Att vara närstående vid
livets slut
Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus
Huvudprocess
Gynekologisk cancer
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Pohjanen
Anna Pohjanen
1 av 7
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4348
2015-06-03
1.0
Den sista tiden.
När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover mycket.
Hon kanske inte orkar prata eller delta i samtal. Även om hon verkar vara
medvetslös, är det meningsfullt att vara hos henne. Ofta kan hon uppfatta
ljud och beröring trots att hon inte har krafter att visa det. Hörseln förefaller
till och med att skärpas, så därför kan du säga allt du vill att hon skall höra.
En välkänd och kär röst har en förunderlig lugnade inverkan. Känseln på
huden finns kvar och om det känns riktigt är det bra att hålla handen,
massera eller stryka över pannan, då vet hon att du finns där.
Huvudprocess
Gynekologisk cancer
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Pohjanen
Anna Pohjanen
2 av 7
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4348
2015-06-03
1.0
Under de sista dagarna sker förändringar som tyder på att döden är nära
förestående:
● Aptiten avtar allt mer, till slut vill hon inte alls äta.
● Urinproduktionen minskar och mot slutet blir urinen mörk och njurarna
upphör att fungera.
● Hon kan både svettas och frysa. En orsak kan vara att systemet som
reglerar kroppstemperaturen har slagits ut och blodcirkulationen är mycket
dålig.
● Att ben, fötter, händer och armar svullnar är en vanlig förändring när livet
går mot sitt slut.
● Huden kan kännas fuktig och hudfärgen förändras ofta. Detta beror på att
blodcirkulationen har försämrats.
● Andningen försämras och blir allt mer oregelbunden. I slutet är det vanligt
att hon ”suger” in luften för att sedan sucka eller stöna ut den. Däremellan
kan det vara långa uppehåll. Den här orytmiska andningen kan pågå i timmar
upp till ett par dygn. Så småningom förändras hennes andning och blir ytlig.
Andningen kan även förändras på andra sätt. Slem kan samlas i luftrören,
vilket kan ge ett rosslande ljud. Rosslingarna kan vara obehagliga att höra,
men brukar inte besvära. Att suga bort slemmet med en sug kan irritera
luftvägarna och öka slembildningen.
● Alla blir inte medvetslösa. En del är vakna ända fram till sista andetaget.
Syrgasbehandling är sällan till någon hjälp. Den kan i vissa fall vara skadlig
eftersom den påverkar andningscentrum så att andningen försvagas.
Andra symtom som: Smärta, ångest eller oro kan vara av fysisk, psykisk
eller av oklar orsak. Vid minsta misstanke om dessa symtom, ges mediciner.
Målet är att hon i möjligaste mån ska bli smärtfri och inte känna någon
ångest eller oro. God omvårdnad och en varm mänsklig kontakt kan ibland
vara tillräcklig. Att vara nära lindrar.
Huvudprocess
Gynekologisk cancer
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Pohjanen
Anna Pohjanen
3 av 7
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4348
2015-06-03
1.0
Vätska i livets slutskede:
Många sjuka har den sista tiden ett minskat vätskeintag. Detta kan oroa
närstående som ofta kan ha funderingar om deras nära lider av att inte äta
och dricka. Hunger eller törst brukar inte vara något problem. Muntorrhet
kan man avhjälpa genom att fukta munnen.
Dropp vid livets slut har uppenbara nackdelar:
● Ökad risk för lungödem och ödem (vätska) i vävnaderna.
● Ökad produktion av slem i luftvägarna.
● Produktionen av mag- och tarmsaft ökar, vilket kan öka risken för svåra
magsmärtor.
Fördelar med att inte ha dropp:
● Minskad sekretion från lungorna ger mindre hosta och underlättar
andningen.
● Minskad vätsketillförsel innebär ofta mindre illamående och färre
kräkningar.
● Minskad risk för ödem (vätska) i vävnaderna (hela kroppen).
Dropp under livets slut ska bara ges under en begränsad tidsperiod om
medicinska skäl föranleder det.
Omvårdnaden vid livets slut:
Under de sista dagarna ligger hon till sängs och behöver god omvårdnad.
Närstående får om de så önskar delta i omvårdnaden, själva eller
tillsammans med vårdpersonal. Det kan vara svårt som närstående att veta
hur man ska göra om man vill delta i omvårdnaden. Fråga gärna oss om råd.
När livet slutar upphör andningen. Det kan komma ett eller ett par djupa
andetag till efter en stund men sedan är allt tyst. Livet har lämnat kroppen.
Huvudprocess
Gynekologisk cancer
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Pohjanen
Anna Pohjanen
4 av 7
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4348
2015-06-03
1.0
Efter dödsfallet:
Att mista en nära anhörig eller vän är alltid mycket svårt och omskakande.
Det är en situation som är omöjlig att förbereda sig på. Det är ofta svårt att
tänka sig att livet flytt från den som en gång varit så levande. Att se och röra
den avlidna är ett sätt att bearbeta sorgen eftersom man då bekräftar för sig
själv att det som hänt är sant. Alla som stod den avlidna nära bör få den
möjligheten, även barnen. Ibland kan man fotografera den avlidna. Detta kan
kännas skrämmande men kan ha stor betydelse senare i sorgearbetet.
Ni som närstående kan efter dödsfallet vara hos den avlidna efter önskemål.
Den avlidna kan kläs i egna kläder, kärt plagg, eventuella smycken. Detta
kan göras av närstående själva, närstående tillsammans med personal eller av
personal.
Ett lugnt och värdigt avsked av den som dött är till hjälp för dem som ska
leva vidare. Låt avskedet ta all tid som behövs.
Närstående kontaktar begravningsbyrån som kan ge ytterligare information.
Huvudprocess
Gynekologisk cancer
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Pohjanen
Anna Pohjanen
5 av 7
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4348
2015-06-03
1.0
Sorg:
Sorg är en riktig och normal känsloreaktion efter förlusten av någon som
betytt mycket för den sörjande. Den normala sorgekrisen är ett friskt
tillstånd. Kontakta gärna anhöriga och vänner så fort som möjligt och
meddela vad som hänt, de kan ge dig (er) hjälp i sorgearbetet och de flesta
burkar vara tacksamma om de kan hjälpa till med vardagliga saker.
Sorg tar tid. När det gått ett halvår, tror ofta omgivningen att ”det värsta är
över”. Men för många som mist en närstående är det just vid denna tidpunkt
som den starkaste reaktionen kommer. Att komma igenom alla faser i en
sorgeprocess kan ta flera år. Oftast bearbetar man sorgen bäst tillsammans
med andra som kände den avlidne. Professionell hjälp finns att få genom
sjukvården och kyrkan, fråga gärna oss i personalen.
Huvudprocess
Gynekologisk cancer
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Pohjanen
Anna Pohjanen
6 av 7
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4348
2015-06-03
1.0
Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.
Huvudprocess
Gynekologisk cancer
Dokumenttyp
Patientinformation
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Pohjanen
Anna Pohjanen
7 av 7
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-4348
2015-06-03
1.0
