PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolans namn Planen gäller Skogstorpets förskola avd Gläntan Röd Från ht-16 till vt-17. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Pedagogerna på förskola Inledning Inledning Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller för alla verksamma inom förskolans verksamhet och är till för att främja barns och vuxnas lika rättigheter samt åtgärder för att långsiktigt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Arbetet ska vara kontinuerligt och vara en grund för verksamheten. Det innebär att arbeta med en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutsprocess med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling. Verksamheten ska arbeta utifrån Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567). Lagens skydd mot diskriminering omfattar all utbildningsverksamhet. Lagtexten om kränkande behandling är samlad i kapitel 6 i Skollagen. Skollagen kap.1 § 4 säger ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom verksamheten skall främja aktning för varje människas egenvärde samt respektera vår gemensamma miljö.” (Skollag 1:4) En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till lika behandling. Alla barn och vuxna i förskolan ska ha samma rättigheter. Lagen ska motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna: - kön könsidentitet/könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder I Diskrimineringslagen finns krav på att verksamheten ska upprätta en Plan mot diskriminering och kränkande behandling årligen. Förskolan skall upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika och grundläggande mänskliga rättigheter och möjligheter för de barn och vuxna som deltar i verksamheten. Det främjande arbetet syftar till att stärka respekten för allas lika värde och riktas mot alla utan förekommen anledning. Det främjande arbetet handlar om att hitta och stärka positiva förutsättningar för likabehandling. Dessa åtgärder redovisas i den årliga planen där det beskrivs hur de påbörjas eller genomförs under det kommande verksamhetsåret. Utöver detta ska planen vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Planen ska också förebygga, minimera risken för och förhindra trakasserier med koppling till olika diskrimineringsgrunder. Varje avdelning kartlägger risker och utifrån kartläggningen planeras förebyggande åtgärder. Verksamheten i förskolan ska utformas i överensstämmelse med samhällets gemensamma grundläggande demokratiska värderingar. Alla barn, medarbetare och vårdnadshavare på förskolan ska ha kännedom om och aktivt verka och arbeta förebyggande utifrån planen. Förskolan har en skyldighet, anmälningsplikt, att agera så snart någon medarbetare får kännedom om att något barn eller någon medarbetare känner sig kränkt. Planen arbetas fram av varje arbetslag inom förskolan utifrån en årsplanering. I Planen redovisas möjligheter till delaktighet för barn, vårdnadshavare och personal. Barns möjlighet att medverka vid upprättandet, uppföljning och utvärdering av planen anpassas efter deras ålder och mognad. Vårdnadshavare har möjlighet att vara delaktiga genom inbjudningar till föräldramöten, föräldraråd mm. Förskolans målsättning är att ständigt utveckla, säkerställa rutiner för akuta insatser med uppföljande åtgärder och dokumentation och förbättra det förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling. Dessa rutiner beskrivs i Planen. Arbetet med Planen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet utvärderas kontinuerligt under hela läsåret i arbetslagens reflektionspass. Definitioner Kränkande behandling Kränkningar kan vara: fysiska (slag, knuffar, negativa fysiska handlingar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykiska (utfrysning, grimaser, blickar, skratta nedlåtande, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, telefoner, lappar och fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika social medier) Skolverket 2006, står det att gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde och att en viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Inom verksamheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Trakasserier är en behandling som kränker ett barns/en elevs värdighet och som har en koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Åtgärder vidtas för att förebygga och förhindra att barn, elever och vuxna utsätts för kränkande behandling. Om någon inom verksamheten får kännedom om att ett barn, elev eller vuxen anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, utreder förskolechef efter att ha blivit informerad i ärendets omständigheter och vidtar åtgärder som skäligen krävs för att förhindra kränkningar i framtiden. Diskriminering - direkt och indirekt Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och det har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Diskriminering kan även ske genom förskolans regler, verksamhet, undervisning, läroböcker etc. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön eller etnicitet etc. Med indirekt diskriminering menas att man diskriminerar genom att behandla alla lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn ur ett diskrimineringsperspektiv. Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön. Sexuella trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Det kan dock vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleålder. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet/könsuttryck Könsidentitet/könsuttryck handlar om vilket kön man själv identifierar sig med och hur man väljer att uttrycka det. Könsuttryck är en persons uttrycksmedel för ett visst kön, exempelvis kläder, kroppsspråk, smink och frisyr. Transpersoner kan liksom alla andra också vara heterosexuella, bisexuella eller homosexuella. Transpersoner är ett samlingsbegrepp för bland annat transsexuella (de som vill eller har bytt kön), transvestiter (som inte vill byta kön) och andra som överskrider normerna för hur man får uttrycka sitt kön. Etnisk tillhörighet Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfrihet är skyddad i såväl internationelle konventioner som i den svenska grundlagstiftningen. Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Enligt läroplanen ska alla vårdnadshavare kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Vårdnadshavare har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla dessa rättigheter. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder/sjukdom. Dessa är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot ingen betydelse. Exempel på funktionshinder/sjukdom som kan märkas mer eller mindre i olika situationer är allergier, dyslexi, hörsel- och synskador. Det kan också vara neuropsykiatriska funktionshinder som till exempel ADHD eller Aspergers syndrom. Sexuell läggning De sexuella läggningar som finns är definierad enligt lag (HomaL,1993:133) är homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet, HBT. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barn som finns definierad enligt lag. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Ålder Ingen diskriminering får ske utifrån en persons fysiska ålder. Jämställdhet Utöver de krav som beskrivs i barn- och elevskyddslagen har förskolan enligt läroplanen i uppgift att arbeta med frågor som rör jämställdhet. Det jämställdhetspedagogiska arbetet är ett viktigt bidrag till förskolan likabehandlingsarbete. Frågor som rör genus kan beskrivas som en persons sociala kön. Annan kränkande behandling och trakasseri Med annan kränkande behandling menas en kränkning av ett barns värdighet, som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som ett barn upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och har en koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Förskolechefs skyldighet och ansvar Det är förskolechefens skyldighet att se till att barn, medarbetare och vårdnadshavare känner till att alla former av kränkande behandling är förbjuden enligt lag. Det är förskolechefs skyldighet att utreda omständigheter och vidta åtgärder i den utsträckning ett ärende kräver. Är situationen akut vid t. ex hot, våld, förekomst av farliga föremål kan en polisanmälan och/ eller en orosanmälan till socialtjänsten vara en åtgärd. Förskolechefs ansvarar för att vårdnadshavare kontaktas omedelbart och att vårdnadshavarna kallas till skolan. I Lpfö98 uttrycks att förskolechef har ett särskilt ansvar för ”att upprätta och genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda”. Årsplanering av arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planering arbete med plan mot diskriminering och kränkande behandling Aug Uppstartsdagar då arbetet med arbetsplanen startar. Här börjar vi skriva ner våra främjande aktiviteter som vi alltid har i vår grundverksamhet. Vi planerar också in om vi ska genomföra ytterligare främjande aktiviteter under året. Vi planerar också hur vi ska göra barn och vårdnadshavare delaktiga i framtagandet av planen tex kartläggningen, främjande och förebyggande. Vi bestämmer vilken kartläggningsmetod vi ska använda oss av. Främjande aktiviteter ska finnas till varje diskrimineringsgrund samt till kränkande behandling. Sep Fortsatt arbete utifrån ovan. Kartläggning kan börja. Okt Fortsatt arbete utifrån ovan. Kartläggning bör vara påbörjad. Nov Vi skriver klart planen med förebyggande aktiviteter utifrån vad vi sett i kartläggningen. Vi väljer fokus och arbetar med få aktiviteter med en fördjupning istället för många olika. Vi sätter mål för arbetat med Planen. Vårdnadshavare får en möjlighet till delaktighet på skolrådet i november och efter det så fastställs planen. Planen gäller fram till nästa november. Nov-Maj Vi arbetar med Planens mål och aktiviteter. Maj-Juni Utvärdering av de aktiviteter och mål som finns i Planen. Elevernas delaktighet i utarbetandet av planen Genom att Gläntan Röds barn kommer att ha barnsamtal, barn/kompisintervju och trygghetsvandring. Vi har även pratat /frågat om det behövs regler som handlar om kompisskap och hur vi ska vara för att alla ska trivas och vara trygga på förskolan. Alla tyckte att det var bra och kändes tryggt med regler. Vårdnadshavarnas delaktighet i utarbetandet av planen På föräldrarmöten informerar vi om att det finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Genom den dagliga kontakten, utvecklingssamtal, enkäter och månadsbrev möter vi föräldrarna. Trygghetsvandring i vår innemiljö har gjorts och vi tar med oss synpunkter. Personalens delaktighet i utarbetandet av planen Tidigare kvalitetsarbete och kartläggning av barnen. Utvärdering, analys och uppföljning. Genomgång om vår gemensamma barnsyn. Vi har även gjort en risk/trygghetsvandring där vi uppmärksammat var/när situationer kan uppstå. Främjande aktiviteter som redan finns på avdelningen. Grundtrygghet, stärka gruppkänslan, kompistema, sagolek, känslokort, samtalsbilder, positiv förstärkning, lyssna på varandra (stopp, nej), aktiva pedagoger, arbeta medvetet med språkbruk. Vi arbetar medvetet för att förhindra där risker kan uppstå. Åtgärder för främjande av lika rättigheter och möjligheter De åtgärder som planeras ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Det rekommenderas att även diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder beaktas. Främjande arbete syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Främjande arbete omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Främjande arbete riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Åtgärd Vad ska göras? nr När? Vem är När ska uppföljning ansvarig? ske? 1 Närvarande pedagoger. I den dagliga All verksamheten. personal Kontinuerligt på gemensamma planeringstider. 2 Tema/barnsamtal. Inplanerade aktiviteter. All personal Kontinuerligt på gemensamma planeringstider. 3 Efter Alltid. kartläggning/trygghetsvandring arbetar vi medvetet med att samtala och förhindra att risker uppstår. All personal Kontinuerligt/alltid. 4 Föräldrasamverkan Daglig kontakt, föräldramöten, enkäter, information All personal Pågående Kartläggning av risker utifrån diskriminering och kränkande behandling. Välj ut några som ni arbetar fördjupat med under det kommande året. Beskriv vilken kartläggningsmetod ni använder. Kartläggningsmetod kan vara tex husmodellen, observationer, intervjuer osv. Kartläggningsmetoder Intervjuer,samtal, enkäter, observationer och trygghetsvandring. Områden som berörs i kartläggningen X Kränkande behandling X Kön x Ålder X Religion eller annan trosuppfattning Könsidentitet och könsuttryck/könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Barnen kommer att involveras genom intervjuer, barnsamtal och trygghetsvandring. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom kompetensutveckling, kartläggning och observationer är all personal delaktiga. Resultat av kartläggning Observationer och samtal med barnen visar på att barnen leker i alla rum och med varandra oavsett kön, etnisk tillhörighet och ålder. Genom kartläggning är vi medvetna om var risker kan uppstå och vi arbetar medvetet för att förhindra det. MÅL Mål med skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling är att inbjuda till en VI känsla. Åtgärder för att förebygga kränkande behandling och diskriminering De åtgärder som planeras ska syfta till att avvärja de risker som finns för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Utgå från kartläggningen som gjorts. Åtgärd nr Vad ska göras? När? Vem är ansvarig? 1 Närvarande pedagoger I den dagliga All personal verksamheten. Kontinuerligt på gemensamma planeringstider 2 Tema/barnsamtal Inplanerade aktiviteter och i pågående verksamhet.. Kontinuerligt på gemensamma planeringstider All personal När ska uppföljning ske? 3 4 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I förskolans arbetsplan finns dokument som reglerar uppföljning och utvärdering av barngruppens trivsel och utveckling. Genomgång av barngrupp varannan vecka Observation av ansvarsbarn varje månad Kompisintervjuer ca två gånger/läsår Kartläggning av miljö- kontinuerligt, vid behov Sociogram- två gånger/läsår Använd avsett dokument för kontinuerlig uppföljning av mål Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering/analys i slutet av varje termin Utvärdering/analys i slutet av läsåret, vad ser vi för behov till kommande läsår? Rutiner för att utreda och åtgärda när barn trakasserar eller kränks av andra barn När vuxen (personal, andra vuxna) upplever att ett/flera barn diskriminerar, trakasserar eller kränker ett annat barn: Direkt ingripande av personal Prata med berörda barn För anteckningar vid alla samtal, incidentrapport Kontakta berörda föräldrar och dokumentera samtalet i barnakten Informera och konsultera förskolechef Kartlägg ärendet genom samtal med berörda parter Vidta lämpliga åtgärder med incidentrapporten som grund Följ upp händelsen inom 1-2 veckor och dokumentera de åtgärder som genomförts Om problem trots tidigare ansträngningar inte lösts kontakta specialpedagog för konsultation Om problem ändå inte upphört kontakta socialtjänsten för konsultation för råd om att göra anmälan till polis, socialtjänst etc Rutiner för att utreda och åtgärda när barn trakasseras eller kränks av personal När vuxen (personal, andra vuxna) upplever att en annan vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker ett/flera barn: Direkt ingripande av personal För anteckningar vid alla samtal, incidentrapport Kontakta förskolechef som åtgärdar och följer upp ärendet med incidentrapporten som grund. Dokumentering görs. Kartlägg ärendet genom samtal med berörda parter Pedagogens ska stå på barnets sida och göra den andra vuxna medveten om att dennes beteende inte är acceptabelt Vårdnadshavare informeras om händelsen Om problemet inte upphör kontakta Hr för konsultation Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxna trakasseras eller kränks av andra vuxna När vuxna (personal, föräldrar) upplever att en annan vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker en annan vuxen: Direkt ingripande av kollega För anteckningar vid alla samtal, incidentrapport Informera förskolechef Förskolechefen bokar tid med de berörda Kartlägg ärendet genom samtal med berörda parter Upprätta en incidentrapport om konkreta åtgärder Uppföljningssamtal bokas Om problemet kvarstår kontakta Hr för konsultation Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxna trakasseras eller kränks av barn När en vuxen upplever att ett/flera barn diskriminerar, trakasserar eller kränker en vuxen: Direkt ingripande av personal Prata med berörda barn För anteckningar vid alla samtal, incidentrapport Informera förskolechefen Förskolechefen bokar tid med de berörda Förskolechef kontaktar vårdnadshavare vid behov Kartlägg ärendet genom samtal med berörda parter Upprätta en incidentrapport om konkreta åtgärder Uppföljningssamtal bokas Rutiner för uppföljning av åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling Genomför ovanstående rutiner för att få slut på kränkningar och diskriminering. Förskolechef ansvarar för att boka uppföljningssamtal med berörda parter. Under samtalet dokumenteras lösningar på problemet. Om problemet kvarstår ansvarar förskolechef för att ta vidare åtgärder tex kontakt med Hr, specialpedagog, ytterligare möten etc. Specialpedagog gör tätare besök på avdelning där kränkningar upptäckts. Besöken dokumenteras och specialpedagogen för kontinuerliga samtal med förskolechefen om hur allt utvecklas på avdelning. Specialpedagog handleder personalen för att utveckla verksamheten så att kränkningar och diskriminering upphör. Personalen har frågan som stående punkt på sina reflektionspass. De utvärderar vad som hänt och planerar vad som behöver göras framåt. Under mötet dokumenterar personalen. Rutiner för dokumentation av åtgärder och uppföljning Incidenter dokumenteras i Incidentrapport som följer som bilaga i Planen. Förskolan har dokumentationsprotokoll för reflektionspass där kontinuerlig dokumentation och uppföljning sker. Det finns också en barnjournal där personal kan föra anteckningar om händelser kring barnen. Förskolechef ansvarar för dokumentation utifrån incidentrapporten vid uppföljning och återkoppling. Dokumentationen förvaras hos förskolechef och sparas i systemet LISA/ADATAO. Förankring av planen Förankring hos elever Samtal, lek och är goda förebilder. Förankring hos vårdnadshavare Föräldramöten, informationsbrev och samtal. Förankring hos förskolans personal Alla är delaktiga och ”med på banan” för att upptäcka, främja, förebygga och ingripa mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärdering Vid periodens slut ska planen utvärderas. Utvärderingen ska tillsammans med kartläggningen ligga till grund för utarbetandet av nya mål, åtgärder och rutiner. Utvärderingen ska också dokumenteras i nästa års plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Ansvarig för att årets plan utvärderas Årets plan ska utvärderas senast