1 (7)
15.9.2015
Aktuellt på referenslaboratoriefronten (3/2015)
I detta infobrev har sammanförts aktuell information till laboratorierna som Evira godkänt. Vi ber er
förmedla informationen i brevet vidare till alla de personer i ert laboratorium, som informationen
gäller.
Teman i detta brev:
Trikinförordning (EG) 2075/2005 har upphävts och ersatts med förordning
(EU) 2015/1375
Salmonellareferensundersökning av avföringsprover
Kurs i realtids-PCR-teknikens grunder
Ändringar i gränsvärdena för främmande ämnen i livsmedel
Vilka EHEC/STEC-undersökningar kräver lagstiftningen
Trevlig höst till er alla
Referenslaboratorieverksamheten – Evira
red. Leena Saari
Trikinförordning (EG) 2075/2005 har upphävts och ersatts med
förordning (EU) 2015/1375
Den så kallade trikinförordningen eller kommissionens förordning (EG) nr 2075/2005 har upphävts
och ersatts med en ny förordning. Författningarna har ändå inte ändrats till sitt innehåll utan den
tidigare förordningen med flera ändringar har sammanförts till en ny förordning. Den nya
trikinförordningens nummer är (EU) nr 2015/1375 (kommissionens genomförandeförordning (EU)
2015/1375 om fastställande av särskilda bestämmelser för offentlig kontroll av trikiner i kött).
En av Livsmedelssäkerhetsverket Evira arrangerad trikinundersökningskurs enligt
trikinförordningen hölls nyligen i Uleåborg. Nästa kurs arrangeras nästa år. Mer information om
kommande kurser ger Ritva Pykälistö: telefon 040 489 3390, e-post [email protected].
Mer information finner du i förordning (EU) 2015/1375
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/FI/TXT/PDF/?uri=CELEX:32015R1375&from=FI.
Överinspektör Elina Leinonen, enheten för livsmedelshygien, tfn 050 3732074 och överinspektör
Leena Oivanen, enheten för livsmedelshygien, tfn 040 3547813
Salmonellareferensundersökning för avföringsprover
Svenska SVA arrangerar en avgiftsbelagd referensundersökning för undersökning av
avföringsprover från djur i februari 2016 (veckorna 5-6). Laboratorierna som godkänts för
undersökning av avföringsprover måste minst en gång på tre år delta i denna
referensundersökning.
För undersökning sänds som kurirpost en provförsändelse som innehåller 25 kapslar och avföring,
som kapslarna läggs i före undersökningen. Kapslarna innehåller två olika serotyper av salmonella
2 (7)
med två olika halter eller så är de negativa. SVA meddelar laboratoriernas resultat för kännedom
också till det nationella referenslaboratoriet.
Referensundersökningen kostar laboratoriet cirka 14 500 SEK. Laboratorier som är intresserade
av att delta i nästa undersökning kan meddela sina kontaktuppgifter och sitt VAT-nummer senast
30.10.2015 till adressen [email protected]. Kuronen levererar en lista på laboratorierna till
den svenska kontaktpersonen (Lennart Melin), som sänder inbjudningar till deltagarna.
Mer information ger specialforskare Henry Kuronen, forskningsenheten för
djursjukdomsbakteriologi, tfn 044 720 1782, [email protected]
Kurs i realtids-PCR-teknikens grunder
För laboratorierna som Evira godkänt arrangeras en grundkurs i realtids-PCR-teknik 1.2.12.2015. Kursen är avsedd som stöd för inlärningen till sådana personer, som börjar lära sig
använda eller som redan en tid använt realtids-PCR. Kursen är avgiftsfri, men luncherna ska
deltagarna själva betala.
Kursen är 2 dagar lång. Den första (halva) dagen består av grundläggande föreläsningar och den
lämpar sig för personer som bekantar sig med PCR-tekniker (även utan tidigare erfarenhet) och
sådana som redan i viss mån använt PCR. Under eftermiddagen görs övningsarbeten som
enheterna arrangerat. Den andra dagen består av föreläsningar och lämpar sig för personer som
är intresserade av tolkning av resultaten av realtids-PCR och olika tillämpningar. Som början på
den andra dagen tolkas resultaten av övningsarbetet dagen innan med hjälp av exempel.
Man kan anmäla sig till antingen dagarna 1 och/eller 2 och/eller övningsarbetena. Deltagning i hela
kursen (1.5 dagar föreläsningar + övningsarbetena) rekommenderas för sådana personer, som har
börjat eller i en nära framtid kommer att börja med realtis-PCR-undersökningar i praktiken. Man
kan anmäla sig till kursen via Training Manager från och med slutet av september till utgången av
oktober. Vid behov förbehåller sig arrangören rätten att begränsa antalet deltagare i
övningsarbetena till 2 / laboratorium.
Syftet med kursen är att man ska:
1. dagens föreläsningar
förstå grunderna i PCR och principerna i arbetet
förstå de utmärkande dragen och centrala begreppen i realtids-PCR
lära sig arbetsmomenten och goda arbetssätt i realtids-PCR
tillägna sig kvalitetssäkringen som hänför sig till realtids-PCR
1. dagens övningsarbeten
i praktiken bekanta sig med olika stadier i realtids-PCR-analysen (övningsarbete)
2. dagens föreläsningar
bekanta sig med principerna vid tolkning av resultaten av realtids-PCR
få praktiska exempel på hur resultaten granskas
förstå felkällorna som påverkar resultaten av realtids-PCR
bekanta sig med tillämpningarna i realtids-PCR inom olika analytikområden
Mer information och anmälning via Training Manager.
Specialforskare Annikki Welling, forskningsenheten för kemi och toxikologi, tfn 029530 4006
3 (7)
Ändringar i gränsvärdena för främmande ämnen i livsmedel
I kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 har fastställts gränsvärden för vissa främmande
ämnen i livsmedel. Nu har denna förordning ändrats och ändringarna gäller kadmium, bly,
oorganisk arsenik och PAH-föreningar.
Kadmium
Med kommissionens förordning (EU) nr 488/2014 har grönsaker, muskelkött från fisk och svampar
delvis indelats i nya underkategorier och kategoriernas innehåll har specificerats i förordning EG
1881/2006. För modersmjölksersättningar, tillskottsnäringar för spädbarn och bearbetade
spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn har fastställts gränsvärden
som tillämpas från och med början av år 2015. För kosttillskott har också fastställts gränsvärdet 1.0
mg/kg. För kosttillskott som består av torkade alger, av produkter som framställts av alger eller av
torkade musslor är gränsvärdet 3.0 mg/kg. I förordningen ingår också gränsvärden för kakao- och
chokladprodukter och de träder i kraft i början av år 2019.
Bly
Med kommissionens förordning (EU) nr 2015/2015 ändras förordning (EG) 1881/2006 till den del
som den gäller gränsvärdet för bly i livsmedel. Förordningen har kompletterats med beredda
spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella
medicinska ändamål och drycker avsedda för spädbarn och småbarn som inte ingår i kategorierna
ovan. Nytt i förordningen är också fruktgrönsakerna (sockermajs/andra än sockermajs). För
modersmjölksersättningar och tillskottsnäringar har i förordningen fastställts två gränsvärden
beroende på om det rör sig om en produkt som saluhålls i pulverform eller flytande form. Med
förordningen fastställs ett gränsvärde för bly i honung och kosttillskott.
För grönsaker, frukt och vin har fastställts nya underkategorier och gränsvärdena har delvis
skärpts. För vinernas del beror gränsvärdet på det av vilket års skörd vinet framställts. För
produkter från och med 2001 års skörd till och med 2015 års skörd är gränsvärdet 0,20 mg/kg. För
viner framställda från och med 2016 års skörd är gränsvärdet 0,15 mg/kg.
Oorganisk arsenik
Med kommissionens förordning (EU) nr 2015/1006 har förordning (EG) 1881/2006 kompletterats
med gränsvärden för oorganisk arsenik i livsmedel. I förordningen fastställs fyra underavsnitt och
fyra olika gränsvärden för ris beroende på hurdant ris det rör sig om eller vilket risets
användningsändamål är (ej ångbehandlat, slipat ris, ångbehandlat ris och råris, riskakor, risrån,
riskex och mjuka riskakor och ris för framställning av livsmedel för spädbarn och småbarn).
Eviras forskningsenhet för kemi och toxikologi har metoder för bestämning av mängden oorganisk
arsenik i ris, muskelkött från fisk och barnmat.
PAH-föreningar
I ändringen (EU) nr 1327/2014 till förordning (EG) nr 1881/2006 fastställs ändringar till den delen
det gäller gränsvärden för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i traditionellt rökt kött och rökta
köttprodukter samt traditionellt rökt fisk och rökta fiskeriprodukter. Som ändringen säger kan man i
vissa EU-länder Finland inbegripet släppa rökta kött- och fiskprodukter ut på den nationella
marknaden enligt de gränsvärden som tidigare gällde ((EU) nr 835/2011). Den utsatta tiden för
undantaget är tre år börjande från 1.9.2014. Under den tiden ska produkterna i fråga analyseras
och program inrättas för att genomföra god praxis vid rökning. Saken nämns också i det tidigare
infobrevet 4/2014 från referenslaboratoriet.
Metoder som ska användas
På analysmetoderna som ska användas för offentlig kontroll av halterna främmande ämnen i
livsmedel har ställts krav i kommissionens förordning 333/2007 (ändring EG 836/2011). Metoden
ska uppfylla de krav som i bilagan till förordningen fastställts för bl.a. detektionsgränsen,
4 (7)
bestämningsgränsen, precisionen, repeterbarheten, reproducerbarheten, utbytet och specificiteten.
Laboratoriet ska vara godkänt av Evira med stöd av livsmedelslagen.
Mer information
Tungmetaller: Specialforskare Eija-Riitta Venäläinen, forskningsenheten för kemi och toxikologi, tfn
029 530 4411, [email protected]
PAH-föreningar: Forskare Mirja Hokkanen, forskningsenheten för kemi och toxikologi, tfn 029 530
4423, [email protected]
Godkännande av laboratorier: Taija Rissanen, enheten för planering och styrning, tfn 029 530 4136,
[email protected]
Att vänta under Aktuellt på laboratoriefronten dagarna
Vad allt innehåller biprodukterna, fodren och gödselmedlen? Vilka särdrag hänför sig till dessa
matriser och hur välja lämpliga matriser för validering då laboratorierna tar nya metoder i bruk?
Till alla dessa matriser räknas ett brett urval från varandra avvikande provtyper och en del av
matriserna kan höra till både biprodukt-, foder- och gödselmedelmatrisen. Laboratoriets egna
behov avgör hur omfattande ibruktagningsvalidering som krävs. Vissa kriterier ska ändå uppfyllas
då man ansöker om godkännande för metoder från Evira. Av laboratoriet och metoden som
föreslås bli godkänd förutsätts ackreditering eller utvärdering och tillräcklig validering för matrisen
som ansökan gäller. Man ska också försäkra sig om att resultaten av eventuella metodvarianter är
riktiga.
Om ämnet hålls ett föredrag på Aktuellt på laboratoriefronten dagarna 1.10.2016 i Evira.
Mer information: Specialforskare Satu Hakola, forskningsenheten för livsmedels- och
fodermikrobiologi, tfn 029530 5250
Vilka EHEC/STEC-undersökningar kräver lagstiftningen?
Laboratorierna har sänt förfrågningar till Evira om EHEC-proverna. Man har velat veta bl.a. vilka
EHEC-prover lagstiftningen kräver, vilka prover de lokala laboratorierna får undersöka och vilken
metod man borde använda. Här har sammanförts beskrivningar av de EHEC- och STECundersökningar som nämnts i livsmedels- och djursjukdomslagstiftningen.
EHEC-kontrollprogrammet i slakterier och på djurhållningsplatser där nötkreatur hålls
EHEC-kontrollprogrammet som inleddes år 2004 gäller slakterier där nötkreatur slaktas och
djurhållningsplatser där nötkreatur hålls. Kontrollprogrammet regleras av jord- och
skogsbruksministeriets förordning om undersökning av nöt med avseende på EHEC i slakterier
och på djurhållningsplatser (24/VLA/2006 med ändringar).
I slakterierna i hela landet ska årligen tas sammanlagt minst 600 avföringsprover från nötkreatur
enligt den provtagningsplan, som Evira utarbetat. Som prov tas 50 g avföring från det slaktade
nötkreaturets ändtarm och för provtagningen svarar livsmedelsföretagaren. Proverna undersöks
med tanke på E. coli O157 -stammar i ett sådant laboratorium, som avses i 39 § 2 mom.
livsmedelslagen. Proverna ska i regel börja undersökas inom 48 h efter provtagningen och
mängden prov som ska undersökas är 10 g. Godtagbara metoder är SFS-EN/ISO 16654 och
NMKL 164 och på de villkor som nämnts i förordningen också andra alternativa analysmetoder.
5 (7)
Den kommunala veterinären tar EHEC-prover på en djurhållningsplats där nötkreatur hålls, om
EHEC-bakterien påträffats hos ett djur på djurhållningsplatsen eller om djurhållningsplatsen
misstänks ha samband med EHEC-smitta hos en människa. Som prov tas prover av
produktionsomgivningen och i samband med EHEC-smitta hos människa också individuella
avföringsprover eller gemensamma avföringsprover. OBS! Se även ”STEC-undersökningar enligt
livsmedelslagen” senare i brevet. Mängden prov beror på antalet djur på djurhållningsplatsen som
undersöks (mer information om provtagningen i Eviras anvisning 15322/2
http://www.evira.fi/files/attachments/ru/ehec_naytteenotto-ohje_15332_2_sv.pdf). Om EHECbakterien påträffas i ett prov i samband med den första provtagningen på en djurhållningsplats,
utför den kommunala veterinären ännu en andra provtagning på djurhållningsplatsen inom 2-3
månader efter den första provtagningen. EHEC-proverna som tas på en djurhållningsplats till följd
av EHEC-smitta hos människa och proverna från den första provtagningen på en djurhållningsplats
efter en i slakteriuppföljningen konstaterad EHEC-bakterie undersöks i Evira. Proverna
(omgivningsproverna) från den andra provtagningen som ska utföras på grund av att EHECbakterien konstaterats i slakteriuppföljningen undersöks i ett sådant laboratorium, som avses i 81 §
lagen om djursjukdomar (441/2013).
Alla isolerade E. coli O157 -stammar ska sändas till Evira för verifiering.
Mer information om metoderna som ska användas för prover inom kontrollprogrammet finner du i
infobrevet Aktuellt på referenslaboratoriefronten (3/2012)
(http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/om+oss/verksamhet/laboratorieverksamhet/referenslaborato
rieverksamhet/aktueltt/referenslaboratoriefronten+2010-2013/. Mer information om hur prover från
gårdar undersöks finner du i infobrevet ”Aktuellt på referenslaboratoriefronten (1/2015)” under
rubriken ”Den nya EHEC-förordningen möjliggör analys av prover i lokala laboratorier”
(http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/om+oss/verksamhet/laboratorieverksamhet/referenslaborato
rieverksamhet/aktueltt/.
Det i förordningen om köttbesiktning nämnda EHEC-ytprovet från slaktkroppar (inte något
lagstadgat undersökningskrav)
Livsmedelsföretagarna kan ta ytstrykprover från slaktkroppar i slakterierna. I Eviras anvisning om
bekämpning av EHEC-bakterien på nötkreatursgårdar och i slakterier (5001/1) ingår en
rekommendation om att ytstrykprover från slaktkroppar av nötkreatur i vissa situationer ska tas. Att
ta prover är ändå inte något krav i lagstiftningen. Om tagning och analysering av EHECytstrykprover finns därför inte några officiella instruktioner. I jord- och skogsbruksministeriets
förordning om köttbesiktning (590/2014) nämns ändå att besiktningsveterinären ska bestämma att
kött ska hanteras särskilt, om EHEC-bakterier konstaterats i ett ytprov av slaktkroppen.
STEC-undersökningar enligt livsmedelslagen (23/2006)
Om EHEC-smitta hos en människa misstänks ha samband med drickande av opastöriserad mjölk,
tas från djurhållningsplatsen (dessutom) prover av tankmjölk och mjölkfilter. Provtagningen baserar
sig på livsmedelslagens 45 §. Det är skäl att analysera mjölk- och filterprover fast opastöriserad
mjölk inte sålts eller överlåtits från gården. Mjölk- och filterproverna som tas p.g.a. EHEC-smitta
hos en människa analyseras i Eviras enhet för livsmedels- och fodermikrobiologi i Helsingfors.
OBS! Se även ”EHEC-kontrollprogrammet i slakterier och på djurhållningsplatser där nötkreatur
hålls” tidigare i brevet.
STEC-undersökningarna som avses i förordningen om obehandlad mjölk (den obehandlade
mjölken och avföringen från djuren)
Förordningen om obehandlad mjölk (JSMf 699/2013) reglerar företagarens skyldighet att låta
undersöka avföringen och den obehandlade mjölken från nötkreatur med tanke på STEC-bakterien
6 (7)
i sådana fall, då företagaren säljer (över 2500 kg/år) eller levererar för förpackning obehandlad
mjölk avsedd att intas som sådan.
En mjölkproducent ska leverera avföringsproverna från nötkreatur till undersökning med tanke på
STEC O157 -bakterien (metod SFS-EN ISO 16654) innan sådan verksamhet, som avses i
förordningen om obehandlad mjölk inleds och därefter minst en gång om året. Om en annan
STEC-bakterie konstaterats i ett prov av obehandlad mjölk på en gård eller om man annars har
särskilt skäl att misstänka att en annan STEC-bakterie förekommer i nötkreatursbesättningen, ska
avföringsproverna undersökas med tanke på den misstänkta bakterien.
Den som saluhåller och förpackar obehandlad mjölk har skyldighet att låta undersöka den
obehandlade mjölken med tanke på STEC O26, O103, O111, O145 och O157 -bakterierna (metod
CEN ISO/TS 13136). I Eviras anvisning Tillsynen över produktion och försäljning av obehandlad
mjölk och råmjölk 16040/1 rekommenderas att obehandlad mjölk undersöks i relation till den sålda
mängden, ändå minst en gång om året.
Om STEC-bakterien konstateras i prover av avföringen eller den obehandlade mjölken från
nötkreatur, men företagaren vill fortsätta produktionen av obehandlad mjölk avsedd att intas som
sådan ska han först med minst fyra på varandra följande negativa undersökningsresultat påvisa att
STEC-bakterien inte längre förekommer på gården. På gården ska också vidtas andra åtgärder
och tillsynsmyndigheten ska utvärdera om åtgärderna är tillräckliga.
I förordningen om obehandlad mjölk ingår också bestämmelser om den information, som
laboratorierna månatligen ska leverera till Evira om dessa undersökningar. Informationen om
undersökningarna av avföringsproverna samlas in i samband med insamlingen av information
inom salmonellakontrollprogrammet, där det finns en punkt för informationen om EHEC/STECundersökningarna.
Informationen om undersökningarna av den obehandlade mjölken samlas in via programmet
Patogenix. I Patogenix finns en egen flik för undersökningarna av obehandlad mjölk. Till fliken
kommer man genom att välja punkten obehandlad mjölk i toppmenyn. Av den obehandlade
mjölken ska undersökas fem separata delprover och informationen om alla delprover matas in i
programmet Patogenix.
Evira följer upp provtagningen som förordningen om obehandlad mjölk förutsätter via den
information om undersökningarna som laboratorierna levererar och rapporterar den vidare bland
annat till EFSA.
Om undersökningsmetoderna har berättats mer i infobrevet ”Aktuellt på referenslaboratoriefronten
(1/2015)” under rubriken ”Metoder för STEC-undersökningar som förordningen om obehandlad
mjölk förutsätter”
(http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/om+oss/verksamhet/laboratorieverksamhet/referenslaborato
rieverksamhet/aktueltt/).
STEC-undersökningarna av groddar som mikrobkriterieförordningen förutsätter
På groddproduktionsställena, på groddarnas spårbarhet, på importen av groddar och på
mikrobiologiska undersökningar av groddar har ställts krav med författningar allt sedan år 2013.
http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/primarproduktion/vaxter/produktion+av+groddar/.
På groddar har ställts ett livsmedelssäkerhetskrav: shigatoxinproducerande E. coli (STEC, 6
olika serotyper; O157, O26, O111, O103, O145 och O104:H4) får inte förekomma i 25 g av
produkten (punkt 1.29 i bilaga I till mikrobkriterieförordningen). Under vissa förutsättningar kan
groddproverna ersättas med prover av vattnet som använts vid produktion av groddarna. Kravet på
7 (7)
vattnets kvalitet är då ”fritt i 200 ml”. Metoden som används för STEC-undersökningar är ISO/TS
13136. STEC-kraven tillämpas inte på groddar som behandlats med en behandling som förintar
mikrober, såsom rejäl upphettning. Varje fröparti testas 1) innan det tas i bruk och 2) av
produktionen tas prover en gång i månaden.
1) Varje fröparti ska innan det tas i bruk testas med tanke på STEC. Provet som samlats
ihop av fröpartiet för undersökning groddas i samma förhållanden som de resterande fröna
i partiet kommer att groddas i. Tidigast efter 48 timmar efter att groddningsprocessen
påbörjats tas minst fem delprover (groddar eller använt bevattningsvatten) av groddarna
med tanke på STEC-analyser. Groddarna av fröpartiet som testats på detta sätt får släppas
ut på marknaden endast om de mikrobiologiska analyserna påvisar att STEC inte
förekommer i ett endaste delprov (”fritt i / 25 g eller 200 ml”). Ett kontaminerat fröparti ska
bortskaffas eller annars behandlas på ändamålsenligt sätt enligt de anvisningar som
livsmedelstillsynsmyndigheten gett. Ett fröparti som konstaterats kontaminerat med STEC
kan inte konstateras rent med upprepad provtagning. Följande resultat från laboratoriet
”preliminär STEC av serotypen O157, O26, O111, O103, O145 eller O104:H4” betraktas
också som ett positivt resultat och partiet ska sålunda kasseras.
2) Av produktionen testas minst fem delprover (groddar eller använt bevattningsvatten) med
tanke på STEC minst en gång i månaden. Med tillstånd från den behöriga myndigheten
kan detta ersättas med att man tar ett prov åt gången fem gånger under en månads tid.
Mer information om de STEC-undersökningar som förordningen förutsätter i infobrevet ”Aktuellt på
referenslaboratoriefronten (1/2015)” under rubriken ”Metoder för STEC-undersökningar som
förordningen om obehandlad mjölk förutsätter”
http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/om+oss/verksamhet/laboratorieverksamhet/referenslaborator
ieverksamhet/aktueltt/).
Mer information:
EHEC-provtagningen i slakterier: överinspektör Karolina Östman, enheten för livsmedelshygien,
[email protected], tfn 050 400 2598
EHEC-provtagningen på djurhållningsplatser: överinspektör Miia Kauremaa, enheten för djurens
hälsa och välfärd, [email protected], tfn 0400 318 510
EHEC-provtagningen som hänför sig till försäljning av obehandlad mjölk: överinspektör Noora Tolin,
enheten för livsmedelshygien, [email protected], tfn 040 196 6475
STEC-provtagningen av groddar: överinspektör Annika Pihlajasaari, enheten för livsmedelshygien,
[email protected], tfn 040 351 6884
Undersökningsmetoderna: specialforskare Saija Hallanvuo, [email protected], tfn 040 489 3448
eller forskare Anniina Jaakkonen, [email protected], tfn 040 162 1922.
