NOTISER2
FRÅN SLU • APRIL 2004
Att göra en akvarell av en föreläsning i mikrobiologi kan öka
förståelsen av lektionens innehåll. Det menar Ylva Dahlman som har
ägnat sitt doktorsarbete vid SLU åt att studera hur studenter förbättrar sin ämnesförståelse och problemlösande förmåga genom att
arbeta med bilder. Studenterna får ökat självförtroende, utvecklad
problemlösningsförmåga och nya sätt att iaktta omvärlden. De
värderar också arbetsprocessen högre än slutresultatet.
Deltagarnas övriga studier påverkades också av arbetet med
bilder. De bildskapande aktiviteterna uppfattades som kreativa och
meningsfulla, vilket gav en förändrad attityd till studierna. Bildarbetet utvecklade också helhetsseendet och koncentrationsförmågan, något som i sin tur ledde till bättre förmåga att lösa problem.
Befintlig forskning antyder att det finns ett samband mellan
konstnärlig aktivitet och elevers utveckling inom andra ämnen, men
man har inte lyckats belägga detta samband vetenskapligt. Ylva
Dahlman har utgått från dessa samband och påbörjat ett arbete med
att ge dem en kunskapsteoretisk förklaring.
• [email protected], 018-67 25 02, http://disputationer.slu.se
Svårplockat bär
fryströskas
Havtorn är ett vitaminspäckat och
eftertraktat bär i livsmedelsindustrin,
men det är svårt att skörda. I en
demonstrationsodling vid SLU:s
försöksstation Torslunda på Öland
har man under tre år provat en ny
metod att skörda de brandgula bären. Metoden går ut på att klippa ner
buskarna olika hårt och frysa kvistarna hela innan bären tröskas av.
Med den metoden är det en fördel
om bären sitter tätt och har korta
skaft. Den bästa sorten har då givit
en skörd på nio kilo per buske.
• [email protected], Årsrapport från Torslunda försöksstation, www-torslunda.tv.slu.se
Planera för
säkrare ridning
Hästar är stora djur som har väl
utvecklade flykt- och försvarsinstinkter när de blir skrämda. Detta
kan skapa faror och konflikter, både
för de ridande och för de trafikanter
Foto: Ylva Dahlman
Bildskapande
studenter
pluggar bättre
Begreppet uppmärksamhet gestaltat av en student
inom kursen Formlära för natur- och samhällsvetare.
som möter hästarna i landskapet.
Landskapsarkitekten Hanna Persson
vid SLU i Alnarp anser att det är
möjligt att undvika många farliga
situationer genom att skapa medvetenhet hos planerare om hur
hästar reagerar.
Hanna Persson har i sitt examensarbete koncentrerat sig på ett
område norr om Lund, Nöbbelövs mosse och Vallkärra. Detta
område används både för rekreation
och som betesmark för kor, får och
hästar. Examensarbetet har baserats
på en enkätundersökning där fyra
kategorier; ridande, icke ridande,
ridande som känner trakten,
samt planerare fick bedöma hur ett
antal situationer på Nöbbelöv fungerar för ridande och för gående och
cyklande.
Utifrån enkätresultaten ger Hanna
Persson förslag på utformningar
av broar och tunnlar, hur en järnvägsövergång kan göras säkrare och
hur ridning kan kombineras med
gång- och cykelvägar.
Till exempel bör en bro över ett
vattendrag ha en tillräcklig bredd
och ett halksäkert underlag för att
hästarna ska kunna passera riskfritt.
• [email protected], 040-415408,
Beställ ”Planering för tätortsnära
ridning – mer än bara ridhus”,
Specialmeddelande 244, inst. för
jordbrukets biosystem och teknologi,
SLU i Alnarp (040-41 50 00).
Blandat eller renat?
Teoretiskt kan den totala produktionen bli högre om man blandar
olika trädslag istället för att hålla
dem i rena bestånd. Men hittills har
man endast kunna påvisa positiva
effekter i blandskog där kvävefixerande trädslag ingår. PerOlov Brandtberg vid SLU har utrett
effekterna av att blanda in lövträd
i barrskog.
Han konstaterar att det för närvarande finns alltför få experiment där
man blandat olika trädslag vilket förDetta notisblad får gärna kopieras
och citeras – men ange källan, dvs.
Notiser från SLU!
svårar generaliseringar. Han kan
dock se att det inte finns någon ekologisk grundlag som säger att
produktionen måste vara högre i
blandade bestånd – den kan lika
gärna vara lägre.
Nya insikter om hur kvävetillgången beror på artsammansättningen av ekosystemet kommer
förmodligen att leda till att man i
framtiden vet i vilka situationer man
kan förvänta sig en positiv blandskogseffekt av praktisk betydelse.
• Per-Olov Brandtberg,
[email protected], Fakta Skog
Nr 2/2004*.
Foto: Mats Gerentz
Det är viktigt att välja en frisk potatissort till sin odling.
Knölar bör väljas
med omsorg
Potatis är utsatt för flera viktiga skadegörare, som om de får härja fritt helt
kan förstöra skörden av de eftertraktade knölarna. Två åtgärder för att få
god skörd är att köpa sättknölar från
kontrollerade utsädesodlingar och
att välja motståndskraftiga sorter.
Frieslander, Minerva, Rapido och
Rocket är fyra tidiga potatissorter,
som alla är motståndskraftiga mot
potatiskräfta och cystnematod.
Rocket har en extra bred motståndskraft mot olika nematodraser och
därför kan den vara lämplig om det
finns problem med nematoder. De
föreslagna sorterna har dessutom god
kokkvalitet och rätt bra lagringsförmåga, enligt potatisforskaren
Jannie Hagman vid SLU.
Förutom dessa sjukdomar är
potatisbladmögel av stor betydelse
för hur stor skörd man får i sin odling. Genom att odla extremt tidiga
Redaktion:
Webb:
Prenumeration:
sorter, som dessutom är förgrodda,
kan man hinna få god skörd även en
regnig säsong innan bladmöglet slår
till. Av de nämnda sorterna har Frieslander bäst motståndskraft mot bladmögel och brunröta.
• [email protected],
018-67 14 23, Fakta TrädgårdFritid 65/2003*.
Illustration: Peter Roberntz
Temperaturökning
påverkar islossning
mer i söder än i norr
Isen försvinner allt tidigare från våra
sjöar på grund av globala uppvärmning. Men temperaturökningen
påverkar islossningen mer i södra
Sverige än i norra. Det visar forskare
i ett samarbete mellan SLU och andra universitet, med hjälp av islossningsdata från 196 sjöar fördelade
över hela Sverige. Undersökningen
visar att den tydliga trenden mot
tidigare islossning mellan1961 och
2002 inte är lika starkt utpräglad
över hela landet. I Sveriges kalla
nordliga regioner förändrades islossningsdatumet bara med fyra dagar
när lufttemperaturen steg med 1°C.
Däremot orsakade samma temperaturökning en tidigare islossning med
upp till 35 dagar i de relativt varma
sydliga regionerna. Grunden till det
är att islossningen reagerar icke-linjärt till en lufttemperaturökning.
Temperaturökningens betydelse
för islossningsdatum i olika delar
av Sverige, är ett bra exempel på hur
olika snabbt den globala uppvärmningen förändrar ekosystemen i olika
geografiska områden. Tidigare islossning påverkar i sin tur förändringarna i vattenkvalitet i landets sjöar.
Den här undersökningen visar att sjöarnas vattenkvalitet under våren förmodligen ändras med en ökande hastighet ju längre söderut sjöarna finns.
• [email protected],
018-673106. Artikel och mer
information finns på http://
www.agu.org/pubs/current/gl.shtml
och http://www.ma.slu.se/climate
Skogsägare tycker
till om naturvård
Skogsägare som arbetar med skogsbruk på heltid är mindre positiva till
naturvård i skogen än skogsägare
med andra yrken. Det visar en enkätundersökning av Helen Uliczka vid
Grimsö forskningsstation, SLU.
Syftet var att undersöka vad
småskogsägare vet om naturvård och
vad de tycker om sin roll som naturvårdare. Det visade sig att yngre högutbildade kvinnor var mest positiva
till naturvård av alla, medan äldre
lågutbildade kvinnor och skogsägare
som arbetar med skogen på heltid,
hade minst positiv attityd. Även ökat
beroende av inkomsten från skogen
påverkade attityden negativt. Rätt
utbildning verkar dock kunna påverka attityden positivt. Skogsägare
som gått Skogsstyrelsens nya kurser
om skogsbruk och naturvård hade
inte bara mer naturvårdskunskap
utan också en mer positiv attityd.
Genom riktade utbildningar kan
heltidsskogsägare möjligen få ökad
förståelse för ekologi och i takt med
den en mer positiv attityd. Dessutom
kan skogsägare som redan har en
positiv inställning men inte själva arbetar i skogen, lära sig hur de omsätter denna i praktisk handling.
• [email protected], 0581697307, Fakta Skog Nr 1/2004*.
* Läsa vidare?
Skrifter markerade med * kan köpas
via SLU Publikationstjänst,
tel: 018-67 11 00, fax: 018-67 35 00.
E-post: [email protected]
Webb: www.slu.se/forskning
Nora Adelsköld, 018-67 17 07, Camilla Nilsson, 018-67 21 34,
Kristina Sundbaum, 018-67 15 23, David Stephansson, 018-67 14 92
SLU Informationsavdelningen, Box 7077, 750 07 UPPSALA
Telefax: 018-67 35 20, e-post: [email protected]
www.slu.se/forskning/notiser
Prenumerera gratis på Notiser från SLU direkt till din dator. Skicka då följande
e-postmeddelande till [email protected] (Obs! skriv i brevdelen, avsluta med ”end”):
subscribe notiser-slu
end
