Främjande insatser för Nyckelpigan läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan
och
plan mot kränkande behandling
för
Marieholms förskolor
Mariebo
Avdelning: Nyckelpigan
Upprättad: 20160229
Personal och rektor vid förskolorna
Förebygga diskriminering och kränkande behandling samt främja likabehandling
Lagstiftningen
Det finns två lagar som ska skydda barn från kränkningar, diskriminering och trakasserier i förskolan,
Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Barn- och elevombudet övervakar tillsammans med
Skolinspektionen reglerna i skollagen som gäller kränkande behandling och
Diskrimineringsombudsmannen övervakar diskrimineringslagen. I lagstiftningen är kränkande
behandling beteenden som kränker en annan människas värde, men som inte har något samband med
någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla om att reta någon för att de är överviktiga,
har fel hårfärg eller liknande. Men det behöver inte ha sin grund i någon särskild egenskap hos den
som utsätts; även knuffar och utfrysning är kränkande behandling.
Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder.
Skollagen (6 kapitlet)
Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska förskolan se till att de:




Bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och
elever.
Vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling.
Varje år upprättar en plan mot kränkande behandling (det som i lagtexten kallas årlig
plan). Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som krävs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn engageras i arbetet
med att ta fram planen.
Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart förskolan får
kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för kränkande behandling så
måste de agera och utreda vad som hänt. Den skyldigheten gäller inte bara vid
mobbning, utan så snart en ett barn utsatts för en kränkning. Förskolan måste också
göra allt de kan för att det inte ska hända igen.
Det finns också ett direkt förbud för vuxna i förskolan att kränka ett barn eller en elev – till exempel ge
nedsättande kommentarer. Som lärare har du också en skyldighet att skapa en trygg miljö i förskolan,
vilket ibland kan innebära att du måste använda dig av disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en
elev från resten av en lektion. Även om det ibland kan upplevas som kränkande för en elev, så är det
inte en kränkning i lagens mening.
Diskrimineringslagen
Enligt diskrimineringslagen ska skolans huvudman se till att varje verksamhet (till exempel förskola
eller skola):



Bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för
barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning.
Vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts
för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder.
Varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som
behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels
förebygga och förhindra trakasserier.
Den 1 januari 2009 infördes två nya diskrimineringsgrunder könsöverskridande identitet eller utryck
samt ålder. Det är förbjudet att diskriminera ett barn eller en elev på grund av någon av
diskrimineringsgrunderna.
Vad står begreppen för
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma
rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla
barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner.
Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons
sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när
en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor
på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det
som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras
samma mat, diskriminerar förskolan
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
 fysiska (slag, knuffar)
 verbala (hot, svordomar, öknamn)
 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
 texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
Trakasserier
är uppträdande som kränker ett barns värdighet
och som har samband med
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder.
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker ett barns
värdighet, men som inte har samband med
någon diskrimineringsgrund.
Det kan vara att retas, mobba, frysa ut
någon, knuffas eller att rycka någon i
håret.
Både förskolepersonal och barn kan göra
sig skyldiga till kränkande behandling.
Både förskolepersonal och barn kan göra sig
Skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även
när ett barn kränks på grund av en förälders
eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med
mera.
Förskolan måste agera
Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon anställd får kännedom om att ett barn känner sig
utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolan måste utreda vad som har hänt och vidta
de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar.
Främjande insatser för Nyckelpigan läsåret 2015/2016:


Vi diskuterar tillsammans med barnen och arbetar fram trivselreglersom gäller alla på
Nyckelpigan.
Vi diskuterar tillsammans med barnen om olikheter/likheter för att främja allas lika
värde.

I föräldraenkäten ställer vi frågan om barns trivsel.

Föräldraenkäten analyseras och åtgärder vidtas.
Löpande







Personalen skall vara närvarande i barnens lek och observera barnen i leken.
Personalen skall på ett tydligt sätt visa att vi inte accepterar ett beteende som präglas av
intolerans, respektlöshet och som tar sig i uttryck av trakasserier, mobbning, diskriminering
eller kränkande behandling.
Personalen diskuterar återkommande det förebyggande arbetet mot kränkande behandling.
Den dagliga dialogen med föräldrarna är viktig, liksom föräldramöten och utvecklingssamtal.
Vid konflikter uppmuntrar vi barnen att försöka lösa dem, en personal skall alltid finnas
närvarande.
Personalen skall efter en konflikt diskutera omgående med de berörda barnen om hur en bra
kompis skall vara. Vid större konflikter diskuteras detta tillsammans med alla barnen.
På avdelningen ska ett öppet klimat finnas gentemot personal och föräldrar där vi ska kunna
både ge och ta emot kritik för allas trivsel.
Mål utifrån läroplanen läsåret 2015/2016
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra,

förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning.
På Nyckelpigan skall:
 barnen kunna leka med varandra oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Utreda/ vidta åtgärder – rutiner för akuta situationer





All personal observerar barnen.
Barnen försöker att lösa konflikter med handledning av en vuxen, personalen hjälper till att
sammanföra de berörda och ger utrymme för ömsesidig förståelse.
Personalen vägleder den som kränkte och ger barnet möjlighet att hantera situationen
Personalen följer upp händelsen och vidtar lämpliga åtgärder
Personalen samtalar med berörd personal och föräldrar.
En handlingsplan upprättas i samråd med föräldrarna för fortsatta åtgärder.
Avdelningspersonalen gör kontinuerligt en uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder och utgår
från följande frågeställningar:
Beskrivning
 Vad är målet?
 Vilka åtgärder har satts in?
 Vad har genomförts hittills?
 Hur har det gått? Resultatet så långt?
Analys
 Varför blev det som det blev?
 Var det något som inte fungerade?
Värdering
 Ska insatserna fortsätta?
 Stämmer det vi gjort med handlingsprogrammet?
Reflektion
 Ska insatserna kompletteras eller förändras?
 Vilka slutsatser kan vi dra?
 Vilka lärdomar har vi fått?
Handlande
 Vem för vad och när?
Avstämning sker med berörda föräldrar.
Handlingsplanen skall följas upp med ett bestämt datum, för att vidta fortsatta åtgärder eller
avsluta det aktuella fallet.
Utvärdering/uppföljning
I september analyserar varje avdelning arbetet kring planen för likabehandlingsplan och plan mot
kränkande behandling samt sätter upp mål för avdelningens arbete. Arbetet mot målen ska utvärderas i
maj.
Delaktighet
Barnen är delaktiga genom samtal och diskussioner och genom upprättande av trivselregler.
Personalen är delaktig genom att uppdatera planen vid verksamhetsårets början
Föräldrarna är delaktiga genom information och genomgång av planen på föräldramöte samt genom
möte med föräldrarepresentanter där planen diskuteras. Planen ska också finnas tillgänglig på varje
avdelning.
Kompetensutveckling
Kompetensutveckling sker på avdelningsmöten där personalen diskuterar eventuella aktuella problem
och på personalmöten genom tid till diskussion, eventuell litteraturgenomgång, föreläsning eller
andra kompetensutvecklande åtgärder.
Kartläggning och nulägesanalys
Vi har märkt att det ibland förekommer att barn utesluts från den gemensamma leken. Vilka
som drabbas beror på hur gruppen ser ut för dagen.
Mål
Alla barn ska känna sig delaktiga i gruppen och leken.
Åtgärder
Vi vuxna måste uppmärksamma dessa kränkande handlingar och vägleda barnen i rätt
riktning och prata med gruppen om hur man är mot sina kompisar. Hur känns det om man inte
får vara med?
Uppföljning och utvärdering
Pedagogerna arbetar ständigt i dialog med varandra samt med föräldrar.
En större uppföljning och utvärdering sker i slutet av läsåret. Pedagogerna går då igenom om
det behövts vidtas några åtgärder samt resultatet av åtgärderna.