Kost och psykisk hälsa Kognus Stockholm 4 september 2012 Mats Humble Psykiatriskt ForskningsCentrum Örebro Ensidig kost • Personer med autism – Ofta extremt ensidig kost – En pojke åt i 5 år endast pommes frites Fick livshotande vitaminbrist (fr.a. A och D) Nära förlora synen • Ätstörningar (fettbrist el. kolhydratöverskott) • Missbrukare fr.a. alkohol – Ofta B-vitaminbrist – Kan leda till Wernicke-Korsakov syndrom, svår närminnesstörning, som botas av Bvitaminer. Kost och psykisk hälsa finns det samband? • Kan hjärnan påverkas av vår kost? • Vilka mekanismer är inblandade? • Är det vanligt att vår psykiska hälsa kan förbättras genom kost/supplement? • Högriskgrupper? • Med mera… Lång rad misslyckade varningar • ”Undvik ägg p.g.a. kolesterol” – Nästan allt kolesterol i blodet har vi producerat själva • ”Undvik animaliskt fett” – Transfetter i ”härdat vegetabiliskt fett” är antagligen mer riskabelt än smörfett • ”Undvik mättat fett” – Naturfolk som lever på kokos verkar inte ta skada av det – Kokosfett prövas som medel mot Alzheimer-demens • ”Undvik fisk p.g.a. miljögifter” – Leder till brist på ω3-fett och D-vitamin • ”Undvik rödbetor p.g.a. nitrat” – Nitrat förbättrar hjärnans cirkulation Kostskillnader Stenåldern Inget rent socker Ont om rent fett Energifattig Mycket fibrer Mer vitaminer Mer mineraler Hur bra är vår kost? • Övervikt vanligare än undervikt • Kan man ändå ha brist på mikronutrienter? • Går alla risktillstånd att påvisa i prover? Nutid Gott om rent socker Gott om rent fett Energirik Fiberfattig Mindre vitaminer Mindre mineraler Celiaki (glutenöverkänslighet) och ökad psykiatrisk sjuklighet Är bristtillstånd vanliga? Finns det riskgrupper? • Gravida • Äldre • Invandrare • Veganer • Gluten- och laktosöverkänsliga • Genetiska enzymvarianter Kost och hjärnan: mekanismer Råvaror och co-faktorer för signalsubstanser • tryptofan, tyrosin, fenylalanin, kolin, etc • B6, B12, folsyra, zink, etc • inositol, fosfat Sockerbalans och insulin påverkar bl.a. serotonin – beroendemekanism? Antioxidativt skydd • vitamin C och E, selen, lingon m.fl. Beståndsdel i cellmembraner ω-3-fettsyror Hormonell effekt • D-vitamin Carta et al. J Psychosomat Res 2002 Några för hjärnan viktiga grundämnen De vanligaste bristerna Magnesium D-vitamin Selen • Nervsystemets retbarhet påverkas, brist kan ge bl.a. muskelkramper och sömnsvårigheter. Selen • Finns i berggrunden och kommer att ingå i • Antioxidantium. Brist ökar risken för hjärtsjukdomar och cancer. Låga nivåer kan bidra till depression och ångest. • • Zink • Viktigt för en rad enzymer. Depressioner och Magnesium Omega-3-fett ätstörningar kan förbättras av zinktillskott. allt som odlas där och i alla djur som äter foder därifrån. Olika mängd i olika geografiska områden. Sverige ligger lågt, USA högt Jod • Krävs för sköldkörteln och energiomsättningen. Interners kost i England Gesch et al 2002 Brist på: • Folsyra • D-vitamin • Zink • Magnesium • Selen • Jod • Kalium Nutritionens betydelse för våld och kriminalitet Bernard Gesch: Br J Psychiatry 2002 172/231 interner i Brittiskt fängelse Hälften fick supplement av vitaminer, mineraler och omega-3-fettsyror Ledde till 35% minskning av regelbrott: totalt 754 incidenter Innehållet i EMPower+ (allt x3) Substanser som visat effekt i studier Vitamin A 960 IU Kalcium 220 mg Vitamin C 100 mg Fosfor 140 mg Vitamin D 240 IU Magnesium 100 mg Vitamin E 60 IU Kalium 40 mg Vitamin B1 3 mg Jod 34 mcg Vitamin B2 2.25 mg Zinc 8 mg Niacin 15 mg Selen 34 mcg Pantotensyra 3.6 mg Koppar 1.2 mg Vitamin B6 6 mg Mangan 1.6 mg Folsyra 240 mcg Krom 104 mcg Vitamin B12 150 mcg Molybden 24 mcg Biotin 180 mcg Järn 2.29 mg Dessutom dl-fenylalanin, glutamin, citrus bioflavonoider, vindruvskärnor, kolin, inositol, Ginkgo biloba, methionin, germanium, bor, vanadin, nickel Vitamin A 960 IU Kalcium 220 mg Vitamin C 100 mg Fosfor 140 mg Vitamin D 240 IU Magnesium 100 mg Vitamin E 60 IU Kalium 40 mg Tiamin 3 mg Jod 34 mcg Riboflavin 2.25 mg Zinc 8 mg Niacin 15 mg Selen 34 mcg Pantotensyra 3.6 mg Koppar 1.2 mg Pyridoxin 6 mg Mangan 1.6 mg Folsyra 240 mcg Krom 104 mcg Kobalamin 150 mcg Molybden 24 mcg Biotin 180 mcg Järn 2.29 mg Dessutom dl-fenylalanin, glutamin, citrus bioflavonoider, vindruvskärnor, kolin, inositol, Ginkgo biloba, methionin, germanium, bor, vanadin, nickel EMPower+ mot bipolär sjukdom Gately & Kaplan 2009 Naturliga antioxidanter är bäst • Patienter via internet • Diagnos via hemklinik • Tillägg till ordinarie medicinering • Noggrann symptomskattning via internet • Databasstudie • Ingen kontrollgrupp Synaps i hjärnan Sockerberoende – finns det? Bitten Jonsson terapeut i Hudiksvall: Ja absolut Charlotte Erlansson-Albertsson professor i Lund: Ja troligen Kvällstidningar: 1½ miljon svenskar Stimulerar belöningscentrum Samband med endorfiner och dopamin Insulin påverkar tryptofan och serotonin i hjärnan Ännu mer problem med aspartam? Fett i psykiatrin Omega-3-fett (ω ω3) inom psykiatrin: • Depression • Bipolär sjukdom • Schizofreni • ADHD/DAMP • Borderline • Kronisk trötthet • Alzheimers sjukdom Ketogen kost vid epilepsi Hjärnans viktigaste fettsyror Mättade fettsyror Smörsyra 4:0 Kapronsyra 6:0 Kaprylsyra 8:0 Kaprinsyra 10:0 Laurinsyra 12:0 Myristinsyra 14:0 Palmitinsyra 16:0 Stearinsyra 18:0 Arakidinsyra 20:0 Behensyra 22:0 Lignocerinsyra 24:0 Enkelomättade fettsyror Palmitinoljesyra 16:1 Oljesyra 18:1 Gadoljesyra 20:1 Erukasyra 22:1 Fleromättade fettsyror Linolsyra 18:2 (n-6) Arakidonsyra 20:4 (n-6) Linolensyra 18:3 (n-3) Eikosatriensyra 20:3 (n-3) Eikosapentaens. (EPA) 20:5 (n-3) Dokosahexaens. (DHA)22:6 (n-3) Sveriges viktigaste källor för ω3-fettsyror (g ω3-fettsyror/100 g) Sill 4,7 Strömming 2,9 Lax 3,3 Ål 7,4 Siklöja 2,5 Regnbåge 3,6 Alltså: D-vitamin kan ha betydelse i depressionsbehandling Röding 3,5 Makrill 4,4 Flera studier om nyttan med ω3-fett i psykiatrin handlar om hur mycket fisk som ingår i kosten (Hibbeln m.fl.) Fisk är vår viktigaste källa för ω3-fett, men också vår viktigaste källa för D-vitamin. Vinterdepressioner i USA blev mer förbättrade av D-vitamin än av ljusbehandling (Gloth et al. 1999). Sveriges viktigaste källor för D-vitamin (µg D-vitamin/100 g) D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott Sill 12 Lax 12,5 Strömming 9 Abborre 21 Ål 30 Regnbåge 14 Gös 29 Makrill 13 Röding 10 Tillgänglig på Läkartidningens hemsida under listan över 2007 års mest lästa artiklar Hur D-vitaminproduktionen i huden varierar med hudfärgen och tid i UVB-ljus D-vitaminnivåer under året Befolkningsstudie i Storbritannien, Hyppönen 2007 Årstider och etniskt ursprung Fall av influenza A bland 334 japanska skolbarn: RCT, D3 1200 IE/dag vs placebo D-vitamin, ett unikt vitamin Dessutom 80% minskning av astmaanfall rel. riskreduktion 59% Vi kan själva bilda D-vitamin med hjälp av solens UVB-ljus. På sydliga breddgrader betyder kosten ingenting för D-vitamintillgången. I Sverige kan vi bara bilda D-vitamin under ljusa halvåret. Ju mörkare hy, desto mindre D-vitamin p = 0.014 Urashima et al. 2010 54-årig svensk man med återkommande depressioner • • • • • Recidiv varje år i oktober Regelmässig remission april-september Typisk anamnes för SAD (vinterdepression) Ekonomin tillät inte utlandsresor Prövat 3 olika antidepressiva med blygsam effekt • Genomgått kognitiv terapi • Sedan flera år psykoanalytisk terapi Humble 2010 Behandling och labutveckling (25-OHD) Behandling: Vitamin D3 4000 IE (100 µg)/d i 1 månad, därefter 2000 IE (50 µg)/d • Patienten: Bättre effekt än de andra behandlingarna • Enligt hustrun: ”Det enda som har hjälpt hittills.” Humble 2010 Varierande känslighet för D-vitaminstatus I? A. Normal tillgång till D-vitamin Kostkällor för D-vitamin 100 75 50 2. Vårdepressioner 3. Ingen D-vitaminrelaterad depression 25 25-OH-D-vitamin 1. Vinterdepressioner Sommar Höst Vinter Vår Sommar Fiskleverolja, i särklass högst halt, dock viss risk för överdos av A-vitamin Fisk: ål, gös, abborre, lax, sardiner, makrill, sill, sik, strömming, gädda Äggula Helmjölk och smör producerade sommartid Matfett och lättmjölkprodukter som berikats med D-vitamin Fågel och kött med skinn D-vitamin är ovanligt hållbart vad gäller lagring, kokning och upphettning Humble 2010 Hur mycket D-vitamin får man… Hur mycket D-vitamin får man… D-vitamin omvandlas till kalcitriol, ett viktigt hormon Om solning och D-vitamin Hudens D-vitaminbildning mättas efter c:a 30 minuter. Därefter sker ingen nettoproduktion. Däremot fortsätter UV-ljusets skadande effekt. Solskyddsmedel blockerar samtidigt både Dvitaminbildningen och UV-ljusets skadeverkan. Solarier ger ofta en hygglig D-vitaminbildning. UVB-intensitet, exponerad hudyta och hudpigment avgör hur mycket som bildas. Betydelse för: • Kalk och skelett • Motverkar diabetes, högt • • • • blodtyck och hjärtsvikt Motverkar autoimmuna sjukdomar som MS Motverkar cancer (grovtarm-, bröst-, prostata- ) Utveckling av nervsystemet Skyddar nervceller Cancerformer år 2-4 Samtliga fall: Placebo: 6,8 % Calcium: 3,6 % D3+Ca: 2,0 % NNT = 21 Lappe et al. 2007 D-vitamin vid schizofreni Mörkhyade som flyttar till solfattiga världsdelar har 5-8 gånger högre risk att insjukna i schizofreni. Barn i Finland som fick extra mycket Dvitamin första åren hade betydligt lägre risk att få schizofreni senare i livet Patienter med schizofreni är födda på våren betydligt oftare än förväntat. Råttfoster som utsätts för D-vitaminbrist får hjärnskador som liknar de vid schizofreni.