Till dig som har
hjärtsvikt
Version 1
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige
beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade
ökar när befolkningen blir äldre. Bland individer i 50-årsåldern är
förekomsten av hjärtsvikt cirka 1 % medan cirka 10 % av alla
individer över 70 år är drabbade.
Idag kan hjärtsvikt oftast inte botas, men hjärtsviktsvården har förbättrats kraftigt de senaste 15 åren. Bättre diagnostiska metoder och
modern medicinsk behandling har sammantaget lett till förbättringar
av tillståndet, ökad livskvalitet och förlängt liv. Forskning kring nya
behandlingsformer och medicinsk apparatur pågår ständigt.
Hjärtat är en ihålig muskel ungefär lika stor som din egen knytnäve.
I hjärtat finns fyra hålrum; höger förmak och kammare och vänster
förmak och kammare.
Mellan hjärtats hålrum finns det klaffar som kan öppnas och
stängas. Klaffarna fungerar som dörrar som ser till att blodet rinner
i rätt riktning dvs. framåt istället för bakåt. Om en klaff öppnas trögt
eller inte sluter tätt fungerar cirkulationen sämre.
1
Definition
Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa runt den
mängd blod som behövs för att ge kroppens olika delar tillräckligt
med näring och syre. Det uppstår en obalans mellan tillgång och
efter-frågan dvs. vad hjärtat orkar pumpa och vad kroppen kräver.
Orsaker
Hjärtinfarkt – är den vanligaste orsaken till hjärtsvikt. Hjärtmuskeln skadas på grund av förträngning och blodpropp i hjärtats kranskärl och får därigenom en försämrad pumpförmåga.
Högt blodtryck – när motståndet i blodkärlen är ökat så krävs det mer kraft av hjärtat att pumpa ut blodet i kroppen.
Klaffel – blodet kan inte pumpas ut effektivt då klaffarna läcker eller är förträngda.
Hjärtmuskelsjukdom – hjärtmuskeln försvagas och orkar inte pumpa ut blodet i kroppen.
Utlösande faktorer
Infektion – om kroppen är angripen av en virus- eller bakterieinfektion så kan detta innebära en ökad belastning på hjärt-
muskeln.
Blodbrist – om man har blodbrist av en eller annan anledning kan detta innebära en ökad belastning på hjärtmuskeln hos en person som redan är hjärtsjuk.
Rubbning av ämnesomsättningen – kan vara en utlösande faktor. Både för hög och för låg ämnesomsättning kan betyda en ökad belastning på hjärtmuskeln.
2
Rytmrubbningar – om hjärtat går för sakta eller för fort så blir det inte tillräcklig blodmängd som pumpas ut i kroppen.
Utsättning av mediciner – kan leda till plötslig försämring och ska
undvikas.
Prognos
Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som ofta kräver livslång behandling. Mild hjärtsvikt påverkar oftast inte det dagliga livet så mycket,
dvs man klarar av det mesta i vardagen även om orken inte är lika
bra som förr. Om man har måttlig eller svår hjärtsvikt orkar man inte
göra så mycket utan måste prioritera det som är viktigast att utföra.
Svår hjärtsvikt kan vara ett livshotande tillstånd som kan leda till en
för tidig död om den inte behandlas.
Symtom
Trötthet – eftersom hjärtat har svårt att tömma sig så kommer
för lite blod ut till kroppens olika vävnader. Det innebär t.ex. att skelettmuskulaturen får för lite blod för att kunna fungera normalt. Detta märks speciellt vid ansträngning då det är vanligt att man
blir trött i benen och inte orkar på samma sätt som tidigare. Rent allmänt blir man även tröttare än tidigare då det råder blodbrist och brist på näringsämnen till de flesta organen i kroppen.
Andfåddhet – ett tidigt symtom är andfåddhet vid ansträngning. Det beror på att hjärtat inte orkar pumpa blodet framåt utan blodet stockas bakåt. Detta leder till att vätska ansamlas i lungorna.
I förlängningen kan andfåddheten komma även i vila. Den blir värre
i liggande än i sittande. Det beror på att vätskas sprids ut över
en större yta i lungorna när man ligger ner (det förklaras av 3
ökad återfyllnad av blod från venpoolen i benen som går in i cirkulationen i planläge och då belastar hjärtat).
Bensvullnad – orsakas av att vätska ansamlas i benen. Känneteck-
nande för ödem vid hjärtsvikt är att när man trycker med ett finger på det svullna benet så kvarlämnar fingret ett tydligt avtryck på grund av att man förskjuter vätskan åt sidorna.
Hosta/andfåddhet i liggande – vätska i lungorna.
Buksvullnad – dvs. tyngdkänsla i buken kan vara ett symtom
vid hjärtsvikt. Vätska ansamlas i magen och levern vilket ger
upphov till svullnad. Buksvullnad kan ge magsmärtor, illamående
och aptitlöshet. Detta leder i sin tur till viktpåverkan och näringsbrist.
Urinträngningar – kan uppstå nattetid. När man ligger ner
omfördelas vätska från de svullna benen tillbaka till blodbanan och
det leder till att man behöver besöka toaletten.
Diagnos
Det är viktigt att ställa rätt diagnos innan hjärtsviktsbehandlingen
påbörjas. Sjukdomshistoria, symtom, EKG och blodprover ger
läkaren information men för att ställa en säker diagnos behövs en
ultraljudsundersökning för att fastställa en nedsatt hjärtfunktion.
Hjärt-lungröntgen – visar om hjärtat är förstorat, om det finns
vätska i lungorna och om belastningen på lungorna är ökad s.k.
lungstas.
Ultraljud (ekokardiografi) – visar hur hjärtat ser ut inuti och hur det
arbetar. Ultraljud sänds genom hjärtat och de reflekterande ljudvågorna omvandlas till bilder på en TV-skärm. Bilderna visar hur väggar och klaffar ser ut och hur hjärtat pumpar.
4
Läkemedel
ACE-hämmare - är kärlvidgande läkemedel som bland annat
används mot hjärtsvikt. Preparatet har i flera undersökningar visat
sig förbättra hjärtfunktionen, förbättra överlevnaden, minska
symtomen och behovet av inläggningar på sjukhus för personer med
hjärtsvikt. Exempel på namn på några vanliga ACE-hämmare är
enalapril och ramipril. Biverkningar vid ACE-hämmare är t.ex. torrhosta, njurproblem (främst vid försämrad njurfunktion) och ändrad
smakupplevelse. En del patienter får yrsel när de reser sig hastigt,
speciellt i behandlingens början. Det beror på att blodtrycket sänks.
Angiotensinreceptorblockerare (ARB) - om man får besvärande
hosta av ACE-hämmare kan vara ett bra alternativ. Exempel på
sådana läkemedel är losartan och kandesartan.
Betablockerare - ger en positiv effekt både på symtom, antalet
sjukhusinläggningar och överlevnad vid hjärtsvikt. Förbättringen
gäller framför allt dem som redan tar både vätskedrivande medel
och ACE-hämmare. Preparatet måste först tas i låg dos, som sedan
höjs sakta till den högsta dosen man tål. Innan förbättringen hinner
visa sig kan man tillfälligt må lite sämre, vara lite tröttare och känna
viss yrsel. Exempel på betablockerare vid hjärtsvikt är metoprolol
och bisoprolol.
Diuretika - när blodcirkulationen fungerar dåligt i njurarna samlas
salt och vatten i kroppen. Därför behöver många med hjärtsvikt
någon form av vätskedrivande medicin. Det vanligaste preparatet är
Furosemid. Man behöver ofta kissa extra mycket under några
timmar efter det att man tagit medicinen. Biverkningar som kan förekomma när man använder dessa mediciner är t.ex. muskelsvaghet,
trötthet och huvudvärk.
5
Spironolakton – är ett vätskedrivande läkemedel som används vid
högt blodtryck och vätskeansamling i kroppen. En undersökning har
visat att en låg dos ger både en ökning av överlevnaden och
minskat antalet inläggningar på sjukhus vid medelsvår och svår
hjärtsvikt.
Digitalis – kommer från fingerborgsblomman och har använts ända
sedan 1785 mot hjärtsvikt. Idag används det i första hand för att
lugna ner hjärtrytmen vid förmaksflimmer, som är en rubbning av
hjärtrytmen då hjärtat slår ojämnt och oftast alltför fort.
Det är viktigt att du bara tar de mediciner och de doser som
din läkare har meddelat att du skall ta. Läkemedel med samma
verkningsmekanism kan ha flera olika namn vilket innebär att
det är lätt att ta dubbel dos av ett specifikt läkemedel. Det är
också viktigt att vara medveten om att inte alla betablockerare
och ACE-hämmare/ARB-preparat är likvärdiga för behandling
av hjärtsvikt. Apotekslistan omfattar alla de recept som ligger
inne på apoteket och kan därför visa samma läkemedel med
olika namn och eventuellt olika doser. Det kan innebära risk för
intag av felaktiga och även för höga doser.
Egenvård
Hjärtsvikten gör att man orkar mindre. I stor utsträckning kan man
ändå påverka hur man mår genom att ta sina mediciner och genom
att ändra sina levnadsvanor.
Att låta bli att röka, äta klokt och undvika alkoholhaltiga drycker i
större mängder är till nytta för alla individer, men för den som
drabbats av hjärtsvikt är det särskilt viktigt. Att hålla sig i god fysisk
form och undvika övervikt är också ett viktigt mål i behandlingen.
6
Kost – undvik stora måltider. Ät varierad kost med mycket frukt och grönt och dra ned på saltet. Salt binder vätska och ökar din törst.
Motion – motionera lätt utan för mycket ansträngning. Fysisk träning under kontrollerade former kan öka såväl prestationsför-
måga som livskvalitet. Vid försämring och akuta tillstånd
rekommenderas dock vila.
Vikt – kontrollera din vikt regelbundet gärna dagligen eller minst en gång per vecka vid samma tidpunkt på dygnet och med lika mycket kläder på kroppen. Om du plötsligt går upp i vikt mer än
2 kg så kan det vara ett tecken på att vätska samlas i kroppen.
Rökning – hjärtat och resten av kroppen har allt att vinna på ett rökstopp.
Bensvullnad – känn gärna på benen för att se om det blir tydliga avtryck av dina fingrar. Bensvullnad är ett tecken på att det börjas samlas vätska i kroppen och att din hjärtsvikt har försämrats.
Alkohol – begränsa alkoholintaget.
Stress – lyssna på kroppens signaler. Våga säga nej om du känner att du inte orkar.
Vätskeintag - det traditionella rådet vid hjärtsvikt är att man
begränsar vätskeintaget till mellan 1-1,5 liter vätska per dygn. För stora intag av vätska kan förvärra symptomen. Allt flytande räknas som vätska som vatten, te, kaffe, fil, mjölk, juice och soppa. Den vätskedrivande behandlingen kan öka törsten. För att släcka törsten kan man suga på isbitar, eller på gurk- och citronskivor. Det kan även hjälpa om man tuggar på salivstimulerande tabletter. Man bör 7
undvika sötade drycker och saltrika drycker som mineralvatten eftersom de ökar törsten.
Sexualitet - erektionsstörningar är vanligt vid hjärtsvikt och kan bero på flera faktorer. Tala med din läkare om du upplever dessa problem.
Vaccination - infektioner ökar belastningen på hjärtat. Personer med hjärtsvikt bör därför undvika kontakt med förkylda personer och
se till att man vaccinerar sig mot influensa varje år. Rekommendationen är att man därutöver vaccinerar sig mot pneumokockinfektioner,
dvs lunginflammation, vart femte till sjätte år.
Stödstrumpor - kan hjälpa om dina ben svullnar trots utprovad medicinering.
Att tänka på
• Det är viktigt att följa läkarens ordination
• En del mediciner är olämpliga att ta när man har hjärtsvikt. De kan orsaka en försämring av hjärtsvikten. Exempel på sådana preparat är antiinflammatoriska läkemedel. Är du osäker så rådgör med din läkare eller hjärtsviktssjuksköterska.
Symtomförändring
Följande symtom kan tyda på att hjärtsvikten försämrats då bör du
kontakta din läkare eller hjärtsviktssjuksköterska:
• Snabb viktuppgång
• Bensvullnad
• Ökad andfåddhet – speciellt i liggande
8
Telefonnummer till Hjärtkliniken
Första veckan efter utskrivning är du välkommen att ringa din avdelning. Därefter kan du
vända dig till den mottagning som du ska komma på återbesök till. Om du är osäker kan
du alltid kontakta vår hjärtmottagning.
Vårdavdelningar
Avd 70
Avd 90
Avd 94
Avd 96
Avd 97 Hjärtmottagningen
Telefontid:
Måndag – torsdag
Fredag
Måndag, onsdag
08-123 554 70
08-123 554 90
08-123 554 94
08-123 554 96
08-123 554 97
08-123 564 60
09.00 – 11.00
09.00 – 10.00
13.00 – 14.00
Arytmimottagningen
Telefontid:
Måndag – tisdag Onsdag
Torsdag
Fredag
08-123 574 46
Flimmermottagningen
Telefontid:
Måndag, tisdag
Torsdag
HAK-mottagningen
Fax 08-123 571 17
Telefontid:
Måndag – fredag
08-123 572 59
08.30 – 10.30
13.00 – 15.00
08.30 – 10.30
08.30 – 09.30
08.00 – 09.00
13.00 – 14.00
08-123 554 89
13.00 – 15.00
Hjärtsviktsmottagningen 08-123 573 47
Samma telefontider som Hjärtmottagningen.
Samtalet hänvisas till hjärtsvikstsjuksköterska.
Kranskärlsmottagningen 08-123 556 66 (telefonsvarare)
Du kan även nå oss via Mina vårdkontakter på www.vardguiden.se
Danderyds sjukhus AB
182 88 Stockholm
Telefon: 08-123 550 00 vx
Hemsida: www.ds.se
