Information från Danderyds sjukhus
Hjärtsvikt
1
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas
cirka 200 000 ha diagnosen och antalet som insjuknar ökar när
befolkningen blir äldre. Bland individer i 50-årsåldern är förekomsten av
hjärtsvikt cirka 1 procent och cirka 10 procent hos individer över 70 år.
I dag kan hjärtsvikt oftast inte botas, men hjärtsviktsvården har
förbättrats kraftigt de senaste 15 åren. Bättre diagnostiska metoder och
modern medicinsk behandling har sammantaget lett till förbättringar
av tillståndet, ökad livskvalitet och förlängt liv. Forskning kring nya
behandlingsformer och medicinsk apparatur pågår ständigt.
Hjärtat är en ihålig muskel ungefär lika stor som din egen knytnäve.
I hjärtat finns fyra hålrum; höger förmak och kammare och vänster
förmak och kammare.
Mellan hjärtats hålrum finns det klaffar som kan öppnas och stängas.
Klaffarna fungerar som dörrar som ser till att blodet rinner i rätt riktning
det vill säga framåt istället för bakåt. Om en klaff öppnas trögt eller inte
sluter tätt fungerar cirkulationen sämre.
Definition
Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa runt den mängd
blod som behövs för att ge kroppens olika delar tillräckligt med näring
och syre. Det uppstår en obalans mellan tillgång och efterfrågan det vill
säga vad hjärtat orkar pumpa och vad kroppen kräver.
Orsaker
Hjärtinfarkt - är den vanligaste orsaken till hjärtsvikt. Hjärtmuskeln
skadas på grund av förträngning och blodpropp i hjärtats kranskärl och
får därigenom en försämrad pumpförmåga.
Högt blodtryck - när motståndet i blodkärlen är ökat så krävs det mer
kraft av hjärtat att pumpa ut blodet i kroppen.
Klaffel - blodet kan inte pumpas ut effektivt då klaffarna läcker eller är
förträngda.
Hjärtmuskelsjukdom - hjärtmuskeln försvagas och orkar inte pumpa
ut blodet i kroppen.
2
Utlösande faktorer
Infektion - om kroppen är angripen av en virus- eller bakterieinfektion så
kan detta innebära en ökad belastning på hjärtmuskeln.
Blodbrist - om man har blodbrist av en eller annan anledning kan detta
innebära en ökad belastning på hjärtmuskeln hos en person som redan
är hjärtsjuk.
Rubbning av ämnesomsättningen - kan vara en utlösande faktor.
Både för hög och för låg ämnesomsättning kan betyda en ökad
belastning på hjärtmuskeln.
Rytmrubbningar - om hjärtat går för sakta eller för fort så blir det inte
tillräcklig blodmängd som pumpas ut ikroppen.
Utsättning av mediciner - kan leda till plötslig försämring och ska undvikas.
Prognos
Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som ofta kräver livslång behandling.
Mild hjärtsvikt påverkar oftast inte det dagliga livet så mycket, det vill
säga man klarar av det mesta i vardagen även om orken inte är lika bra
som förr. Om man har måttlig eller svår hjärtsvikt orkar man inte göra
så mycket utan måste prioritera det som är viktigast att utföra. Svår
hjärtsvikt kan vara ett livshotande tillstånd som kan leda till en för tidig
död om den inte behandlas.
Symtom
Trötthet - eftersom hjärtat har svårt att tömma sig så kommer för
lite blod ut till kroppens olika vävnader. Det innebär till exempel att
skelettmuskulaturen får för lite blod för att kunna fungera normalt. Detta
märks speciellt vid ansträngning då det är vanligt att man blir trött i
benen och inte orkar på samma sätt som tidigare. Rent allmänt blir man
även tröttare än tidigare då det råder blodbrist och brist på näringsämnen
till de flesta organen i kroppen.
Andfåddhet - ett tidigt symton är andfåddhet vid ansträngning. Det
beor på att hjärtat inte orkar pumpa blodet framåt utan blodet stockas
bakåt. Detta leder till att vätska ansamlas i lungorna. I förlängningn kan
andfåddheten komma även i vila. Den blir värre i liggande än i sittande.
3
Det beror på att vätskan sprids ut över en större yta i lungorna när man
ligger ned (det förklaras av ökad återfyllnad av blod från venpoolen i
benen som går in i cirkulationen i planläge och då belastar hjärtat).
Bensvullnad - orsakas av att vätska ansamlas i benen.
Kännetecknande för ödem vid hjärtsvikt är att när man trycker med ett
finger på det svullna benet så kvarlämnar fingret ett tydligt avtryck på
grund av att man förskjuter vätskan åt sidorna.
Hosta/andfåddhet i liggande - vätska i lungorna.
Buksvullnad - det vill säga tyngdkänsla i buken kan vara ett symtom
vid hjärtsvikt. Vätska ansamlas i magen och levern vilket ger upphov till
svullnad. Buksvullnad kan ge magsmärtor, illamående och aptitlöshet.
Detta leder i sin tur till viktpåverkan och näringsbrist.
Urinträngningar - kan uppstå nattetid. När man ligger ner omfördelas
vätska från de svullna benen tillbaka till blodbanan och det leder till att
man behöver besöka toaletten.
Diagnos
Det är viktigt att ställa rätt diagnos innan hjärtsviktsbehandlingen
påbörjas. Sjukdomshistoria, symtom, EKG och blodprover ger läkaren
information men för att ställa en säker diagnos behövs en ultraljudsundersökning för att fastställa en nedsatt hjärtfunktion.
Hjärt-lungröntgen - visar om hjärtat är förstorat, om det finns vätska i
lungorna och om belastningen på lungorna är ökad så kallad lungstas.
Ultraljud (ekokardiografi) - visar hur hjärtat ser ut inuti och hur det
arbetar. Ultraljud sänds genom hjärtat och de reflekterande ljudvågorna
omvandlas till bilder på en tv-skärm. Bilderna visar hur väggar och
klaffar ser ut och hur hjärtat pumpar.
Läkemedel
ACE-hämmare - är kärlvidgande läkemedel som bland annat används
mot hjärtsvikt. Preparatet har i flera undersökningar visat sig förbättra
hjärtfunktionen, förbättra överlevnaden, minska symtomen och behovet
av inläggningar på sjukhus för personer med hjärtsvikt. Exempel
på namn på några vanliga ACE-hämmare är enalapril och ramipril.
Biverkningar vid ACE-hämmare är till exempel torrhosta, njurproblem
(främst vid försämrad njurfunktion) och ändrad smakupplevelse. En
del patienter får yrsel när de reser sig hastigt, speciellt i behandlingens
början. Det beror på att blodtrycket sänks.
Angiotensinreceptorblockerare (ARB) - om man får besvärande
hosta av ACE-hämmare kan vara ett bra alternativ. Exempel på sådana
läkemedel är losartan och kandesartan.
Betablockerare - ger en positiv effekt både på symtom, antalet
sjukhusinläggningar och överlevnad vid hjärtsvikt. Förbättringen gäller
framför allt dem som redan tar både vätskedrivande medel och ACEhämmare. Preparatet måste först tas i låg dos, som sedan höjs sakta till
den högsta dosen man tål. Innan förbättringen hinner visa sig kan man
tillfälligt må lite sämre, vara lite tröttare och känna viss yrsel. Exempel
på betablockerare vid hjärtsvikt är metoprobol och bisoprolol.
Diuretika - när blodcirkulationen fungerar dåligt i njurarna samlas salt
och vatten i kroppen. Därför behöver många med hjärtsvikt någon form
av vätskedrivande medicin. Det vanligaste preparatet är furosemid.
Man behöver ofta kissa extra mycket under några timmar efter det
att man tagit medicinen. Biverkningar som kan förekomma när man
använder dessa mediciner är till exempel muskelsvaghet, trötthet och
huvudvärk.
Spironolakton - är ett vätskedrivande läkemedel som används vid högt
blodtryck och vätskeansamling i kroppen. En undersökning har visat
att en låg dos ger både en ökning av överlevnaden och minskat antal
inläggningar på sjukhus vid medelsvår och svår hjärtsvikt.
Digitalis - kommer från fingerborgsblomman och har använts ända
sedan 1785 mot hjärtsvikt. Idag används det i första hand för att lugna
ner hjärtrytmen vid förmaksflimmer, som är en rubbning av hjärtrytmen
då hjärtat slår ojämnt och oftast alltför fort.
!
Viktigt!
Det är viktigt att du bara tar de mediciner och de doser som
din läkare har meddelat att du ska ta. Läkemedel med samma
verkningsmekanism kan ha flera olika namn vilket innebär att det
är lätt att ta dubbel dos av ett specifikt läkemedel. Det är också
viktigt att vara medveten om att inte alla betablockerare och ACEhämmare/ARB-preparat är likvärdiga för behandling av
hjärtsvikt. Apotekslistan omfattar alla de recept som ligger inne på
apoteket och kan därför visa samma läkemedel med olika namn
och eventuellt olika doser. Det kan innebära risk för intag av felaktiga och även för höga doser.
Egenvård
Hjärtsvikten gör att man orkar mindre. I stor utsträckning kan man ändå
påverka hur man mår genom att ta sina mediciner och genom att ändra
sina levnadsvanor.
Att låta bli att röka, äta klokt och undvika alkoholhaltiga drycker i större
mängder är till nytta för alla individer, men för den som har hjärtsvikt är
det särskilt viktigt. Att hålla sig i god fysisk form och undvika övervikt är
också ett viktigt mål i behandlingen.
Kost - undvik stora måltider. Ät varierad kost med mycket frukt och
grönt och dra ned på saltet. Salt binder vätska och ökar din törst.
Motion - motionera lätt utan för mycket ansträngning. Fysisk träning
under kontrollerade former kan öka såväl prestationsförmåga som
livskvalitet. Vid försämring och akuta tillstånd rekommenderas dock vila.
Vikt - kontrollera din vikt regelbundet gärna dagligen eller minst en
gång per vecka vid samma tidpunkt på dygnet och med lika mycket
kläder på kroppen. Om du plötsligt går upp i vikt mer än 2 kg så kan det
vara ett tecken på att vätska samlas i kroppen.
Rökning - hjärtat och resten av kroppen har allt att vinna på ett
rökstopp.
Bensvullnad - känn gärna på benen för att se om det blir tydliga
avtryck av dina fingrar. Bensvullnad är ett tecken på att det börjar
samlas vätska i kroppen och att din hjärtsvikt har försämrats.
Alkohol - begränsa alkoholintaget.
Stress - lyssna på kroppens signaler. Våga säga nej om du känner att
du inte orkar.
Vätskeintag - det traditionella rådet vid hjärtsvikt är att man begränsar
vätskeintaget till mellan 1-1,5 liter vätska per dygn, För stora intag
av vätska kan förvärra symtomen. Allt flytande räknas som vätska
som vatten, te, kaffe, fil, mjölk, juice och soppa. Den vätskedrivande
behandlingen kan öka törsten. För att släcka törsten kan man suga
på isbitar, eller på gurk- och citronskivor. Det kan även hjälpa om man
tuggar på salivstimulerande tabletter. Man bör undvika sötare drycker
och saltrika drycker som mineralvatten eftersom de ökar törsten.
Sexualitet - erektionsstörningar är vanligt vid hjärtsvikt och kan bero på
flera faktorer. Tala med din läkare om du upplever dessa problem.
Vaccination - infektioner ökar belastningen på hjärtat. Personer med
hjärtsvikt bör därför undvika kontakt med förkylda personer och se till
att man vaccinerar sig mot influensa varje år. Rekommendationen är att
man därutöver vaccinerar sig mot pneumokockinfektioner, det vill säga
lunginflammation, vart femte till sjätte år.
Stödstrumpor - kan hjälpa om dina ben svullnar trots utprovad
medicinering.
!
Att tänka på
• Det är viktigt att följa läkarens ordination.
• En del mediciner är olämpliga att ta när man har hjärtsvikt.
De kan orsaka en försämring av hjärtsvikten. Exempel på
sådana preparat är antiinflammatoriska läkemedel. Är du
osäker så rådgör med din läkare eller hjärtsviktssjuksköterska.
Symtomförändring
Följande symtom kan tyda på att hjärtsvikten försämrats då
bör du kontakta din läkare eller hjärtsviktssjuksköterska.
• Snabb viktuppgång
• Bensvullnad
• Ökad andfåddhet - speciellt i liggande.
Kontakt hjärtkliniken
Första veckan efter utskrivning är du välkommen att ringa din avdelning.
Hjärt-kärlcentrum nord
Arytmimottagningen
Flimmermottagningen
Hemostascentrum Hjärtsviktsmottagningen
Kranskärlsmottagningen
08-123 564 60
08-123 574 46
08-123 572 59
08-123 554 89
08-123 573 47
08-123 556 66 (telefonsvarare)
2016-05
Du kan även nå oss via 1177 eller på www.1177.se
Danderyds Sjukhus AB
182 88 Stockholm
Telefon vx 08-123 550 00
www.ds.se
8
