisning
Gestaltning och funktion
FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER
UTGÅVA 6
23 MAJ 2017
20 SIDOR
23 maj 2017
Läs detta först – viktig information
För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter ska
projekteringsanvisningarna alltid användas.
SISAB:s projekteringsanvisningar är till för att klarlägga de krav som bolaget ställer
som komplement till myndighetskrav och branschregler vid om- och nybyggnation
samt i förvaltning. PBL, BBR, AFS och AMA med RA m.m. gäller alltid.
Vilka delar av projekteringsanvisningarna som ska ingå beror av projektets
anläggningsdelar och omfattning. Detta klargörs i tillämpliga delar i varje projekt av
den på SISAB som har projektansvar, det vill säga projektansvarig eller förvaltare.
Den som har ansvar för projektet är också ansvarig för att
projekteringsanvisningarna följs.
Genom att använda SISAB:s projekteringsanvisningar bidrar man till att skapa värde
för en långsiktig fastighetsförvaltning. För att tillsammans även kunna förbättra och
utveckla projekteringsanvisningarna ska projekten leverera avsteg och synpunkter.
Använd formuläret som finns på SISAB:s hemsida för avsteg och synpunkter.
Alla avsteg från projekteringsanvisningarna ska beslutas av SISAB:s projektansvarig
i samråd med SISAB:s ansvarige för respektive anvisning.
SISAB arbetar med ständiga förbättringar ur ett hållbarhetsperspektiv för att
minska miljöbelastningen och erbjuda stadens skolor och förskolor sunda lärmiljöer.
Miljö- och fuktkrav är inarbetade i respektive anvisning. Projekteringsanvisning
Miljö och Projekteringsanvisning Fuktsäkerhet anger dessutom övergripande miljöoch fuktkrav. SISAB ställer särskilda krav på miljökontroll och dokumentation av
produkter, vilket hanteras med hjälp av Byggvarubedömningen (BVB). Använd den
manual som finns på SISAB:s hemsida.
Vid nyproduktion ska byggnaderna miljöcertifieras, i systemet Miljöbyggnad, nivå
Silver. SISAB:s projekteringsanvisningar gäller parallellt med Miljöbyggnads krav. I
de fall SISAB ställer högre eller andra krav än systemet Miljöbyggnad är det SISAB:s
krav som gäller.
Projektavdelningen, enheten för Projektutveckling, är ansvarig för att SISAB:s
projekteringsanvisningar utvärderas och uppdateras.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
23 maj 2017
Innehåll
Läs detta först – viktig information ..................................................................... 1
Inledning ................................................................................................................... 1
Syfte ............................................................................................................................ 1
Att tänka på .............................................................................................................. 2
Miljöbyggnad ............................................................................................................ 3
Vad är gestaltning? .................................................................................................. 4
SISAB och gestaltning ............................................................................................ 6
Gestaltningsidéer................................................................................................... 10
Summering .............................................................................................................. 16
Bilaga 1: Staden och gestaltning......................................................................... 17
Bilaga 2: Mall för Gestaltningsidé ...................................................................... 19
Bilaga 3: Mall för info till hemsida ..................................................................... 20
Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
23 maj 2017
Inledning
Vi ser och tror på en utveckling där alla anställda på SISAB, såväl
som externa samarbetspartners, arbetar utifrån SISAB:s
gemensamma värdegrunder. Dessa är engagemang,
affärsmässighet och ansvar. Vår ambition är vidare att de beslut
vi fattar om förändringar av våra fastigheter ska utgå ifrån
investeringarnas livstidskostnader.
SISAB har som ett komplement till dessa
projekteringsanvisningar utarbetat Goda exempel. SISAB:s Goda
exempel är en serie dokument som lyfter fram rekommenderade
lösningar, rutiner och arbetssätt.
SISAB tillhandahåller skol- och förskolelokaler för
Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna, där de
bedriver sina verksamheter. I arbetet med skolor utgår man från
Utbildningsförvaltningens funktionsprogram. I de fall
stadsdelarna har program för förskolor utgår man från det. SISAB
jobbar för barnens bästa och följer barnkonventionen.
Syfte
Anvisningens syfte är att tydliggöra de frågor som är viktiga vid
utformning av skolor och förskolor, vid ny- om- och tillbyggnad.
Anvisningen riktar sig till arkitekter, landskapsarkitekter,
projektledare och projektansvariga.
Anvisningens syfte är att hjälpa till med att möjliggöra projektets
unika gestaltningsidé. En unik gestaltningsidé är något som varje
skola och förskola kan ta med sig och vara stolta över och bygga en
identitet kring.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 1 av 20
23 maj 2017
Strategiskt placerade tegeldetaljer och klocka ger karaktär i stadsbilden. Takfot
ska utformas enligt bygganvisning. AIX Arkitekter.
Att tänka på
Många saker avgörs redan i tidigt skede, det är viktigt att ha
med de stora övergripande frågorna redan då, detta dokument
används som vägledning för gestaltning.
Tydliggör en gestaltningsidé som projektörerna förhåller sig
till genom hela projektet.
Välj hållbara gestaltningslösningar.
SISAB bygger inte bara hus och gårdar, vi bidrar till
stadsbilden.
Läs gestaltnings- och funktionsanvisningen ihop med berörda
anvisningar och Goda exempel.
Nedanstående ska alltid beaktas vid ny-, om- och tillbyggnad.
Vid frågor och funderingar kontakta anvisningsansvarig.
Kontaktuppgifter
Namn: Anni Björkskog
E-post: [email protected]
Telefon: 08-508 462 85
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 2 av 20
23 maj 2017
Miljöbyggnad
SISAB certifierar all nyproduktion enligt Sweden Green Building
Council:s system Miljöbyggnad, totalbetyg SILVER. I vissa fall
innebär Miljöbyggnads kriterier nya eller högre krav jämfört med
SISAB:s anvisningar. T.ex. kan det ställas särskilda krav på
beräkning och uppföljning. Kraven beror på vilken nivå (BRONS,
SILVER, GULD) som valts för respektive indikator och vilken
kriterieversion man arbetar med. Mer information om
Miljöbyggnads kriterier och indikatorer finns på SGBC:s hemsida.
De indikatorer i Miljöbyggnad som främst påverkar gestaltning
och funktion är:
1. Energianvändning. (SILVER)
3. Solvärmelast (BRONS)
5. Ljudmiljö (SILVER)
8. Kvävedioxid (BRONS)
9. Fuktsäkerhet (SILVER)
11. Termiskt klimat sommar (BRONS)
12. Dagsljus (BRONS)
SISAB:s betygsverktyg anger indikatorbetyg enligt parenteserna
ovan. Se även SISAB:s Goda exempel Miljöbyggnad på SISAB.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 3 av 20
23 maj 2017
Vad är gestaltning?
Gestaltning är utformning av vår byggda miljö, exteriört med
omgivande miljö och interiört. Gestaltning förknippas starkt med
arkitektur. Enligt det tidigaste bevarade verket i ämnet, antikens
Vitruvius’ "Tio böcker om arkitektur", är arkitekturens kärna
balansen mellan Skönhet (Venustas), Hållbarhet (Firmitas) och
Funktion (Utilitas). Ett budskap som fortfarande idag är lika
aktuellt.
Skönhet (Venustas), Hållbarhet (Firmitas) och Funktion (Utilitas)
Hur våra miljöer gestaltas är en komplex fråga. Gestaltning och
arkitektur är en tvärsektoriell vetenskap med många aspekter att
ta hänsyn till. Det handlar om så mycket mera än den byggnad
som ska uppföras. Vad är ändamålet för bygganden och vem är
den till för? Genom att lyfta fram platsens och omgivningens
arkitektur, natur och historiska samt sociala koppling skapar man
ett sammanhang för byggnaden. I den kontexten kan man skapa
en stimulerande plats för pedagogisk verksamhet för barn.
Venustas, skönhet, estetik
Det estetiska, det tilltalande och attraktiva är svårt att beskriva
med ord. Samtidens rådande trender och byggprocess påverkar
arkitektur och val av lösningar som i framtiden ger en
fingervisning om byggnadens historia och ursprung. En ökad
kunskap om gestaltning av skolor och förskolor bidrar till en
bättre vardagsmiljö för barnen och till en hållbar
samhällsutveckling.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 4 av 20
23 maj 2017
Firmitas, hållbarhet
En genomtänkt gestaltning med rätt materialval och noga avvägt
lokalprogram bidrar till att en sund byggnad som kan användas
effektivt och länge. Med rätt byggtekniska lösningar kommer
byggnaden att hålla över tid. Det bästa är när planerare,
byggherrar och fastighetsägare samverkar, då kan skolornas och
förskolornas arkitektoniska, sociala, ekonomiska och hållbara
värde öka för såväl elever som för samhället i stort.
Utilitas, funktion
Gestaltningen av offentliga byggnader och miljöer måste anpassas
till funktionen och människorna som man bygger för. En byggnad
och dess gård som tar hänsyn till sin omgivning och
förutsättningar och samtidigt är anpassad till sin verksamhet med
planlösning, idéer och innehåll etc. kommer att vara funktionell
och uppskattas av sina användare över lång tid.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 5 av 20
23 maj 2017
SISAB och gestaltning
För SISAB, den självklara utbildningsvärden, är ett inifrån och ut
perspektiv av stor vikt när en ny förskola/skola planeras. Den
interiöra och exteriöra gestaltningen ska komplettera varandra.
Väl utformade förskolor och skolor erbjuder goda pedagogiska
lokaler för Stockholms barn och unga.
För SISAB, fastighetsägaren, är hållbarhet ett viktigt ledord. När
det kommer till gestaltning så är en tidlös arkitektur att föredra
före en alltför trendkänslig arkitektur. Samtidigt är det viktigt för
stadsbilden att spegla och lämna spår av samtiden. Skolbyggnader
och förskolor får gärna uppfattas som representativa offentliga
byggnader och platser.
Vid rivning och tillkomst
av nya huskroppar är det
viktigt att namngivning av
nytillkomna huskroppar
får rätt bokstav. Se vidare i
Skyltanvisning.
Grundförutsättningar
Arbetet inleds med att ta reda på vilken verksamhet som ska vara
i lokalerna, antal elever och vilka speciella krav som ställs.
Samtidigt tittar man på vilka förutsättningar som ges utifrån
läget, tomten, landskapet och detaljplanen. Redan i tidigt skede
bör alla utrymmeskrävande funktioner, rumsliga såväl som
tekniska, uppskattas för att kunna skapa en fungerande enhet.
Vid ombyggnad bör även de befintliga förutsättningarna utredas
för att redan tidigt veta vilka frågor som kommer att behöva
studeras extra. För miljöbyggnad gäller andra förutsättningar och
högre krav än vid vanlig projektering vilket innebär att flera
faktorer måste i beaktande redan i ett tidigt skede.
För skolor utgår man från
Utbildningsförvaltningens
Funktionsprogram och
Lokalprogram för
grundskola.
Arkitektur
Byggnader som står sig över tiden är SISAB:s mål. Därför är det
viktigt med en medveten utformning inom projektets ekonomiska
ramar. Med en gestaltningsidé, ett arkitektoniskt formspråk eller
tema, som man håller fast vid igenom hela projektet ges
förutsättningar för ett starkt intryck. Bra design signalerar bra
nivå på undervisning, utan att det för den skull behöver kosta mer.
Byggnadsutformning
Enkel byggnadsutformning ska eftersträvas. Vinklar och vrår
liksom indragna entréer ska helst undvikas. SISAB önskar en väl
sammanhållen byggnadsform av flera skäl, främst för
energihushållning men även för minimering av vandalisering och
för att inte skapa undanskymda vrår som kan öka risken för
mobbing.
I första hand bör byggnader
ha tak med minimum 6°
lutning
En enkel och väl sammanhållen form på byggnaden kan minska
byggnadens omgivande area i för hållande till byggnadsvolymen,
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 6 av 20
23 maj 2017
vilket också ökar möjligheterna att åstadkomma en så lufttät
byggnad som möjligt, en faktor som har stor betydelse för
energihushållningen och Miljöbyggnadskraven.
Vid placering av fönster ska hänsyn till skaderisk till följd av
snöskottning och grästrimning tas.
Solvärmelast, termiskt klimat sommar och dagsljus
För att klara Miljöbyggnads krav för solvärmelast, termiskt
klimat sommar och dagsljus är det en stor utmaning att få till
utformning och storlek av fönster. Då behoven är motstridiga är
det extra viktigt att redan i ett tidigt skede hantera
frågeställningen. I den mån det är möjligt bör rum för
stadigvarande vistelse med krav på dagsljus placeras i icke
solutsatt läge. Där detta inte är möjligt ska stor hänsyn tas till
fönsterutformning, -placering och eventuell solavskärmning.
Redan i utredningsskedet är det av största vikt att samarbete med
energisamordnare för att hantera motsatsförhållandet
solvärmelast, termiskt klimat sommar och dagsljus.
Läs gärna
rapporten ”Genomgång av
svenska dagsljuskrav” av
SBUF.
Första intrycket
Volym, fasad och placering på tomt i förhållande till hur man
närmar sig skola eller förskola påverkar hur man uppfattar
byggnadskroppen. Fasadmaterial, tak, entréer och detaljer stärker
eller försvagar ett intryck och ska därför väljas och utformas
noggrant med beständighet och helhet i åtanke. Fasaden är
skolans/förskolans skal och ska klara av inte bara de
väderförhållanden som råder utan även eventuell åverkan.
Belysning, tekniska lösningar, materialval samt arkitektonisk
utformning kan hjälpa till att minska skadegörelser. Byggnaden
ska bidra till en trygg stadsmiljö för stadens medborgare.
Se Trygghets- och
säkerhetsprogram för
Stockholms stad 2013-2016
samt BRÅ:s hemsida.
Placering och angöring
Angöring, inlastning och tomtstorlek är oftast det som styr
placering av byggnaden. Man bör tänka över hur man placerar
ytor där barn vistas länge och minimera solinstrålning. Där det
inte är möjligt behöver man utveckla solavskärmning, som då med
fördel blir en väl inarbetad del av det arkitektoniska formspråket.
Miljöbyggnad
14 indikatorer ska uppfyllas för att klara SISAB:s krav på
Miljöbyggnad, nivå Silver. Arkitektur och gestaltning påverkar
direkt flertalet av indikatorerna. Dessa indikatorer, se sid 5,
måste studeras noggrant. Certifieringen bidrar till en sund
inomhusmiljö för våra barn.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 7 av 20
23 maj 2017
Utformning av socklar och takfot är viktig både för det arkitektoniska uttrycket
och för byggnadens beständighet. Fasadmaterial ska alltid väljas som icke
brännbart.
(Bilder: Sockel: Kajen 4, Wingårdhs. Takfot: Mosfellsbaer skola, Island, A2F
ARKITEKTAR)
Skolgård - friyta
Skolgården spelar en betydande roll i barns utveckling. Många
gånger är ytan betydligt mindre än det egentliga behovet. Därför
är utformning av den friyta som finns att tillgå viktig. Små
skolgårdar leder till stort slitage därför ska hållbara lösningar och
material prioriteras.
Utgångspunkt vid varje projekt är att bevara så mycket av den
befintliga vegetationen som möjligt. Stora uppvuxna träd fungerar
bra som solskydd. Om det finns intilliggande parkmark så är det
positivt om delar kan samordnas för verksamheten.
Skolgården får gärna vara indelad i rumsligheter med varierade
ytskikt, utan att överblicken går förlorad. Platser för
lekaktiviteter ska placeras så de inte korsar naturliga gångstråk.
Cykelparkering ska säkerställas, något som ska tas med redan i
tidiga skisser.
Tillgänglighet
Det är viktigt att stadens skolor och förskolor erbjuder lokaler som
är jämlika för alla. Synen på jämlikhet människor emellan
grundas redan i ung ålder därför är en inkluderande arkitektur,
såväl interiört som exteriört, av högsta prioritet.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Inspireras av projekt som
Värdig entré och Stockholm
- en
Sida 8 av 20
23 maj 2017
Praktiska aspekter
Skolbyggnader ska kunna hyras ut under kvällar och helger. För
att det ska vara möjligt måste planlösningen studeras så att inoch utpassering i valda delar kan ske utan att man kommer in i
övrig skolbyggnad.
Om en skola ska kompletteras med fristående byggnad, måste
möjligheten att förflytta sig mellan enheterna på ett tryggt och
tillgängligt sätt säkerställas.
Upplevelser
För rum att lära i är det stödjande med bra rumslighet med några
få utvalda genomtänkta detaljer och materialkänsla, då skapas en
inbjudande omhändertagen miljö. Arkitektoniska upplevelser i
miljön kan stärka arkitekturen och är ett pedagogiskt sätt att leka
med barnens uppfattning om rum. Man kan försöka skapa och
förmedla en stämning och en känsla. Det är samtidigt viktigt att
komma ihåg behovet av lugna harmoniska miljöer där både barn
och vuxna kan känna sig avslappnade.
Belysning
Belysningen ska uppfylla SISAB:s krav samtidigt som det går det
att lyfta fram specifika karaktäristiska särdrag med olika typer av
ljussättning. Kulör- och materialval påverkar behovet av ljus,
både dagsljus och artificiellt.
Trygghet och säkerhet
Skola och skolgård ska upplevas som trygg och säker för barn,
personal och föräldrar. Genom att följa lagar och myndighetskrav
kommer man långt, men ibland måste säkerheten tas ett steg
längre i samspråk med skolan och förskolans personal.
Erfarenheten visar att
räcken vid bjälklagsöppningar och fria trappor
behöver vara minst 140 cm
Varsamhet
I känsliga miljöer och kulturmärkta byggnader finns krav och
riktlinjer som behöver beaktas för att inte krocka med krav på
varsamhet och förvanskningsförbud.
Fastighetsutveckling
SISAB:s avdelning för Fastighetsutveckling protokollför sina
ärenden i en BLOB (Bakgrund, Logg och Beskrivning). Där kan
man utläsa historiken, kontaktpersoner och övriga förutsättningar
för projektet. Då en skola eller förskola utretts på
Fastighetsutveckling finns BLOB att få via SISAB:s Fastighetsutveckling.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 9 av 20
23 maj 2017
Enprocentaren, arbetsprocess och beslut
Vid varje större byggprojekt inom Stockholms stad ska 1 % av
kostnaden avsättas för konstnärlig gestaltning. Stockholm konst
leder och ansvarar för konstprocessen, från startmöte till färdigt
konstverk. Stockholm konst tillsätter också samrådsgruppen för
konstprojektet, som för att vara beslutsför skall ha personer med
konstnärlig kompetens i majoritet. Efter beslut om godkänd skiss
går ärendet vidare till politikerna i Stockholms konstråd för
fastställande. Projektet kan sedan börja förverkligas.
För SISAB:s del kommer enprocentaren in i genomförandeskedet.
Arbetet med den konstnärliga gestaltningen bör påbörjas så tidigt
som möjligt då konstverk ibland kan kräva belysning eller vara
integrerat i byggnaden både konstruktionsmässigt och tekniskt.
Det behöver också säkerställas att konstverk som barn kan
integrera med är barnsäkra. Ju tidigare konsten kommer med i
processen, desto större blir samordningsmöjligheterna.
Gestaltningsidéer
Inför nybyggnation och större ombyggnad ska en gestaltningsidé
identifieras och formuleras. Det är bra för slutresultatet att även
jobba med gestaltningsidé vid ombyggnad av större tonsättande
funktioner som tex matsal, gymnastiksal, entréhall för att få till
en karaktär till rummet samt få möjlighet att kombinera
gestaltning med funktioner såsom trygghet, akustik och
tillgänglighet. I ett projekts förstudie startar man med att utreda
grunderna för projektet. Verksamheten, detaljplanen och
omgivningens förutsättningar formar indirekt byggnad och
placering på tomten. Samtidigt tar en gestaltningsidé form som
ska definieras. Då verksamhetens behov förtydligats kan en
gestaltningsidé för projektet tas fram. Gestaltningsidén ska vara
den bärande idén, den röda tråden, genom hela projektet och är
det som garanterar att slutprodukten håller hög arkitektonisk
kvalitet.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Hela projektgruppen ska
förhålla sig till
gestaltningsidén genom
hela projekteringen.
Sida 10 av 20
23 maj 2017
Hela projektgruppen ska förhålla sig till gestaltningsidén genom hela
projekteringen.
Arkitekt och landskapsarkitekt ansvarar för att ta fram en
gestaltningsidé. Omfattningen avgörs från projekt till projekt då
många faktorer spelar in. Det är bra att arkitekt och
energisamordnare samarbetar i tidigt skede då husformen har
storbetydelse för energiberäkningen. Gestaltningsidéerna ska
vara tydliga i projektet så de kan avläsas och om krav har
formulerats så ska dessa kunna verifieras i handlingarna.
Gestaltningsidéerna redovisas på det sätt som passar projektet
bäst. Se även Bilaga 2.
Uppföljning ska ske av hur
gestaltningsidén beaktats i
projektet. För detta
ansvarar arkitekten och
landskapsarkitekten.
Det blir aldrig ett avsteg.
Gestaltningsmöte
I början av varje nytt projektskede kallar arkitekt och
landskapsarkitekt anvisningsansvarig för gestaltningsanvisning
och projektledare till ett gemensamt gestaltningsmöte (lika
tekniskt samråd). Gestaltningsmötet hålls på resp arkitektkontor
för att enkelt ha tillgång till materialprov etc. Arkitekt eller
landskapsarkitekt för anteckningar som sedan distribueras till
anvisningsansvarig och projektledare tillsammans med övrigt
digitalt material som finns framtaget. Protokoll skickas till
projektansvarig och projektledare.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 11 av 20
23 maj 2017
Gestaltningsidé anpassad till SISAB:s projektskeden
För att gestaltningsidén ska vara genomarbetad, trovärdig och
användbar krävs det att den ständigt utvecklas i takt med att
projektet utvecklas. Gestaltningsidén är till att börja med ett
fragment som byggs på över tid i de projektskeden som SISAB har.
När projektet är färdigställt är idén fullständig. Gestaltningsidén
växer fram under projektets gång, vilket är en naturlig del av
processen. Gestaltningsidén ska finnas i en egen mapp i Byggnet.
Volymskiss, förstudie
I volymskissen är det främst de praktiska aspekterna som måste
lösas för att få till en fungerande verksamhet. Gestaltningsidén
kommer i det här skedet att vara teoretisk och inte hänföra till
någon framtida specifik lösning. Gestaltningsidén ska vara
knuten till platsen, kravspecifikationer och stadsbilden.
Gestaltningsidén kan vara något så enkelt som en slogan, en bild
eller en stark idé. Det är att föredra att idén är så generell att den
landskapsarkitekt som eventuellt kommer in i ett senare skede
kan utgå från samma gestaltningsidé
Gestaltningsidén är
arkitektens och
landskapsarkitektens
arbetsredskap.
Gestaltningsidén ska inte
strida mot SISAB:s
projekteringsanvisningar,
Miljöbyggnad eller
Utbildningsförvaltningens
Funktionsprogram
Exempel i volym/förstudie:
”paviljong i park”
”enkelhet med en twist”
”ett berg på berget”
”Alice i Underlandet”
Utredning
Gestaltningsidén ses som ett kommunikationsverktyg för att
säkra kvalitet då det är för tidigt att i det här skedet gå in på
detaljer och material. Gestaltningsidén är i sig en transparent
idéprocess. I utredningsskedet tas de övergripande besluten. Det
är därför viktigt att utreda att gestaltningsidén stämmer överens
med de krav som ställs på solvärmelast, termiskt klimat sommar
och dagsljus i Miljöbyggnad. Tekniska lösningar som påverkar
gestaltningen ska utreda
Exempel i utredning:
Bilder
Referenser
Schematiska skisser
Solavskärmning
Förslagshandling
I förslagshandling börjar man klä på gestaltningsidén i form av
idéer och tankar som leder till val av t.ex. fasadmaterial,
formspråk, konstruktion, detaljer etc. Ljusförhållande, plats och
funktion finns hela tiden med processen.
Den invändig gestaltning börjar ta form. Gestaltningsidén kan
med fördel skickas vidare till inredningsarkitekt som har skolans
inredning.
Projektering Bygghandling
Under projektering för bygghandling fortsätter arkitekt och
landskapsarkitekt att vidareutveckla och förädla gestaltningsidén.
Handlingar anpassas till projektet men förhåller sig till den röda
tråden. Gestaltningsidé presenteras för utvalda konstnärer och
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Exempel i förslagshandling:
Utvecklar och bygger på
gestaltningsidé.
Invändig gestaltning
Exempel i bygghandling:
Justering av gestaltningsidé
Kommunicera
gestaltningsidé till
Stockholm Konst.
Sida 12 av 20
23 maj 2017
Stockholm Konst. Konstnären ska förhålla sig till
gestaltningsidén.
Produktion
Vid byggstart och varje större etapp sker överlämning med
presentation av gestaltningsidé till entreprenör för att presentera
gestaltningsidén. Tanken är att med en stark idé ska det vara
tydligare för bygget vad som är av största vikt att det följs.
Arkitekt och landskapsarkitekt ska följa upp att gestaltningsidén
förstås och eventuella förändringar ska anpassas till iden.
Exempel i produktion:
Uppföljning
Kontakt med entreprenör.
Projektavslut och Husets bok
När projektet är avslutat ställer arkitekt och landskapsarkitekt
samman allt material för gestaltningsidén och processen runt
idén, både digitalt. ”Husets bok” ska lämnas in till SISAB:s
ritarkiv tillsammans med övriga relationshandlingar samt till
förvaltare. ”Husets bok” skickas till skolan som kan använda den i
sin undervisning och pedagogik. Gestaltningsidén ska hjälpa
förvaltaren i det framtida underhållet, och vid om- och
tillbyggnader. Gestaltningsidén är det som antikvarien i
framtiden kommer att nämna som bevarandevärt.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Gestaltningsidén samlas
i ”Husets bok” som skickas
till ritarkivet.
Sida 13 av 20
23 maj 2017
Faktorer som påverkar gestaltningen
Nedan finns punkter som är viktiga för SISAB och
verksamheterna och som på ett sätt eller annat ska tas i
beaktande i projektets början.
Detaljplanens innehåll
Ändamål, område för bebyggelse, begränsningar för byggnadens
form (tillåten byggnadshöjd, prickmark, u-område mm),
kulturmärkning, omgivande gator och vägar.
Tomtens förutsättningar
Topografi, klimat, väderstreck, vind, solförhållanden, tillräcklig
yta för byggnad (antal kvm/barn-elev), tillräcklig friyta/skolgård
(antal kvm/barn-elev), trafiklösning, hämta/lämna,
förutsättningar för inlastning, dimensionering och placering av
hkp-parkering, entréförhållanden, logistik, infrastruktur
(tekniska försörjningssystem mm), buller/bullerkarta,
luftföroreningar och förekomst av partiklar.
För mer info se Trafikverket
Stockholms hemsida.
Logistik
Angöring, inlastning, trygg skolväg, placering och antal trappor/
ramper, entréer, gångstråk, avstånd interiört och exteriört.
Verksamhet
Lokalprogram (antal barn/elever, organisation mm), pedagogisk
inriktning, särskilda krav, åldersanpassning, särskilda behov
(särskola, anpassad skola för funktionsnedsättning mm).
SISAB
Miljöbyggnad totalbetyg SILVER se sid 5, Byggvarubedömningen,
projekteringsanvisningar och Goda exempel.
Översiktlig inventering av bebyggelse i omgivningen
Ändamål, skala (storlek, byggnadshöjd), gestaltning (datering,
takformer, material, kulörer, detaljer mm) och stadsbilden.
Översiktlig inventering av omgivningen
Närhet till grönområden, torg, platser och service, närhet till
kommunikation, övrigt i bestämmelserna t.ex. övergripande
bestämmelser för gestaltning, finns det något unikt för
platsen/området.
Byggnadens och takets form
Sammanhållen byggnadsform, upplevelse på nära håll, upplevelse
på avstånd, upplevelse ovanifrån, taklandskapet (d.v.s. huvar,
solceller mm), antal våningar, kompletterande byggnader, skolans
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 14 av 20
23 maj 2017
identitet och om byggnaden ska utmärka sig eller anpassas till
omgivande bebyggelse.
Teknik ventilation och energi
Teknikutrymme min 10 % (skola) resp. 6 % (förskola) av ytan,
fläktrum placeras i första hand på översta planet, yta för schakt i
byggnaden tillkommer till ovan. Bjälklagshöjd min 3500 mm
(skola) resp. 3300 mm(förskola), gäller även fläktrumsplan.
Djupa byggnader med
centralt placerade schakt
kan kräva högre
bjälklagshöjd.
Utrymning
Djupa byggnader kan medföra problem med utrymningsvägar
(kontakta brand i tidigt skede), frångänglighet.
Tillgänglighet
Entréer, frångänglighet, höjdskillnader, kontraster, hörslingor,
scen/gradänger, RWC, omklädning, yttre förbindelser och stråk.
Skolgård - friyta
Friyta, cykelparkering, barnvagnar, överblick, material,
grönytefaktor, sol respektive skugga, utomhusundervisning,
växtlighet, allergener/växtval, lekaktiviteter, tillgänglighet,
belysning, underhåll, plank och övriga inhägnader, markplacerade
don in/uteluft m.m., snöröjning och dagvatten.
Akustik
Ljudnivåer, ljudmiljöer, akustiskt välplanerad rumslighet,
materialval och detaljer.
Varsamhet
Stärkta krav på utformning i känsliga miljöer och/eller historiskt
viktiga byggnadsverk. Varsamhet och förvanskning.
Sociala aspekter
Integration, segregation, social hållbarhet, mobbing, jämlikhet,
könsaspekter, mötesplatser, möjlighet till avskildhet, stress och
trygghet och andra aspekter av social hållbarhet.
Arbetsmiljö
Dagsljus, utblick, arbetsrum, personalrum, omklädning dam och
herr.
Enprocentaren
Bifoga gestaltningsidén till Stockholm Konst som underlag för
konstnärerna.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
BBR och AFS definierar
utblick som en möjlighet
att följa dygnets rytm och
årstidsvariationer.
Sida 15 av 20
23 maj 2017
Myndighet
På Stockholms stads hemsida finns en checklista för bygglov för
skolor och förskolor, återfinns under verksamhet/skolor.
Checklistan säkerställer att ärendet blir komplett.
Möjlighet finns att tidigt ansöka om bygglov och i ansökan be om
underhandskontakt med bygglovshandläggare för att diskutera
knäckfrågor samtidigt som ärendet kompletteras.
SISAB har återkommande mötesforum/rådgivning med bygglov
där frågeställningar kring plantolkningar och ev. möjlighet till
avvikelse mot plan diskuteras.
Summering
En genomtänkt gestaltningsidé medför att hela projektgruppen
arbetar gemensamt mot samma mål. I vilket inte bara byggnaden
är viktig utan även helheten, där förskolan/skolan är en del av
stadsbilden.
Anvisningen har ett tydligt budskap, gestaltning, funktion och
hållbarhet. Kvalitet i såväl form, funktion och hållbara tekniska
lösningar, precis som Vitruvius’ skönhet (Venustas), hållbarhet
(Firmitas) och funktion (Utilitas).
Entrén i Lugnets skola med konstverket Fallande Äpplen av konstnärerna Bigert
& Bergström. Foto: Mats Liliequist.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 16 av 20
23 maj 2017
Bilaga 1: Staden och gestaltning
Arkitektur Stockholm – Strategier för stadens gestaltning
Här finns goda förutsättningar att utveckla Stockholm till en mer
modern och hållbar stad redo att möta framtidens behov av fler
bostäder och ett välkomnande stadsliv. Stockholm har hög
ambition när det gäller att främja en attraktiv stadsbild, införliva
ny arkitektur och säkra ett hållbart byggande.
Stockholm har som mål att bli ledande i Grön arkitektur. Hållbar
stadsutveckling handlar om att minimera byggandets negativa
miljökonsekvenser, att sätta hållbart tänkande i fokus och
hantera den kunskap om klimatutmaningar vi ställs inför utan att
göra avkall på arkitektonisk kvalitet.
Texten i Bilaga 1 är ett
utdrag ut ”Arkitektur
Stockholm – Strategier för
stadens gestaltning”.
Dokumentet i sin helhet
finns på Stockholms stads
hemsida.
Byggnaden
Med nyfiken, väl avvägd och kontextmedveten arkitektur som
verktyg kan Stockholms identitet tillföras nya tolkningar utifrån
nutida ideal och behov som bidrar till en modern och medveten
stadsutveckling. Istället för upprepning av typologier och
formspråk finns här möjlighet att vidareutveckla stadens urbana
arkitektur i gränslandet mellan olika funktioner och
mellanstadsrum och byggnad. Innovativa lösningar kan leda till
ny kunskap och arkitektoniska landvinningar. Arkitektonisk
kvalitet uppnås med kunskap om hur de enskilda byggnadernas
funktioner samspelar med stadsrummet som helhet, med
relevanta och hållbara byggnadsmaterial, höga konstnärliga
värden och kunskap om byggprocessen. En öppen, flexibel och
funktionell struktur i byggnaderna tillåter olika funktioner över
tid och medger möjlighet till ett bra samspel mellan ute och inne
och övergången mellan privat och offentligt. Särskilt fokus läggs
på utformning av byggnadernas bottenvåningar, hur de tillför
funktioner som bidrar till en bättre stadsmiljö och hur de
samspelar med den mänskliga skalan. Arkitekturen i Stockholm
ska utformas med god proportionering, dagsljushantering och
kvalitets- och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga
ekonomiska överväganden. Den arkitektur som byggs i dag blir en
del av stadens kulturarv och utgångspunkt för morgondagens
stadsliv. Val av byggmaterial och energikällor, utformning av
system av dagvatten-, sop-, och bullerhantering blir med detta
perspektiv självklara delar att hantera inom stadens hållbara
arkitektoniska gestaltning. Varje byggnad förväntas bidra med en
närmiljö som lockar till närvaro och aktivitet i stadsrummet.
Mångfald i stadsrummet främjas av byggnader med sinsemellan
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 17 av 20
23 maj 2017
tydlig identitet och uttryck och i ett nära samspel mellan byggnad
och omgivande stadsmiljö.
Grön arkitektur
Alla byggnader och all infrastruktur i Stockholm ska
kännetecknas av hållbara energilösningar och smart miljödesign
med tydlig anpassning till kunskap om framtida
klimatförändringar. Stockholms högt ställda miljömål skärps
ytterligare i utvecklingen av nya bostadsområden där
experimentell och undersökande arkitektur uppmuntras. Med
samarbete över disciplingränser och med forskning kommer
kunskapen till direkt nytta och kan inspirera till fortsatta
framsteg. Grön arkitektur handlar om att minimera byggandets
negativa miljökonsekvenser, att sätta hållbart tänkande i fokus
och att hantera den kunskap om de klimatutmaningar vi ställs
inför utan att göra avkall på arkitektonisk kvalitet. Höga krav på
material, tekniska system, resursförbrukning och biologisk
mångfald kan vändas till en resurs där resultatet blir lustfyllt,
pedagogiskt och användbart. När staden växer ställs särskilt höga
krav på den arkitektoniska utformningen av helhet, funktion och
detalj. Hit räknas också stadens höga krav på vind- ljud- och
tillräckliga dagsljusförhållanden som måste bearbetas i varje
ingående byggnadsdel och sammanhang. Framgång i gestaltning
av dessa kvaliteter blir avgörande för upplevelsen av mikroklimat
och möjligheter för vistelse i byggnaders närmiljö.
Skolor
Stockholms skolbyggnader har arkitekturhistoriskt varit
grundpelare i stadens utveckling. Skolorna har fått utmärka sig i
stadsväven på samma sätt som kyrkor och andra symboliskt
viktiga byggnader och har historiskt haft en flexibel och generell
brukskvalitet som gör dem möjliga även för annan användning.
Dagens planeringssituation är svåröverblickbar med ständigt
fluktuerande elevantal. Idag ser vi ofta kortsiktiga lösningar där
prioriteringen ligger i att snabbt kunna placera elever i någon
form av lokaler. Stadens målsättning är att både permanenta och
tillfälliga skol- och förskolelokaler ska ha hög arkitektonisk
kvalitet såväl interiört som exteriört. Barnens och elevernas behov
ska stå i centrum vid utformningen. Skolor och förskolor spelar
med sina gårdar också en självklar central och viktig roll i dagens
stadsliv. Här kan fokus på tidigt samarbete mellan stadens olika
förvaltningar och synergieffekter ge bättre förutsättningar för
dessa verksamheters byggnader och goda arkitektoniska lösningar
inom befintlig tidsbegränsning och kostnadsram.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 18 av 20
23 maj 2017
Bilaga 2: Mall för Gestaltningsidé
En gestaltningsidé kan presenteras på många olika sätt.
Gestaltningsidé ur inspiration från naturen i närområdet ”Kotten”
förskola Ramensvägen, Aperto Arkitekter
Gestaltningsidé PIXEL – en del av en större bild – en byggsten.
A, L, konstnär och övriga konsulter utgår från Pixeln. En tydlig
gestaltningsidé som bifogades bygglovansökan.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
Sida 19 av 20
23 maj 2017
Bilaga 3: Mall för info till hemsida
SISAB:s samtliga byggnationer över 10 milj kommer att
presenteras på SISAB:s hemsida med en illustration, text och
dokument. Arkitekten ska leverera illustration och tillhörande
text om projektgestaltning.
Levereras alltid:
Illustration (nybyggnad)
på hur byggnaden kan
komma att se ut eller foto
(ombyggnad). 800 pixlar
bred, 400 pixlar hög,
filformat JPEG, max 30
MB. I bildens underkant,
svart text på vit platta,
typsnitt
Corbel: ”Illustration: xxxskolan, arkitektbyråns
namn, datum”.
Levereras alltid:
Beskrivande text om
gestaltningsidéen för det
aktuella projektet. Max
500 tecken inkl. blankslag.
PROJEKTERINGSANVISNING – Gestaltning och funktion -Utgåva 6
För kännedom:
Under rubriken
Projektdokument finns
utrymme för fler
illustrationer, kartor etc. i
pdf-format. Levereras
endast vid begäran.
För kännedom:
Under rubriken
Projektdokument finns
utrymme för fler
illustrationer, kartor etc. i
pdf-format. Levereras
endast vid begäran.
Sida 20 av 20
