Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Marieholms förskolor Mariebo Avdelning: Nyckelpigan Upprättad: 20160229 Personal och rektor vid förskolorna Förebygga diskriminering och kränkande behandling samt främja likabehandling Lagstiftningen Det finns två lagar som ska skydda barn från kränkningar, diskriminering och trakasserier i förskolan, Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Barn- och elevombudet övervakar tillsammans med Skolinspektionen reglerna i skollagen som gäller kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen övervakar diskrimineringslagen. I lagstiftningen är kränkande behandling beteenden som kränker en annan människas värde, men som inte har något samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla om att reta någon för att de är överviktiga, har fel hårfärg eller liknande. Men det behöver inte ha sin grund i någon särskild egenskap hos den som utsätts; även knuffar och utfrysning är kränkande behandling. Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Skollagen (6 kapitlet) Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska förskolan se till att de: Bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Varje år upprättar en plan mot kränkande behandling (det som i lagtexten kallas årlig plan). Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn engageras i arbetet med att ta fram planen. Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart förskolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för kränkande behandling så måste de agera och utreda vad som hänt. Den skyldigheten gäller inte bara vid mobbning, utan så snart en ett barn utsatts för en kränkning. Förskolan måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. Det finns också ett direkt förbud för vuxna i förskolan att kränka ett barn eller en elev – till exempel ge nedsättande kommentarer. Som lärare har du också en skyldighet att skapa en trygg miljö i förskolan, vilket ibland kan innebära att du måste använda dig av disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det ibland kan upplevas som kränkande för en elev, så är det inte en kränkning i lagens mening. Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska skolans huvudman se till att varje verksamhet (till exempel förskola eller skola): Bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier. Den 1 januari 2009 infördes två nya diskrimineringsgrunder könsöverskridande identitet eller utryck samt ålder. Det är förbjudet att diskriminera ett barn eller en elev på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Vad står begreppen för En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med • kön • etnisk tillhörighet • religion eller annan trosuppfattning • funktionshinder • sexuell läggning • könsöverskridande identitet eller uttryck • ålder. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Både förskolepersonal och barn kan göra sig Skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Förskolan måste agera Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon anställd får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolan måste utreda vad som har hänt och vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar. Främjande insatser för Nyckelpigan läsåret 2015/2016: Vi diskuterar tillsammans med barnen och arbetar fram trivselreglersom gäller alla på Nyckelpigan. Vi diskuterar tillsammans med barnen om olikheter/likheter för att främja allas lika värde. I föräldraenkäten ställer vi frågan om barns trivsel. Föräldraenkäten analyseras och åtgärder vidtas. Löpande Personalen skall vara närvarande i barnens lek och observera barnen i leken. Personalen skall på ett tydligt sätt visa att vi inte accepterar ett beteende som präglas av intolerans, respektlöshet och som tar sig i uttryck av trakasserier, mobbning, diskriminering eller kränkande behandling. Personalen diskuterar återkommande det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Den dagliga dialogen med föräldrarna är viktig, liksom föräldramöten och utvecklingssamtal. Vid konflikter uppmuntrar vi barnen att försöka lösa dem, en personal skall alltid finnas närvarande. Personalen skall efter en konflikt diskutera omgående med de berörda barnen om hur en bra kompis skall vara. Vid större konflikter diskuteras detta tillsammans med alla barnen. På avdelningen ska ett öppet klimat finnas gentemot personal och föräldrar där vi ska kunna både ge och ta emot kritik för allas trivsel. Mål utifrån läroplanen läsåret 2015/2016 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. På Nyckelpigan skall: barnen kunna leka med varandra oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Utreda/ vidta åtgärder – rutiner för akuta situationer All personal observerar barnen. Barnen försöker att lösa konflikter med handledning av en vuxen, personalen hjälper till att sammanföra de berörda och ger utrymme för ömsesidig förståelse. Personalen vägleder den som kränkte och ger barnet möjlighet att hantera situationen Personalen följer upp händelsen och vidtar lämpliga åtgärder Personalen samtalar med berörd personal och föräldrar. En handlingsplan upprättas i samråd med föräldrarna för fortsatta åtgärder. Avdelningspersonalen gör kontinuerligt en uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder och utgår från följande frågeställningar: Beskrivning Vad är målet? Vilka åtgärder har satts in? Vad har genomförts hittills? Hur har det gått? Resultatet så långt? Analys Varför blev det som det blev? Var det något som inte fungerade? Värdering Ska insatserna fortsätta? Stämmer det vi gjort med handlingsprogrammet? Reflektion Ska insatserna kompletteras eller förändras? Vilka slutsatser kan vi dra? Vilka lärdomar har vi fått? Handlande Vem för vad och när? Avstämning sker med berörda föräldrar. Handlingsplanen skall följas upp med ett bestämt datum, för att vidta fortsatta åtgärder eller avsluta det aktuella fallet. Utvärdering/uppföljning I september analyserar varje avdelning arbetet kring planen för likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling samt sätter upp mål för avdelningens arbete. Arbetet mot målen ska utvärderas i maj. Delaktighet Barnen är delaktiga genom samtal och diskussioner och genom upprättande av trivselregler. Personalen är delaktig genom att uppdatera planen vid verksamhetsårets början Föräldrarna är delaktiga genom information och genomgång av planen på föräldramöte samt genom möte med föräldrarepresentanter där planen diskuteras. Planen ska också finnas tillgänglig på varje avdelning. Kompetensutveckling Kompetensutveckling sker på avdelningsmöten där personalen diskuterar eventuella aktuella problem och på personalmöten genom tid till diskussion, eventuell litteraturgenomgång, föreläsning eller andra kompetensutvecklande åtgärder. Kartläggning och nulägesanalys Vi har märkt att det ibland förekommer att barn utesluts från den gemensamma leken. Vilka som drabbas beror på hur gruppen ser ut för dagen. Mål Alla barn ska känna sig delaktiga i gruppen och leken. Åtgärder Vi vuxna måste uppmärksamma dessa kränkande handlingar och vägleda barnen i rätt riktning och prata med gruppen om hur man är mot sina kompisar. Hur känns det om man inte får vara med? Uppföljning och utvärdering Pedagogerna arbetar ständigt i dialog med varandra samt med föräldrar. En större uppföljning och utvärdering sker i slutet av läsåret. Pedagogerna går då igenom om det behövts vidtas några åtgärder samt resultatet av åtgärderna.