Patientsäkerhet
Säker Traumavård – ett nationellt projekt
för en säkrare svensk traumasjukvård
Vid tågolyckan i Lerum 1987 omkom nio människor, branden på M/S Scandinavian Star 1990 utanför Lysekil krävde
159 människoliv och vid Backa branden i Göteborg 1993
dödades 63 ungdomar. Minnena från Utöya 2011 är allt för
klara. Sverige är internationellt sett relativt förskonat från
större olyckor och har en låg trafikdödlighet men behöver
likväl en välfungerande traumasjukvård. LÖF satsar nu på
en nationell genomgång av traumavården.
U
nder hösten 2014 startar
Säker Traumavård med syfte
att höja kvalitet och säkerhet
i svensk traumasjukvård. Inte mindre
är 17 professionella organisationer,
däribland Svensk Kirurgisk Förening
genom Svensk förening för traumato­
logi, och tre nationella kvalitetsregis­
ter deltar i projektet.
Regeringsuppdrag
I efterförloppet till terrorattentaten i
Oslo sommaren 2011 har flera akti­
viteter påbörjats för att säkerställa att
om detta sker i Sverige skall det medi­
cinska omhändertagandet blir lika
bra som det blev i Oslo. Regeringen
gav 2013 Socialstyrelsen ett uppdrag
att utarbeta ett planeringsunderlag
för traumasjukvård. I uppdraget ingår
att bland annat ”stödja landstingens
arbete med att upprätta planer för
traumasjukvården och en beredskap
för att kunna omhänderta ett större
antal svårt skadade vid en allvarlig
händelse i Sverige”1. Dessutom har
under flera år på regionalt initiativ
324
revisioner av traumaverksamheten
skett i södra respektive sydöstra sjuk­
vårdsregionerna, något som flera har
önskat kunnat ske på nationell bas.
Nivåstruktur påverkar traumavård
Som en konsekvens av den omfat­
tande omstruktureringen av svensk
sjukvård är idag inte alla sjukhus rus­
tade att ta hand om traumapatienter.
Det finns inte heller acceptans över­
allt för att alla sjukhus ska ta hand om
alla sorters patienter. Denna utveck­
ling ställer betydligt större krav på
sammanhållna vårdkedjor. Samtidigt
finns inte alltid dessa kedjor, vilket
Figur 1 tydligt illustrerar. En skadad
patient leder till att läkare på fem
sjukhus och två transportorganisatio­
ner tvingas ägna över åtta timmar(!)
innan patienten transporteras till
adekvat vårdnivå.
Beprövat koncept används igen
Säker Traumavård kommer att
genomföras enligt samma principer
som de föregående projekten Säker
PELLE GUSTAFSON
[email protected]
Stockholm
Förlossning, PRISS (ProtesRelaterade
Infektioner Ska Stoppas) och Säker
Bukkirurgi. Dessa projekt har nu
pågått under ett antal år, och resultat
börjar ses. Det finns en trend mot att
allt färre barn föds med undvikbara
syrebristskador idag jämfört med för
fem–sex år sedan. Analyser pågår för
att finna de direkta anledningarna till
detta. Vissa ortopediska enheter upp­
visar idag siffror över protesrelaterade
infektioner som är långt under hälf­
ten av vad de hade före PRISS. Säker
Bukkirurgi har nu kommit så långt
att utvärdering kan påbörjas.
Lokal och regional revision parallellt
Säker Traumavård kommer att
använda en logistisk modell som
använts i Säker Förlossnings andra
omgång, där både en lokal och regi­
onal revision sker parallellt. Som
tidigare är det de professionella
organisationerna som ansvarar för
tvärprofessionell bemanning med
revisorer, medicinskt innehåll samt
kommunikation till sina medlemmar.
SVENSK KIRURGI • VOLYM 72 • NR 6 • 2014
Patientsäkerhet
Medan Patientförsäkringen LÖF
stödjer projektet administrativt och
ekonomiskt. Den lokala revisionen
pågår under två dagar med intervjuer
och observationer baserat på en själv­
värdering, samt traumaövningar. Den
tredje dagen ägnar revisorerna åt att
bedöma det regionala samarbetet.
Detta innebär att återkoppling kan
ske med både lokala och regionala
åtgärdsförslag. Frågorna i självvär­
deringen utgår från fiktiva men fullt
möjliga patienter, som kan komma
in på vilken akutmottagning när som
helst.
innebär att det inte är fråga om en
formell inspektion över i vilken grad
någon slags riktlinjer följs, eftersom
ingen av de deltagande organisa­
tionerna har mandat att göra detta.
Vidare kommer revisionerna att göras
inom befintlig struktur, med vilket
menas att projektet inte kommer att
ta ställning till om traumavård ska,
eller inte ska, ske på ett visst ställe.
Detta är en fråga för andra instanser.
Projektet har däremot som ambition
att, inom given struktur, bidra till att
höja kvalitet och säkerhet så mycket
som möjligt.
SweTrau, Svenska Frakturregistret
och Svenska Intensivvårdsregistret.
Det bör observeras att Säker Trauma­
vård inte är en interventionsstudie,
och då inte heller kan, eller ska, utvär­
deras som en sådan.
Modellen och logistiken kommer
under hösten 2014 att testas i Lands­
tinget i Värmland, som välvilligt
ställt upp som testpilot. Därefter sker
putsning av modellen, och planerad
nationell start sker under 2015.
Mer information om Säker
Traumavård finns på www.patientfor-
Revision och inte inspektion
Liksom tidigare projekt är Säker
Traumavård icke-normerande. Detta
Uppföljning efter revisionen
Utvärdering planeras i första hand ske
via nationella kvalitetsregister, främst
Referens
sakring.se/Saeker-Traumavaard.html
1. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen
2013-04-25, S2013/3285/FS.
Bilden illustrerar de kontakter som togs under drygt åtta timmar mellan fem olika sjukhus, varav två regionsjukhus, för att kunna ta hand om
en 30-årig kvinna med bäckenfraktur efter en fordonsolycka i Sverige våren 2014. Notera också de korta sammanfattningarna av vad varje
kontakt gav.
SVENSK KIRURGI • VOLYM 72 • NR 6 • 2014
325
