Till Bords för 700 år sedan
av Eva Hessel, HS Halland
Låt oss kliva ett rejält kliv tillbaka i tiden och fundera över vad man åt
och drack i Halmstad för 700 år sedan. Vi försöker få en uppfattning
om hur en enkel måltid under medeltiden kunde te sig.
Det lilla bordet är dukat med några kärl av trä
och lergods. Nu återstår att ge doft och smak
åt undfägnaden som väntar.
Gästabudet - inte bara fest
Måltidernas innehåll har bestämts av årstider,
dagarnas längd, och tillgång till råvaror och
redskap. Halland var ett fattigt landskap och
vardagsmaten var enkel och enformig. Med
enkla råvaror och redskap skapades maträtter.
Befolkningen på landet gjorde som de alltid
hade gjort med vad deras åkerlappar kunde
frambringa. Befolkningen i städerna hade inte
så många fler möjligheter än sina kusiner på
landet.
Gästabudet var inte bara en fest med mat
och dryck i överflöd utan också ett tillfälle att
Äppelfläsk
38
Konsument
visa sin ställning. Fisk serverades endast under
fastedagarna. Måltiderna kunde bestå av stekt
fågel, vilt, tamboskap och söta mellanrätter.
Grönsaker och hårdostar serverades sällan eftersom det var fattigmansmat. Bröd däremot
fanns vid alla stora fester både i form av stora
tjocka skivor som användes som tallrikar eller
som finare kuvertbröd av vete. Gästerna satt
endast på ena sidan av långborden i en stor sal.
Varje gäst hade med sig sin egen kniv och sked
– gaffeln hade inte kommit i bruk ännu.
Smakprov från medeltiden
Människans äldsta lagade maträtt anses av de
flesta forskare vara gröten. Av den spannmål
som fanns krossades kornen, blandades med
vatten och för att dryga ut spannmålen plockades gräs, frön, vilda bär eller frukter som kokades till en gröt.
I Danmark hittades 1950 ett mosslik av en man
som troligen blivit hängd. Hans maginnehåll
undersöktes av en forskare, som kunde konstatera att mannens sista måltid bestått av en gröt
kokt på havre, korn och linfrö, frön från pilört
och spergel, våtarv, syra, lommeört, åkerkål,
åkerviol och vinda.
En gröt som kan ha kokats under medeltiden
och som även passar in i vår moderna matlagning är:
”Medeltidsgröt”
8 dl vatten
4 dl grahamsmjöl
½ tsk salt
1 dl lingon eller
blåbär.
Koka upp vattnet,
vispa i mjölet, salta.
Koka 5 min. Blanda i
bären.
Brödet var det viktigaste födoämnet innan potatisen gjorde sitt intåg i hushållen. Vi vet att de
första flata brödkakorna gräddades på upphettade stenar intill elden. Under medeltiden kom
den murade ugnen till oss här uppe i Norden
samtidigt som rågen började odlas som brödsäd.
Lurkakor
100g smör
2 msk honung
½ l vatten
1 msk salt
ca 7 dl grahamsmjöl
Smält smöret, tillsätt
honung, salt och vat­
ten. Koka upp och häll
vatnet över mjölet och
blanda till en lagom
lös deg. Låt stå en
stund. Dela degen i
12 –15 bitar. Kavla ut
till en tunn kaka som
gräddas på häll eller
på varm plåt i ugnen.
Lamm och får har hållits av bönder redan före
vikingarnas tid. Vilt har man alltid haft tillgång
till. Fårkött hämtades in från matboden, det var
så gott som alltid torkat, saltat eller rökt.
Grisköttet har länge ansetts som det mest användbara i det skandinaviska köket.
Äppelfläsk
400 g färskt eller rim­
mat fläsk
2 gula lökar
3 äpplen
1 krm vitpeppar
3 hela kryddnejlikor
Skala och skiva löken.
Kärna ur äpplena
och skär dem i skivor.
Stek fläsket på medel­
värme.
Lägg i lök och äppel­
skivor. Stek på svag
värme tills de fått färg
och blivit mjuka.
Säkert är det många som undrar över namnet
kökkenmödding på en maträtt. I ordlistan står
det ”avskrädeshög från stenåldern”. Tack vare
kökkenmöddingarna har vi fått vetskap om vilka råvaror som förekom under olika tidsepoker.
Kökkenmödding
2 dl matvete
½ l vatten
600g vildsvin i bitar
2 skivade lökar
salt, vatten
300 g persiljerot i bitar
300 g svartrot i bitar
krydda med frö från
spergel, lomme och
bergssyra.
Koka upp vatten och
tillsätt matvete, köttet
i bitar, löken och koka
nästan mör.Tillsätt
rotfrukter och kryddor
och koka färdigt.
Färsk lax var förr, liksom färskt kött, en sorts
festmat, som man mest bara unnade sig som en
slags primör på vårkanten. En mycket stor del
av lax- och sillfångsten saltade man ner i tunnor och sparade för kommande behov. Det allra
mest omtyckta sättet att tillaga fisk för 700 år
sedan är fortfarande lika populärt, att steka på
spett, halstra eller grilla över öppen eld.
Olunnsoppa
Det fornordiska
namnet på makrill är
olunn.
1 l vatten eller mjölk
½ tsk salt
400 g makrill
2 dl hackad gräslök
2 dl svinmålla
nässlor, syror
Koka upp vatten/mjölk
tillsätt örterna och
makrillen. Sjud i 5 min
tills fisken är kokt.
Rovan nuvarande majrovan lär ha funnits redan på stenåldern. Att odla rovor var lagstadgat. Kålroten är en senare företeelse som är
släkt med gotlandsrovan. Med klosterväsendet
spreds kunskaperna om hur man odlar och använder örtkryddor men också olika slags frön
och plantor. Moroten, persiljerot och svartrot
kom, liksom vitlök, purjolök och kålen till Halland genom munkarna och klostren.
Långemyrsplättar
100 g riven majrova
100 g riven morot
4 ägg
6 dl mjölk
3 dl mjöl (grahams­
mjöl)
1 tsk salt
Vispa samman ägg­
smeten och blanda
ner rotfrukterna,
krydda. Grädda plättar
av smeten och servera
med lingon.
Konsument
39
