Var 4:e 50-åring kommer att drabbas av demens senare i livet

Utvärdering av hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom efterföljs i Rättviks kommun
Sammanställning gjord av
Demenssjuksköterska Ingrid Svensson
i samarbete med Enhetschef Madelene Figgé Johansson och Sjuksköterska
Eva Pehrs
2011-08-25
Innehållsförteckning
Fakta om demens sjukdom
Sid. 3-5
Etik, lagstiftning och riktlinjer
Sid. 6-11
Ekonomi
Sid. 12-13
Andel med skattad demenssjukdom i Rättviks kommun
Sid. 14
Socialstyrelsens riktlinjer prio 1
Sid. 15-44
Socialstyrelsens riktlinjer prio 2
Sid. 45-55
Socialstyrelsens riktlinjer prio 3
Sid. 56-61
Samverkansfrågor till primärvården
Sid. 62
Referenslista
Sid. 63
Sammanfattning
Sid. 64
Bilagor:
Abbey pain scale
Sid.65
Qualid
Sid.66-67
Bristol skalan
sid.68
Haw-schema
sid.69-70
NPI skattning
Sid.71-82
2
FAKTA OM DEMENSSJUKDOM
Samlingsnamn för många olika sjukdomar
 Alzheimers sjukdom är vanligast, 60%
 Sjukdomen yttrar sig på många olika sätt och förändras
över tid
 Sjukdomen går ej att bota men kan lindras
 Vården och omsorgen bör inriktas på ett gott liv
 Sjukdomen påverkar hela familjen

© Signe Andrén
3
FORTSÄTTNING
2010 - 148 000 personer med demenssjukdom
 2025 - 180 000 personer med demenssjukdom
 2050 - 240 000 personer med demenssjukdom

© Signe Andrén

24 000 personer insjuknar varje år
Samhällskostnaderna är 51 miljarder/år
 Kommunerna bär 85% av kostnaderna
 Landstingen bär 5% av kostnaderna
 Närstående bär 10% av kostnaderna

4
3
ANTAL PERSONER MED
DIAGNOS
Idag har 148 000 personer en demenssjukdom
 Av dem vet vi diagnosen på 100 000 personer

© Signe Andrén

Varje distriktsläkare träffar 4 -5 personer årligen med
demenssjukdom
Professor Gösta Bucht
Ordförande prioriteringsgruppen
6
FÖREKOMST AV
DEMENSSJUKDOM







Downs syndrom
54 år
65 år och äldre






Förekomst
Mindre än 1 %
20 %
50 %
©Signe Andr
én

Ålder
Under 65 år
80 år
90 år
Downs syndrom
50 %
75 %
5
4
Var 4:e 50 åring drabbas av demens senare i livet
Var 10:e person får fel diagnos ex utbrändhet
Var 3:e person får fel demens diagnos enligt ny forskning
10.000 personer < 65 år har en demens diagnos
ca 63 personer / dag får en demens diagnos
ca 2000 ungdomar har en demens sjuk förälder . ( Oktopus demens AB Kerstin
Lundström
DEMENSSJUKDOMENS OLIKA
STADIER
Mild demenssjukdom
tidigt skede kan klara sig utan stora insatser

Måttlig demenssjukdom
behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor

Svår demenssjukdom
behöver hjälp med det mesta
© Signe Andrén

8
5
ETIK EN DEL AV
VÄRDEGRUNDEN
Etiska problem kan diskuteras utifrån
etiska principer som att
© Signe Andrén

Respektera livets okränkbarhet
 Respektera den andres autonomi
 Göra gott och inte skada
 Handla rättvist

102
FORTSÄTTNING
Respektera livets okränkbarhet – att handla så att man
inte förkortar eller förlänger livet på ett onaturligt sätt
 Att respektera den sjuke personens autonomi – att kunna
kommunicera med den sjuke personen så att man kan
förstå vad han eller hon upplever, tänker, vill, föredrar,
inte vill, tycker illa om m.m. Att försöka tolka personens
svar

© Signe Andr én
103
6
FORTSÄTTNING
Att göra gott och inte skada – handlar om att känna till
alternativa handlingar, t.ex. vad forskning eller vad
beprövad erfarenhet pekar på. Att kunna tolka den sjukes
reaktioner
 Att handla rättvist – innebär att inte diskriminera
personer med demenssjukdom

© Signe Andrén
Etik handlar inte bara om svåra val utan om hur man
förhåller sig till varandra i vardagen
 En etisk utmaning kan vara att förstå ett svårtolkat
beteende

104
FORTSÄTTNING
Personer med demenssjukdom kan behöva hjälp med att
upprätthålla sin självkänsla genom att påminnas om sin
historia och bemötas som en värdefull
kommunikationspartner.

Om personer med demenssjukdom behandlas med
respekt kan de uppleva sig som värdefulla trots alla
problem
© Signe Andrén

105
7
PERSONER SOM LIDER BEHÖVER
TRÖST
Vård och omsorg bör ge möjlighet till tröst

Den fysiska miljön kan vara tröstande genom att ge
upplevelser av skönhet genom konst, musik, saker som
personen med demenssjukdom upplever vackra.

Kontakt med familj, vänner, barn, djur, musik, dans och
natur är möjligheter där den demenssjuke kan finna tröst
© Signe Andrén

106
SÄRSKILDA BEHOV - KONTINUITET
För en förtroendefull relation skall kunna växa fram
krävs en varaktighet i kontakten
 Det innebär att personen med demenssjukdom möter
samma personal eller ett litet team under en längre period

© Signe Andrén
107
8
VÄRDEGRUND OCH
LAGSTIFTNING
De grundläggande värderingarna som uttrycks i
lagstiftningen innebär att
 Integritet och självbestämmande respekteras
 Insatser på jämlika villkor och att insatser är lättillgängliga
 Få sina rättigheter respekterade
 Skall kunna känna sig trygga
 Inte får diskrimineras t.ex. uteslutas från vård och omsorg
på grund av kön, etnicitet, ålder diagnos

© Signe Andrén
99
FORTSÄTTNING




De grundläggande värderingarna uttrycks i
Socialtjänstlagen (2001:453)
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
(1993:387)
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
©Signe Andr
én

Stöd i Regeringsformen och Europakonventionen om skydd för
mänskliga rättigheter
100
9
SYFTET MED RIKTLINJERNA



© Signe Andr
én

Stöd för beslutsfattare inom kommuner, landsting och
regioner som skall fördela resurser inom socialtjänsten
och hälso- och sjukvården
Även rekommendationer för det dagliga vårdomvårdnads- och omsorgsarbetet
Fokuserar på de områden där behovet av vägledning är
störst
Rekommendationer avser gruppnivå
11
FORTSÄTTNING
Riktlinjerna skall stödja utvecklingen av vårdens och omsorgens
kvalitet och stärka den demenssjukes möjlighet att få en god
vård och omsorg i hela landet
 Ge stöd till anhöriga/närstående
 Det övergripande syftet är kvalitetsutveckling och god
resurshållning

© Signe Andrén
12
10
SÄRSKILDA BEHOV SAMVERKAN
Det är angeläget att socialtjänsten och hälso- och
sjukvården samarbetar så att den demenssjukes
samlade behov kan tillgodoses

Kommunikation mellan den demenssjuke, närstående
och personalen är av avgörande betydelse för vård- och
omsorgsplaneringens resultat
© Signe Andrén

109
11
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Socialstyrelsen bedömer att kostnaderna för både
kommuner och landsting kommer att minska bland annat
genom att vård och omsorg kan tillgodoses ur ett
helhetsperspektiv.

Socialstyrelsen förväntar sig att en långsiktig
kompetensutveckling som innehåller både utbildning och
handledning kommer att minska personalomsättningen

Utbildning och handledning har visat på ökad
arbetstillfredsställelse och minskad upplevelse av
utbrändhet
© Signe Andrén

114
FORTSÄTTNING
Antalet utredningar beräknas öka med 7 000/år till en
kostnad av 41 – 59 miljoner
 Bidrar till ett mer adekvat omhändertagande och ett
minskat behov av akuta åtgärder som
sjukhusinläggningar

Kostnader för utbildning och handledning beräknas öka
på kort sikt men bedöms minska på längre sikt

Läkemedelskostnaderna beräknas öka med 170 miljoner
kronor. De totala kostnaderna förväntas vara oförändrade
eller minska
© Signe Andrén

115
12
FORTSÄTTNING
Rekommendation om dagverksamhet beräknas öka
kostnaderna på kort sikt. Kostnader på lång sikt kommer
att minska beroende på att hemtjänst, korttidsvård
beräknas minska och flytt till särskilt boende framflyttas

Småskaligt demensboende bedöms ge förbättrad
livskvalitet, förbättrad kommunikation, ökad samvaro
och kan på sikt leda till mindre kostnader för landstinget
© Signe Andrén

116
FORTSÄTTNING
Rekommendationer för närstående bedöms öka kostnader
på kort sikt
 Stödinsatser för närstående förväntas ha positiva effekter
på närståendes hälsa genom minskad depression, stress
och ohälsa. Minskar landstingens kostnader på sikt

© Signe Andrén
117
13
•
Andel med skattad demenssjukdom prevalens i Dalarna – Rättvik (ca 10800 innevånare)
•
Ålder 60-64 år finns 1053 personer i Rättviks kommun. Andel med skattad demenssjukdom är 1 %* = ca 10 personer.
•
Ålder 65-69 år finns 736 personer i Rättviks kommun .Andel med skattad demenssjukdom är 1, 50 % = ca 11 personer.
•
Ålder 70-74 år finns 605 personer i Rättviks kommun .Andel med skattad demenssjukdom är 3 % = ca 18 personer.
•
Ålder 75-79 år finns 562 personer i Rättviks kommun .Andel med skattad demenssjukdom är 6 % = ca 34 personer.
•
Ålder 80-84 år finns 474 personer i Rättviks kommun .Andel med skattad demenssjukdom är 12 % = ca 57 personer.
•
Ålder 85-89 år finns 332 personer i Rättviks kommun .Andel med skattad demenssjukdom är 25 % = ca 83 personer.
•
Ålder 90-94 år finns 106 personer i Rättviks kommun .Andel med skattad demenssjukdom är 37 % = ca 39 personer.
•
Ålder 95 - år finns 28 personer i Rättviks kommun .Andel med skattad demenssjukdom
är 48 % = ca 13 personer. Summa: ca 265
*Procentsatserna hämtade från svenskt demenscentrum
Demens diagnoser på Säbo Rättviks kommun juli 2011 (uppgifter från MAS Marie B )
Prästskogen 45%
antal boende 38
Enådal
28%
antal boende 56
Orestrand
35%
antal boende 20
Backåkern 65%
antal boende 17
Enåbacken 98%
Totalt i hela kommunen 54%
antal boende 45
summa =176
Om man räknar bort Enåbacken är det 43% på våra Säbo som har demens diagnos idag
14
Socialstyrelsens riktlinjer prio 1
20110613
Riktlinjer demens - vad gör vi i Rättviks kommun idag.
Vi har tittat på vad man prioriterat som viktigast i Nationella riktlinjerna demens
– PRIO 1
Personer med kognitiv svikt:
Strukturerad anamnes, MMT ,klocktest och bedömning av funktions och aktivitets
förmågan som del i den basala demensutredningen
Detta gör vi:
• Intervjuer med anhöriga vid MMT test, klocktest.
• Sjukdomshistoria Anamnes.
• Bedömningar av funktions och aktivitets förmåga med skattnings skalor Berger, GBS
Personer med demens sjukdom:
Tidig social utredning, årlig medicinsk och social uppföljning. Personcentrerad omvårdnad
Detta gör vi:
• Tidig social utredning – av bistånds bedömare
• Årlig medicinsk och social uppföljning
• Personcentrerad omvårdnad – Omvårdnads planer genomförande planer, levnadsberättelser
• Senior Alert riskbedömningar (fall, trycksår, fysisk /psykisk ohälsa)
• Årsprover , ev MMT
BRISTER: personcentrerad omvårdnad ej infört på alla boende
Personer med demens sjukdom och viktförlust:
Regelbunden bedömning av näringstillstånd
Detta gör vi:
• Längd /vikt kontroller , vikt historia
• Senior Alert BMI , MNA , Norton skala
• Energi berikning av mat och dryck ( grädde, glass, protein pulver ) kostintyg , konsistens
anpassning ,nattfastelista( max 11 tim nattfasta) , extra mellanmål
• Levnadsberättelse , genomförandeplaner
15
Personer med demens sjukdom och risk för nedsatt munhälsa:
Strukturerad bedömning av munhälsa
Detta gör vi:
• Strukturerad bedömning av munhälsa via årlig screening / uppföljning av tandvården
• Munvårdskort
• Levnadsberättelse, genomförandeplaner
BRISTER: skötsel av munvården kan variera
Personer med demens sjukdom och urininkontinens
Detta gör vi
Individuellt utprovade absorberande produkter
• Individuellt utprovade inkontinens hjälpmedel –uppföljning årligen
• Kvalitetssäkring
• Inkontinensombud
• Levnadsberättelse, genomförandeplaner
BRISTER: Toalett assistansen brister
Personer med demens sjukdom och risk för förstoppning:
Regelbundna toalett vanor , fysisk aktivitet, fiberrik kost och adekvat vätskeinta
Detta gör vi:
• Fiberrik kost
• Rikligt med dryck
• Morgondrink – blandning av yoghurt, rapsolja, katrinplommon
• Fysisk aktivitet
• Regelbundna toalett vanor
• Levnadsberättelse, genomförandeplaner
BRISTER: personal glömmer signera på avförings listor. Personen får inte regelbunden toalett
träning. Ibland brist på dryck och fysisk aktivitet
Personer med demens sjukdom på sjukhus och i särskilt boende med fallrisk:
Regelbunden fallrisk bedömning – kartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av
fallrisk. .Förebygga fall
Detta gör vi:
• Senior Alert
• Efter fallrisk bedömning VPL
• Översyn av läkemedel, fysisk träning och förändring av boendemiljö
• Levnadsberättelse, genomförandeplaner
16
Personer med svår demens sjukdom som har svårt att förflytta sig:
Klinisk bedömning och strukturerade bedömnings instrument som underlag för att bedöma risk
för trycksår
Förebygga och behandla trycksår hos personer med svår demens sjukdom
Detta gör vi:
• Senior Alert
• Nortonskalan som grund för trycksårsbedömningen
• MNA
• Kontakt arbetsterapeut –hjälpmedel dynor
• Antidecubitus madrass
• Berikning av kost - näringsdrycker
• Vändschema – lägesändring - tryckavlastning
• Vätskelista
• Levnadsberättelse, genomförandeplaner
Personer med demens sjukdom och fysiska begränsningsåtgärder:
Utbildning och handledning av personal för att minska användandet av fysiska begränsnings åtgärder
Kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den fysiska begränsnings åtgärden
Detta gör vi:
• Skriftliga riktlinjer ( MAS pärm) för skydds och begränsnings åtgärder
• Individ anpassning - larm mattor, rörelselarm, trygghetslarm , dörrlarm, bälten och
,sänggrindar
• Nödsändare
• Utbildning & handledning
• Kontinuerliga observationer och utvärderingar av fysiska begränsningsåtgärder
BRISTER: utvärderingarna kan förbättras
Personer med demens sjukdom missförhållanden /vanvård
Utbildning och handledning av personal för att förebygga och upptäcka missförhållanden/vanvård. Ökad kompetens att identifiera, dokumentera och rapportera missförhållanden/ vanvård av
personer med demens sjukdom
Detta gör vi:
• Handledning
• Utbildning – cirklar prata om ämnet
• LEX Sarah
• Etiskt tänkande
• Levnadsberättelse , genomförandeplaner
BRISTER: saknas regelbundna etiska forum, fortlöpande utbildning om missförhållanden/ vanvård.
17
Personer med demens sjukdom i livets slutskede
Ge palliativ vård vård enligt WHO
Detta gör vi:
• Levnadsberättelse , genomförandeplaner
• Brytpunkts samtal - smärtlindring/symtomlindring
• Efterlevande enkät
BRISTER: samsyn palliativ frågor - läkargruppen, information till anhöriga / brytpunkts samtal.
Smärtskattning hos personer med demens sjukdom.
Saknas Liverpool Care Pathway (LCP) kan beskrivas som en standard vårdplan för patienter under livets allra sista tid
Personer med demens sjukdom som har svårigheter att klara av dagliga aktiviteter
Deltagande i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet
Detta gör vi:
• Aktiviteter / promenader utevistelse
• Levnadsberättelser
• Genomförandeplaner
• Dagverksamhet Glädjen 5 dagar / v förmiddags och eftermiddags grupper
• Hemtjänst
• Projekt social stimulans har startat 2010 på säbo och i hemtjänsten
BRISTER: dagverksamhet 7 dagar /v .
Dagverksamhet för yngre demens drabbade personer.
Riktade hemtjänstgrupper mot personer med demens sjukdom.Det finns en grupp ” lilla
gruppen” i centrala Rättvik
Personer med demens sjukdom inom särskilt boende
Personlig utformade , berikade och hemlika fysiska boende miljöer
Detta gör vi:
• Egna möbler, personliga saker
• Genomförande planer
• Levnadsberättelser
• Näransvariga
• Anhöriga
Personer med måttlig till svår demens sjukdom inom särskilt boende
Trygg och tillgänglig psykosocial miljö
Detta gör vi:
• Stöd /Handledning
• Utbildning
18
• Möjlighet att vistas utomhus i säker miljö ( grind, staket )
• Sinnesrum på Enåbacken finns sedan hösten 2010
BRISTER:Se över personalrutiner ex sitta med de boende
Pedagogiska måltider
Personer med demens sjukdom
Långsiktig personal utbildning som är kombinerad med praktisk träning, handledning
Detta gör vi:
• Handledning
• Utbildning
• Stöd i hemmet – hemtjänst- lilla gruppen
• Planeringsdagar
• Demens sjuksköterska - samordnare Demens team
BRISTER: Kvalitetsregistrering i BPSD register saknas
BPSD team saknas
All personal har ej gått demens ABC - kostnadsfri demens utbildning 10 tim
Personer med Alzheimer sjukdom
Regelbunden minst årlig bedömning av behandlingslängd och utsättnings försök vid
behandling med kolinesterashämmare och memantin ( bromsmediciner)
Detta gör vi
• Medicingenomgång 1 gång / år
• Ibland sker utvärderingen av bromsmedicineringen i hemmet av demens sjuksköterska. (remiss från läkare)
BRISTER: Utvärderingen kan se olika ut då läkarna jobbar olika
Personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens sjukdom
Utredning och behandling av bakomliggande orsaker
Detta gör vi
• Omvårdnadsträffar/ brukar möten vårdplaneringar
• Levnadsberättelse , genomförandeplaner
• Handledning –utbildning –anhörig stöd / utbildning
• Bemötande
• Miljö
• Läkemedel
• Smärta
BRISTER: Kvalitetsregistrering i Sve dem och BPSD register saknas .
BPSD team saknas
19
Personer med demens sjukdom och misstänkt konfusion
Utredning och behandling av bakomliggande orsaker
Detta gör vi
• IOP / VPL
• Omvårdnadsträffar/ brukar möten
• Handledning
• Bemötande
• Miljö - förändringar
• Läkemedel
• Smärta fysisk-psykisk - social - existentiell
• Förluster
• Anhörig problematik
• Lasaretts vistelse
• Begränsat antal vårdare
BRISTER: tidig upptäckt av förändring ( ex läkemedel, annan sjukdom, förluster ,flytt mm)
BPSD utbildning/ register saknas
Personer med tilltagande kognitiv svikt och schizofreni
Basal utredning
Detta gör vi
• Kunskap om demens och psykisk sjukdom
• Bemötande
• Miljö
• Läkemedel
BRISTER i kunskap om demens och psykisk sjukdom
Personer med downs syndrom och misstänkt Alzheimers sjukdom
Basal utredning
BRISTER i kunskap om bemötande ,demens och Downs syndrom, lämplig dagverksamhet
Personer med kognitiv svikt och alkoholberoende
Basal utredning efter minst två månaders alkoholfrihet
BRISTER i kunskap om bemötande ,alkohol demens, lämplig dagverksamhet
20
Samman fattning brister / det vi saknar enligt Nationella riktlinjer demens
PRIO 1
•
Saknas genomförandeplaner – Om de finns, efterföljs de inte av alla
•
personcentrerad omvårdnad inte infört på alla boende
•
Munvård - brister förekommer
•
Personal glömmer signera på avförings listor. Personen får inte alltid regelbunden toalett träning. Ibland brist på dryck och fysisk aktivitet
•
Utvärderingar av fysiska begränsnings åtgärder kan förbättras
•
Saknas regelbundna etiska forum, fortlöpande utbildning om missförhållande/ vanvård.
•
Samsyn palliativ frågor - läkargruppen, information till anhöriga ,brytpunkts samtal.
smärtskattning hos dementa.
LCP saknas
•
Önskemål dagverksamhet 7 dagar /v .
Dagverksamhet för yngre med demens eller med speciella behov ex frontallobs
demens , personer med demens och Downs syndrom.
Riktade hemtjänstgrupper mot personer med demens sjukdom i hela kommunen
•
Se över personalrutiner. Pedagogiska måltider saknas
•
Kvalitetsregistrering i Sve Dem och BPSD register /team saknas.
All personal har inte gått demens ABC - kostnadsfri demens utbildning 10tim
•
Utvärderingen av bromsmediciner kan se olika ut, då läkarna jobbar olika
•
Konfusion - tidig upptäckt av förändring (ex läkemedel, annan sjukdom, förluster flytt
mm).
•
Bristande kunskap om demens och psykisk sjukdom.
•
Bristande kunskap om bemötande ,demens och Downs syndrom, lämplig dagverksamhet för funktionshindrade
21
REKOMMENDATIONER
© Signe Andrén
Nationella riktlinjer för vård och omsorg
vid demenssjukdom
19
TRE TYPER AV
REKOMMENDATIONER
10
© Signe Andr
én
Rekommendationer om vad som bör göras
gradig skala 1 – högst prioritet
 Åtgärder som inte bör utföras rutinmässigt (icke-göra)
 FoU rekommendationer

17
22
FORTSÄTTNING
Evidensstyrka 1 – starkt vetenskapligt underlag
 Evidensstyrka 2 – måttligt starkt vetenskapligt underlag
 Evidensstyrka 3 – begränsat vetenskapligt underlag
 Evidensstyrka 4 – mycket svagt, otillräckligt eller motsägande
vetenskapligt underlag

© Signe Andrén
15
UTREDNING OCH DIAGNOSTIK

© Signe Andrén
Det finns ett stort behov av att hälso- och sjukvården
förbättrar diagnostiken så att man tidigt kan upptäcka
sjukdomen och personen kan få adekvat vård och omsorg
22
23
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
GOD VÅRD OCH OMSORG
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Ge personcentrerad omvårdnad (1)
 Säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete (2)
 Ge personal (främst vårdbiträden och undersköterskor) möjlighet
till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk
träning, handledning och feedback (1)

28
PERSONCENTRERAD
OMVÅRDNAD
Bemöter personen med demenssjukdom som en person med
upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande
funktioner
 Strävar efter att förstå vad som är bäst för den sjuke
 Värnar om självbestämmande och möjlighet till
medbestämmande
 Ser den demenssjuke som aktiv samarbetspartner
 Bekräftar den sjukes upplevelse av världen
 Strävar efter att involvera sociala nätverket
 Försöker upprätta en relation till den demenssjuke

© Signe Andrén
29
24
FORTSÄTTNING
Personcentrerad omvårdnad innebär att man särskilt
beaktar annan kulturell eller språklig bakgrund
- möjlighet att utöva sin religion
- få kulturellt anpassad mat
- bevara sina kulturella traditioner
- tillgång till personal som talar samma språk som
personen med demenssjukdom

© Signe Andrén
Rekommendationerna avser både ordinärt boende och
särskilt boende
30
UTBILDNING
Utbildning av personal kan bidra till att personalens
kunskap ökar och deras uppträdande mot och attityder
till den sjuke påverkas positivt
 Utbildningen kan leda till att antalet beteendemässiga
och psykiska symtom minskar
 Handledning i kombination med utbildning påverkar
arbetstillfredsställelse, upplevelse av utbrändhet och har
positiv betydelse för omvårdnadens innehåll
 Utbildning kombinerad med praktisk träning,
handledning och feedback som bedrivs långsiktigt tycks
ge bäst effekt

© Signe Andrén
33
25
TIDIG SOCIAL UTREDNING
Socialtjänsten bör
 genomföra en tidig
 social utredning (1)

© Signe Andrén
34
FORTSÄTTNING

© Signe Andrén
Genom att samla in information om bakgrund, familjeliv,
relationer, socialt nätverk, yrkesliv, särskilda händelser i
livet, intressen, personlighet samt vilka förmågor
personen har kvar både rent praktiskt och mentalt kan
man få underlag för att bedöma och utforma
biståndsinsatser. Närstående kan också bidra med viktig
information
35
26
FORTSÄTTNING
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 minst 1 gång/år göra en medicinsk och social uppföljning
av
 - läkemedelsbehandling (1)
 - kognition (1)
 - funktions- och aktivitetsförmåga (1)
 - allmäntillstånd (1)
 - beteendeförändringar (1)
 - beviljade biståndsinsatser (1)

© Signe Andrén
36
FORTSÄTTNING
Socialtjänstens uppföljning syftar till att bedöma om
behov blir tillgodosedda och om det är aktuellt att
ompröva biståndsinsatser och hemsjukvård

Gemensam bedömning (HSL, SOL) är ofta en
förutsättning för att personen skall få samtliga behov
tillgodosedda
© Signe Andrén

HSL
SOL
37
27
AKTIVITETER OCH FYSISK
TRÄNING
Socialtjänsten bör erbjuda möjlighet att deltaga i
 individuellt anpassade aktiviteter och fysisk aktivitet (1)
 Individuella aktiviteter till exempel hushållssysslor,
utomhusvistelse, underhållning, musik, dans

© Signe Andrén
Socialtjänsten kan erbjuda
 massage och aromterapi (6)
 Snoezelen (8)

42
FORTSÄTTNING
Fysisk träning kan ges i form av regelbundna
promenader
 Fysisk träning kan även ges i form av regelbunden
funktionell träning exempelvis gång- balans och
rörlighetsträning som är individuellt utformad

© Signe Andrén
43
28
BPSD

Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon
gång under sjukdomsperioden någon form av BPSD
© Signe Andrén
48
BETEENDEMÄSSIGA OCH PSYKISKA
SYMTOM VID DEMENSSJUKDOM
Aggressivitet
 Skrik
 Vandring
 Plockande
 Störd dygnsrytm
 Ångest
 Depression
 Hallucinationer, vanföreställningar

© Signe Andrén
47
29
REKOMMENDATION VID BPSD
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Utreda bakomliggande orsaker, åtgärda dessa (1)
 Erbjuda SSRI-preparat vid samtidig depression (3)

© Signe Andrén
Då omvårdnadsinsatser och anpassning av miljön är otillräckligt
pröva
 Memantin (ebixa) vid Alzheimers sjukdom (6)
 Kortverkande bensodiazepiner vid oro, ångest (6)

51
FORTSÄTTNING
Antipsykosmedel risperidon (7) eller
Haloperidol (8)
 Klometiazol under natten (8)
 Antipsykosmedel (quetiapin) vid vanföreställning och
hallucinationer vid måttlig-svår Lewybodydemens och
Parkinsondemens (9)

© Signe Andrén
52
30
FORTSÄTTNING

© Signe Andrén
Behandling med bensodiazepiner, antipsykosmedel och
klometiazol förutsätter kort behandlingstid och
utvärdering av effekten efter två veckor samt regelbundet
ställningstagande till utsättning eller dosminskning
Hälso- och sjukvården bör inte
 Behandla med antiepileptika (karbamazepin, valproat,
topiramat (icke-göra)

53
31
SÄRSKILT BOENDE
Socialtjänsten bör tillhandahålla en god fysisk miljö
- personligt utformad (1)
- berikad och hemlik (1)
- säkerställa en lugn ljudmiljö (2)
- erbjuda möjlighet till utomhusvistelse (2)
- färgsätta och utforma den fysiska miljön så att den underlättar
möjligheterna att orientera sig (4)

© Signe Andrén
64
FORTSÄTTNING
Färgkontraster kan underlätta orienteringsförmågan
 Genom att undvika färgkontraster i golvet kan
feltolkningar undvikas
 Utomhusvistelse kan bidra till att normalisera
dygnsrytmen, minska aggressivt beteende och öka
välbefinnandet

© Signe Andrén
67
32
FORTSÄTTNING
Socialtjänsten bör
 erbjuda en psykosocial miljö (atmosfär) som
kännetecknas av trygghet, tillgänglighet och där man kan
få ett meningsfullt innehåll i dagen (1)

© Signe Andrén
68
FORTSÄTTNING
En god psykosocial miljö fokuserar på det personliga och
individuella, tid och utrymme för meningsfulla
aktiviteter och social samvaro, en generositet hos
personalen att bjuda på sig själv och ge det lilla extra och
en flexibilitet vad gäller rutiner
 En god psykosocial miljö kännetecknas också av att
personalen bekräftar den demenssjukes upplevelse av
tillvaron och främjar en känsla av att vara välkommen,
ett övergripande lugn där tempot i vårdarbetet tar
utgångspunkt i den demenssjukes personliga rytm, en
miljö som är bekant samt understödjer den sjukes
personlighet

© Signe Andrén
69
33
REKOMMENDATION VID
UNDERNÄRING
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Öka näringsintag genom energiberikning av mat och dryck,
extra mellanmål och konsistensanpassning (1)

© Signe Andrén
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan
 Öka näringsintag genom näringsdrycker (5)

76
MUNVÅRD
Dålig tandstatus kan medföra undernäring,
smärtupplevelser, lunginflammation och frätsår i
munnen.
 Muntorrhet som medför svårighet att äta och svälja
liksom dålig tuggförmåga är riskfaktorer för undernäring

© Signe Andrén
77
34
REKOMMENDATION OM
MUNVÅRD
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Regelbundet göra en strukturerad bedömning av
munhälsan (1)

© Signe Andrén
78
URININKONTINENS
Faktorer relaterade till demenssjukdomen kan bidra till
urininkontinens
 Svårigheter med rörelse och förflyttning
 Svårigheter att hitta till toaletten
 Svårighet att känna igen att man är på toaletten
 Svårighet att klä av sig

© Signe Andrén

Studie från särskilt boende visade att endast 22 % av
patienterna använde hjälpmedel som var anpassade till
läckagevolymen
79
35
REKOMMENDATION
URININKONTINENS
© Signe Andrén
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Tillhandahålla individuellt utprovade absorberande produkter
(1)
 Erbjuda toalettassistans i form av vaneträning (3)

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan
 Erbjuda schemalagda toalettbesök i kombination med andra
interventioner(5)

80
REKOMMENDATION
FÖRSTOPPNING
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 säkerställa regelbundna toalettvanor som förebyggande och
behandlande åtgärd (1)
 Säkerställa en fiberrik kost och adekvat vätskeintag samt
erbjuda fysisk aktivitet som förebyggande åtgärd (1)

© Signe Andrén
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan
 erbjuda magmassage för att behandla förstoppning (8)

82
36
FORTSÄTTNING
Tecken på förstoppning vid demenssjukdom
 Trötthet, nedsatt aptit, spänd mage
 Rastlöshet, irritabilitet
 Desorientering
 Aggression

© Signe Andrén
Cirka 60 % drabbas av förstoppning vid demenssjukdom.
 Övriga befolkningen 15 %
 Vårdboende 55 – 80 %

83
REKOMMENDATION VID
FALLRISK
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Regelbundet
bedöma fallrisken genom kartläggning av tidigare fall och
kontinuerlig skattning av fallrisk (1)
© Signe Andrén

84
37
FORTSÄTTNING FÖRHÖJD
FALLRISK
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Genomföra flera samtidiga åtgärder, till exempel översyn
av läkemedel, fysisk träning, förändring av boendemiljön
(1)

© Signe Andrén
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan
 erbjuda höftskyddsbyxa (8)


85
FORTSÄTTNING
Risken att falla är ungefär dubbelt så hög för personer
med demenssjukdom som för äldre personer utan
kognitiv nedsättning
 Nio av tio personer med demenssjukdom som läggs in på
sjukhus på grund av skada har skadats genom ett fall

© Signe Andrén
86
38
REKOMMENDATION FÖR ATT
FÖREBYGGA OCH BEHANDLA
TRYCKSÅR
© Signe Andrén
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Bedöma risken för trycksår med hjälp av klinisk bedömning
och strukturerade bedömningsinstrument (1)
 Förebygga och behandla trycksår genom lägesändring,
tryckavlastning, tryckminskning samt behandla de
bakomliggande orsakerna (1)

87
FYSISKA
BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER
Fysiska begränsningsåtgärder inskränker rörelsefriheten
 Exempel är bälten, selar, brickbord och sänggrindar

© Signe Andrén
88
39
REKOMMENDATION OM FYSISK
BEGRÄNSNING
© Signe Andrén
Hälso- och sjukvården bör
 Kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever
den fysiska begränsningsåtgärden (1)
 Erbjuda personalen utbildning och handledning för att minska
användandet av fysiska begränsningsåtgärder (1)

89
FORTSÄTTNING

Begränsningsåtgärder i särskilt boende 25 %
© Signe Andrén
Personal med sämre kunskaper använder
begränsningsåtgärder i högre utsträckning
 Personal med lång anställningstid använder
begränsningsåtgärder i lägre utsträckning
 Psykosociala arbetsmiljön är relaterad till förekomsten
av fysiska begränsningsåtgärder

90
40
ATT FÖRHINDRA VANVÅRD
Personer med demenssjukdom har cirka dubbelt så stor
risk än andra äldre att utsättas för vanvård

Utbildning är en åtgärd som används för att ge
personalen möjlighet att upptäcka och förhindra vanvård
© Signe Andrén

91
REKOMMENDATION FÖR ATT
MINSKA RISKEN FÖR VANVÅRD
© Signe Andrén
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Erbjuda personal sådan utbildning att de ökar sin kompetens att
identifiera, dokumentera och rapportera vanvård (1)

92
41
DEFINITION AV VANVÅRD WHO
Vanvård synonymt med övergrepp och misshandel

Denna handling kan vara fysisk,
psykologisk/känslomässig, finansiell eller helt enkelt
återspegla avsiktlig eller oavsiktlig försummelse
© Signe Andrén

93
FORTSÄTTNING
Faktorer som är relaterade till demenssjukdom som stort
vårdbehov, fysiskt beroende, sämre ADL förmåga, högre
grad av BPSD, förändrad sinnesstämning och kognitiv
nedsättning ökar risken för vanvård.
 Andra faktorer som kan öka risken för vanvård är
inadekvat utbildning, hög arbetsbelastning, stressande
arbetssituationer och negativa attityder.

© Signe Andrén
94
42
PALLIATIV VÅRD I LIVETS
SLUTSKEDE
Den palliativa vården syftar enligt WHO till att
 Lindra smärta och andra plågsamma symtom
 Bekräfta livet och betrakta döendet som en normal
process
 Inte påskynda eller fördröja döden
 Integrera de psykosociala och andliga aspekterna av
patientvården
 Stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till
döden
 Stödja de närstående under patientens sjukdom och i
deras sorgearbete

© Signe Andrén
95
FORTSÄTTNING
Genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig
på patientens och de närståendes behov
 Främja livskvalitet och även påverka sjukdomsförloppet
i positiv bemärkelse
 Vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans
med andra terapier som syftar till att förlänga livet,
såsom kemoterapi och strålning, samt även de
undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta
hand om plågsamma komplikationer

© Signe Andrén
96
43
REKOMMENDATIONER VID LIVETS
SLUT


© Signe Andrén
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 ge palliativ vård enligt Världshälsoorganisationens (WHO)
rekommendationer (1)

Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten kan
i undantagsfall erbjuda sondmatning (10)
97
FORTSÄTTNING

© Signe Andrén
Studier visar att sondmatning inte förbättrar
nutritionsstatus, minskar förekomsten av trycksår,
förebygger aspirationspneumoni, lindrar lidande,
förbättrar funktionsstatus, ger ökad livslängd eller
förbättrar livskvaliteten
98
44
Socialstyrelsens riktlinjer prio 2
110613
Riktlinjer demens- vad gör vi i kommunen idag.
Vi har tittat på vad man prioriterat som viktigast i riktlinjerna
PRIO 2.
Personer med måttlig - svår demens sjukdom som behöver stöd med att äta:Diagnostik, bedömnings instrument
Detta gör vi :
• Levnadsberättelse
• Genomförandeplan
• MNA
• BMI
• Viktkontroller
• Kostintyg
• Anpassat stöd
BRISTER: saknas strukturerat bedömnings instrument ( ex EdFED, The self feeding assesment
tool, the feeding behaviour inventory) för diagnostik av ätproblem
Personer med måttlig - svår demens sjukdom som behöver stöd med att äta
Individuellt anpassat stöd beröring- uppmuntran
Detta gör vi :
• Levnadsberättelse
• Genomförandeplan
• Start i gång hjälp
• Matning – guidning –
• Tillsyn vid måltid
• Beröring kind – hjälp till sväljreflex
• Speciella hjälpmedel sked, glas, petimot kant
Personer med måttlig - svår demens sjukdom som behöver stöd med att äta:
Individuellt anpassat stöd visa/ mimik / initiering
Detta gör vi :
• Levnadsberättelse
• Genomförandeplan
• Start i gång hjälp. Sitta tillsammans se hur andra gör
• Beröring kind – hjälp till sväljreflex
45
Personer med demens sjukdom och annan etnisk bakgrund
Personal som kommunicerar på samma modersmål med kulturkompetens
Detta gör vi:
• Genomförandeplan
• Levnadsberättelse
• Genomförandeplan
• Personal som kommer från andra länder / kulturer ev låna personal från andra avd
för hjälp med språket
• Anhöriga kan vara stort stöd
• Tolkservice vid speciella tillfällen
Personer med demens sjukdom som har svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter.
Stöd och uppföljning av hjälpmedel
Detta gör vi :
• Levnadsberättelse
• Genomförandeplan
• Individuellt anpassade aktiviteter ex utevistelse, underhållning
• Gånghjälpmedel, rollatorer , rullstolar , gåbord
• Översyn av hjälpmedel 2 ggr / år
BRISTER: Personal behöver få kontinuerlig information om hjälpmedels nyheter.
Personer med mild måttlig demens sjukdom
Dagverksamhet för personer med demens sjukdom
Detta gör vi :
• Levnadsberättelse
• Genomförandeplan
• dagverksamhet glädjen 2 grupper per dag 5 dagar /vecka
BRISTER: dagverksamheten 7 dagar /v.
Dagverksamhet riktad mot yngre demens sjuka och personer med funktionshinder
Personer med demens sjukdom som ska flytta – förberedelse inför flytt
Detta gör vi :
• Levnadsberättelse
• Genomförandeplan
• Informations träff med anhörige och om möjligt tillsammans med gästen
• Näransvarig besöker hemmet eller korttidsplats inför flytten
• Över rapportering personal / personal och sjuksköterska / sjuksköterska
• Journal, levnadsberättelse, genomförandeplan följer brukare till boendet
BRISTER: överrapporteringen kan bli bättre
46
Personer med måttlig- svår demens sjukdom – lugn ljudmiljö
Detta gör vi :
• Levnadsberättelse
• Genomförandeplan
• Ljudmiljön kan variera beroende på var man bor
• Störande medboende
BRISTER: TV och radio kan stå på i onödan .Mer riktade program som gästerna kan ha
byte av . Lokaler inte alltid anpassade för personer med demens sjukdom
ut-
Personer med måttlig- svår demens sjukdom inom särskilt boende –
utomhus vistelse
Detta gör vi :
• Genomförandeplan
• Levnadsberättelse
• Utomhusvistelse om möjligt året runt
BRISTER: möjlighet till utevistelsen kan variera på olika boenden
Får bara vissa komma ut? Erbjuds alla? Individuellt anpassade
Personer med demens sjukdom – multi professionellt team
Detta gör vi :
• Genomförandeplan
• Levnadsberättelse
• Omvårdnads träffar .Ser olika ut på de olika boendena
• Uppföljnings träff ca 1 månad efter inflyttning till boendet
BRISTER : behov av ökat team samarbete minst 1 gång per år med alla professioner ex
rig, sjukgymnast , arbetsterapeut, sjuksköterska, enh chef , näransvarig, demens team
anhö-
Anhöriga till personer med demenssjukdom
Psykosociala stödprogram
Detta gör vi :
• Genomförandeplan (om hemtjänst)
• Levnadsberättelse (om hemtjänst)
• Anhörig utbildningar i demens höst och vår
• Individuellt stöd demens ssk / samordnare
• Hembesök
• stöd i familjen
• Utbildning i demens/bemötande / stöd till anhöriga
• Anhörigstöd buketten
• Anhörigvårdar träffar 1 dag /v
47
BRISTER: Anhöriga har svårt att lämna sina anhöriga för att gå på utbildning .Kan man ordna
träffar där båda kan komma till en lokal ,men där den drabbade får vara ex på dagverksamhet
Anhöriga till personer med demenssjukdom
Avlösning
Detta gör vi :
• Genomförandeplaner (om hemtjänst)
• Levnadsberättelse
(om hemtjänst)
• Avlösning i hemmet 10 tim / månad
• väntjänst
Samman fattning brister / det vi saknar enligt Nationella riktlinjerna
demens
PRIO 2
•
Saknas strukturerat bedömnings instrument ( ex EdFED, The self feeding assesment
tool, the feeding behaviour inventory) för diagnostik av ätproblem
•
Personal behöver få kontinuerlig information om hjälpmedels nyheter.
•
Fler personer med demens sjukdom skulle kunna bo hemma längre om det fanns dagverksamheten 7 dagar /v.
Dagverksamhet riktad mot yngre demens sjuka och personer med funktionshinder
•
Överrapporteringen kan bli bättre
•
Anhöriga har svårt att lämna sina anhöriga för att gå på utbildning .Kan man ordna träffar där båda kan komma till en lokal ,men där den drabbade får vara ex på dagverksamhet
•
TV och radio kan stå på i onödan .Riktade program som gästerna kan ha utbyte av .Lokaler inte alltid anpassade för personer med demens sjukdom
•
Möjlighet till utevistelsen kan variera på olika boenden
Får bara vissa komma ut? Erbjuds alla? Individuellt anpassade
• Behov av ökat team samarbete minst 1 gång per år med alla professioner ex anhörig,
sjukgymnast , arbetsterapeut, sjuksköterska, enh chef , näransvarig, demens team
48
REKOMMENDATIONER
© Signe Andrén
Nationella riktlinjer för vård och omsorg
vid demenssjukdom
19
MULTIPROFESSIONELLT
TEAMBASERAT ARBETE
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa
ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och
omsorgen av personer med demenssjukdom (2)

Multiprofessionellt arbete syftar till kontinuitet i vården
och omsorgen, underlättar bedömningar och tillgodoser
omsorgen ur ett helhetsperspektiv
© Signe Andrén

31
49
FORTSÄTTNING
Vilka som skall deltaga i det multiprofessionella teamet
kan variera över tid
 Det finns många olika sätt att organisera det
multiprofessionella arbetet

Läkare, demenssjuksköterska, leg. sjuksköterska,
biståndshandläggare, enhetschef, undersköterska,
vårdbiträde, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut,
neuropsykolog

Demensteam som finns i vissa kommuner och landsting
är ett annat exempel
© Signe Andrén

32
DAGVERKSAMHET
Socialtjänsten bör
 erbjuda dagverksamhet som specifikt riktar sig till
personer med demenssjukdom (2)

© Signe Andrén

Yngre personer bör erbjudas plats som är specifikt anpassat för
deras behov (3)

Kostnad för dagverksamhet har visat sig vara kostnadseffektiv.
Kostnaden för en dag i dagverksamhet motsvarar 1-2 timmar
hemtjänst.
59
50
REKOMMENDATION FÖR
FLYTTNING
© Signe Andrén

Socialtjänsten bör
förbereda flytten genom att i god tid ge information och om
möjligt engagera närstående, ge möjlighet till platsbesök samt
ta del av personens sjuk- och livshistoria (2)
60
FORTSÄTTNING

© Signe Andrén
Det är viktigt att personalen som skall ta emot personen
med demenssjukdom är väl förberedda och har träffat
personen och närstående samt fått information om
livshistoria och behov av vård och omsorg
61
51
FORTSÄTTNING

© Signe Andrén
Flyttning från egen bostad till särskilt boende kan orsaka
ångest, förvirring, nedstämdhet, känslor av hjälplöshet,
hopplöshet och övergivenhet samt mer fysiska uttryck
som magbesvär, sömnsvårigheter och viktförlust
62
STÖD TILL NÄRSTÅENDE
© Signe Andrén
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stöd program (2)
 Erbjuda olika former av avlösning (2)
 Erbjuda kombinationsprogram (3)
 Erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad
avlösning till närstående till yngre personer med
demenssjukdom (3)

70
52
NÄRSTÅENDESTÖD
Hur
 Tidigt i
sjukdomsförloppet
 Ges under längre tid
 Flexibelt,
situationsanpassat
 Utformat i dialog med
den närstående

© Signe Andrén
Vad
 Utbildning
 Psykosocialt stöd
 Avlösning
 Kombinationsprogram

71
FORTSÄTTNING
Avlösning kan ske genom att personen med
demenssjukdom vistas tillfälligt på särskilt boende eller
dagverksamhet
 Avlösning kan vara att den närstående ersätts med
personal och får möjlighet att lämna hemmet under några
timmar

© Signe Andrén
72
53
STÖD MED ATT ÄTA
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Diagnostisera ät problem genom att använda strukturerat
bedömningsinstrument (2)
 Ge individuellt anpassat stöd vid måltiden (2)
 Socialtjänsten bör inom dagverksamhet och särskilda
boenden anpassa måltidsmiljön (2)

© Signe Andrén
73
FORTSÄTTNING
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör
 Regelbundet bedöma näringstillstånd (vikt, BMI,
viktförlust) vid viktförlust och misstänkt undernäring (1)

© Signe Andrén
74
54
SKAPA EN GOD
MÅLTIDSSITUATION

© Signe Andrén
Åtgärder som kan vara aktuella vid måltiden är
individuellt anpassat stöd vid måltiden (beröring,
uppmuntran, att visa hur man gör, mimik, initiering
m.m.) ge personen möjlighet att själv ta mat och
tillräckligt med tid för att kunna äta i lugn och ro,
anpassa den fysiska miljön (kontrasterande färger i
dukningen), ta hänsyn till kulturella och religiösa
aspekter
75
55
Socialstyrelsens riktlinjer prio 3
110613
Riktlinjer demens- vad gör vi i kommunen idag.
Vi har tittat på vad man prioriterat som viktigast i riktlinjerna
PRIO 3.
Personer med måttlig – svår demens sjukdom i särskilt boende eller dagverksamhet som
behöver stöd med att äta. Anpassad måltidsmiljö
Detta gör vi :
• Genomförandeplaner
• Levnadsberättelse
• individuell bordsplacering
• anpassad dukning, porslin
• individuellt utprovade hjälpmedel
BRISTER: pedagogisk måltid saknas. Det kan förekomma stress ,onödigt spring och störande
moment runt måltiden. Lokaler inte alltid anpassade till verksamheten
Personer med måttlig - svår demens sjukdom och urin inkontinens.
Toalett assistans , vaneträning
Detta gör vi :
• Genomförandeplaner
• Levnadsberättelse
• Toalett assistans
BRISTER: möjlighet till toalett assistans kan förbättras , efter individuella behov
Yngre personer med demens- specifikt anpassad verksamhet
BRISTER: saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka, dagverksamhet för yngre.
Yngre har andra behov intressen.
Kommunen får inte alltid vetskap om personerna med demens diagnos .
Brister i samverkan sjukvård och primärvård
Personer med mild till måttlig demens som bor hemma- dagverksamhet för personer med
demens sjukdom
Detta gör vi:
56
•
•
•
Genomförandeplaner
Levnadsberättelse
riktad dagverksamhet för personer med demens sjukdom (vara utredda och ha demens diagnos)
BRISTER: saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka och för yngre och personer med funktionshinder. Samverkan LSS kan utvecklas
Personer med måttlig- svår demens sjukdom. Småskaligt särskilt boende
• Små avd mellan 7-10 boende på demensboendet. Bra att man kan gå runt på avd.
• Man kan gå fritt i närområdet
BRISTER: alla kan ej bo på demens boendet, lokaler färgmässigt ej anpassade för dementa , avvikande färger på golvmattor,. Det går ej att gå direkt ut från alla avd .
Personer med demenssjukdom – handledning i kombination med handledning till personal
Detta gör vi:
• Handledning i grupp
• Handledning individuellt / hembesök / vårdplan
• Praktisk handledning i specifika fall
• Planeringsdagar
• Utbildningsdagar
• Lilla gruppen - hemtjänstgrupp
BRISTER: handledningen kan se olika ut på olika boende
Personer med demenssjukdom och vandringsbeteende – fysisk aktivitet med måttlig intensitet
Detta gör vi:
• Genomförandeplaner
• Levnadsberättelser
• Gymnastik
• Promenader
• Dans
• Rätt boende med möjlighet att kunna gå fritt i närområdet
BRISTER: fysisk aktivitet kan förbättras , individuella planer, anpassad gymnastik och dans
saknas på boenden
Anhöriga till personer med demens sjukdom – kombinationsprogram
Detta gör vi:
57
• Anhörig stöd / utbildning
• Anhörig träffar
• Avlösning i hemmet
• Hemtjänst
BRISTER: Viktigt att vi får kännedom om anhörig vårdare för att tidigt knyta kontakt /stöd. Information till allmänhet. Demens sjuksköterska 50% - tillgängligheten begränsad
Anhöriga till yngre personer med demens sjukdom – specifikt anpassat stöd
Detta gör vi:
• Anhörig stöd / utbildning
• Stöd / information i hemmet
• individuellt stöd
• stöd till anhöriga / barn
• Trygghetsplats
BRISTER: informations överföringen från sjukvården/ primärvården brister .
Viktigt med tidig upptäckt och diagnos av demens sjukdomen .
Viktigt med stöd / vägledning, under sjukdomstiden.
Brist på dagverksamhet för yngre med demens sjukdom.
Finns anhörigvårdare som vi inte känner till?
Önskar utökat samarbete LSS
Anhöriga till yngre personer med demens sjukdom – individuellt anpassad avlösning
Detta gör vi
• 10 tim anhörigstöd
• Trygghetsplats
BRISTER: saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka, dagverksamhet för yngre. Yngre har andra
behov intressen
58
Samman fattning brister / det vi saknar enligt Nationella riktlinjerna
demens
PRIO 3
•
pedagogisk måltid saknas. Det kan förekomma stress ,onödigt spring och störande moment runt måltiden. Lokaler inte alltid anpassade till verksamheten
•
möjlighet till toalett assistans kan förbättras , efter individuella behov
•
saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka, dagverksamhet för yngre.
Yngre har andra behov intressen.
Kommunens demens sjuksköterska får inte alltid vetskap om personer med
demensdiagnos. Saknas lokala samverkansriktlinjer kring demensfrågor mellan kommun, primärvård
och sjukvård.
•
saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka och för yngre och personer med funktionshinder.
Samverkan LSS kan utvecklas
•
alla kan ej bo på demens boendet, lokaler färgmässigt ej anpassade för demenssjuka , avvikande färger på golvmattor,. Det går inte att gå direkt ut från alla avd
•
Utbildning och handledningen kan se olika ut på de olika boendena
•
fysisk aktivitet kan förbättras, individuella planer, anpassad gymnastik och dans saknas
på flera boenden
•
Viktigt att vi får kännedom om anhörig vårdare för att tidigt knyta kontakt /stöd. Information till allmänhet.
•
Demens sjuksköterska endast 50% - tillgängligheten begränsad
•
informations överföringen från sjukvården/ primärvården brister .
Viktigt med tidig upptäckt och diagnos av sjukdomen .
Viktigt med stöd / vägledning, under sjukdomstiden.
Brist på dagverksamhet för yngre med demens sjukdom.
Finns anhörigvårdare som vi inte känner till?
Önskar utökat samarbete LSS
•
saknas dagverksamhet 7 dagar per vecka, dagverksamhet för yngre. Yngre har andra behov intressen
59
REKOMMENDATIONER
© Signe Andrén
Nationella riktlinjer för vård och omsorg
vid demenssjukdom
19
ATT FÖREBYGGA
DEMENSSJUKDOM
© Signe Andrén
Riskfaktorer som ej går att påverka
- hög ålder
- genvarianten APOE4
- Downs syndrom
- släkting med Alzheimers sjukdom

20
60
FORTSÄTTNING
© Signe Andrén
Faktorer som kan minska risken för att insjukna i
demenssjukdom
- fysisk aktivitet (3)
- mentalt och socialt stimulerande aktiviteter (3)
- behandling av högt blodtryck i medelåldern (3)

21
SÄRSKILT BOENDE
Socialtjänsten bör
- erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för
personer med demenssjukdom (3)

© Signe Andrén
63
61
Det vi saknar från primärvården i Rättvik är
• Lokala demens riktlinjer
• Samverkan i demens frågor
• När läkare informerar patient och anhörig om
demens diagnos, fråga om samtycke till kontakt
med kommunens demenssjuksköterska
• Skriftlig information till demenssjuksköterska
om demens diagnos och CT hjärna svar för bedömning av rätt boende och dagverksamhet.
• samsyn palliativ frågor - läkargruppen
62
Referens lista
• Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010
www.socialstyrelsen.se
• Guide till nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens sjukdom. Svenskt demens centrum.
www.demenscentrum.se
• För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården.
Svenskt demens centrum
www.demenscentrum.se
• Skattad prevalens Dalarna Gunilla Norberg.
Svenskt demens centrum
www.demenscentrum.se
• Spetskompetens i demens vård Alzheimerföreningen Sverige.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens sjukdom
Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska och doktor
Medicinsk vetenskap
www.alzheimerföreningen.se
• Oktopus Demens AB leg.sjuksköterska Kerstin Lundström
[email protected]
63
Sammanfattning
Syftet med arbetet har varit att utifrån demens riktlinjerna inventera vad vi idag
gör i kommunen och vilka förbättrings områden vi ska jobba vidare med.
Vi har inventerat de områden som demens riktlinjerna säger att vi skall åtgärda Prio
1-3 och noterat områden vi kan förbättra
Slutsatsen visar att vi ska jobba vidare med senior alert ,genomförandeplaner, personcentrerad omvårdnad och levnadsberättelser .Dessa har nu enhets chefer och
sjuksköterskor diskuterat under två planeringsdagar 1-2/9 i Tällberg.
Vi ska börja använda oss av kvalitetssäkrings instrument som passar till de områden vi ska förbättra
• Vid smärta och demens ska vi använda the Abbey Pain scale .
• För att skatta livskvalitet hos dementa använder vi Qualid skattning
• I väntan på BPSD register använder vi oss av NPI skattning och HAW
schema vid misstanke om BPSD
• För att dokumentera olika avförings former så ska vi nu använda oss av
Bristol skalan
Under hösten -11 och under våren-12 ska all personal inklusive sjuksköterskor gå
på en gemensam utbildning i omvårdnad av personer med demenssjukdom.
Utbildningen ( Zest Care metoden ) kommer att handla om sjukdomen demens, bemötande, palliativ vård ,etik och människosyn. Man kommer att lyfta frågor runt
den goda arbetsplatsen, arbetsglädje, miljö, kommunikation, samarbete och relationer. Frågor som berör utifrån personalens, vårdtagarens och närstående perspektiv.
Hemtjänstpersonalen har under våren och hösten 2010 fått 10 timmars demens utbildning av demens sjuksköterskan.
Det finns planer finns på att i höst bjuda in Hedemora kommun för att höra hur de
arbetar med BPSD registret.
Kontakt har tagits med Verksamhets chef på Rättviks vårdcentral och där vi framfört våra önskemål om fortsatt samarbete i demens frågor.
Vi har under hösten fått en Geriatriker som ska ta rond ärenden och ha det medicinska ansvaret på de särskilda boendena i kommunen.
64
65
66
G. Är irriterad eller aggressiv (blir arg, svär eller beter sig våldsamt mot andra)
1. sällan eller aldrig.
2. endast som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag.
3. endast som svar på extern stimulans; minst en gång per dag.
4. utan anledning; mindre än en gång per dag.
5. utan anledning; en gång eller mer än en gång per dag.
H. Tycker om att äta mat
1. vid de flesta måltider och mellanmål.
2. två gånger per dag.
3. minst en gång per dag.
4. mindre än en gång per dag.
5. sällan eller aldrig.
I. Tycker om beröring/kroppskontakt
1. nästa alltid; tar själv initiativet till kroppskontakt.
2. mer än halva tiden; tar ibland initiativ till kroppskontakt.
3. halva tiden; tar aldrig själv initiativ till kroppskontakt, men visar inte motstånd till kroppskontakt.
4. mindre än halva tiden; visar ofta att han/ hon inte vill ha kroppskontakt.
5. sällan eller aldrig; visar nästan alltid att han/hon inte vill ha kroppskontakt.
J. Tycker om att umgås eller att vara med andra
1. nästan alltid; tar själv nästan alltid initiativet till gemenskap med andra.
2. mer än halva tiden; tar ibland själv initiativet till gemenskap med andra.
3. halva tiden; tar aldrig själv initiativet men motsätter sig inte gemen
skap med andra.
4. mindre än halva tiden; motsätter sig ofta gemenskap med andra.
5. sällan eller aldrig; motsätter sig alltid gemenskap med andra.
K. Verkar lugn och harmonisk
1. nästan alltid; varje dag
2. mer än halva tiden av varje dag
3. halva tiden varje dag
4. mindre än halva tiden varje dag
5. sällan eller aldrig
Totalpoäng:
11 poäng = högsta grad av
livskvalitet
55 poäng = lägsta grad av
livskvalitet
QUALITY OF LIFE IN LATE- STAGE DEMENTIA (QUALID) SCALE © är ursprungligen utvecklat av;v Weiner MF. Martin- Cook K. Svetlin DA.
Saine K. Foster B. Fontaine C. (2000) The quality of life in late- stage dementia (QUALID) scale. J Am LIVSKVALITET VID SVÅR DEMENS (QUALID)
SKALAN © är översatt till Svenska av;Falk, H. Persson, L.O. Wijk, H. (2007)
Weiner MF. Internat
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82