Globala handelsmönster

Kommerskollegium 2009:5
Globala handelsmönster
2009 06
Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar
för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik.
Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler
för den internationella handeln. Regeringen säger i Kommerskollegiums instruktion att utgångspunkten är Sveriges intresse
av en effektiv inre marknad, ett öppet och starkt multilateralt
handelssystem och av fortsatta handelspolitiska liberaliseringar.
Utifrån denna uppgift strävar vi på tre nivåer efter goda handelsmöjligheter: på EUs inre marknad, mellan EU och omvärlden
samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO.
Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och
förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl
om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar, som
långsiktiga strukturella analyser. Vi gör också utredningar och
publicerar material som syftar till att öka kunskapen om vårt
verksamhetsområde och om handelns betydelse för den ekonomiska utvecklingen.
Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot
företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som
hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder
på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handels­
procedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply.
I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till
utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingsarbete. På
kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden
som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel
med Sverige och EU.
www.kommers.se
Kommerskollegium, juni 2009 – första tryckningen. ISBN: 978-91-978154-3-7
Innehållsförteckning
Förord............................................................................................................................................................................................................................ 2
1. Varför bedrivs internationell handel?................................................................................................................................................ 3
En global marknadsplats…............................................................................................................................................................................................. 3
… men med vissa begränsningar.............................................................................................................................................................................. 3
Internationell arbetsförmedling................................................................................................................................................................................. 4
Stordriftsfördelar, tekniköverföring och konkurrens............................................................................................................................. 4
Handeln bidrar till ekonomisk utveckling........................................................................................................................................................ 5
2. Den globala handelsutvecklingen med varor. .............................................................................................................................. 6
Varuhandelns utveckling.................................................................................................................................................................................................. 6
”Nya” aktörer på världsmarknaden........................................................................................................................................................................ 7
Förändrade handelsmönster......................................................................................................................................................................................... 9
Varuhandeln uppdelat på branscher................................................................................................................................................................... 10
Förändrade förutsättningar för handeln......................................................................................................................................................... 11
Handelsliberalisering utanför det multilaterala systemet. ............................................................................................................... 12
3. Den internationella handeln med tjänster................................................................................................................................... 14
Tjänstenäringens definition och omfattning................................................................................................................................................ 14
Den internationella handeln med tjänster..................................................................................................................................................... 15
Tjänstehandelns utveckling......................................................................................................................................................................................... 16
Vilka tjänster handlas mest med?........................................................................................................................................................................... 16
Tjänstebalansen i olika områden............................................................................................................................................................................ 17
Viktiga aktörer i handeln med tjänster.............................................................................................................................................................. 18
Tjänstehandel i WTO:s avtal – en bredare bild......................................................................................................................................... 18
Dotterbolags försäljning i utlandet...................................................................................................................................................................... 20
4. Regional integration i världshandeln. ............................................................................................................................................ 21
Regional handel i globaliseringens tidevarv............................................................................................................................................... 21
Gravitationsmodellen: Köpkraft och avstånd............................................................................................................................................. 22
Regionala handelsavtal påverkar handelns riktning............................................................................................................................. 24
Regional tillväxt och global frihandel................................................................................................................................................................ 24
5. Multinationella företag och direktinvesteringar i utlandet............................................................................................ 26
Multinationella företag i en globaliserad världsekonomi............................................................................................................... 26
Utvecklingen av direktinvesteringar. ................................................................................................................................................................. 26
Regionala fördelningsmönster................................................................................................................................................................................. 27
Näring och sektorspecifika egenskaper........................................................................................................................................................... 30
Förvärv och fusioner samt nyetableringar................................................................................................................................................... 30
Internationella produktionsnätverk................................................................................................................................................................... 31
6. Sammanfattning och avslutande reflektioner. ......................................................................................................................... 33
Sammanfattning..................................................................................................................................................................................................................... 33
Utifrån ett svenskt perspektiv. .................................................................................................................................................................................. 33
Avslutande reflektioner.................................................................................................................................................................................................. 34
Referenser............................................................................................................................................................................................................... 35
Noter........................................................................................................................................................................................................................... 37
1
Förord
Internationell handel spelar en avgörande roll för de flesta nationers ekonomiska välstånd och
levnadsstandard, i synnerhet för mindre länder som Sverige. Internationell handel leder till bättre
nyttjande av befintliga resurser och bidrar till ekonomisk utveckling.
I den här rapporten studerar vi hur den internationella handeln har förändrats. Handeln ökar
ständigt snabbare än produktionen, handelsmönstren ändras, hela handelssystemet blir alltmer
komplext, samtidigt som utländska direktinvesteringar ökar ännu snabbare än handeln. Kommers­
kollegium vill i denna rapport visa på tendenser i den globala handeln. Vi vill ge en översikt över
den internationella handelsutvecklingen och en förståelse för de globala handelsmönster som
kan skönjas.
Samtidigt vill vi påminna om att handel bara är en av många faktorer som påverkar ekonomin och
det kan vara svårt att säga att det är just handeln som är orsaken till en ekonomisk förändring.
Men de flesta länderna som har haft en långsiktigt god ekonomisk tillväxt har också varit öppna
för handel. Internationell handel är med andra ord en central del i en väl fungerande ekonomi
och en viktig bidragande orsak till ekonomisk tillväxt.
Rapporten har skrivits av Stefan Westerberg och Susanna Kinnman i nära samarbete med
Henrik Isakson.
Stockholm, april 2009
Lena Johansson
Generaldirektör
Kommerskollegium
2
1. Varför bedrivs internationell handel?
Ända sedan civilisationens födelse har det förekommit handel mellan människor, från början
genom enkel byteshandel med de närmaste medmänniskorna till idag då handeln är global och
baseras på elektroniska betalningssystem. Det finns
flera skäl till denna utveckling. Det här kapitlet går
översiktligt igenom de grundläggande tankarna om
varför internationell handel bedrivs och presenterar
samtidigt ett par utmärkande drag i handelsutvecklingen.
En global marknadsplats…
Framför allt under de senaste decennierna har den
internationella handeln ökat och bidragit till att
världsmarknaden blivit allt mer integrerad. Den
internationella handeln har i stor utsträckning
fungerat som en drivkraft för den generella samhällsutvecklingen. Samtidigt har samhällets utveckling skapat nya förutsättningar för handeln.
Utveckling har främjats av flera faktorer däribland
teknologiska framsteg, vilket samtidigt också har
förändrat sättet vi bedriver internationell handel.
Transportsystemen har utvecklats från enkla båtar
till dagens containerfartyg samtidigt som kommunikationerna har förbättrats mellan köpare och
säljare med hjälp av informationsteknologiska
lösningar. Dessutom har de varor och tjänster vi
handlat med förändrats över tiden, från hållbara
varor såsom smycken till färska varor som exempelvis snittblommor vilka skickas från Kenya till svenska
blomsterbutiker med flyg. Det är med andra ord
inte bara sättet att handla som ändrats utan även
innehållet i handeln och vilka vi handlar med.
På grund av den tekniska utvecklingen och det
ökande välståndet ser handeln idag helt annorlunda ut än bara för några årtionden sen. Idag
finns det fler produkter, fler säljare och fler köpare
runt om i världen. Världen har utvecklats till en
global marknadsplats.
… men med vissa begränsningar
Så länge det har förekommit internationell handel
har också länder velat reglera denna handel. Det
har funnits olika skäl till detta, både politiska och
ekonomiska.
En anledning har att göra med handelns betydelse som inkomstkälla, eftersom inkommande
eller utgående varor kan beskattas vid landets
gränser. Regleringar kan också användas för att
skydda det egna landets industrier från utländsk
konkurrens. Genom att höja tullarna kan import
av olika produkter hindras och den inhemska
industrin kan få en starkare position och kan ta
ut högre priser. Men införandet av tullar innebär
ofta att vissa gruppers intressen gynnas på andras
bekostnad.1 I slutändan är det ofta konsumenterna
som får bära de stora kostnaderna. Tullar kan även
leda till att en ineffektiv verksamhet, som vid ökad
konkurrens utifrån hade behövt omstruktureras
eller läggas ned, upprätthålls. På sikt kan detta vara
mycket kostsamt för ett samhälle och leda till att
tillväxten hämmas.
Ett annat motiv till att beskatta handeln är att
skydda de inhemska konsumenterna. Genom att
exempelvis införa exportskatter blir det mer kostsamt att exportera och det inhemska priset kan på
så sätt hållas nere till nytta för konsumenterna.
Detta har i flera fall använts på matvaror och olja
och motiverats utifrån ett självförsörjandeperspektiv.
Även om vissa sektorer och grupper på kort sikt
kan gynnas av enstaka skyddsåtgärder så kan det
på sikt medföra stora kostnader för en ekonomi.
Med tiden har synen på varför internationell
handeln bedrivs förändrats. Under 1600- fram till
mitten av 1800-talet rådde ett ekonomiskt system
i Europa som kallades för merkantilism, som länge låg
till grund för hur stater bedrev sin handelspolitik.
Enligt detta synsätt är utrikeshandel ett nollsumme­
spel där ett lands vinst är ett annat lands förlust.
Merkantilismen gick därför ut på att öka exporten
så mycket som möjligt samtidigt som importen
minimerades. Syftet var att fylla statskassan, det
vill säga maximera statens inkomster.
Även om tanken att export är ”bättre” än import
fortfarande är vanlig så råder det på många sätt ett
annorlunda förhållningssätt idag då de flesta handelsekonomer istället stöder tanken på frihandel. Syftet
är inte längre att maximera statens inkomster utan
att maximera hela samhällets resurser. Det betyder
att vare sig exporten eller importen ska gynnas
eller missgynnas utan gränserna ska vara öppna åt
båda hållen. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv
är nämligen meningen med att exportera att man
ska kunna importera. Anledningen till det är att
länders ekonomier är olika.
3
Internationell arbetsfördelning
Ett land är mer effektivt på en slags produktion
medan ett annat land är mer effektivt på något
annat. Det kan ha att göra med en mängd olika
faktorer. När det gäller jordbruk är klimatet viktigt
medan det för industrivaror av enklare slag istället
kan vara tillgång till billig arbetskraft som är av
betydelse. Mer avancerade industrivaror kan
behöva högutbildad arbetskraft. Länder skiljer
sig även åt vad gäller infrastruktur och finansiella
system. Staten påverkar också, exempelvis genom
att upprätthålla ett rättsväsende, ta ut skatt och
finansiera utbildning. Inte minst tjänstenäringarnas
förutsättningar beror mycket på olika regelverk,
exempelvis arbetsrätten och etableringsfriheten.
Förutsättningarna för att bedriva företag är alltså
olika från land till land och därför blir också vissa
länder effektivare än andra på viss produktion.
Även ren tradition kan vara viktigt, medan det
i andra fall är nyskapande entreprenörsanda som
skapar konkurrenskraften.
På grund av alla dessa olikheter har vi internationell
arbetsfördelning. Precis som de anställda på en arbetsplats inte arbetar med alla arbetsuppgifter, så fördelas även produktionen i världen. Det sker på ett
naturligt sätt där länder och regioner specialiserar
sig på olika slags varor och tjänster beroende på
vilka möjligheter de har. I Sverige och Finland
finns till exempel en stor skogsindustri, medan
Danmark har en relativt större jordbruksnäring
och i Norge utgör olja en stor del av exporten.
Grundtanken varför vi handlar med varandra
är alltså ganska enkel. Länder satsar på det de är
bäst på och låter andra tillverka annat. Detta kallas
för absoluta fördelar. Det behöver inte alls bara röra
sig om naturtillgångar. Tvärtom är idag ofta andra
faktorer viktigare. Det kan gälla tillgång på en viss
sorts arbetskraft, en specifik kunskap eller produktionsteknik.
Men det finns ofta lägen då länder även importerar varor som de själva är ”bäst” på att tillverka.
Då brukar det talas om att handeln drivs av komparativa (relativa) fördelar. Även om ett land råkar
vara bäst på att producera allt så är det ineffektivt
utnyttjande av landets resurser att göra det. Även
om vi i Sverige vore bäst i världen på att producera
cyklar så kanske vi vore ännu bättre på att producera bilar. Eftersom de resurser vi lägger på cyklar
är resurser som vi inte lägger på bilar, vore det
effektivt att specialisera sig på bilar och istället
köpa cyklar. Handeln bidrar alltså till ett bättre och
mer effektivt utnyttjande av de resurser vi har till
vårt förfogande. När varje land koncentrerar sina
resurser och producerar de produkter de har
4
komparativa (relativa) fördelar i blir den samlade
produktionen större än om alla länder hade isolerat
sig och försökt klara sig på egen hand. Genom en
effektiv arbetsfördelning kan vi då, utan att arbeta
mer, ändå producera mer. Därmed kan vi även
konsumera mer än vad som annars hade varit fallet.
Antagandet om att internationell handel uppstår
på grund av skillnader mellan olika länder kan
hänföras till den neoklassiska handelsteorin. Enligt
denna teori kommer också internationell handel
successivt jämna ut skillnader vilket minskar länders
konkurrensfördelar gentemot varandra.
Stordriftsfördelar, tekniköverföring
och konkurrens
Den neoklassiska teorin som länge dominerade
handelsteorin ifrågasattes i början av 1970-talet
av den moderna handelsteorin. Enligt den moderna
handelsteorin leder internationell handel inte
nödvändigtvis till att länders konkurrensfördelar
minskar. Istället öppnar teorin för förekomsten
av imperfekt konkurrens, som har att göra med
företagens möjligheter att dra nytta av så kallade
stordriftfördelar på en större marknad.
Stordriftsfördelar betyder att tillverkningskostnaden per enhet sjunker i takt med att tillverkningen ökar. Exempelvis kanske det kostar 100 000
kr per bil att producera 10 bilar medan kostnaden
att producera 20 bilar kan falla till 90 000 kr per
bil. Vid en storskalig tillverkning kan investeringar
i ny teknik och utbildning bli mer lönsamma.
Förutsättningen för en storskalig produktion är
att det finns en marknad att sälja till. Ju större
marknad ett företag har tillgång till desto större
möjlighet har det att utnyttja fördelarna med storskalig produktion och desto mer konkurrens­
kraftigt blir företaget. Den moderna handelsteorin
har vidgat synen på varför och hur internationell
handel bedrivs.
Företag i stora ekonomier med tillgång till stora
inhemska marknader, kan genom att utnyttja stordriftfördelar befästa och utöka sin konkurrenskraft. För att företag i ett litet land som Sverige ska
kunna dra nytta av stordriftsfördelar är tillgång till
utländska marknader avgörande. För Sveriges del
är den internationella handeln därför en förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Betydelsen
av internationell handel kan tydliggöras genom att
titta på total svensk export i förhållande till det
totala svenska produktionsvärdet (BNP). År 2007
utgjorde exporten med varor och tjänster drygt
hälften (51 procent) av det totala produktionsvärdet
i den svenska ekonomin. I kapitel två och tre
kommer vi att gå närmare in på den svenska varuoch tjänstehandeln har utvecklats under de senaste
decennierna.
En annan viktig drivkraft för internationell
handel är tekniköverföring. Med hjälp av handel kan
nya tekniska innovationer och lösningar spridas
via handelsvägarna. Vidare lönar det sig mer att
satsa på forskning och utveckling om man har en
hel världsmarknad att sälja sina produkter till, och
många produkter som annars inte hade sett dagens
ljus får nu chansen att utvecklas. Kostnaden för
forskning och utveckling inom de mest skilda
områden reduceras drastiskt och fler kan ta del av
de senaste framstegen allt snabbare. Ett bra exempel
är den snabba spridning av mobiltelefoni som just
nu sker i många av världens fattigaste länder.
Priserna pressas inte bara av utnyttjandet av
stordriftsfördelar utan även av den konkurrens
som handeln bidrar till. Genom den ökade konkurrensen tvingas företagen sänka tillverkningskostnaderna och öka kvaliteten samtidigt som de
försöker göra sin produkt speciell och attraktiv.
När konsumenterna kan välja mellan liknande
produkter från många olika företag från olika länder
kan inte företagen ta ut samma priser som de hade
kunnat om gränsen varit stängd och konsumenterna bara kunnat köpa svenska produkter. Dessutom får konsumenterna en större valmöjlighet,
vilket innebär att de kan få tillgång till produkt­
variationer som är mer anpassade till deras speciella behov. Kombinationen av prispress och mer
specialiserade produkter gynnar därför kunderna,
såväl konsumenterna som företagen.
Till följd av stordriftsfördelar och en ökad efterfrågan på differentierade produkter sker en allt
större del av den internationella handeln inom
samma bransch. Denna handel brukar kallas för
inombranschhandel. Detta innebär att ett land både
exporterar och importerar samma produkter,
exempelvis bilar, mobiltelefoner och datorer. Till
skillnad från den handel som drivs på grund av
olikheter så drivs inombranschhandel av likheter
mellan länder. Detta medför att länder som är mer
lika varandra kommer att ha en större inombranschhandel än länder som är olika. Ett exempel på inombranschhandel är att Sverige både exporterar och
importerar verkstadsprodukter till och från Tyskland.
Handeln bidrar till ekonomisk
utveckling
och mer nyligen Kina. Den ekonomiska utveckling
som har skett i Kina under de senaste decennierna,
hade inte varit möjlig om inte den kinesiska ekonomin hade öppnats upp för handel. Kinas betydelse
för världshandeln diskuteras bland annat i kapitel 2
om varuhandelns utveckling. I detta kapitel framgår det tydligt att Kina idag är en av de viktigaste
aktörerna på världsmarknaden.
För de flesta länder har den internationella
handeln bidragit till en gynnsam ekonomisk
utveckling genom såväl exportinkomster som
möjligheter att importera efterfrågade produkter
och andra faktorer som nämnts ovan, såsom ökad
konkurrens och tillgång till ny teknik. Det är viktigt
att komma ihåg att handeln inte är ett nollsumme­
spel, alltså ett läge där en vinner och en annan
förlorar, utan istället vinner båda parter. Såväl det
land som exporterar och det som importerar tjänar
på det och som ett resultat växer den ekonomiska
kakan för båda.
Vissa företag tjänar på möjligheterna att delta
på en internationell marknad och kunna exportera
till andra länder, medan andra förlorar då de inte
klarar av konkurrensen från bättre och billigare
utländska konkurrenter. Därför både skapar och
förstör handeln jobb. Det beror på att svaga företag,
ibland hela branscher, slås ut medan starka företag
och branscher växer och nya företag bildas. Strukturomvandlingen pågår ständigt. Omvandlingen beror
till stor del på den konkurrens som öppenhet för
handel skapar, men den beror också på andra
förändringar i samhället. Även om den kan drabba
enskilda individer, exempelvis när någon förlorar
sitt jobb, är omvandlingen nödvändig för samhället
på sikt. Utan den hade utvecklingen stannat av.
I princip all ekonomisk forskning pekar på att de
positiva effekterna av handeln väger tyngre än de
negativa och att det därför är bättre att låta omvandlingen rulla på och hjälpa dem som förlorar på
processen än att försöka hindra omvandlingen.
Samtidigt ska vi komma ihåg att handel ofta
bara är en av flera faktorer som påverkar ekonomin
och det kan vara svårt att säga att det är just handeln
som är orsaken till en ekonomisk förändring. Andra
faktorer som påverkar ekonomin på lång sikt är den
tekniska utvecklingen, den ekonomiska politiken,
utbildningsnivån hos arbetskraften och mycket
annat. Men de flesta länderna som har haft en långsiktigt god ekonomisk tillväxt har också varit öppna
för handel. Internationell handel är med andra ord
en viktig bidragande orsak till ekonomisk tillväxt.2
Länder som är öppna för handel har oftast högre
tillväxt än länder som varit mer slutna. Detta finns
det ett flertal exempel på, inte minst vårt eget land
5
2. Den globala handelsutvecklingen med varor
Som framgick i det inledande kapitlet finns det
stora vinster med att bedriva internationell handel.
Ett stort antal länder har genom ökad öppenhet
och ekonomiskt utbyte uppnått en högre levnadsstandard. I det här kapitlet ges en översikt över
utvecklingen av den internationella handeln med varor
under de senaste decennierna. Även om handeln
med varor och handeln med tjänster i stor utsträckning är sammanlänkade så skiljer sig tjänste­
handeln sig åt, både i sin karaktär och i kvaliteten
på statistiken. Utvecklingen av tjänstehandeln
behandlas därför separat i det efterföljande kapitlet.
I kapitlet diskuteras även olika bakomliggande
faktorer till varuhandelns utveckling samt handelsliberaliseringars effekter på handeln.
Varuhandelns utveckling
Även om handel mellan olika länder är långt ifrån
ett nytt fenomen så har den internationella varuhandeln under senare decennier ökat markant och
lett till att den globala ekonomin blivit allt mer
integrerad.
Sedan 1950 har den totala varuhandeln ökat från
62 miljarder USD till 10 485 miljarder USD år
2005. Denna utveckling motsvarar en ökning med
170 gånger det ursprungliga värdet på exporten.3
För att få en uppfattning om hur integrerat ett
land är i världsekonomin kan landets handels­
flöden relateras till landets bruttonationalprodukt
(BNP). I Tabell 1 visas utvecklingen av varuexportens
andel av BNP under de senaste fyrtio åren för ett
urval av länder. Denna kvot brukar också användas
som ett mått på handelns betydelse för ekonomin.
Som framgår har världshandeln under denna
period vuxit fortare än den globala ekonomin.
Världens totala export av varor gick från att år
1965 utgöra ca 9,5 procent av BNP till 26 procent
av BNP år 2007.
Även om alla länder tjänar på ett ekonomiskt
utbyte med andra länder så kan det anses vara
speciellt betydelsefullt för mindre länder, som
exempelvis Sverige. Genom internationell handel
kan företag i ett litet land få tillgång till en större
marknad för sina produkter. Dessutom får landet
möjlighet att specialisera sig på de produkter de har
en komparativ fördel att tillverka och kan därmed
Tabell 1 Varuexporten som en andel av BNP (1965–2007)
1965
1975
1985
1995
2005
2007
Sverige
17,3
22,8
28,9
32,1
36,6
37,9
Belgien
Danmark
Finland
Frankrike
Italien
Nederländerna
Norge
Schweiz
Spanien
Storbritannien
Tyskland
Österrike
36,8
21,7
16,6
10,0
10,6
34,8
17,9
19,7
3,8
13,7
16,0
44,4
22,0
18,9
14,9
15,9
43,3
22,2
22,2
6,9
18,5
21,1
18,9
63,1
27,9
24,7
18,7
17,6
51,5
31,1
27,8
13,8
22,2
28,1
25,1
62,7
28,0
31,0
19,2
20,8
48,5
28,2
25,9
16,4
21,0
20,7
24,1
90,1
32,9
33,8
21,7
21,1
64,6
34,4
35,8
17,1
17,2
34,8
41,1
96,4
33,5
36,4
21,6
23,3
73,0
36,5
41,3
16,9
16,0
40,2
43,0
Kanada
USA
15,7
3,9
20,0
6,7
25,6
5,2
32,5
8,0
31,9
7,3
31,6
8,4
Brasilien
Mexiko
7,3
5,2
7,0
3,3
11,5
14,5
6,0
27,7
13,4
27,9
12,2
30,5
Sydkorea
Kina
Indien
Japan
Australien
5,7
3,7
2,9
9,3
12,3
23,0
4,8
4,5
11,2
12,5
31,3
9,0
4,0
13,2
12,7
24,2
20,4
8,6
8,4
14,7
35,9
34,0
12,3
13,1
15,7
38,3
37,1
12,4
16,3
17,2
9,5
14,8
15,4
17,4
23,3
25,6
Länder
Världen
Källa: World Development Indicators Database.
Anm.: Procent, löpande priser. Tabellen inkluderar intra-EU handel.
6
bättre utnyttja möjligheten till stordriftfördelar.
Även importen är av stor betydelse för ett litet
land, eftersom det har sämre förutsättningar att
själva producera den mångfald av produkter som
efterfrågas av konsumenter och företag. Genom
import får både företag och konsumenter tillgång
till både billigare och mer varierade produkter.
För svenska företag och konsumenter är
den internationella handeln mycket viktig. Som
nämndes i det inledande kapitlet utgör den totala
exporten av varor och tjänster drygt 50 procent
av Sveriges BNP. Betydelsen av den svenska varuexporten framgår i Tabell 1, där det går att utläsa
att varuexporten år 2007 utgjorde cirka 38 procent
av Sveriges BNP. Andra små jämförbara ekonomier
såsom Norge, Danmark och Finland, har också en
relativt hög exportandel, runt 35 procent.
I större ekonomier, med stor hemmamarknad
där företagen kan sälja sina produkter, är exporten
som andel av BNP i allmänhet betydligt lägre.
Tittar vi exempelvis på USA var varuexportens
andel av BNP endast ca 8 procent, och i andra
stora länder som Storbritannien och Japan låg
kvoten på ca 16 procent. Ett stort land som utmärker
sig i detta avseende är Kina som är det folkrikaste
landet i världen men som trots detta exporterar så
mycket som 37 procent av BNP. 40 år tidigare låg
denna siffra på ca 4 procent. En förklaring till att
denna kvot är så hög är att Kina har en svag
inhemsk köpkraft och att deras tillväxtstrategi
därför i stor utsträckning har varit export­
orienterad. Idag består en stor del av Kinas export
av importerade insatsvaror som efter förädling
vidareexporteras.
Även om andelen skiljer sig åt mellan de olika
länderna i tabellen så har de en sak gemensamt:
i samtliga länder har exportens andel av BNP ökat
under de senaste 40 åren. Med andra ord har
länderna och deras ekonomier blivit allt mer
integrerade på världsmarknaden.
De länder som har högst export/BNP-kvot
går att finna bland de europeiska länderna. Detta
hänger delvis samman med den ekonomiska
integration som har pågått sedan slutet av andra
världskriget och fortfarande sker inom den
Europeiska Unionen. Vidare fungerar även flera
av de europeiska länderna som så kallade transit­
länder för varuhandeln, det vill säga, många varor
måste passera dessa länder på väg mot sin slut­
destination och registreras då som export från
landet. Några exempel på transitländer är Belgien
och Holland som har kvoter på 96 respektive
73 procent av BNP.
”Nya” aktörer på världsmarknaden
Sedan efter andra världskrigets slut har den
ekonomiska balansen mellan olika länder och
regioner förändrats. I Tabell 2 kan vi bland annat
notera att USA:s andel av världshandeln sedan
1948 har minskat markant och utgjorde år 2007
mindre än hälften av dess andel 60 år tidigare.
En annan region som under tidsperioden har mer
än halverat sin exportandel på världsmarknaden
är Syd- och Centralamerika. Istället har länder
i Asien och Oceanien fått en allt större del av
exportmarknaden, och under perioden 1948-2007
ökade regionens andel från 14 till 28 procent. Här
kan det vara intressant att notera att Kina stod för
mer än hälften av denna ökning.
I olika sammanhang har man i ökad utsträckning uppmärksammat fyra stora utvecklings­
ekonomier som under det senaste decenniet har
haft en stark ekonomisk tillväxt. Dessa fyra länder
är Brasilien, Ryssland, Indien och Kina och
omnämns ofta som BRIC-länderna. Även om dessa
ekonomier skiljer sig åt på flera sätt så har de alla
på grund av sin storlek och tillväxttakt en potential
att tillhöra världens ledande ekonomier.4 Av BRICländerna är Kina den största varuexportören, följt
av Ryssland, Brasilien och Indien.
Även om BRIC-länderna under senare år har
upplevt hög ekonomisk tillväxt samt ökat sitt inflytande i den globala ekonomin så har deras andelar
av världsmarknaden inte ökat kontinuerligt sedan
andra världskrigets slut. De minskade marknadsandelar som noterades för hela Syd och Central­
amerikaregionen sedan andra världskrigets slut
kan exempelvis även observeras för Brasilien, vars
marknadsandel år 2007 var hälften så stor som år
1948. Även Indiens exportandel var mindre 2007
än den var direkt efter andra världskriget.
Det är även intressant att notera att trots att
både Brasilien och Indien är stora länder vars
varuhandel har ökat under de senaste åren, så
hade båda länderna år 2007 en lika stor eller
mindre andel av världsmarknaden än vad Sverige
hade samma år. Detta beror delvis på att både
Indien och Brasilien har stora inhemska marknader
där de kan sälja sina varor och med detta inte är
7
lika beroende av internationell handel. Men Indien
och Brasilien har dessutom en relativt outvecklad
varuhandel. Jämfört med de stora handelsnationerna Kina och USA, så utgör Brasilien och Indiens
andelar enbart en åttondel av dessa båda länders
världsmarknadsandelar.
Kina är det BRIC- land som har störst potential
att inom en snar framtid bli världsledande för
varuhandeln och det är framför allt Kinas andel
av världshandeln som har ökat sedan 1948, från
knappt en procent till knappt 9 procent 2007
(se Tabell 2). Denna ökning har lett till att Kina år
2007 hade en något större andel än USA av den
totala globala exporten.
För att vidga perspektivet ytterligare kan det
vara intressant att blicka ännu längre tillbaks i
tiden. Under århundradena efter 1000-talet var
Kina den största ekonomin i världen och låg långt
före Västeuropa vad gäller levnadsstandard och
teknologisk utveckling. Inte förrän under andra
halvan av 1800-talet gick västvärldens ekonomiska
utveckling om Kina, vars utveckling då under en
Tabell 2 Regional fördelning av varuexporten i världen (1948–2007)
1948
1953
1963
1973
1983
1993
2003
2007
59
84
157
579
1838
3675
7375
13619
35,1
1.9
28,1
21,7
5,5
2,2
39,4
1.8
24,8
18,8
5,2
3,5
47,8
2.0
19,9
14,9
4,3
4,6
50,9
2.1
17,3
12,3
4,6
3,7
43,5
1.5
16,8
11,2
4,2
5,0
45,4
1.3
18,0
12,6
4,0
45,9
1.3
15,8
9,8
3,7
42,4
1.2
13,6
8,5
3,1
6,8
4,5
1,0
19,1
8,0
0,5
1,2
4,4
0,4
1,2
1,5
* 1.6
3,5
2,5
0,7
26,1
9,9
0,6
2,5
3,0
0,4
1,0
2,6
1.8
4,1
2,4
0,5
26,2
6,4
0,8
5,9
3,0
0,4
1,0
3,7
2.5
5,6
3,1
0,5
27,9
5,2
1,1
8,9
3,7
0,4
1,2
100
100
100
100
Totalt (miljarder USD)
Regional fördelning 5
Europa
Sverige
Nordamerika
USA
Kanada
Sovjetunionen
OSS
Ryssland
Mellanöstern
Afrika
Sydafrika
Asien och Oceanien
Japan
Indien
Kina
Syd & Centralamerika
Argentina
Brasilien
2,0
7,3
2,0
14,0
0,4
2,2
0,9
11,3
2,8
2,0
2,7
6,5
1,6
13,4
1,5
1,3
1,2
9,7
1,3
1,8
3,2
5,7
1,5
12,5
3,5
1,0
1,3
6,4
0,9
0,9
4,1
4,8
1,0
14,9
6,4
0,5
1,0
4,3
0,6
1,1
Totalt
100
100
100
100
Källa: WTO International Trade Statistics 2008.
Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent. Tabellen innehåller intra- EU handel. *Uppgifter från Ryssland är för år 1994 och inte 1993. Detta förklarar varför
Ryssland har en större andel än hela OSS.
Tabell 3 Ledande aktörer på världsmarknaden för varor (2007)
Exportörer
Värde (md
USD)
Andel (%)
Årlig
procentuell
förändring
(2000-2007)
Importörer
Värde (md
USD)
Andel (%)
Årlig
procentuell
förändring
(2000-2007)
1. Tyskland
2. Kina
3. USA
4. Japan
5. Frankrike
6. Holland
7. Italien
8. Storbr.
9. Belgien
10. Kanada
.
22. Sverige
1326
1218
1163
713
553
551
492
438
431
419
.
169,1
9,5
8,7
8,3
5,1
4,0
4,0
3,5
3,1
3,1
3,0
.
1,2
13
25
6
6
8
13
11
6
13
6
.
10
1. USA
2. Tyskland
3. Kina
4. Japan
5. Storbr.
6. Frankrike
7. Italien
8. Holland
9. Belgien
10. Kanada
.
24. Sverige
2020
1059
956
621
620
615
505
492
413
390
.
151,3
14,2
7,4
6,7
4,4
4,4
4,3
3,5
3,5
2,9
2,7
.
1,1
7
11
23
7
9
9
11
12
13
7
.
11
Världen
13950
100
12
Världen
14244
100
12
Källa: WTO International Trade Statistics 2008.
Anm.: Miljarder USD i löpande priser. Tabellen innehåller intra-EU handel. Siffrorna inkluderar re-export, vilket förklarar att det finns en viss diskrepans mellan
uppgifterna i denna tabell och Tabell 2.
8
längre tid hade stagnerat.6 Även om Kina i slutet
av 1800-talet hade tappat sin forna ställning som
ekonomisk stormakt så har historiska beräkningar
uppskattat BRIC- ländernas sammanlagda världsmarknadsandel år 1870 till ungefär samma nivå
som 2007.7 Den sammanlagda exportmarknads­
andelen uppskattades 1870 till ca 13 procent,
vilket kan jämföras med ca 13,7 procent år 2007.
Siffrorna för 1870 bör tolkas med stor försiktighet.
Utifrån detta perspektiv kan det tyckas något
missvisande att relatera till BRIC-länderna som
”nya” aktörer på världsmarknaden. Dock kan det
konstateras att BRIC-länderna under det senaste
decenniet har haft en stark ekonomisk tillväxt och
ökat sin exportandel av världsmarknaden.
Trots den globala omfördelningen av export­
andelar så kan vi konstatera att 1900-talets ekonomiska stormakter USA och Europa år 2007 fort­
farande stod för drygt hälften av världens samlade
varuexport.
De skiftningar i marknadsandelar mellan olika
länder och världsdelar över tid som här har illustrerats tydliggör dynamiken i handelsutvecklingen
och världsekonomin. Detta är emellertid endast
en del av den totala globaliseringsbilden. Andra
centrala delar är utvecklingen av handeln med
tjänster samt utländska direktinvesteringar. Dessa
områden kommer att behandlas i senare kapitel
av denna rapport.
För att få en samlad bild över de största aktörerna på världsmarknaden ges i Tabell 3 en lista
över de tio största aktörerna på export och importsidan år 2007. Tyskland, USA, Kina och Japan är de
fyra länder som hamnar högst upp både på exportoch importsidan.
På exportsidan var Tyskland den ledande
exportören 2007 med en världsmarknadsandel på
9,5 procent, följt av Kina och USA. På importsidan
var gapet mellan första och andra plats betydligt
större då USA nästan har dubbelt så stor import
som Tyskland och Kina. Av länderna i tabellen är
det Kina som under det senaste decenniet har haft
störst tillväxt både på exportsidan (25 procent)
och på importsidan (23 procent).
Det framgår tydligt att EU-länderna är starkt
representerade i denna lista, detta beror på att en
stor del av den totala globala handeln utgörs av
intra-EU handel. År 2007 utgjordes ca en fjärdedel
av den totala globala handeln av intra- EU handel.8
Hade vi istället valt att se EU som en enhet hade
därför dessa listor sett mycket annorlunda ut.
EU hade hamnat högst upp, följt av USA eller Kina,
sedan Japan och Kanada.
Sverige hamnar på plats 22 i listan över världens
största exportörer och på plats 24 över importö-
rerna. Under det senaste decenniet har emellertid
tillväxten i importsektorn varit större än tillväxten
i exportsektorn, 11 procent jämfört med 10 procent.
Det framgår när man jämför export- och importsiffrorna i Tabell 3. Sverige har emellertid fort­
farande ett nettoöverskott i sin varuhandel.
Förändrade handelsmönster
Det är inte bara handelns storlek mellan regioner
och länder som har förändrats sedan andra världskrigets slut. Det har även skett en stor förändring
vad gäller vilka varor vi handlar med. I Tabell 4 ges
förändringen (i volym) i den globala handeln uppdelat i tre huvudsektorer: jordbrukssektorn, råvarusektorn och tillverkningsindustrin.
Som framgår i tabellen så är det framför allt
handeln inom tillverkningsindustrin som har ökat
under denna tidsperiod. Under perioden mellan
1950 och 2005 ökade handeln med industrivaror
med ca 7,5 procent årligen. Ökningen i denna
sektor var mer än dubbelt så stor som ökningen
i jordbrukssektorn.
Länge var i-ländernas starka roll i världshandeln
kopplad till deras stora exportandel av industrivaror.
Under andra halvan av 1900-talet förändrades
emellertid detta och i-ländernas exportandel av
dessa varor minskade. Istället ökade en mycket
heterogen grupp utvecklingsländer sina export­
andelar av industrivaror. Från att i mitten av 1950talet stått för 85 procent av världshandeln med
industrivaror, hade i-ländernas exportandel av
industrivaror år 2006 sjunkit till ca 67 procent.
Brytpunkten inträffade vid olika år för olika varutyper. För exempelvis järn, stål och kemikalier
började nedgången 1973, medan den för fordonsprodukter inträffade ca 1983.9 Generellt inträffade
brytpunkten tidigare i de sektorer som är mer
arbetsintensiva såsom textil- och konfektions­
industrin, än i de sektorer som kräver mer kapital
och forskning, såsom fordons- och läkemedels­
industrin.
Tabell 4 Handelstillväxt i olika sektorer (1950-2005)
Sektor
Genomsnittlig
årlig tillväxt (%)
Jordbrukssektorn
Råvarusektorn
Industrisektorn
3,6
4,2
7,5
Totalt
6,2
Källa: WTO International Trade Statistics 2006
9
Idag står utvecklingsländerna för två tredjedelar
av världens export av kläder och mer än hälften av
världens totala export av textilier, kontors- och
telekomutrustning.10 Detta gäller exportvärdet på
industrivaror. Vad gäller exportvolymen så är det
rimligt att anta att utvecklingsländernas andel kan
vara ännu större. Anledning till detta är att det
har skett en allt större uppdelning av företagens
produktionsprocesser och de olika produktionsmomenten har förflyttats till de länder där produktionsvillkoren är som mest förmånliga. Som
framgick i föregående stycke var det från början
endast de arbetsintensiva delarna av produktionen
som flyttades till länder där löner var lägre, medan
de kunskapsintensiva delarna stannade kvar i de
rikare delarna av världen där det fanns bättre tillgång till forskning och utveckling. Detta fick till
följd att även om själva produkten tillverkades i ett
u-land så tillfördes den största delen av produktens
värde i ett i-land.
Som ett exempel kan vi ta ett telefonföretag
som för att konkurrera på världsmarknaden under
1990-talet valde att flytta själva tillverknings­
momentet till Kina där kostnader för löner är lägre,
medan produktutveckling och marknadsföring förblev i Sverige. Eftersom de mer kostnadsintensiva
momenten (dvs. marknadsföring, forskning och
utveckling etc.) utgör en större andel av den totala
produktionskostnaden kan man säga att en större
del av telefonens förädlingsvärde tillförs i Sverige.
Om man däremot uppskattar världshandeln i
volym eller vikt så exporteras en större andel från
Kina, eftersom det är här den fysiska produkten,
m.a.o. telefonen, produceras.
Idag är det inte längre enbart de arbetsintensiva
momenten som förläggs till låglöneländer, även de
mer kunskapsintensiva produktionsmoment,
såsom forskning och utveckling, flyttar i allt ökad
utsträckning till utvecklingsländer där det finns
ökad tillgång på högutbildad arbetskraft, såsom
Indien och Kina. Denna utveckling har lett till att
föreställningen om att utvecklingsländer endast
kan konkurrera med billig lågutbildad arbetskraft
har fått omvärderas. De nya produktionsmönster
som vi idag kan skönja på världsmarknaden kommer
inte bara att skapa helt nya typer av handelsflöden
i världen utan kan dessutom förväntas leda till en
ny global ekonomisk maktbalans.
Varuhandeln uppdelat
på branscher
Det kan även vara intressant att titta närmare
på handelsutvecklingen för olika branscher och
produktgrupper, både på global nivå och för
Sverige. I Tabell 5 ges olika branschers andel av
den totala exporten i världen och av total svensk
export, åren 1990 och 2006.
Av de olika kategorierna är det industrivaror
som står för den absolut största andelen av den
globala exporten. I Sverige är denna andel dessutom större än det globala genomsnittet. Som även
framgick i föregående stycke ser vi att det är för
Tabell 5 Varuexporten uppdelat efter branscher (1990 och 2006)
Världen
Total varuexport (miljoner US dollar)
Olika sektorers andel av varuexporten (%)
Jordbruksprodukter och råvaror
Livsmedel, drycker m.m.
Bränslen och mineralprodukter
Bränslen
Industrivaror
Järn och stålvaror
Kemivaror
Läkemedel
Maskiner och transportmedel
Kontor och telekomutrustning
Elektroniska varor och kontorsmtl.
Telekomprodukter
Elektroniska kompon. och tillbehör
Vägfordon
Textilier
Kläder
Totalt
2006
11 515 892
1990
56 539
2006
146 866
12,6
9,6
14,8
11,0
72,6
3,2
9,0
0,0
36,8
9,1
0,0
0,0
0,0
9,7
3,2
3,3
8,2
6,6
20,1
15,6
71,7
3,2
10,8
2,7
38,0
12,7
4,5
4,8
3,4
8,8
1,9
2,7
9,5
2,2
6,5
0,0
83,9
6,0
7,6
0,0
44,0
7,4
0,0
0,0
0,0
13,7
0,0
0,0
7,7
3,6
9,9
5,9
82,5
5,7
11,6
6,0
44,5
10,4
1,4
8,4
0,5
14,3
0,0
0,0
100
100
100
100
Källa: WTO International Trade Statistics
Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent. Tabellen innehåller intra-EU handel.
10
Sverige
1990
3 294 193
industrivaror som den största tillväxten kan noteras.
Ser vi närmare på exporten av industrivaror så
sker den största handeln i världen liksom i Sverige
inom kategorin ”maskiner och transportmedel”.
I Sverige utgör denna sektor nästan hälften av all
export. I denna sektor ingår bland annat vägfordon
som utgör ca 14 procent av svensk export.
För Sverige har den största ökningen under
denna period skett i två branscher: läkemedel och
telekommunikation. Dessa två exportsektorer gick
från att år 1990 ha varit obefintliga till att år 2006
utgöra 6 respektive 8 procent av svensk export.
Som vi såg tidigare så har det skett en relativ
minskning av den totala handeln med jordbruksvaror sedan 1950-talet. Denna utveckling framgår
även i Tabell 5, där vi kan utläsa att sektorn har
minskat både totalt i världen och i Sverige från
1990 till 2006. Ser vi på utvecklingen i Sverige kan
vi däremot notera att livsmedelsexportens andel
har ökat som andel av total handel.
Slutligen kan vi notera att bränslen och mineralprodukter (råvaror) under denna period ökade sin
andel av exporten med ca fem procentenheter.
Denna ökning har dels att göra med den generella
prisuppgången på världsmarknaden för dessa varor,
och dels med den ökade efterfrågan på råvaror
i samband med industrialiseringen i Asien.
Förändrade förutsättningar
för handeln
Under de senaste 40 åren har världens totala bruttonationalprodukt ökat med 28 gånger i löpande
priser.11 Den ökade köpkraften i världen har givetvis inneburit att även handelns storlek har ökat.
Men vi har även kunnat se att den internationella
varuhandeln inte bara har ökat i takt med den
ekonomiska tillväxten utan även som andel av BNP.
Det finns flera viktiga faktorer som har bidragit
till detta.
Några av de viktigare drivkrafterna till den stora
handelsökningen som skett sedan andra världskriget
har varit: teknologiska framsteg, breda politiska
förändringar, samt förändringar i den ekonomiska
politiken och handelspolitiken.12
Vad gäller den teknologiska utvecklingen så är
det främst innovationer kopplade till kommunikation och transport som har bidragit till att kostnaderna för att bedriva internationell handel har
minskat. Några exempel på detta är utvecklingen
av jetmotorn för lufttransport och användandet
av containrar i internationell sjötransport. Även
ökade investeringar i infrastruktur (vägar och järnvägar) har bidragit till minskade kostnader. Under
senare decennier är det framför allt utvecklingen
inom informations- och kommunikationsteknologi
som har revolutionerat den globala ekonomin och
internationella handeln. Uppfinningar på detta
område, såsom mobiltelefoner, persondatorer och
Internet, har lett till omfattande förändringar av
hela världsekonomin och bidragit till en ökad ekonomisk integration.
Det har även skett stora politiska förändringar
sedan andra världskrigets slut som har påverkat
världsekonomin och världshandeln. Under de första
decennierna efter krigets slut var världsekonomin
mycket splittrad och det fanns en tydlig uppdelning mellan ett öst- och ett västblock. Trots denna
uppdelning så fanns det en vilja att utöka det internationella samarbetet och flera organisationer
bildades under denna tid, bland annat FN, Världsbanken och IMF. Även inom de båda blocken fördjupades samarbetet. I Europa bildades år 1952
Kol och Stålunionen som 1957 införlivades som
en del i den Europeiska Gemenskapen, och några
decennier senare bildades det nordamerikanska
frihandelsavtalet (NAFTA), som trädde i kraft år
1994. En annan viktig politisk händelse som ägde
rum under den här perioden var koloniernas självständighet från de gamla kolonialmakterna. De
handelsförbindelser som utvecklades under kolonialtiden mellan kolonialmakt och kolonier lever
emellertid i stor utsträckning kvar än idag.
Även om det mellan vissa länder skedde en
integration så omöjliggjorde den skarpa delningen
mellan öst och väst en ekonomisk integration på
global nivå. Inte förrän omfattande ekonomiska
reformer infördes i Kina samt efter Sovjetunionens
kollaps tycktes de stora politiska hindren för internationell integration vara borta.
Den tredje drivkraften bakom globaliseringen
har varit förändringar i den ekonomiska politiken
och handelspolitiken. Genom att ingå internationella avtal om att sänka eller eliminera handels­
hinder har en mer öppen världshandel skapats.
Efter andra världskrigets slut skapades ett så kallat
multilateralt handelspolitiskt avtal som fick namnet
General Agreement on Tariffs and Trade (GATT).13
Till grund för avtalet ligger några centrala principer.
En central princip i GATT är den så kallade mest
gynnad nations-principen som påbjuder likabehandling för alla medlemsländer. Den andra principen
är den om nationell behandling som innebär att
utländska produkter inte får behandlas sämre än
inhemska produkter. Syftet med GATT var att länderna dels skulle sänka sina tullar, och dels skulle
förbinda sig att inte höja sina tullar över överenskommen nivå. Nya tullsänkningar har förhandlats
fram och nya avtalsområden har tillkommit i så
11
kallade förhandlingsrundor. Efter den åttonde förhandlingsrundan, den så kallade Uruguayrundan,
bildades världshandelsorganisationen, WTO, år
1995. GATT ingår sedan WTO bildades som en
central del av organisationens regelverk.
Sedan GATT skapades har åtta så kallade förhandlingsrundor avslutats och de förhandlingar
som sker idag görs inom den nionde rundan, den
så kallade Doharundan.14 Det beslutades i ett initialt
skede att rundan skulle ha en stark utvecklings­
dimension, det vill säga, ta stor hänsyn till utvecklingsländernas intressen, varför rundan ofta kallas
för Doha Development Agenda (DDA).
I början av 2009 ingick 153 av världens länder
i WTO och flera länder befinner sig dessutom
någonstans i ansökningsprocessen. En viktig milstolpe i WTO:s historia var när Kina gick med
i WTO år 2001. Det återstående stora landet är
Ryssland som sedan 1994 förhandlar om WTOmedlemskap. Utvidgningen av WTO har lett till
att över 90 procent av världens handel idag sker
mellan medlemmar i WTO (se Tabell 6).
Förhandlingarna inom GATT och WTO har
bidragit till att världens länder har sänkt sina tullar.
I genomsnitt har de olika förhandlingsrundorna
bidragit till att exempelvis i-ländernas bundna tullar
på industrivaror har sänkts från att i genomsnitt
ligga på ca 40 procent 1947 till ca 4 procent 1996.15
Sänkningarna gäller emellertid de bundna tullarna
i WTO, det vill säga, de tullnivåer medlemsländerna
har åtagit sig att inte överstiga.16
Det multilaterala systemet bidrar inte enbart
till att förhandla fram lägre tullar. En av WTO:s
viktigaste funktioner är att skapa en transparant,
förutsägbar och stabil världsekonomi som främjar
ett ökat utbyte länder emellan. Denna dimension
kan anses vara minst lika viktig som sänkningarna
av handelshinder.
Vidare kan ett multilateralt handelsavtal hjälpa
till att reglera den obalans i styrkeförhållande som
finns på världsmarknaden. Genom förhandlingar
i WTO kan små och fattiga länder som annars har
en svag förhandlingsposition, tillsammans med
andra länder göra sin röst hörd. En kanske ännu
viktigare aspekt för små och fattiga länder är att de
får tillgång till de förmånliga villkor som stora
länder har förhandlat fram sinsemellan.
Förhandlingarna inom WTO har bidragit till att
världens länder har sänkt tullar och andra handelshinder. Men den ökade handeln och ekonomiska
integrationen har också lett till en ökad vilja bland
länder att säkra sina kommersiella intressen, bl. a.
genom att förhandla fram internationella avtal.
Handelspolitiken har därmed drivit på handeln,
men handelsutvecklingen har även varit drivande
för handelspolitiken.
Handelsliberalisering utanför det
multilaterala systemet
Det är inte bara handelsliberaliseringar inom WTO
som har bidragit till att tillämpade tullnivåer och
andra handelshinder har sänkts. Handelsliberaliseringar har även genomförts av enstaka länder samt
inom ramen för regionala och bilaterala handelsavtal. Detta har bidragit till att många tullnivåer
som tillämpas i praktiken är lägre än de bundna
nivåerna i WTO. I detta stycke fokuserar vi på
enstaka länders liberaliseringar, medan bilaterala
och regionala avtal kommer att beröras i kapitel 4.
En stor del av världens handelsliberalisering
under senare decennier beror på att länder själva
har genomfört liberaliseringar av sin handelspolitik
och öppnat upp sina gränser mot omvärlden.
Dessa liberaliseringar har då ofta genomförts som
en del av ett större ekonomiskt reformpaket.
Denna typ av liberalisering kallas för unilateral
handelsliberalisering. Några exempel på detta är de
så kallade asiatiska tigrarna och Kina som började
liberalisera sin handelspolitik på 80- respektive
90-talet.17
Andra exempel på unilaterala handelsliberaliseringar är de som har genomförts i utvecklingsländer
som villkor för att få lån av Världsbanken och IMF.
Genom att villkora lånen har de internationella
institutionerna kunnat sätta press på ländernas
regeringar att införa ekonomiska reformer i syfte
Tabell 6 Antal GATT/WTO-medlemsländer samt GATT/WTO-ländernas andel av den totala varuexporten (1948–2005)
Antal medlemsländer
Världsmarknadsandel
Källa: WTO International Trade Statistics.
12
1948
1953
1963
1973
1983
1993
2003
2005
19
60.4
34
68.7
60
72.8
82
81.8
89
76.5
111
89.5
142
94.3
145
94.4
att skapa sundare ekonomiska strukturer och
ekonomisk tillväxt. Handelsliberaliseringar har då
ingått som en del i ett större reformpaket. Resultaten
från dessa liberaliseringar har emellertid varit
mycket blandade beroende på ländernas befintliga
institutioner och omställningsförmåga.18
Generellt så har studier visat att det finns stora
vinster från unilaterala handelsliberaliseringar och
att länder som har öppnat upp sin handel har blivit
mer konkurrenskraftiga och haft en högre tillväxt.
Enligt vissa källor kan så mycket som två tredjedelar
av all handelsliberalisering hänföras till unilateral
liberalisering och endast en fjärdedel till multilateral
liberalisering.19
De ekonomiska vinster som har kommit från
unilateral handelsliberalisering har inte bara tillfallit
länderna själva utan även bidragit till en positiv
utveckling för landets handelspartners. Enstaka
länders liberaliseringar har även kunna fungera
som en motor för den globala tillväxten. Ett exempel
på detta är Kina vars unilaterala handelsliberaliseringar har lett till en positiv skjuts för hela världsekonomin.
13
3. Den internationella handeln med tjänster
På nationell nivå har tjänstenäringens betydelse
ökat väsentligt och utgör idag mer än två tredje­
delar av BNP i en genomsnittlig OECD-ekonomi.
Med tanke på tjänstenäringens expansion skulle
en motsvarande ökning av tjänstehandelns andel
av den totala internationella handeln kunna vara
väntad. Men även om tjänstehandeln har ökat
under senare decennier, så har den legat relativt
konstant runt en femtedel av den totala världs­
handeln. I detta kapitel diskuteras tjänstehandelns
utveckling samt de specifika egenskaper som
utmärker tjänster och som påverkar förutsätt­
ningarna för handeln.
Tjänstenäringens definition
och omfattning
Tjänster omfattar ett brett spann av olika ekonomiska aktiviteter, allt från hälso- och sjukvård till
telekommunikation och semesterresor. Mycket
generellt kan man definiera en tjänst som en ekonomisk aktivitet som tillför ett mervärde.20 Traditionellt skiljer sig tjänster från varor på tre sätt:
produktion och konsumtion måste ske samtidigt;
tjänster kan inte förvaras; och tjänster är ogripbara
(intangible).21 Denna definition innebär således att
det krävs en direkt interaktion mellan producent
och konsument, det vill säga båda måste vara närvarande vid tjänsteutövandet. Ett exempel på detta
är en hårklippning. Även om denna åtskillnad i
flera fall är relevant är det en grov förenkling och
distinktionen är till viss del förlegad. I verkligheten
kan det i flera fall vara svårt att dra en tydlig gräns
mellan en vara och en tjänst.
Värdet av tjänstenäringen utgör en betydande
andel av BNP i de flesta länder, men i regel utgör
den en högre andel i rika länder än i fattiga länder.
Medan tjänstenäringen i världens industriländer
år 2003 utgjorde ca 72 procent av BNP, var motsvarade siffra i världens utvecklingsländer endast
52 procent.22 Utöver tjänstenäringens storlek, finns
det i industriländer även en större diversifiering av
tjänster. Som en följd av den globala ekonomiska
tillväxten har därför både utbudet av olika typer av
tjänster liksom sektorns andel av det totala globala
produktionsvärdet ökat.
I Figur 1 ser vi utvecklingen av tjänstenäringens
andel i Sverige, Storbritannien, USA, Indien och
Kina från 1970 till 2006. Man kan bland annat
14
utläsa att tjänstenäringen i både USA och Stor­
britannien utgjorde över 80 procent av BNP år
2006, medan den i Sverige låg några procent­
enheter under denna nivå (76 procent) samma år.
I de två tillväxtländerna Indien och Kina var
tjänstenäringens andel år 2006 fortfarande betydligt
mindre, men båda dessa länder har sedan 1970
genomgått stora förändringar. I Kina ökade tjänstenäringens storlek från ca 28 procent 1970, till ca 50
procent av total BNP år 2005. Ökningen i Indien
gick från att ha varit runt 40 procent 1970 till 60
procent av BNP 2005, vilket är en förhållandevis
hög siffra för ett utvecklingsland. Detta är på jämförbar nivå med tjänstenäringens andel i Sverige
år 1970.
Tjänstenäringen är även av stor betydelse ur ett
sysselsättningsperspektiv och år 2004 sysselsatte
denna sektor 72 procent av den totala arbetskraften
i OECD-länderna. Även i fattigare länder kan
emellertid tjänstenäringen vara en viktig arbets­
givare. Som ett exempel stod tjänstenäringen för
ca 70 procent av sysselsättningen i den formella
sektorn i Uganda år 2005.23
Att tjänstenäringens andel av den totala produktionen ökar i takt med att en ekonomi växer
är ett generellt mönster som kan skönjas i de flesta
ekonomier. Detta mönster kan förklaras både
utifrån ett efterfrågeperspektiv och utifrån ett utbudsperspektiv. Från ett efterfrågeperspektiv behöver ett
hushåll vid en inkomstökning inte längre lägga en
lika stor andel av inkomsten på grundläggande
behov som exempelvis mat och kläder, även om
Figur 1 Tjänstenäringens andel av BNP (1970–2006)
Andel (%)
100
Sverige
Storbritannien
USA
Kina
Indien
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1970
1975
Källa: UNSTATS
1980
1985
1990
1995
2000
2005
den totala konsumtionen av dessa varor stiger när
inkomsten stiger. Istället spenderar hushåll en
större andel av sin inkomst på resor, utbildning,
kultur och underhållning, det vill säga olika tjänster.
Även företag ökar sin efterfrågan på tjänster när
inkomstnivån i ett land stiger. Detta beror på att
en högre inkomstnivå leder till en ökad efterfrågan
på mer avancerade produkter, vilka i allmänhet
har ett större tjänsteinnehåll än enklare varor.24
Detta är den viktigaste förklaringen till att tjänstenäringens andel växer i takt med ett lands ekonomiska utveckling.
Den utbudsrelaterade förklaringen har istället
kopplingar till den ökade internationaliseringen
genom utländska direktinvesteringar. Medan
produktionen inom tillverkningsindustrin är lättare
att flytta till länder med lägre produktionskostnader
så är det i allmänhet svårare att flytta tjänsteproduktionen. Detta eftersom tjänster generellt sett
är mycket mer differentierade och anpassade till
lokala förutsättningar och preferenser. Den minskade
industriproduktionen i flera i-länder har därför
inneburit att tjänstenäringens andel av den totala
produktionen har ökat. Dock blir det idag allt vanligare att även tjänsteproduktion förläggs i utlandet,
exempel på detta är så kallade call centers som har
blivit allt vanligare i utvecklingsländer som exempelvis Indien. Även mer kunskapsintensiva tjänster,
såsom IT-tjänster, förläggs idag allt oftare till
utvecklingsländer.
Den internationella handeln
med tjänster
Internationell handel med tjänster sker när en
producent och en konsument är baserade i olika
länder eller ekonomier. Eftersom tjänsteutövandet
förr i tiden ofta krävde fysisk närvaro mellan
utövare och kund ansågs tjänster inom både den
akademiska och den politiska världen länge som
icke-handlingsbara. Men detta var en felaktig uppfattning då exempelvis tjänster relaterade till
transport och resor har funnits så länge som det
funnits handel med varor. Ett annat exempel på
att tjänstehandel inte är ett nytt fenomen, är då
utländska studenter redan år 1088 sökte sig till
Bologna för att studera vid det första europeiska
universitetet.25 Denna företeelse är ett tidigt
exempel på handel med utbildningstjänster.
Men även om det har förekommit internationell
tjänstehandel sedan en lång tid tillbaka, har höga
transaktionskostnader kopplade till tid och avstånd
inneburit att många tjänster varit svåra att handla
med över nationsgränserna.26 I och med teknologiska framsteg och politiska förändringar samt
ändrade preferenser hos konsumenter och producenter, har dessa hinder på senare tid minskat.
Idag är tillhandahållandet av en tjänst mindre
beroende av fysisk närvaro av både producent
och konsument.
Framför allt har den nya informations- och
kommunikationsteknologin revolutionerat handeln
med tjänster. Man kan idag i större utsträckning
och till ett lägre pris både lagra och transportera
tjänster. Ett exempel på detta är musik som förr
i tiden krävde närvaro av både tjänsteutövare
(det vill säga musiker) och konsument (publik).
Idag kan musik lagras och handlas med i butiker
och över Internet och själva tjänsten har till följd
av detta förvandlats till en insatsvara i produktionen
av exempelvis en musikfil eller en CD-skiva.
Dessa förändringar har bidragit till den stora
ökningen i tjänstehandeln. En annan förklaring
till den ökade handeln med tjänster är den ökade
handeln med varor. Eftersom tjänster utgör en allt
viktigare del i varuproduktionen och givet den
ökade uppdelningen av företags produktions­
process så har varuhandeln i stor utsträckning
fungerat som en motor för den internationella
tjänstehandeln.
På grund av de förändrade förutsättningarna
för tjänstehandeln samt tjänstenäringens ökade
betydelse för den globala ekonomin så har intresset
för området ökat. Det finns emellertid vissa svårigheter med att mäta den internationella handeln
med tjänster. Anledningen till detta är att tjänster
inte på samma sätt som varor fysiskt passerar mellan
olika landsgränser. Istället måste andra källor och
metoder användas för att uppskatta handeln. På
grund av brister i dessa metoder är kunskap om
tjänstehandeln fortfarande mycket begränsad
och det är en lång väg kvar tills man har nått den
täckning och tillförlitlighet som idag finns för
varuhandeln. Faktum är att den handelsstatistik
som presenteras i olika sammanhang inte sällan
enbart inkluderar varuhandel.
15
Tjänsthandelns utveckling
I Figur 2 redovisas utvecklingen av den internationella handeln med tjänster samt dess andel i förhållande till den totala handeln. Sedan i början av
1980-talet har den internationella tjänstehandeln
ökat markant, från 365 miljarder USD år 1980 till
3 257 miljarder USD 2007, vilket motsvarar en
ökning med 9 gånger det ursprungliga värdet.27
Men eftersom varuhandeln också har ökat så har
handeln med tjänster ändå legat relativt konstant
runt 20 procent av den totala världshandeln.
Med tanke på att tjänster utgör en allt större
andel av världens totala produktionsvärde och har
blivit en allt viktigare insatsvara i produktionen av
varor, kan det tyckas anmärkningsvärt att tjänsters
andel av den totala handeln inte har ökat i någon
större utsträckning. Det finns flera förklaringar
till detta.
En förklaring kan kopplas till vissa tjänsters
specifika egenskaper. Även om förutsättningarna
för tjänstehandeln har förbättrats så finns det fortfarande tjänster som kräver samtida närvaro av
både producent och konsument och varken kan
lagras eller transporteras. Exempel på detta är hårklippning och läkarbesök. De tjänster som kräver
samtida fysisk närvaro av både producent och
konsument kan definieras som ”fasta” tjänster till
skillnad från ”rörliga” tjänsterna som liksom varor
kan transporteras och lagras (IT-kurser och juridisk
expertis).28
Eftersom man inte kan handla med ”fasta” tjänster
i traditionell mening så finns det andra sätt att förse
utländska konsumenter. Detta kan exempelvis göras
antingen genom att enstaka tjänsteutövare (utsända
experter) eller enstaka tjänstekonsumenter (turister)
Figur 2 Tjänstehandeln, värde och andel av total handel
(1980–2007)
Miljarder (USD)
140000
%
100
Tjänstehandeln
Varuhandeln
Tjänstehandelns andel av total handel
120000
90
80
100000
70
60
80000
50
60000
40
30
40000
20
20000
10
0
0
06
20
02
04
98
00
96
94
92
90
88
86
82
84
80
16
20
20
20
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
Källa: WTO International Trade Statistics
Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent av total handel.
tillfälligt befinner sig i ett annat land för att sälja
eller köpa en tjänst. Den tjänsteförsäljning som
sker på dessa båda sätt ingår tillsammans med den
rörliga tjänsteförsäljningen, i den traditionella
definitionen av tjänstehandel, som bl. a. redovisas
i Figur 2. Det är detta vi avser när vi i fortsättningen av detta kapitel talar om tjänstehandel.
Vidare kan ett tjänsteföretag även mer permanent
etablera sig i ett annat land, och via ett dotterbolag
sälja sina tjänster. Denna typ av tjänsteförsäljning
i utlandet ingår emellertid inte i den traditionella
definitionen av tjänstehandel. Däremot ingår den
i en bredare bild av tjänstehandel som förekommer
i WTO:s avtal om handel med tjänster. Vi kommer
att återkomma till detta i det sista avsnittet av
detta kapitel.
En annan förklaring är att ett lands tjänstenäring
även utgörs av tjänster inom den offentliga sektorn,
såsom hälso- och sjukvård, förvaltning och försvarsmakt. Dessa tjänster är i stor utsträckning
nationellt bundna och inkluderas inte i statistiken
över internationell tjänstehandel.
Slutligen existerar det olika typer av hinder
för tjänstehandeln som begränsar handeln mellan
olika länder. Eftersom tjänster till skillnad från
varor inte passerar gränskontroller, kan man inte på
samma sätt som för varor ta ut tullar och avgifter.
Istället existerar det andra typer av hinder som ofta
är kopplade till olika länders inhemska lagar och
regleringar. Denna typ av hinder är i allmänhet
mindre synliga och mer komplexa än tullar och
avgifter och har en mycket dämpande effekt på
handeln.29
Vilka tjänster handlas mest med?
För de flesta länderna förekommer endast en
väldigt grov sektorsuppdelning i den tillgängliga
statistiken för internationell tjänstehandel. I allmänhet delas tjänstehandeln in i tre övergripande
kategorier: transporter, resor och övriga tjänster. Som
tidigare konstaterats så har tjänstehandel kopplad
till transport och resor alltid varit viktiga ekonomiska aktiviteter. Under senare år har emellertid
kategorin övriga tjänster blivit allt större, detta
beror till stor del på tjänstehandelns nya förutsättningar som nämnts ovan, vilka har inneburit att
handeln med tjänster har underlättats.
Som framgår i Figur 3 så är handeln med
”övriga tjänster” idag lika stor som transporter
och resor tillsammans. Kategorin övriga tjänster
omfattar en stor spridning av tjänster såsom finansiella tjänster, distribution, kommunikation, byggnadstjänster etcetera. Den internationella handeln
med ”övriga tjänster” ökar dessutom snabbare än
den totala varuhandeln och har dessutom en större
potential att accelerera.30
I Figur 4 kan vi se utvecklingen av den svenska
exporten uppdelat i de tre huvudkategorierna.
Även för Sveriges del så är det framför allt kategorin
”övriga tjänster” som har ökat under det senaste
decenniet. År 2007 utgjorde denna sektor mer än
60 procent av den totala tjänstehandeln.
Vad består då kategorin ”övriga tjänster” av?
På internationell nivå finns inte mer detaljerad
data än det som redovisats ovan. Däremot kan vi
titta närmare på hur det ser ut för svensk export.
I Figur 5 kan vi se hur stor andel av den totala
exporten av ”övriga tjänster” som respektive
undersektor utgjorde år 2007.
Som framgår i diagrammet står de så kallade
”övriga affärstjänsterna” för den absolut största
delen av kategorin, cirka 57 procent. Denna sektor
innehåller tjänster som exempelvis juridiska och
ekonomiska tjänster, forskning och utveckling samt
olika tjänster som behövs i samband med varu­
handeln. Av den totala svenska tjänsteexporten
utgörs alltså mer än en tredjedel av sektorn ”övriga
affärstjänster”.
Figur 3 Världens totala export av tjänster,
miljarder USD (1990–2007)
Figur 4 Svensk tjänstehandel uppdelat på kategorier,
miljarder USD (1990–2007))
Tjänstebalansen i olika områden
Genom att titta på tjänstebalansen i olika regioner
kan det konstateras att det är de mer utvecklade
regionerna Nordamerika och Europa som har ett
handelsöverskott vad gäller tjänster, medan övriga
regioner har ett handelsunderskott. Handelsöverskottet har för dessa regioner även ökat under den
givna perioden.
Miljarder (USD)
1800
1600
1400
Miljarder (USD)
45
Transporter
Resor
Övriga tjänster
Transporter
Resor
Övriga tjänster
40
35
1200
30
1000
25
800
20
600
15
400
10
200
5
0
0
1990
1995
2000
2005
2007
1990
1995
2000
2005
Källa: WTO International Trade Statistics
Källa: WTO. Statistics Database
Figur 5 Svensk export av ”övriga tjänster”, uppdelat på
olika underkategorier (2007)
Figur 6 Tjänstebalansen i olika regioner,
miljarder USD (1997–2007)
2007
Miljarder (USD)
250
Personliga tjänster, kultur m.m., 1%
Offentliga tjänster, 1%
Kommunikation, 5%
Byggtjänster, 3%
Försäkringar, 2%
Finansiella tjänster, 5%
Data- och infotjänster, 12%
200
1997
2002
2007
150
100
50
0
-50
Licenser/royalities, 14%
Övriga affärstjänster, 57%
Källa: SCB
-100
NordSyd- och
amerika Centralamerika
Europa
Afrika
Mellanöstern
Asien
Källa: WTO International Trade Statistics 2008
17
Störst är ökningen i Europa, som har mer än
tredubblat sitt handelsöverskott av tjänster det
senaste decenniet. Med andra ord har Europa
under senare år blivit en allt större nettoexportör
av tjänster. Afrika och Mellanöstern har haft en
negativ utveckling vad gäller tjänstebalansen
(underskottet har ökat), medan motsatt trend går
att finna i Asien och i Syd- och Centralamerika
(underskottet har minskat).
Liksom för Europa totalt sett har Sverige haft
en positiv utveckling av tjänstebalansen under det
senaste decenniet. Fram till 2002 var emellertid
Sverige en nettoimportör av tjänster. Efter 2003
har både svensk tjänsteimport och -export ökat
men tillväxten i exportsektorn har varit större,
vilket har lett till en ökad nettoexport av tjänster.
År 2007 hade Sverige en nettoexport på 16 miljarder
USD i tjänstehandeln.
Viktiga aktörer i handeln
med tjänster
Det har tidigare konstaterats att tjänstenäringen
både utgör en större andel och är mer diversifierad
i mer utvecklade ekonomier. Dessa länder har därför även en mer utvecklad handel med tjänster och
dominerar världsmarknaden både som exportörer
och importörer. I Tabell 7 beskrivs tjänstehandeln
för de största tjänstehandelsländerna. Både vad
gäller tjänsteimport och tjänsteexport så är det tre
stora länder som dominerar världsmarknaden:
USA, Storbritannien och Tyskland.
Högst upp på listan befinner sig USA som har
14 procent av den totala tjänsteexporten och strax
under 11 procent av tjänsteimporten. Därefter följer
andra industriländer i Europa samt Japan.
Det är anmärkningsvärt att Kina befinner sig på
plats nummer sju samt plats nummer fem, på
export- respektive importsidan, med tanke på hur
relativt liten andel av Kinas ekonomi som utgörs av
tjänstenäringen.
Kina har haft en mycket hög tillväxttakt under
de senaste åren. Mellan 2000-2007 ökade Kinas
tjänsteexport med 22 procent och importen med
20 procent per år.
Sverige hamnade år 2007 på plats 15 på exportsidan (med 1,9 procent av världshandeln) och på
plats 18 på importsidan (1,5 procent av världs­
handeln). Tillväxten för svensk tjänsteexport var
för tidsperioden 2000-2007 högre än för importen,
18 procent jämfört med 11 procent. Motsvarande
siffror för den svenska varuhandelns utveckling
var på exportsidan 10 procent och importsidan
11 procent. Den svenska tjänstehandeln har alltså
under det senaste decenniet vuxit snabbare än
den svenska varuhandeln.
Tjänstehandel i WTO:s avtal
– en bredare bild
Som tidigare nämnts finns det flera hinder som
begränsar handeln med tjänster. Förhandlingar om
att minska dessa hinder internationellt pågår bland
annat inom ramen för Världshandelsorganisation
WTO. Sedan Uruguayrundan har förhandlingar
om tjänstehandeln ingått som en del av WTOförhandlingarna. Avtalet som reglerar handeln
med tjänster i WTO är ”det generella avtalet om
Tabell 7 Länder som dominerar världshandeln med tjänster (2007)
Exportörer
Värde (md
USD)
Andel (%)
Årlig
procentuell
förändring
(2000-2007)
Importörer
Värde (md
USD)
Andel (%)
Årlig
procentuell
förändring
(2000-2007)
1. USA
2. Storbr.
3. Tyskland
4. Frankrike
5. Spanien
6. Japan
7. Kina
8. Italien
9. Indien
10. Irland
.
15. Sverige
456
273
206
137
128
127
121
111
90
89
.
64
13,9
8,3
6,3
4,2
3,9
3,9
3,7
3,4
2,7
2,7
.
1,9
7
13
15
8
14
9
22
10
28
25
.
18
1. USA
2. Tyskland
3. Storbr.
4. Japan
5. Kina
6. Frankrike
7. Italien
8. Spanien
9. Irland
10. Holland
.
18. Sverige
336
251
194
149
129
124
118
98
94
87
.
48
10,9
8,1
6,3
4,8
4,2
4,0
3,8
3,2
3,1
2,8
.
1,5
7
10
10
5
20
11
12
17
17
8
.
11
3290
100
12
Världen
3085
100
12
Världen
Källa: WTO International Trade Statistics 2008.
Anm.: Miljarder USD i löpande priser. Tabellen innehåller intra-EU handel.
18
handeln med tjänster”, GATS31, som utgör en av de
tre grundpelare som WTO vilar på. I GATS delas
tjänstehandeln upp i fyra olika leveranssätt.
•Leveranssätt 1. Gränsöverskridande handel inne-
bär att en tjänst levereras till ett annat land. Detta
avser de tjänster som vi tidigare har kategoriserat
som ”rörliga” tjänster och är det leveranssätt som
mest påminner om varuhandeln. Exempel på
gränsöverskridande handel är försäljning av
konsulttjänster via Internet mellan två länder.
•Leveranssätt 2. Konsumtion utomlands är när ett
lands konsumenter åker till ett annat land för att
konsumera tjänsten (t.ex. turism)
•Leveranssätt 3. Lokal etablering innebär att tjänsten
levereras genom att leverantören etablerar sig i
ett annat land och på så sätt förser den utländska
marknaden (försäljning via dotterbolag i utlandet).
I statistiken över tjänstehandel inkluderas vanligtvis inte detta leveranssätt.
•Leveranssätt 4. Tillfällig personrörlighet innebär
att leveransen sker genom att en fysisk person
tillfälligt vistas ett annat land (t ex en IT-expert
som utför tillfälligt arbete i ett annat land).
I den ”traditionella” definitionen av tjänstehandeln
som vi hittills har tittat på, inkluderas alla leveranssätt utom leveranssätt 3 (dotterbolags försäljning i
utlandet). Data för den traditionella tjänstehandeln
(dvs. 1, 2 och 4) går att finna i ett lands betalningsbalans.32 Det finns emellertid flera brister i dessa
data, i synnerhet för leveranssätt 4, tillfällig personrörlighet, som i allmänhet uppskattas genom att
titta på penningförsändelser till hemlandet. Detta
mått är mycket bristfälligt och på internationell
nivå har man ännu inte lyckats enas om en gemensam definition på ”tillfällig rörlighet”. I allmänhet
uppskattas emellertid detta leveranssätt endast
utgöra några enstaka procent av den totala globala
tjänstehandeln. Däremot kan det ha stor bäring för
enskilda länder, i synnerhet vissa utvecklingsländer
som är mycket beroende av att dess medborgare
skickar hem pengar från utlandet.
Vad gäller leveranssätt 3, så får man istället
hämta data från ett lands dotterbolags försäljning
i utlandet. Sådan information finns dock inte tillgänglig för alla länder då det krävs information om
försäljning på företagsnivå. Detta kan i synnerhet
vara känsligt för ett land som endast har några
enstaka företag i en specifik sektor med dotterbolag
i utlandet. Endast ett fåtal länder redovisar därför
dotterbolagens försäljning i utlandet.
I Tabell 8 ges en uppskattning av de olika leveranssättens andel av den totala tjänstehandeln
enligt GATS. Enligt denna uppskattning beräknades
leveranssätt 1 och 3 år 2004 vara lika stora och
tillsammans stå för mer än 80 procent av den totala
tjänstehandeln. Enligt tabellen är det lokal etablering som ökar mest av de olika leveranssätten.
Med tanke på de stora brister som finns i statistiken
på tjänsteområdet bör man emellertid tolka dessa
siffror med stor försiktighet.
Tabell 8 Tjänstehandelns storlek (enligt GATS) efter leveranssätt i miljarder USD och procent (1997 och 2006)
1997
2006
Värde
(md USD)
Andel (%)
Värde
(md USD)
Andel (%)
890
430
820
30
41,0
19,8
37,8
1,4
2000
750
2000
100
41,2
15,5
41,2
2,1
Total tjänstehandel
2170
28,3
4850
28,7
Total handel (tjänster och varor)
7658
100
16908
100
Leveranssätt
1 Gränsöverskridande handel
2 Konsumtion utomlands
3 Lokal etablering/ Dotterbol. försäljning i utlandet
4 Tillfällig personrörlighet
Källa: Deardorff and Stern (2005); beräkningar av Bernard Hoekman, baserat på WTO (2007)
19
Dotterbolags försäljning i utlandet
Internationell försäljning av både varor och tjänster
kan ske genom dotterbolags försäljning i utlandet.
Denna typ av försäljning är emellertid speciellt
viktig för tjänster eftersom det i vissa fall är det
enda sättet att tillhandahålla en tjänst, och i många
fall nödvändigt för att kunna konkurrera effektivt
med inhemska tjänsteföretag. Det är med anledning
av detta som dotterbolags försäljning i utlandet har
inkluderats i GATS definition.
Det finns emellertid ett problem med att inkludera dotterbolags försäljningar av tjänster i utlandet
i ett lands totala tjänstehandel, då det väcker frågan
om var gränsen går mellan internationell handel
och utländska direktinvesteringar. Om man argumenterar för att dotterbolags tjänsteförsäljning
i utlandet bör inkluderas i tjänstehandeln, borde man
kunna argumentera för att denna typ av försäljning
av varor även inkluderas som en del i varuhandeln.
Däremot, om man bortser från dotterbolags försäljning av tjänster så kan man ifrågasätta om hänsyn
tas till tjänsters specifika egenskaper som gör att de
inte kan tillhandahållas på samma sätt som varor.
Oavsett hur man väljer att definiera begreppet
tjänstehandel är det viktigt att vara tydlig med vad
som avses, samt att man är medveten om varuoch tjänstehandelns olika förutsättningar.
Eftersom det är få länder som sammanställer
data över dotterbolagens försäljning i utlandet är
det idag inte möjligt att få den totala försäljningen
som sker via dotterbolag på global nivå. Men för
att få en bild av storleksförhållandet mellan handeln
samt dotterbolags försäljning av både varor och
tjänster kan vi titta på världens största tjänste­
exportör, USA, som även är ett av de få länder som
har tillgänglig statistik på detta område.
Tabell 9 visar USA:s handel med tjänster och
varor samt amerikanska dotterbolags försäljning i
utlandet. Denna tabell sammanför total försäljning
av både varor och tjänster via handel samt via
direktinvesteringar, och ger en mer komplett bild
av de internationella ekonomiska aktiviteterna.
Som framgår i tabellen är den ”traditionella”
tjänsteexporten endast ca en tredjedel av varu­
exporten (362/904). Om man däremot inkluderar
dotterbolagens försäljning av tjänster i utlandet
(enligt GATS definition) så är istället tjänsteexporten
dubbelt så stor som varuexporten (2323/904).
Enligt GATS definition är alltså USA:s tjänsteexport
betydligt större än deras varuexport. Om vi slutligen
även tar hänsyn till amerikanska dotterbolags försäljning av varor så utgör den amerikanske tjänsteexporten (enligt GATS) ca två tredjedelar av den
totala amerikanska ”varuförsäljningen i utlandet”
(2323/3157).
Tabell 9 USA:s tjänste- och varuhandel och dotterbolags försäljning, miljarder USD (2005)
Export
Import
Handel med tjänster (leveranssätt 1,2 och 4 )
Dotterbolags försäljning av tjänster (leveranssätt 3)
Total tjänstehandel (enligt GATS)
362
1961
2323
282
1430
1712
Handel med varor
Dotterbolags försäljning av varor
904
2253
1733
1079
Total försäljning av varor i utlandet
3157
2812
Tjänster
Varor
Källa: Bureau of Economic Analysis & WTO International Trade Statistics
Anm.: Data för tjänster som levereras genom utländska dotterbolag inkluderar majoritetsägda företag oavsett procentuellt ägarskap. Vidare exkluderas alla
dotterbolag i banksektorn, då årlig data över försäljning i bank-sektorn för tillfället inte finns tillgänglig.
20
4. Regional integration i världshandeln
Som har nämnts i de tidigare kapitlen har globaliseringen bidragit till att världsekonomin blivit allt
mer integrerad. Teknologiska framsteg har underlättat handel mellan fjärran länder. Trots denna
utveckling är den internationella handeln fort­
farande i mångt och mycket regionalt orienterad.
Det här kapitlet undersöker den regionala integrationen i världshandeln och belyser dess bakom­
liggande faktorer som är av både ekonomisk och
politisk karaktär.
Regional handel
i globaliseringens tidevarv
En förklaring till att världsekonomin har vuxit och
blivit allt mer integrerad är att den internationella
handeln med varor och tjänster har ökat och dessutom vuxit snabbare än den inhemska produktionen
i de flesta länder.
Det ökade flödet av varor och tjänster har bland
annat främjats av teknologiska framsteg och förändrade globala investerings- och produktionsmönster. Dessutom har utvecklingen, bland annat
av det multilaterala handelssystemet i form av
GATT och sedermera WTO, bidragit till sänkta tullar,
vilket har minskat kostnaderna för att bedriva
internationell handel.
Men även om globaliseringen har medfört
reducerade kostnader för att bedriva internationell
handel med fjärran länder, visar det sig att länder
först och främst handlar med närliggande länder.
Det vill säga, ju längre ifrån varandra två länder
ligger desto mindre handel har de sinsemellan.
Den regionala dimensionen i handelsutvecklingen och avståndets inverkan på handelns riktning illustreras i Tabell 10, som visar den så kallade
intra- och inter-regionala handeln med varor i
världen för sju geografiska regioner år 2006.33
Den intra-regionala handeln är den interna
handeln inom regionerna (handeln mellan länder
som tillhör samma geografiska region) och utgörs
av diagonalen i tabellen. Den inter-regionala
handeln är den externa handeln mellan regionerna
(handeln mellan länder som inte tillhör samma
geografiska region).34
Som vi kan se svarar den intra-regionala varuhandeln för en betydande andel, och i vissa fall för
merparten, av regionernas totala varuhandel. För
Europa uppgick den intra-regionala varuexporten
Tabell 10 Intra- och interregional varuhandel (2006)
Mottagare (Importregion)
8
6
142
80
1
3
50
290
22
11
120
6
33
21
70
283
42
8
129
13
6
72
111
381
314
62
366
46
73
340
1638
2839
1678
430
4963
426
363
645
3278
11783
53,9
31,4
8,7
5,7
22,0
11,2
21,6
20,0
6,4
25,9
1,3
1,8
3,1
0,7
2,1
3,2
16,6
20,1
73,6
57,9
40,8
15,9
18,4
43,4
0,5
1,4
2,9
18,9
0,4
0,5
1,5
2,5
1,3
2,6
2,4
1,3
9,0
3,2
2,1
2,4
2,5
1,8
2,6
3,1
1,7
11,1
3,4
3,2
18,7
14,4
7,4
10,7
20,0
52,6
50,0
24,1
100
100
100
100
100
100
100
100
Världen
Mellanöstern
279
86
3651
246
148
103
604
5118
Asien och
Oceanien
Afrika
107
111
67
8
11
4
69
378
Europa
905
135
430
24
80
72
708
2355
Nordamerika
OSS
Syd och
Centralamerika
Varuhandel 2006
Avsändare
(Exportregion)
Värde (Miljarder US dollar)
Nordamerika
Syd- och Centralam.
Europa
OSS
Afrika
Mellanöstern
Asien och Oceanien
Världen
Avsändare
(Exportregion)
Andel av respektive regions totala varuexport
Nordamerika
Syd- och Centralam.
Europa
OSS
Afrika
Mellanöstern
Asien och Oceanien
Världen
Källa: WTO International Trade Statistics.
Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent. OSS Oberoende Staters Samvälde35
21
– exporten som går från europeiska länder till
andra europeiska länder – till 3651 miljarder USD
år 2006, vilket motsvarade cirka 74 procent av
Europas totala varuexport. Den intra-regionala
varuhandeln utgjorde även merparten av den
totala varuhandeln för Nordamerika (905 miljarder
USD, 54 procent) och hälften av handeln för Asien
och Oceanien (1638 miljarder USD, 50 procent).
Eftersom länder i dessa regioner mestadels handlar
med andra länder inom samma region, verkar det
vara så att det geografiska avståndet är en betydande faktor för volymen av den internationella
handeln, i alla fall för dessa regioner.
För Afrika och Mellanöstern svarade den intraregionala varuhandeln emellertid för en mycket
liten andel av den totala handeln (9 respektive 11
procent). Mellanösterns största exportregion var
Asien och Oceanien medan Afrikas största exportregion var Europa. För Mellanösterns exportmönster verkar det geografiska avståndet ändå
spela en roll eftersom Mellanöstern angränsar geografiskt till Asien och Oceanien. Men för Afrika ger
resultaten i tabellen en indikation om att det inte
bara är det geografiska avståndet mellan länder
som förklarar den internationella handelns storlek
och riktning.
Gravitationsmodellen:
köpkraft och avstånd
En förklaring till ovanstående handelsmönster
finns att hitta i den så kallade gravitationsmodellen.
Gravitationsmodellen har kommit att bli det dominerande verktyget vid empiriska analyser av internationell handel och utländska direktinvesteringar.36 Modellen är egentligen inte baserad på
ekonomisk teori utan kommer ursprungligen från
Figur 7 Svensk varuexport fördelade efter regioner (2007)
%
Newtons gravitationslag. Förenklat säger denna
lag att dragningskraften mellan två kroppar är
proportionell till kropparnas massor och omvänt
proportionell till avståndet mellan dem.
I internationell handel innebär det att storleken
på handeln mellan två länder är proportionell mot
ländernas samlade BNP och omvänt proportionell
mot det geografiska avståndet mellan dem. Utfallet
blir således att ju större marknad och ju kortare
avstånd det är mellan två länder desto mer handel
har de sinsemellan.
Enligt den litteratur som finns inom detta
område visar studier att dessa två variabler, BNP
och det geografiska avståndet, förklarar merparten
av den totala handeln mellan länder. Om vi bara
undersöker avståndets inverkan på handeln, visar
studier på att en procents ökning i distans (geografiskt avstånd) mellan två länder minskar handeln
dem emellan med cirka 10 procent, allt annat lika.37
För att illustrera gravitationsmodellens egen­
skaper på ett enkelt sätt, kan det konstateras att
Sveriges handel med Tyskland är större än Sveriges
handel med Estland. Det kan förklaras av Tysklands
stora marknad och köpkraft. Samtidigt är Sveriges
handel med Finland större än Sveriges handel med
Nya Zeeland, vilket har att göra med det korta
geografiska avståndet mellan Sverige och Finland.
Avståndet mellan två länder kan i detta sammanhang ses som ett mått på de handelskostnader som
finns mellan länderna.
Utifrån gravitationsmodellen går det även att
ge en förklaring till Afrikas handelsmönster som
presenterades i den ovanstående tabellen. Handeln
inom Afrika är väldigt liten till följd av den svaga
köpkraft som finns i Afrika. Det faktum att nästan
hälften av Afrikas export istället går till Europa kan
omvänt förklaras av Europas stora marknad och
därmed stora köpkraft.
Figur 8 Svensk export av tjänster fördelade
efter regioner (2006)
100
90
80
EU27, 52%
Oceanien m fl, 5%
Asien, 8%
70
60
50
40
Amerika, 17%
30
20
10
Afrika, 1%
Övriga Europa, 17%
0
EU27
Övriga
Europa
Källa: Kommerskollegium (2008)
22
Afrika
Amerika
Asien
Oceanien
m fl
Källa: OECD Statistics Database
För att illustrera gravitationsmodellens egenskaper,
presenteras Sveriges export av varor fördelade på
regioner efter bestämmelseland i Figur 7. Sveriges
export av varor till närliggande länder är stor.
Exporten till EU(27) svarar för cirka 60 procent av
det totala svenska exportvärdet. Om vi lägger till
svensk export till de övriga europeiska länderna
kommer vi upp till en andel på cirka 75 procent.
Exporten till Europa svarar således för tre fjärdedelar av det totala svenska exportvärdet.
I Figur 7 kan vi också se att exporten till Amerika
(både Nord- och Sydamerika) utgör cirka 11 procent
av Sveriges export samtidigt som exporten till
Afrika endast utgör cirka 2,5 procent av Sveriges
export. Även om avståndet mellan Sverige och
Afrika är kortare än avståndet mellan Sverige och
Amerika, har vi mer handel med Amerika. Enligt
gravitationsmodellen kan detta handelsmönster
förklaras av Amerikas stora köpkraft och omvänt
av Afrikas svaga köpkraft.
Sveriges export av tjänster fördelade på regioner
uppvisar ett liknande mönster som kan ses i Figur
8. Merparten av Sveriges export av tjänster år 2006
gick till EU(27) (52 procent) där Tyskland var det
största mottagarlandet (8 procent). En annan stor
mottagarregion av svensk tjänsteexport var Övriga
europeiska länder (17 procent). Den sammanlagda
exporten av tjänster till Europa uppgick således till
cirka 70 procent av Sveriges totala export av tjänster.
Även Amerika var en stor destination för Sveriges
tjänsteexport (17 procent) där USA var det största
mottagarlandet (13 procent).
Gravitationsmodellen kan förklara en stor del
av handelns riktning men inte allt. Vid analyser av
handelns storlek och mönster brukar man vanligtvis komplettera gravitationsmodellen med ett antal
ytterligare faktorer som har betydelse. Dessa faktorer är av både ekonomisk och politisk natur och
kan samtidigt ge en ytterligare förklaring till varför
handeln är koncentrerad regionalt som vi såg i den
föregående tabellen.
Flera av dessa kompletterade faktorer och specifikt
de första två, brukar uttrycka sig i olika former av
regionala handelsavtal. Dessa avtal syftar till att
liberalisera handeln mellan medlemsländerna.
I WTO:s legala texter är regionala handelsavtal
ett samlingsnamn för frihandelsområden och tull­
unioner. Termen används även för avtal som inte
är regionala i dess geografiska betydelse. De flesta
(90 procent) av de regionala handelsavtal som
existerar idag är emellertid så kallade intraregionala handelsavtal som innehåller länder
som tillhör samma geografiska region.38
Den vanligaste formen av handelsavtal är frihandelsavtalen. Frihandelsavtalen innebär att de
deltagande länderna tar bort i stort sett alla tullar
mot varandra i den bilaterala handeln. Exempel på
frihandelsavtal är NAFTA, ASEAN och EFTA. En
djupare form av integration utgörs av tullunioner,
i vilken alla medlemsländer även enas om en
gemensam handelspolitik mot resten av världen.
EU är ett exempel på en tullunion. EU har även
gått längre i integrationen och bildat en så kallad
gemensam marknad och infört en gemensam
valuta.39
Under de senaste åren har regionala handels­
avtal formats i allt snabbare takt runt om i världen.
Denna utveckling kan ses i Figur 9.
Idag finns det cirka 400 regionala handelsavtal
runt om i världen som är notifierade till GATT/
WTO.40 Av dessa är cirka hälften i kraft idag. De
resterande handelsavtalen är fortfarande under
förhandling.41 En intressant iakttagelse i figuren är
den signifikanta tillväxten av handelsavtal efter
bildandet av WTO 1995.
Figur 9 Regionala handelsavtal, notifierade
och aktiva (1948–2008)
Antal
500
Förklaringsfaktorer som vanligtvis inkluderas är:
(i) tullar (ökade tullar och skatter har en negativ effekt på handeln mellan två länder),
400
WTO
bildas
300
(ii) gemensam valuta (positiv effekt på handeln mellan två länder),
200
(iii) kolonialt förflutet (positiv effekt på handeln mellan två länder).
100
(iv) gemensam landsgräns (positiv effekt på
handeln mellan två länder), och
(v) gemensamt språk (positiv effekt på handeln mellan två länder).
Notifierade till GATT/WTO
Notifierade till GATT/WTO och trätt i kraft
0
1948 1953 1958 1963 1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008
Källa: WTO RTA Gateway.
Anm.: Avser tidsperioden mellan 1948 till och med 10 augusti 2008
23
Regionala handelsavtal påverkar
handelns riktning
den totala varuexporten i världen år 2007. Om vi
även inkluderar NAFTA:s intra-handel kommer
vi upp till en andel på cirka 33 procent av världsexporten. Vi kan även se att EU:s och NAFTA:s
intra-handel utgör merparten av deras totala handel,
68 procent för EU och 51 procent för NAFTA. För
ASEAN, MERCOSUR och Andinska gemenskapen
är intra-exporten mer blygsam med andelar om
25, 14, respektive 8 procent av den totala varu­
exporten.
Även om det tillkommit allt fler regionala handelsavtal under senare år bör det konstateras att antalet
handelsavtal inte direkt säger något om effekten av
de enskilda avtalen. Det har att göra med att regionala handelsavtal är av olika former och har olika
täckning. Vissa handelsavtal innefattar bara en
begränsad liberalisering av varuhandeln medan
andra avtal möjliggör att länder sinsemellan
avvecklar handelshinder och skapar en gemensam
marknad med en gemensam handelsregim.
Ett mer långtgående och fördjupat regionalt
handelsavtal har sannolikt större bäring på handeln
i stort än ett mindre omfattande avtal. På samma
sätt har ett regionalt handelsavtal mellan två stora
länder sannolikt större bäring på världshandeln
än flera separata handelsavtal mellan små länder
tillsammans.
Det totala antalet regionala handelsavtal kan
däremot säga något om andelen av den internationella handeln som går igenom handelsavtalen.
Enligt en rapport från Världsbanken år 2005,
svarar de regionala handelsavtalen för 40 procent
av världshandeln.42 EU och NAFTA är de största
aktörerna vilket kan ses i Tabell 11 som visar den
intra-regionala handeln för fem regionala handelsavtal mellan 1997 och 2007.
Som framgår av siffrorna i tabellen svarar EU:s
intra-export för cirka 26 procent (3622/13950) av
Regional tillväxt och
global frihandel
Frågan om de regionala handelsavtalen har så
kallade handelsalstrande eller handelsomfördelande effekter är ett omskrivet ämne i litteraturen.43
De empiriska studier som har undersökt effekterna av handelsliberaliseringar och andra åtaganden, visar att regionala handelsavtal generellt sett
ökar handeln mellan medlemsländerna.44 Det finns
flera förklaringar till varför de regionala handelsavtalen skulle öka den interna handeln mellan
medlemsländerna. En förklaring har helt enkelt att
göra med de tullsänkningar som tillämpas i den
bilaterala handeln när länder går samman och
exempelvis bildar ett frihandelsavtal.
De regionala handelsavtalen möjliggör samtidigt
att medlemsländernas företag får tillträde till en
stor regional marknad, som är större än den
inhemska marknaden, där deras företag kan växa
Tabell 11 Varuhandel för utvalda regionala handelsavtal (1997–2007)
1997
Europeiska Unionen (27)
Total export
Intra export
Andel (%)
NAFTA
Total export
Intra export
Andel (%)
ASEAN
Total export
Intra export
Andel (%)
MERCOSUR
Total export
Intra export
Andel (%)
Andinska gemenskapen
Total export
Intra export
Andel (%)
Världen
Total export
1999
2001
2003
2005
2007
2357
1629
69
2469
1677
68
3149
2166
69
4066
2756
68
5320
3622
68
1014
495
49
1071
580
54
1148
637
56
1163
652
56
1479
825
56
1853
952
51
356
88
25
362
81
22
388
91
23
475
116
24
655
165
25
864
216
25
83
21
25
74
15
20
88
15
17
106
13
12
164
21
13
224
32
14
25
2
9
23
2
7
25
2
9
30
3
10
51
5
9
76
6
8
5591
5712
6191
7585
10485
13950
Källa: WTO International trade statistics. Anm.: Löpande priser miljarder USD.
24
sig starka och successivt bättre klara av den internationella konkurrensen.
Ett antal studier har även funnit resultat som
pekar på ökade välfärdsvinster av djupare integrationsarrangemang. Om länder inom ett frihandelsområde fördjupar samarbetet och exempelvis
bildar en tullunion, minskar bland annat sannolikheten för transithandel och konkurrenssnedvridningar inom frihandelsområdet.45
Vinsterna av att få tillgång till ett frihandels­
område förklarar också varför ett ökande antal
länder valt att gå med i redan existerande regionala
handelsavtal. Den så kallade dominoteorin är uppbyggd på dessa tankar.46 Den visar att kostnaden
för de länder som står utanför ett frihandelsområde
ökar i takt med att allt fler länder ansluter sig.
På samma gång som de regionala handelsavtalen
ökar den interna handeln för medlemsländerna
finns det samtidigt en stor osäkerhet inför dess
effekter på tredje part. Det vill säga, de länder som
inte är med i samarbetet. Även om det finns studier
som pekar på att de regionala handelsavtalen har
handelsalstrande effekter för alla parter, pekar de
flesta studier på att de leder till att handeln i världen
omfördelas och snedvrids till förmån för de länder
som är med i frihandelsområdena.47 Det betyder
att handeln mellan medlemsländerna ökar, men
på bekostnad av handeln med resten av världen.
Ett sådant scenario kan leda till negativa välfärdseffekter, främst för de länder som inte omfattas
av avtalet.
Vi ska dock komma ihåg att formandet av regionala avtal egentligen går emot en av WTO:s grundprinciper, principen om icke-diskriminering.
WTO:s regelverk tillåter dock att länder sluter
sådana avtal under vissa omständigheter. Fram­
förallt måste avtalet täcka en väsentlig del av varuoch tjänstehandeln, det måste ha genomförts inom
en viss tid och det får inte leda till att tullar eller
andra handelsregleringar höjs mot länder som inte
ingår i avtalet. Avtalet får inte ha som syfte att försvåra handeln för länder utanför avtalet.
25
5. Multinationella företag och direktinvesteringar i utlandet
Multinationella företag i en
globaliserad världsekonomi
Multinationella företag är företag som är verksamma i flera länder. Mer specifikt är multinationella företag, företag som består av ett moderbolag
som äger en betydande andel (minst 10 procent av
de röststarka aktierna) av ett eller flera andra företag (dotterbolag) som är verksamma i ett annat land
än moderbolaget.
De multinationella företagen utgör en vital
komponent av den globala världsekonomin.
De har en central roll inom den internationella
handeln, är drivande i utvecklingen av information
och kommunikationsteknologier samt nyttjar
internationella produktionsnätverk och gör investeringar runt om i världen. De svarar för cirka två
tredjedelar av den totala världshandeln, varav en
stor del sker inom den egna koncernen, och står
dessutom för nästan alla utländska direktinvesteringar i världen. De fåtal investeringar som inte
görs av företag kommer vanligtvis från statliga
institutioner och andra icke privata fondbolag. De
flesta multinationella företagen kommer från industriländerna och ett antal multinationella företag
har resurser som överstiger enskilda nationers.
Multinationella företag är mer produktiva, betalar
högre löner och har bättre tillgång till teknologi,
marknadsföring och know-how jämfört med ickemultinationella företag. Multinationella företag
är således av stor betydelse för olika länders och
regioners ekonomiska utveckling.48
Numera finns det cirka 77 000 multinationella
företag och 770 000 tillhörande dotterbolag runt
om i hela världen.49 Multinationella företag innefattar såväl stora företag såsom Coca-Cola, Microsoft och Ericsson med hundratusentals anställda
i flera dotterbolag som mindre företag med endast
ett fåtal anställda i kanske bara ett dotterbolag
i utlandet.
26
Dessa dotterbolag kan användas för både produktion och försäljning av företagens varor och tjänster
på den utländska markanden och brukar vanligtvis
förvärvas eller etableras med hjälp av olika former
av utländska direktinvesteringar. En utländsk
direktinvestering är en långsiktig investering som
görs av en investerare i ett dotterbolag.50
Utvecklingen av direktinvesteringar
I takt med en växande och allt mer integrerad
världsekonomi har de multinationella företagen
blivit allt mer aktiva, mätt i flöden och tillgångar
av utländska direktinvesteringar. De ökade aktiviteterna hos de multinationella företagen illustreras
i Figur 10 nedan som visar utvecklingen av de
utländska direktinvesteringarna i världen mellan
1980 och 2005.
Tillväxten av de utländska direktinvesteringarna
i världen har varit markant, särskilt från och med
1990-talets senare del. De totala direktinveste­
ringarna ökade 17 gånger om under perioden mellan
1980 och 2005, mätt i löpande priser.51 Denna
utveckling kan jämföras med den totala varu­
exporten och produktionen i världen som ökade
6 respektive 4 gånger under samma period.
Även för Sverige har utvecklingen varit markant.
Under perioden mellan 1980 och 2005 ökade
Sveriges direktinvesteringstillgångar i utlandet 55
gånger om samtidigt som Sveriges export av varor
och BNP ökade drygt 3 respektive 2 gånger.
Det finns flera förklaringar till den kraftiga
utvecklingen av de globala investeringarna:
Figur 10 Direktinvesteringar, export av varor
och produktion i världen (1980–2005)
Index 1980 = 100, logaritmisk skala
De multinationella företagen och deras internationella produktionsnätverk har blivit en allt viktigare
del av världshandeln. De svarar för cirka två tredjedelar av all handel i världen och står för nästan
alla investeringar i världen. Detta kapitel avser att
presentera några trender och utvecklingsmönster
om de multinationella företagen och deras försäljningsaktiviteter.
10000
Utländska direktinvesteringar (flöden)
Varuexport
BNP
1000
100
10
1980
1985
1990
1995
2000
2005
Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning.
Anm.: Inflöden av direktinvesteringar, löpande priser.
Notera: Index 1980 = 100, logaritmerad skala.
En förklaring har att göra med att de flesta industriländer började unilateralt liberalisera och avreglera
sina dittills hårt reglerade ekonomier och finansiella system i slutet av 1970-talet och i början på
1980-talet. Avregleringen av de finansiella systemen
möjliggjorde ytterligare investeringar i dessa länder
och bidrog samtidigt till en ökad internationell
konkurrens mellan länder. Liberaliseringen av de
finansiella systemen har varit särskilt markant för
den gemensamma marknaden inom EU.
En annan förklaring är att flera stora utvecklingsländer med stark ekonomisk tillväxt och ett
överflöd av resurser i form av mindre kvalificerad
arbetskraft har integrerats i världsekonomin.
I Asien har exempelvis Kinas och Indiens ekonomier liberaliserats och utvecklats positivt. I Europa
har flertalet östeuropeiska länder förenats med de
västeuropeiska länderna till följd av murens fall.
I Nordamerika har NAFTA integrerat den nord­
amerikanska marknaden. I takt med att många
utvecklingsländer har integrerats i världsekonomin
har investeringarna till dessa länder också ökat.
Den positiva utvecklingen av de globala investeringarna kan också förklaras med informations­
teknologiska framsteg, reducerade kostnader för
att bedriva handel och förbättrade transportsystem.
Utvecklingen av kommunikationsteknologin tillsammans med lägre handelskostnader har också
medfört att de multinationella företagen kan styra
komplexa produktionssystem där produktionen
är specialiserad och spridd till flera geografiska
områden. Detta kommer vi att ta upp mer detaljerat
senare i kapitlet.
Regionala fördelningsmönster
Utländska direktinvesteringar går vanligtvis från
industriländer till andra industriländer, även om
utvecklingsländerna har ökat sin andel av de totala
direktinvesteringarna i världen. Detta betyder att
de globala investeringarna i mångt och mycket följer
de mönster som existerar inom den internationella
handeln med varor och tjänster. Tabell 12 och
Tabell 13 visar den regionala fördelningen av de
utgående och ingående flödena av de utländska
direktinvesteringarna i världen under perioden
mellan 1970 och 2005.
Industriländerna svarade för 87 procent av
alla utgående investeringsflöden i världen under
perioden mellan 2001 och 2005. Under samma
period tog dessa länder emot 64 procent av alla
inkommande investeringsflöden i världen.
Även om det inte kan ses i Tabell 12 och Tabell 13
så visar det sig att USA och EU är de mest aktiva
aktörerna både när det gäller att investera i utlandet
och att ta emot utländska direktinvesteringar. År
2005 stod EU-länderna för mer än hälften, cirka
51 procent av världens totala utländska utåtgående
direktinvesteringar. Samma år tog EU emot cirka
45 procent av alla utländska direktinvesteringar.
Tabell 12 Regional fördelning av utflöden av direktinvesteringar, genomsnittliga värden och andelar (1970–2005)
Totalt (Miljoner US dollar)
1970
-1975
1976
-1980
1981
-1985
1986
-1990
1991
-1995
1996
-2000
2001
-2005
20 563
42 648
46 051
175 845
252 106
785 614
691 327
99,0
41,4
50,9
6,7
1,0
0,4
0,4
0,2
0,0
97,3
45,1
46,0
6,2
2,7
0,9
1,0
0,8
0,0
94,3
50,6
29,7
14,0
5,7
0,8
1,6
3,3
0,0
93,6
54,0
18,7
21,0
6,4
0,3
0,9
5,1
0,0
85,4
47,6
28,1
9,8
14,3
0,8
2,4
11,1
0,3
88,8
64,6
20,3
3,9
10,9
0,3
4,0
6,6
0,3
87,3
59,6
22,0
5,7
11,3
0,1
3,5
7,8
1,4
100
100
100
100
100
100
100
Regional fördelning (%)
Industriländer
Europa
Nordamerika
Andra industriländer
Utvecklingsländer
Afrika
Latinam. och Karibien
Asien och Oceanien
Sydöstra Europa och OSS
Summa
Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning.
Anm.: Miljoner USD i löpande priser och procent.
27
Värt att notera är att ungefär hälften av alla utländska
direktinvesteringar som går till EU:s medlemsländer
kommer från andra länder i EU. Den höga andelen
av intra-EU-investeringar ger en indikation om att
ju närmare marknaden är för företagen desto mer
benägna är de att förlägga produktionen i dessa
marknader. Mönstret kan även vara en följd av den
inre marknaden i EU som bland annat innefattar
fri rörlighet av kapital.
Det regionala mönster som vi kan urskilja i
världen gäller även för Sverige som vi kan se i
Tabell 14. Cirka 80 procent (1399/1760) av Sveriges
direktinvesteringstillgångar i utlandet år 2006
fanns i andra Europeiska länder.52 Samtidigt var
EU mottagare till cirka två tredjedelar (1200/1760)
av de svenska direktinvesteringstillgångarna i
utlandet.
Om vi tittar på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, kan vi se att cirka 80 procent
(1256/1552) av alla investeringar kommer från
andra Europeiska länder. Investeringar från andra
EU-länder utgjorde samtidigt cirka sju tiondelar
(1073/1552) av alla direktinvesteringstillgångar
i Sverige.
Det finns flera förklaringar till varför det i första
hand är industriländerna som svarar för merparten
av alla gjorda investeringar. En förklaring är att
majoriteten av de multinationella företagen, de
som står för nästan alla investeringar i världen,
finns i industriländerna.53 Anledningen till att dessa
företag står för nästan alla investeringar i världen
har att göra med att de har de finansiella resurserna som krävs för att genomföra kostsamma och
ibland riskabla investeringar i andra länder.
Tabell 13 Regional fördelning av inflöden av direktinvesteringar, genomsnittliga värden och andelar (1970–2005)
1970
-1975
1976
-1980
1981
-1985
1986
-1990
1991
-1995
1996
-2000
2001
-2005
19 514
36 368
59 285
157 741
228 807
820 731
726 976
Industriländer
Europa
Nordamerika
Andra industriländer
Utvecklingsländer
Afrika
Latinam. och Karibien
Asien och Oceanien
Sydöstra Europa och OSS
73,1
43,0
23,9
6,3
26,9
5,6
13,7
7,6
0,1
77,7
40,5
32,0
5,1
22,3
2,8
13,1
6,2
0,1
65,2
24,4
35,6
5,2
34,8
3,3
11,6
19,7
0,0
82,3
38,4
38,3
5,5
17,7
1,9
5,5
10,2
0,0
63,9
39,6
19,8
4,5
35,0
2,2
9,8
22,8
1,1
73,4
44,5
26,7
2,2
25,4
1,2
10,7
13,5
1,2
64,3
44,9
16,6
2,8
32,2
2,7
10,8
18,6
3,5
Summa
100
100
100
100
100
100
100
Totalt (Miljoner US dollar)
Regional fördelning (%)
Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning.
Anm.: Miljoner USD i löpande priser och procent.
Tabell 14 Direktinvesteringstillgångar i Sverige och i utlandet, miljarder svenska kronor (2000 och 2006)
Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet
Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige
2000
2006
Finland
USA
Storbr.
Nederl.
Danmark
Norge
Tyskland
Luxemburg
Belgien
Frankrike
Spanien
Ryssland
110
208
85
145
92
68
88
..
..
46
13
7
288
216
205
181
132
122
92
59
49
44
37
30
EU
Europa
691
842
1148
Totalt
2000
2006
Nederl.
Storbr.
USA
Finland
Norge
Tyskland
Belgien
Luxemburg
Danmark
Schweiz
Frankrike
Japan
100
127
210
131
55
63
..
..
34
86
7
254
247
225
154
124
115
84
78
66
47
44
19
1200
1399
EU*
Europa
515
656
1073
1256
1760
Totalt
897
1552
Källa: SCB (2006).
Anm.: EU innehåller olika antal länder olika år. I tabellen ovan redovisas dessa aggregat innehållande de länder som ingick i EU för respektive år. Länder som ej som
har markerats med ”..”, har antingen värden som understiger +/- 1 miljard kronor eller har p.g.a. uppgiftslämnarsekretess alternativt statistisk osäkerhet lämnats utanför
tabellen.
28
Att de flesta investeringar i sin tur går till andra
industriländer har bland annat att göra med före­
tagens strävan att få bättre tillträde till stora marknader med stor köpkraft och därmed kunna nyttja
stordriftsfördelar i produktionen.54 Genom att
investera och etablera dotterbolag i andra länder
kan företagen också minska de handelskostnader
som härrör från tullar och transporter.
Frågan om hur dessa investeringsmönster är
kopplade till den internationella handeln har
undersökts i litteraturen. Frågan är komplex och
svaret beror till stor del på vad för slags investeringar som görs.
Det kan konstateras att investeringar som går
till stora länder generellt sett ersätter företagens
export av färdigproducerade varor från deras
hemländer. Det har att göra med att det är mycket
lönsamt för företagen att göra investeringar i stora
rika länder och etablera dotterbolag som sedan
levererar företagens produkter på den marknaden.
Samtidigt brukar dessa investeringar främja export
av insatsvaror från företagens hemländer.
Det är inte bara länder med en egen stor marknad
som är lockande för investerande företag utan
även länder som ligger i nära anslutning till dessa
marknader. Här är investerings- och produktionskostnaderna ofta lägre än i landet för vilken produkten är ämnad samtidigt som transaktionskostnaderna fortfarande kan vara förhållandevis små.
Eftersom dessa länder fungerar som plattformar
kallas investeringarna för plattformsinvesteringar.
Även plattformsinvesteringar brukar ses som substitut för företagens export från deras hemländer.55
Det kan även konstateras att utvecklingsländerna mottar mer investeringar än vad de själva
genomför och att de har mottagit en ökande andel
av de utländska direktinvesteringarna i världen
under de senare åren. De utvecklingsländer som
tar emot flest investeringar är Kina, Indien och
Brasilien. En förklaring till denna utveckling är
företagens strävan att få tillgång till utvecklingsländernas relativt billiga arbetskraft. För att få tillgång
till denna arbetskraft förlägger företagen en del av
produktionen, vanligtvis den mer arbetsintensiva
delen, till dessa länder.
Ett annat skäl till dessa investeringar är att
komma in på en marknad med stark tillväxt. I Kina
finns det till exempel över 500 miljoner mobiltelefonanvändare och dessa är potentiella kunder för
multinationella telekomföretag såsom Ericsson.56
Det ökade inflödet av investeringar till utvecklingsländerna kan också vara ett tecken på avsaknaden
av inhemska finansiella resurser för olika utvecklings- och strukturprojekt.
Till skillnad från de investeringar som går till
rika länder brukar investeringar som istället drar
nytta av löneskillnader mellan länder vanligtvis ses
som komplement till internationell handel. Dessa
investeringar brukar vanligtvis främja företagens
export av specifikt halvfärdiga produkter och
insatsvaror från företagens hemländer.
Tabell 15 Direktinvesteringar fördelade efter industri och sektor, procent (1990 och 2005)
1990
2005
I-länder
U-länder
Totalt
I-länder
U-länder
Totalt
Näring/Undersektor
Jordbruk och råvaror
Gruvor och mineralbrott
Tillverkningssektorer
Livsmedelstillverk,
Kemi- och petroleum m.m.
Metallframställning
Verkstadstillverkning
El och elektronisk utrustning
Motorfordon m.m.
Annan tillverkning
Ej specificerat
Tjänstesektorer
El-, gas-, och vattenverk
Handel
Transport och kom,
Finans
Affärsaktiviteter
Övriga tjänster
Ej specificerat
Ej specificerat
9,7
9,5
40,7
4,5
7,9
3,2
3,4
4,5
3,0
1,2
3,0
49,7
0,5
13,0
1,0
18,9
7,2
4,6
1,1
0,7
8,5
6,6
44,2
3,0
13,5
4,4
2,9
5,1
2,3
0,9
6,6
47,3
0,8
7,4
3,7
26,7
4,3
1,2
0,5
1,5
9,5
8,9
41,3
4,2
9,0
3,4
3,3
4,6
2,9
1,2
3,7
49,2
0,5
12,0
1,5
20,3
6,7
3,9
1,0
0,8
7,4
7,3
29,6
3,0
6,5
2,7
1,9
2,6
3,6
1,3
2,4
63,0
2,3
11,7
5,5
20,4
14,4
0,9
4,7
1,5
9,8
8,8
31,8
2,1
3,7
2,2
1,2
3,7
1,7
0,6
12,3
58,4
2,3
8,2
6,1
14,8
22,1
1,5
1,3
2,3
8,0
7,6
30,1
2,8
5,8
2,6
1,7
2,9
3,1
1,1
4,8
61,9
2,3
10,8
5,6
19,0
16,3
1,0
3,9
1,7
Totalt
100
100
100
100
100
100
Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning
29
Näring och sektorspecifika
egenskaper
Förvärv och fusioner samt
nyetableringar
De flesta utländska direktinvesteringar finns inom
högteknologiska och kunskapsintensiva sektorer.
Detta mönster illustreras i Tabell 15 som visar de
totala utländska direktinvesteringstillgångarna i
världen fördelade efter näring och tillhörande
undersektor för åren 1990 och 2005.
Det kan också konstateras att tjänstenäringarnas
andel av de totala direktinvesteringarna har ökat
samtidigt som de traditionella tillverkningsnäringarnas andel har minskat. 1990 låg cirka 41 procent
av alla direktinvesteringstillgångar i världen i tillverkningsindustrin. 15 år senare, hade tillverkningsindustrins andel minskat till 30 procent.
Samtidigt ökade tjänstenäringen andel från 43 till
62 procent.
Förskjutningen från traditionella tillvekningssektorer till andra tjänstesektorer är särskilt
markant för industriländerna. 1990 svarade tjänstenäringen för cirka hälften av alla investeringar.
2005 svarade sektorn för 63 procent.
Utvecklingen av tjänstenäringen för investeringar är dessutom starkare än den utveckling som
kan utläsas för den internationella handeln med
varor och tjänster. De ökade investeringarna i
tjänstenäringen kan också vara en indikation på
en ökad betydelse av dotterbolagens försäljning
i utlandet (leveranssätt 3 i GATS) i förhållande till
den övriga tjänstehandeln.57
Inom tillverkningsindustrin var sektorn ”kemioch petroleumprodukter, gummi- och plastvaror”
störst med en andel motsvarande cirka 6 procent
av de utländska direktinvesteringarna år 2005.
Därefter kom sektorn ”motorfordon och andra
transportmedel” som svarade för 3 procent av de
utländska direktinvesteringarna. Inom tjänste­
näringen fanns de flesta investeringarna inom den
finansiella sektorn (19 procent) år 2005. Den näst
största sektorn utgjordes av ”Affärsaktiviteter”
(16 procent) som också ökat mest under perioden
mellan 1990 och 2005.
Företag kan genomföra investeringar på två olika
sätt. Företaget kan antingen göra så kallade ”greenfield” investeringar, vilket innebär att företag bygger
upp (etablerar) nya produktionsanläggningar eller
försäljningskontor i utlandet, eller så kan företaget
genomföra så kallade ”förvärv och fusioner”. Förvärv och fusioner innebär att ett företag övertar
en betydande andel av aktiekapitalet i ett annat
företag, verksamt i ett annat land, eller att två företag går ihop och bildar ett nytt företag.58
De flesta direktinvesteringar utgörs av förvärv
och fusioner. Detta kan ses i Tabell 16 som visar
värdet av förvärv och fusioner som en andel av
de utländska direktinvesteringarna för respektive
region.
Förvärv och fusioner svarar för cirka 63 procent
av världens utlandsinvesteringar mellan 2002 och
2005. Resten, cirka 37 procent utgörs av nyetableringar genom så kallade ”greenfield” investeringar.
Andelen av förvärv och fusioner är dock mycket
större i industriländerna än i utvecklingsländerna.
Under perioden mellan 2002 och 2005 svarade
förvärv och fusioner för 90 procent av alla utländska
direktinvesteringar i industriländerna vilket kan
jämföras med cirka 19 procent i utvecklingsländerna under samma period.
Det kan också konstateras att andelen av förvärv
och fusioner har ökat i såväl industriländer som
utvecklingsländer. Den ökande andelen förvärv
och fusioner under de senaste 20 åren kan bland
annat förklaras av liberaliseringen av de finansiella
system som vi tog upp tidigare i kapitlet vilket
underlättat samgåenden mellan företag från olika
länder. Även liberaliseringar av handelsregler och
fördjupade handelsavtal som NAFTA och EU har
bidragit till denna utveckling.
För världen kan det dock konstateras att andelen
förvärv och fusioner har varit konstant under
perioden, vilket har att göra med att det är ett viktat
genomsnitt för både i- och u-länderna.
Tabell 16 Förvärv och fusioner som en andel av totala direktinvesteringar
för industri- respektive utvecklingsländer (1987– 2005)
Totalt (Miljoner US dollar)
Fördelning
Industriländer
Utvecklingsländer
Världen
1987–1991
1992–1996
1997–2001
2002–2005
112 362
140 614
668 063
440 919
78,5
11,8
73,5
14,6
92,1
19,2
90,0
18,7
65,7
50,9
73,5
62,9
Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning.
Anm: Miljoner USD i löpande priser och procent. Förvärv och fusioner som en andel av inflöden av utländska direktinvesteringar.
30
Internationella produktionsnätverk
I takt med att de multinationella företagen har
ökat i antal har samtidigt deras produktionsnätverk
vuxit och blivit allt mer omfattande. Detta har
bidragit till en ökad flexibilitet i hur företagen producerar och levererar varor och tjänster till kunder
och producenter på utländska marknader.
Betydelsen av de internationella produktionsnätverken kan bland annat illustreras genom att
undersöka företagens försäljningsaktiviteter i
utlandet och därefter jämföra försäljningsaktiviteterna med exporten. För vissa länder är den lokala
försäljningen som går igenom de utländska dotterbolagen, större än exporten till landet. Figur 11
visar den totala exporten av varor till USA och den
lokala försäljning i USA som de utländska (icke
amerikanska) multinationella företagens dotter­
bolag svarar för.
Som vi kan se har både varuexporten till USA
och de utländska dotterbolagens försäljning i USA
ökat under perioden. Det kan dock konstateras att
de utländska dotterbolagens försäljning på den
amerikanska marknaden är större än exporten till
landet. Dotterbolagens försäljning är i vissa fall
mer än dubbelt så stor som exporten.
Figuren belyser vikten av de internationella
produktionsnätverken för företagens försäljning
av varor och tjänster på den lokala marknaden i
utlandet. Figuren ger också en indikation om att de
handelsmönster som finns mellan länder är nära
sammankopplade med de multinationella före­
tagens försäljningsaktiviteter.
Figur 11 Världens export till USA och lokal försäljning
genom dotterbolag i USA
Ett liknande mönster, om än ännu starkare, kan
även urskiljas om vi undersöker Sveriges export
av varor till USA med de svenska multinationella
företagens försäljning i USA. Detta mönster kan
ses i Figur 12. De svenska multinationella före­
tagens försäljning i USA, som går igenom dotterbolagen, är ungefär tre gånger större än Sveriges
export av varor till USA år 2005.
Ett annat sett att illustrera företagens allt mer
omfattande produktionsnätverk är att belysa den
ökade graden av specialisering i företagens produktionsprocess. Den ökade specialiseringen, och
i viss mån den ökade internationaliseringsgraden,
i de multinationella företagens produktionsnätverk
illustreras i Figur 13, som visar var i världen olika
delar av en typisk personbil produceras.
Som vi kan se, består en typisk personbil av ett
antal olika komponenter som är producerade i
flera länder runt om i världen. Detta har även
bäring på den internationella handelns sammansättning. Inom den internationella handeln kan
den ökade graden av specialisering illustreras
genom den ökande andelen av insatsvaror (halvfärdiga produkter och komponenter) i utrikes­
handeln. Statistiken pekar på att varuhandeln med
insatsvaror utgör cirka hälften av den totala varuhandeln.59
Data från OECD för år 2000 visar även att
andelen av länders export som utgörs av importerade insatsvaror är i genomsnitt cirka 28 procent.
Denna andel, som brukar kallas för vertikal specialisering i litteraturen, varierar från cirka 10 procent
Figur 12 Svensk export till USA och lokal försäljning
genom svenska dotterbolag i USA
Miljoner (USD)
3 000 000
Miljoner (USD)
50 000
Försäljning genom utländska dotterbolag
Total export av varor till USA
2 500 000
Försäljning genom svenska dotterbolag
Sveriges export av varor till USA
40 000
2 000 000
30 000
1 500 000
20 000
1 000 000
10 000
500 000
0
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, och U.S. Department
of Commerce Bureau of Economic Analysis, löpande priser, egen bearbetning.
1980
1985
1990
1995
2000
2005
Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, och U.S. Department
of Commerce Bureau of Economic Analysis, löpande priser, egen bearbetning
31
Figur 13 En ökad specialiseringsgrad: Underleverantörer till en Volvo S40
Källa: Volvo personvagnars hemsida och Automobile News 60
(Japan) till cirka 60 procent (Ungern).61 Små länder
har i genomsnitt högre andelar vilket kan förklaras
av att de har sämre förutsättningar till att producera
alla behövliga delar inom landet.
Den ökade specialiseringsgraden i företagens
produktionsprocess och den höga andelen av
insatsvaror i utrikeshandeln kan således förklaras
av de grundläggande tankarna om varför vi bedriver
internationell handel som vi tog upp i det första
kapitlet. Det vill säga, företag i olika länder ska
32
producera de produkter som de har komparativa
fördelar i och låta andra företag i andra länder
producera de produkter som de är bra på. Inter­
nationell handel på sådana villkor leder till bättre
nyttjande av befintliga resurser och bidrar sam­
tidigt, tillsammans med andra faktorer, till ekonomisk utveckling. I ljuset av detta kan företagens
produktionsnätverk, som har blivit allt mer omfattande och som sträcker sig över flera länder, ses
som katalysatorer för ekonomisk tillväxt i världen.
6. Sammanfattning och avslutande reflektioner
Sammanfattning
Under de senaste årtiondena har den globala
ekonomin blivit allt mer integrerad. Den internationella handeln med varor och tjänster har ökat
markant och dessutom vuxit snabbare än den
inhemska produktionen i de flesta länder.
Några av de viktigare drivkrafterna bakom
handelns utveckling har varit teknologiska framsteg, en ökad köpkraft i världen samt breda politiska förändringar. Dessutom har utvecklingen av
det multilaterala handelssystemet i form av GATT
och sedermera WTO medfört sänkta tullar, vilket
minskat kostnaderna för att bedriva internationell
handel.
Samtidigt har handelns sammansättning för­
ändrats och nya trender och utvecklingsmönster
vuxit fram.
Det kan konstateras att den ekonomiska balansen
mellan olika länder och regioner har förändrats.
Nord- och Sydamerikas andel av världshandeln
har minskat markant. Istället har länder i Asien
fått en allt större del av exportmarknaden. I olika
sammanhang har man uppmärksammat fyra stora
utvecklingsekonomier som under det senaste
decenniet har haft en stark ekonomisk tillväxt.
Dessa fyra länder är Brasilien, Ryssland, Indien
och Kina, som ofta hänvisas till som BRIC-­
länderna. Av dessa länder är Kina det land som
ökat sin andel av världshandeln mest.
Det har även skett en stor förändring vad gäller
vilka varor vi handlar med. I varuhandeln är det
främst handeln med industrivaror som har ökat.
Ökningen i denna sektor har varit mer än dubbelt
så stor som ökningen i jordbrukssektorn sedan
andra världskrigets slut. Handeln med industri­
varor svarar numera för cirka 70 procent av den
totala varuhandeln. I tjänstehandeln är det främst
handeln med finansiella tjänster, distribution,
kommunikation, och byggnadstjänster som har
ökat mest. Idag utgör dessa poster cirka hälften
av all tjänstehandel.
Under de senaste årtiondena har även handeln
blivit allt mer specialiserad och diversifierad. Till
följd av teknologiska framsteg handlar vi idag
med fler varor och tjänster än vad vi gjorde förr.
Dessutom har handeln blivit allt mer komplex.
Utvecklingen av varuhandeln har varit nära sammankopplad till tjänstehandelns utveckling och framväxten av företagens globala produktionsnätverk.
En annan utvecklingstrend är förekomsten av de
multinationella företagen som har blivit allt fler
och allt mer aktiva. De multinationella företagen
är numera en central del av den globala värld­s­
ekonomin. De svarar för cirka två tredjedelar av
den totala världshandeln och står för nästan alla
direktinvesteringar i världen. De multinationella
företagens produktionsnätverk har ökat i storlek
och samtidigt blivit allt mer specialiserade. Under
de senaste 25 åren har de totala direktinvesteringarna ökat 17 gånger om.
Företagens produktionsnätverk har ofta en
direkt bäring på handelns sammansättning, riktning och storlek. Det kan förklaras av att de medför en ökad flexibilitet i produktion och försäljning
av varor och tjänster till och på utländska marknader.
För vissa mottagarländer är den lokala försäljningen i landet, som går igenom utländska dotterbolag, större än exporten till landet.
En stor del av dotterbolagens lokala försäljning
utgörs av tjänster. Denna typ av tjänstehandel uppskattas vara lika stor som den gränsöverskridande
handeln med tjänster.
Samtidigt som globaliseringens drivkrafter har
bidragit till att nya trender vuxit fram, så finns det
vissa aspekter av handeln som inte har förändrats.
En sådan aspekt är handelns orientering, som i
mångt och mycket fortfarande är regional inriktad.
Exporten mellan europeiska länder står för cirka
två tredjedelar av den totala exporten i Europa.
En förklaring till detta handelsmönster har att
göra med att länder först och främst handlar med
andra närliggande länder. Det geografiska avståndet
mellan länder har således en negativ inverkan på
handelns storlek. Det finns även andra faktorer
som förklarar varför handeln är regionalt sammansatt. Studier pekar på att regionala handelsavtal
generellt sett ökar handeln mellan medlems­
länderna.
Utifrån ett svenskt perspektiv
Sverige är ett illustrativt exempel på den utveckling
som har kunnat skönjas i världen under de senaste
årtiondena. Sverige har blivit allt mer integrerat i
världsekonomin. Sedan andra världskriget har
Sveriges export av varor och tjänster ökat markant
och utgör idag cirka hälften av Sveriges BNP. Det
är dubbelt så högt som världsgenomsnittet.
33
Liksom på global nivå handlar Sverige mest med
industrivaror och affärstjänster. Andelen industrivaror i exporten är dessutom större än det globala
genomsnittet. Det kan även konstateras att den
svenska tjänstehandeln har vuxit snabbare än den
svenska varuhandeln under det senaste decenniet.
De regionalt fördelade handelsmönster som
har kunnat skönjas i världen stämmer även in för
Sverige. Den regionala dimensionen är till och med
ännu större för Sverige. Sveriges export av varor
till EU:s medlemmar står för 60 procent av det
totala svenska exportvärdet och Sveriges export
av varor till andra europeiska länder utgör cirka
75 procent av Sveriges totala varuexport.
Liksom för de flesta länder är den svenska
handelns sammansättning och riktning nära
sammankopplad till de multinationella företagen
och deras produktionsnätverk runt om i världen.
Inte minst med tanke på att Sverige har relativt
många multinationella företag, i förhållande till
landets storlek. De svenska multinationella före­
tagens försäljning på den lokala marknaden i USA,
som går igenom dotterbolagen, är ungefär tre
gånger större än Sveriges export av varor till USA.
Avslutande reflektioner
I dagens globaliserade värld har den internationella handeln blivit allt mer komplex. Länders
handelsförbindelser och ekonomiska aktivteter
med varandra består inte bara av traditionell
export och import av varor utan även av gräns­
34
överskridande handel med tjänster. Dessutom har
de multinationella företagen fått en allt större
inverkan på handelns omfattning och riktning
genom deras globala investeringar och internationella produktionsnätverk.
Samtidigt som den internationella handeln med
varor och tjänster har ökat så kan det konstateras
att utvecklingen inte har varit konstant. Det är
något som vi blivit påminda om under det senaste
halvåret då finanskrisens svallvågor har satt
avtryck i de flesta länders ekonomier. På kort sikt
har den ekonomiska nedgången en negativ inverkan
på handeln. Samtidigt kommer dess följder att
skilja sig åt från land till land. Det är dock oklart
om denna nedgång kommer att påverka utvecklingen av de långsiktiga trender som har kunnat
skönjas under de senaste decennierna.
Förskjutningen av ekonomisk aktivitet och
internationell handel från traditionella stormakter
i väst till nya giganter i öst är något som pågått
under en längre tid och som sannolikt kommer att
fortsätta framöver. Detta stämmer även in på den
ökade graden av specialisering och diversifiering
i handeln med varor och tjänster.
Avslutningsvis bör även påpekas att de grundläggande orsakerna till varför vi bedriver inter­
nationell handel inte har förändrats. Internationell
handel spelar en avgörande roll för de flesta nationers ekonomiska välstånd och levnadsstandard,
i synnerhet för mindre länder som Sverige. Internationell handel leder till bättre nyttjande av
befintliga resurser och bidrar samtidigt, tillsammans
med andra faktorer, till ekonomisk utveckling.
Referenser
Anderson, J. (1979), A theoretical foundation of the
gravity model, American Economic Review, Vol.
69, No. 1, pp. 106–16.
Gustavsson, P. och A. Kokko (2004), Regional integration och regionala handelsavtal, SIEPS, Rapport
nr 1, Mars 2004.
Anderson, J. och E. van Wincoop (2003), Gravity
with Gravitas: A Solution to the Border Puzzle,
American Economic Review, Vol. 93, No. 1, pp.
170-192, March.
Helpman, E. (2006), Trade, FDI, and the Organization of Firms, Journal of Economic Literature, Vol.
44, No. 3, pp. 589-630.
Baldwin, R. (1995), A Domino Theory of Regionalism, NBER Working Paper No. W4465.
Baldwin, R. (1997), The causes of regionalism, The
World Economy, Vol. 20, No. 7.
Barba-Navaretti, G. och A. J. Venables (2004), Multinational Firms in the World Economy. Princeton,
NJ: Princeton University Press.
Bergstrand, J. (1985), The gravity equation in international trade: some microeconomic foundations
and empirical evidence, Review of Economics and
Statistics, Vol. 67, No. 3, pp. 474–81.
Bhagwati, (1984) Splintering and Disembodiment
of Services and Developing Nations, The World
Economy, Vol. 7, No. 2, pp. 133–144.
Bhagwati, J och A. Krueger (1995), The dangerous
drift to preferential trade agreements, Washington:
American Enterprise Institute.
Bhagwati, J. och Panagariya, A. (1996), Preferential
Trading Areas and Multilateralism: Strangers,
Friends or Foes?, Discussion Papers 1996-09,
Columbia University, Department of Economics.
Blonigen, B. (2005), A Review of the Empirical
Literature on FDI Determinants, Atlantic Economic Journal Vol. 33, No. 4, pp. 383-403.
Helpman, E. och P. Krugman (1985), Market Structure and Foreign Trade, MIT Press.
Hoekman, B. och R. Stern, (1988), Conceptual
Issues Relating to Services in the International
Economy, Pacific Focus, Vol. 3, No. 1, pp. 5–23,
Center for International Studies, Inha University.
Horn, H. (2005), WTO-avtalet och dess efterlevnad, i Tillämpad internationell ekonomi. Karolina
Ekholm (red.) Stockholm: SNS Förlag.
Kommerskollegium (2004), WTO-avtalens konsekvenser för u-länder.
Kommerskollegium (2008a), Kinas handel med
världen och Sverige.
Kommerskollegium (2008b), The relationship between international trade and foreign direct investments for Swedish multinational enterprises, Kommerskollegiums skriftserie (2008:3).
Kommerskollegium (2009a), BRIC-länderna i
världshandeln – Brasilien, Ryssland, Indien och
Kina i fokus, Kommerskollegiums skriftserie
(2009:1).”
Kommerskollegium (2009:b) Varför handlar vi med
omvärlden?, Kommerskollegium 2009.
Deardorff, A. (1995), Determinants of Bilateral
Trade: Does Gravity Work in a Neoclassical
World?, NBER Working Papers 5377, National
Bureau of Economic Research, Inc.
Mann, C. (2007), Technology, Trade in Services,
and Economic Growth, Peterson Institute for
International Economics. Prepared for: OECD
Trade Committee Conference Trade, Innovation,
and Growth “Global Forum on Trade” 15-16 October 2007.
Disdier, A-C. och K. Head (2008), The Puzzling
Persistence of the Distance Effect on Bilateral
Trade, The Review of Economics and Statistics,
MIT Press, Vol. 90 No. 1, pp. 37-48.
Maddison, A. (2001), The World Economy: A Millennial Perspective, Development Centre of the
Organisation for Economic Co-operation and
Development.
Findlay, C. och T. Warren (2000), Impediments to
Trade in Services: Measurement and Policy Implications. London: Routledge; New York: Routledge.
Markusen, J. (2002), Multinational Firms and the
Theory of International Trade, Cambridge, MA:
MIT Press, 2002.
35
Ny teknik (2007), Allt fler mobiltelefonanvändare i
Kina, Yvonne Edenholm, Upplaga, 28 augusti 2007.
UNCTAD (2004), World Investment Report 2004,
United Nations, New York and Geneva.
OECD (2008), Economic Policy Reforms: Going
for Growth, Chapter: International trade in services and domestic regulation, OECD.
UNCTAD (2006), World Investment Report 2006,
United Nations, New York and Geneva.
OECD (2008b), Vertical Trade, Trade costs and
FDI, OECD.
World Bank (2005), Global Economic Prospects
2005, World Bank Group.
Riksbanken (2006), Direktinvesteringar 2005 – tillgångar och avkastning, december 2006.
WTO (2006), The Changing Landscape of Regional
Trade Agreements: 2006 Update, Discussion paper
no. 12.
Sally, R. (2008), New Frontiers in Free Trade:
Globalization’s Future and Asia’s Rising Role.
Washington: Cato Institute.
WTO (2007), World Trade Report 2007: Six decades of multilateral trade cooperation: What have
we learnt? World Trade Organization.
Tinbergen, J. (1962), Shaping the World Economy:
Suggestions for an International Economic Policy.
New York: The Twentieth Century Fund.
WTO (2008), World Trade Report 2008: Trade in a
Globalizing World, World Trade Organization.
UEPB (2005), Uganda service sector export strategy (SSES), Uganda Export Promotion Board, juni
2005,
36
Yeats, A. (1998), Just How Big is Global Production
Sharing?, World Bank Policy Research Working
Paper No. 1871.
Noter
Om ett land höjer tullen på exempelvis stål gynnar detta
den inhemska stålproduktionen, men det skadar samtidigt
landets inhemska bilproduktion som använder stål som
insats i produktionen.
21 Källa: Stern och Hoekman (1988)
2
Mer information finns att läsa i Kommerskollegium (2009:b)
3
Om hänsyn tas till att pengarna har förlorat i värde på
grund av inflationen, är exportökningen sedan 1950 till
2005 istället cirka 21 gånger.
24 Som ett exempel krävs det mer forskning och utveckling
(tjänster) för att utveckla en dator än att producera ett bord.
1
4
Källa: Kommerskollegium (2009:b)
5
Europa definieras här som det geografiska området
Europa, exklusive OSS länderna. OSS står för Oberoende
Staters Samvälde och innefattar: Armenien, Azerbajdzjan,
Kazakstan, Kirgizistan, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan,
och Vitryssland. Associerade medlemsländer är Moldavien,
Turkmenistan, Ukraina.
22 Källa: UNCTAD (2004)
23 Källa: UEPB (2005)
25 Källa: Kommerskollegium (2004)
26 Såsom finansiella tjänster och företagstjänster (t ex juridisk
rådgivning)
27 Om hänsyn tas till inflationen, är ökningen under perioden
istället knappt 4 gånger det initiala värdet.
28 Källa: Bhagwati (1984)
Mer information om de geografiska regionerna finns på
WTO:s hemsida: http://stat.wto.org/StatisticalProgram/
WSDBStatProgramTechNotes.
aspx?Language=E#Composition_CG
6
Källa: Kommerskollegium (2008a)
29 Exempel på handelshinder för tjänster kan vara olika typer
av begränsningar såsom antalet personer som kan
anställas i en specifik sektor. För att sänka hindren för
tjänstehandeln måste länder ofta reformera sina inhemska
regelverk, inklusive de regler som kontrollerar migration.
Detta förklarar delvis varför internationella förhandlingar på
tjänsteområdet är speciellt svåra och kontroversiella.
7
Källa: Maddison (2001)
30 Källa: Mann (2007)
8
Källa: International Trade Statistics 2008. Beräknat med
hjälp av data från WTO:s Statistics Database
31 General Agreement on Trade in Services
9
Källa: WTO (2008)
10 Ibid.
11 Om hänsyn tas till inflationen är ökningen 4 gånger om.
Data för åren mellan 1965 och 2007 kommer från World
Development Indicators Database.
12 Källa: WTO (2008)
13 Ett multilateralt handelsavtal är ett avtal som omfattar ett
stort antal länder.
14 Namnet kommer från att rundan initierades i Doha i Qatar
år 2001.
15 Källa: Kommerskollegium (2004)
16 De bundna tullarna skiljer sig från de tillämpade tullarna,
vilka är de faktiska tullnivåer som ett land använder.
Eftersom flera länder har bundit sina tullar i WTO långt över
de tillämpade tullarna, innebär detta att en tullsänkning i
WTO inte behöver ha någon verklig effekt på de faktiska
tullarna och således inte heller behöver påverka handelsflödena.
17 De asiatiska tigrarna inkluderar Hongkong, Malaysia,
Singapore, Sydkorea, Taiwan och Thailand
18 Uganda brukar lyftas fram som ett positivt exempel, medan
Zambia kan nämnas som ett mindre lyckat exempel i detta
sammanhang.
19 Se bland annat Razeen Sally, 2008
20 Antingen direkt till en ekonomisk enhet (företag, organisation, myndighet eller privatperson) eller till en vara som ägs
av en annan ekonomisk enhet. Källa: Findlay och Warren
(2000) p.2
32 Betalningsbalansen är en förteckning över ett lands
ekonomiska transaktioner med omvärlden och består av
bytesbalans, kapitalbalans, finansiell balans och en
restpost. Om ett land har flytande växelkurs och fria
kapitalrörelser är summan av dessa fyra poster noll.
33 Information om de sju geografiska regionerna finns att
hämta på WTO:s hemsida: http://stat.wto.org/StatisticalProgram/WSDBStatProgramTechNotes.
aspx?Language=E#Composition_CG
34 Tyvärr finns ingen samlad statistik över tjänsthandel mellan
länder på internationell nivå vilket medför att vi inte har
tillgång till uppgifter om vilka länder som handlar med
varandra.
35 Medlemsländer: Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan,
Kirgizistan, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan, och
Vitryssland. Associerade medlemsländer: Moldavien,
Turkmenistan, Ukraina. Georgien lämnade OSS den 12
augusti 2008.
36 För mer information om den underliggande teorin om
Gravitationsmodellen, se Tinbergen (1962), Anderson
(1979), Helpman och Krugman (1985) Bergstrand (1985,
1989) Deardorff (1998), Anderson och van Vincoop
(2001).
37 Disdier and Head (2008) finner att den genomsnittliga
distans-elasticiteten på bilateral handel ligger på 0,9.
Resultaten är baserade på en metaanalys som omfattar
1467 elasticiteter från 103 empiriska studier.
38 Se WTO RTA Gateway för mer information.
39 Mer information finns på Kommerskollegiums hemsida.
40 Källa: WTO (2006)
37
41 Det bör observeras att ett antal avtal har förfallit under åren
till följd av att exempelvis länder har upphört att existera.
Dessa avtal är ej inkluderade i undersökningen.
51 Att investeringarna har ökat 17 gånger om under perioden
mellan 1980 och 2005, betyder att investeringarna år
2005 var 17 gånger större än vad de var år 1980.
42 Källa: World Bank (2005)
52 Källa: Riksbanken (2006)
43 Studier brukar vanligtvis undersöka om handelsavtal leder
till ”trade creation” eller ”trade diversion”.
53 Antalet multinationella företag ökar dock snabbt i
utvecklingsländerna
44 Mer information finns att läsa i World Bank (2005). Rapporten innehåller bland annat en Meta analys innefattande 616
estimat från 17 studier.
54 Stordriftsfördelar är de fördelar (vinster) som kommer från
en ökad produktion.
45 Källa: Gustavsson och Kokko (2004)
46 För mer information se: Baldwin (1995 och 1997)
55 Mer information finns att läsa i Kommerskollegium (2008b)
56 Källa: Ny teknik (2007)
47 För med information se: Bhagwati och Krueger (1995),
Bhagwatioch Panagariya (1996) och Frankel, Stein och
Wei (1996)
57 Leveranssätt 3 i GATS utgörs av tjänstehandel genom lokal
etablering vilket innebär att leverantören etablerar sig i ett
land och säljer sina tjänster den utländska markanden
genom dotterbolag. För mer information, se kapitel 3.
48 Källa: Barba-Navaretti Venables (2004). Mer information
finns att läsa i Markusen (2002), Blonigen (2005) och
Helpman (2006)
58 Fords köp av Volvo personvagnar är ett exempel på ett
förvärv. Sammanslagningen mellan Astra och Zeneca är ett
exempel på en fusion.
49 Källa: UNCTAD (2006)
59 Källa: UN Comtrade Broadly Economic Categories, egna
bearbetningar.
50 För att det ska räknas som en direktinvestering måste
investeraren äga en betydande andel (minst 10 procent av
de röststarka aktierna) i dotterbolaget så att investeraren
kan etablera en långvarig relation och påverka den
operativa verksamheten i dotterbolaget.
38
60 Bearbetning av Jan Edlund för skriften Agenda för Sverige
61 Källa: OECD (2008b).
herlinwiderberg.com
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 690 48 20
E-mail [email protected] www.kommers.se