Alla människor har rätt till en egen sexualitet

Du som arbetar som personlig
assistent eller arbetsledare har
stor makt att antingen hämma
eller främja din uppdragsgivares
sexuella hälsa. För att lyckas främja
sexualiteten i din uppdragsgivares
liv måste du vara professionell och
göra dig fri från din tidigare ofta
fördomsfulla syn på sexualitet. När
vi vågar tala fritt om sex och lust har
vi en spännande resa framför oss!
Text och foto: Kathlin Levin
10
utbildning
Alla människor har rätt
till en egen sexualitet
I april besökte Åsa Nilsson från Pedagogiskt Centrum GR Utbildning
Kooperativet Olja. Åsa är hälsopedagog och projektledare med fokus på
sex och samlevnad. Hon har dessutom egen erfarenhet av att jobba
med människor med funktionsnedsättningar då hon dels jobbat på
gruppboenden och dels är gruppledare för en grupp tjejer med Aspergers syndrom som träffas en gång i
månaden.
Åsa inleder med att uppmana
åhörarna att sätta sig två och två
och berätta om sin senaste sexuella
upplevelse.
- I jobbet eller privat, frågar någon
snabbt.
- Privat, svarar Åsa.
Samtliga börjar skruva på sig,
fnittra och förhala uppgiften innan
Åsa igen tar till orda och säger:
- Nej, nej, nej, ni ska inte berätta om era privata upplevelser! Men
hur kändes det i kroppen? Jo, vi blir
generade, pulsen går upp och det
känns för nära. I jobbet måste den
privata sexualiteten lämnas utanför. Men vi måste alltid utgå ifrån oss
själva. Vi har alla en ryggsäck med
oss med tidigare erfarenheter och
den ryggsäcken måste vi våga öppna och ta upp sak för sak och titta på
utifrån nya perspektiv. Det är som
bekant svårt att hjälpa någon längre i sin utveckling än dit man kommit själv.
Synen på sexualitet ändras hela tiden. Det som var normalt och sexigt förr kan vi skratta åt idag. Det vi
tycker idag kommer det med stor
sannolikhet skrattas åt i framtiden.
Även kulturellt finns stora skillnader
i vad som är normalt och inte. Också
synen på personer med funktions-
nedsättningar ändras. Likaså synen
på deras sexualitet. På 1800-talet
hade man uppfattningen att personer med funktionsnedsättningar var oskuldsfulla barn utan egen
sexualitet. Under 1900-talet förändrades synen och man trodde istället att de var ohämmade med hög
sexuell drift. Denna syn hörde samman med den rasbiologiska tanke
som resulterade i att personer med
funktionsnedsättningar från år 1934
till år 1976 tvångssteriliserades. Idag
har vi LSS och personer med funktionshinder har rätt att växa upp
hemma, gå i skola, arbeta och leva
som alla andra. Men hur är synen
på deras sexualitet idag? Det är lätt
att synen från förr hänger kvar och
skymmer synen för hur det verkligen är.
WHO:s definition av sexualitet
En bra grund att utgå ifrån när man
ska börja jobba med att främja sexualiteten hos uppdragsgivarna är
WHO:s definition av sexualitet. Den
lyder så här:
”Sexualitet är en integrerad del av
varje människas personlighet, och
det gäller såväl man och kvinna som
barn. Den är ett grundbehov och
en aspekt av att vara mänsklig, som
inte kan skiljas från andra livsaspekter.
Sexualiteten är inte synonym med
samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och
är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan, men behöver inte,
vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek,
kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka
känslor samt att röra vid varandra.
Sexualiteten påverkar tankar,
känslor, handlingar och gensvar och
därigenom vår psykiska och fysiska
hälsa.”
Men vad innebär det i praktiken
att arbeta med sexuell hälsa som
personlig assistent eller arbetsledare?
Framför allt handlar det om att ha
en öppen kommunikation om detta. Att alla i arbetslaget känner sig
trygga med att ta upp frågor som
kan uppkomma. Att ha detta som
en återkommande punkt på dagordningen på personalmötena och
reflektera tillsammans så att uppdragsgivaren inte får olika uppfattningar från olika assistenter. Vidare
är det viktigt att bemöta sin uppdragsgivare där han eller hon är just
nu. Är uppdragsgivaren till exempel
35 år men har en intellektuell förmåga som är på en tvåårings nivå är
även sexualiteten på den nivån. Då
kan det handla om att kroppskontakt och bekräftelse är det viktiga
att uppleva för uppdragsgivaren.
Att stötta i att sätta gränser
Att främja den sexuella hälsan hos
sin uppdragsgivare kan även handla
om att stötta i att sätta sunda gränser.
Vid till exempel neuropsykiatriska funktionshinder kan personen
ha svårt att läsa av sin omgivning
och behöver då stöd i att lära sig de
sociala koderna. Det kan till exempel handla om allt ifrån att flirta till
kroppskontakt och hur det kan uppfattas av andra. Det kan även handla om att lära personen var och när
sexuell njutning är ok. För många
personer med funktionsnedsätt-
11
utbildning
ningar är den personliga assistenten en viktig person för att skaffa sig
kunskaper om just kärlek, njutning
och sex. Förminska inte din roll utan
ta den på stort allvar.
Skapa utrymme
Forskning visar över lag att människor med funktionsnedsättningar
uppfattar det som att andra inte tror
att de är en sexuell person. Även här
har den personliga assistenten en
värdefull roll att lyfta upp sexualiteten hos uppdragsgivaren. I många
fall upplever uppdragsgivaren till
exempel att han eller hon har en offentlig kropp. Dels genom i många
fall oräkneliga läkarbesök men även
utifrån den utsatta position man
kan ha som uppdragsgivare. Här
kan den personliga assistenten hjälpa till att utveckla kroppskännedomen. Man kan även initiera som
personlig assistent och till exempel
fråga om uppdragsgivaren vill vara
ensam en stund.
Sexuella manus
Åsa betonade flera gånger hur viktigt
det är att utmana sina egna synsätt
på sexualitet. Vi bär alla med oss sexuella manus med när, var, hur, med
vem och varför vi tycker det är okej
att uttrycka sin sexualitet. Åsa jämför
det med den mall som följer med alla
platta IKEA-paket. Följer vi bara den
stegvisa instruktionen så har vi snart
en fin och ny möbel. Lika enkelt är
det inte när det gäller kärlek och sex.
Ändå agerar vi ofta utifrån en tänkt
mall om vad som är rätt och fel. Detta kan vara okej i det privata men vi
kan inte låta denna norm följa med
in i det professionella! I det professionella måste vi fråga oss hur vi dömer
andra människor och varför jag tänker som jag gör. Några av de starka
normer som finns är:
• Kärleksnormen
Det finns en stark norm att sex alltid
ska hänga samman med kärlek.
• Heteronormen
Det finns en tanke om att män och
kvinnor är olika och därför kompletterar varandra. Man förutsätter lätt
att alla är heterosexuella.
12
• Tvåsamhetsnormen
Idén om att alla vill leva i tvåsamhet
är stark, trots att vissa vill vara ensamma och vissa vill vara flera.
• Samlagsnormen
Man förknippar oftast sex och sexualitet med samlag mellan man och kvinna, vilket många gånger innebär penetrerande sex. Men hur ser annan
sexualitet ut? På vilket sätt kan man
ha sex? Andra kroppsdelar, inte bara
könsorganen, är minst lika viktiga.
Arbetsmiljölagen
Men vad gör man om uppdragsgivaren ber om hjälp att till exempel
onanera. Vad är okej och vad är inte
okej? Åsa lyfter upp vikten av att
veta sina egna gränser och att aldrig gå över dem. Den personliga assistenten befinner sig på sitt jobb
och arbetsmiljön ska alltid vara anpassad till den anställdes behov och
hälsa enligt arbetsmiljölagen. Om
den personliga assistenten känner
sig bekväm med att hjälpa sin uppdragsgivare med att onanera är det
okej så länge det handlar om att på
olika sätt underlätta för uppdragsgivaren att själv onanera. Det kan,
enligt Socialstyrelsen, inrymmas i
vad som är en professionellt utförd
vård och omsorg. Dock är Socialstyrelsen tydlig med att om den personliga assistenten aktivt utför den
sexuella handlingen så innebär det
att personal och uppdragsgivare inleder en sexuell relation som inte
ses som förenlig med hur ett professionellt vård- och omsorgsarbete
ska bedrivas.
Att tänka på som personal
Enligt Åsa är det framför allt fyra
punkter man som personal bör tänka
på. Att uppdragsgivaren har rätt till:
• Att vara en sexuell person. För
många kan det att han eller hon är
en sexuell person vara ett stort steg
att komma ut med. Är han eller hon
till exempel homosexuell kan personen ibland uppleva det som att han
eller hon ”kommer ut” två gånger.
• Sexuell integritet. Han eller hon
har rätt till sin egen sexualitet och
kan behöva utrymme för att utveck-
la denna.
• Sexuell utveckling. Han eller hon
har rätt att mötas där han eller hon
befinner sig i sin sexualitet och ska
inte hämmas i sin utveckling.
• Anpassad kunskap och stöttning.
Beroende på funktionsnedsättning
kan uppdragsgivaren vara i behov
av lättförståelig, tydlig och återkommande information om sexualitet
och sex.
Litteraturtips
Under hela utbildningen kommer
Åsa med det ena intressanta tipset
efter det andra på böcker och annat
som kan starta igång diskussioner i
arbetslaget. Några av de tips Åsa gav:
• Får jag lov? Om sexualitet och kärlek i den nya generationens unga
med utvecklingsstörning av Lotta
Löfgren-Mårtensson
• Autism: Relationer och sexualitet
av Gunilla Gerland
• Fördom och stolthet, ett projekt
vars mål är att väcka diskussioner om normer kring kärlek och
sexualitet. Projektet vänder sig
till personer som har intellektuella funktionsnedsättningar eller kognitiva svårigheter samt till
personal inom till exempel personlig assistans. Forum SKILL erbjuder workshops, föreläsningar
och handledning utifrån materialet FÖRDOM & STOLTHET. www.forumskill.com
• Onaniteknik för kvinnor och män
Gå in på fliken Filmer på www.rfsu.
webshop.strd.se
Vill du ta del av fler tips kontakta
Susanne Belajouza för hela Åsas lista
med fakta, material och inspiration
om sexualitet och funktionsnedsättningar.
Pedagogiskt Centrum GR
Utbildning driver tillsammans
med Kunskapscentrum för
sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen hemsidan www.srhr.se
Där finns information och
inspiration om att arbeta med
sexuell och reproduktiv hälsa
och rättigheter.