Predikan på Femte söndagen i påsktiden
Kista kyrka, den 20 april 2008
Texter: Jes. 57:15-16, Gal. 5:13-18 och Joh. 17:9-17
Av Michael Öjermo, kyrkoherde
________________________________________________________________
”Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa som dig
själv.” Så skriver Paulus i brevet till församlingen i Galatien, som vi nyss läste
som episteltext. ”Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din
nästa som dig själv.”
I den vackra musik av Duke Ellington, som vi lyssnar till i den här gudstjänsten,
finns en textrad med samma innebörd.
”Is God a three-letter word for love? I love a four-letter word for God?”
Mitt ärende idag är kärleken. Mitt ärende är Guds kärlek. Mitt ärende är vår
kärlek, både till Gud och vår kärlek till varandra.
Mitt ärende idag är kärleken. Men också vad som händer om vi inte har kärlek. I
Galaterbrevet står det: ”Om ni biter och sliter i varandra är det fara värt att ni gör
slut på varandra.”
När Paulus skrev brevet till församlingen i Galatien en gång i tiden, så handlade
det där bitande och slitandet om att de kristna inte kom överens. Paulus varnar,
vädjar, tröstar och uppmuntrar. Fighter mellan kristna har alltid funnits, tyvärr.
Men också motrörelserna. Det har alltid funnits förnuftiga kristna som sagt: bit
inte och slit inte i varandra, för då gör ni slut på varandra. Och så har
uppmaningen kommit. ”Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall
älska din nästa som dig själv.”
Idag ser vi det där bitandet och slitandet på en global nivå. Vi ser krigen,
massvälten,
flyktingströmmarna,
drogmissbruket,
den
organiserade
kriminaliteten och den globala uppvärmningen. Jorden har fått feber. Och så
Engla förstås. Detta ofattbara dödande. Detta hemska dåd. Flickan som
försvann. Alla människor som letade. Den ensamstående mamman. Pappan som
inte gick att hitta. Engla som var borta, fast hon fastnat på bild minuterna innan
hon försvann. Och så till sist. Gripandet. De långa förhören. Dagarna av
ovisshet. Till sist kommer genombrottet. Kroppen hittas. De första bilderna i
2
tidningarna på gärningsmannen. Sveriges mest hatade man. Så stod det på en
löpsedel igår. Sveriges mest hatade man.
Alla de krafter som står kärleken emot rör sig runt omkring oss. Det är hotet från
den globala uppvärmningen som verkar så avlägsen och ungar som dödas brutalt
i vår närhet.
Och här står vi med vår kärlek, med vår Gud, med vår kyrka och med vår
kristendom. ”Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa
som dig själv.”
Ibland tänker jag att den lilla goda människan står framför en damm av ondska
som hotar att brista när som helst. Hur kan jag stå emot de starka krafter som är i
rörelse – destruktionens krafter, den Ondes härjningar, det sataniska i tillvaron.
Hur kan jag stå emot?
Då landar påven i Washington. Påven Benedikt XVI kom i veckan på statsbesök
till USA. Han landar i Washington och tas emot av presidenten och hans familj
ute vid flygplatsen. CNN har rapporterat om besöket nästan dygnet runt.
Benedikt XVI kommer just idag att fira en stor mässa på Yankee Stadium i New
York. Han tillbringade sin 81-årsdag i Vita huset, i överläggningar med
presidenten och företrädare för den amerikanska administrationen.
Denna man – Bendikt XIV – är egentligen helt maktlös. Han förfogar inte över
några arméer. Han äger i stort sett ingenting. När den förre påven avled
fördelades hans kvarlåtenskap bland hans medarbetare enligt ett testamente. Det
handlade om ett radband, några bönböcker och nästan ingenting mer. Påven är
egentligen helt maktlös. Men han reser på statsbesök till USA och hans tas emot
av presidentfamiljen ute på flygplatsen när han kommer. Det är en man med
oerhört inflytande. Och vad säger han då? Vad har denne man för budskap? Vad
förmedlar han till människorna som gör att han får så stort inflytande? Jo, detta
enkla som vi har läst från brevet till församlingen i Galatien:
”Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa som dig
själv.”
Vi i Svenska kyrkan respekterar påven Bendikt som biskop av Rom och en
Herrens tjänare. Men vi står inte på något sätt under påvens auktoritet. Men vi
delar förstås hans grundläggande budskap. Du skall älska din nästa som dig
själv.
Om vi människor inte har kärlek, om vi biter och sliter, så blir världen ond,
människor blir lidande och hoppet smälter samman som glaciärisarna av jordens
3
feber. Därför är mitt ärende idag kärleken. Mitt ärende är Guds kärlek. Mitt
ärende är vår kärlek, både till Gud och vår kärlek till varandra. För utan kärleken
så går vi under. ”Is God a three-letter word for love? I love a four-letter word for
God?” Svaren på båda frågorna är självklara. Gud och kärlek är samma sak,
kärlek och Gud är samma sak. När vi talar om Gud talar vi om kärlek, när vi
talar om kärlek talar vi om Gud.
Innan Jesus skulle lämna sina vänner för att dö och uppstå ber han en bön. Vi
brukar kalla den Jesu översteprästerliga förbön. Vi läste delar av den som
evangelium idag. Jesus säger: ”Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen, utan
att du skall bevara dem för det onda.” Vi kristna skall inte försöka leva i något
slags reservat bara för fromma. Vår uppgift som kristna är att leva mitt i världen,
den som har feber. Vår uppgift som kristna är att leva mitt i den värld där barn
försvinner och hittas mördade på öde grusvägar. Jesus ber bara att vi skall
bevaras för det onda. Men Jesus vill ha oss mitt i världen, mitt i stormen, inte i
reservat för fromma själar som söker ro.
När jag ser mig omkring i världen, så ser jag faktiskt många människor som
också tummar på de där orden Gud och kärlek. Idag kommer mängder med
människor att fira mässa med påven på Yankee Stadium i New York. Och vi, vi
är samlade här i Kista kyrka, för att också fira mässa och dela orden om Gud och
kärlek med varandra. Jag är inte ensam om att vilja väl. Jag står inte ensam med
ryggen mot dammluckor bakom vilka ondskan är beredd att dränka mig. Det
finns andra som också vill hjälpa till. Vi får räcka händerna till varandra, ta nya
tag, försöka orka ett litet stycke av vägen till. Gud och kärlek. Kärlek och Gud.
Och så får vi ta spjärn mot den musik som först spelades på skumma bordeller
och lönnkrogar i USA. Duke Ellingtons musik. Den blev med tiden stor konst.
Arrangerades av Eric Ericsson och sjöngs i vackra svenska kyrkor, långt borta
från amerikanska ginklubbar och prostituerade kan det tyckas. Men genom
denna musik slår rytmerna tydligt från de färgade amerikaner som nynnade på
en blues för att stå ut med förtrycket. Denna rytm förenades med baptistkyrkans
psalmer om himmelens härlighet. Vi hörde den i Martin Luther Kings vision: ”I
have a dream!” Vi lyssnar till den idag i Kista kyrka. Musiken som ger hopp,
musiken som talar om kärlek och om Gud, musiken som får oss att stå ut ett litet
tag till. God is a three-letter word for love!
