Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
AnonymousEn social rörelse utan organisation?
En etnometodologisk undersökning om en av den moderna tidens mest unika sociala rörelser
Andreas Lasses
Kandidatuppsats
Sociologi:Kandidatkurs
SOCK01
Lunds Universitet
Handledare: Magnus Ring
1
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
Abstract
Anonymous är en modern social rörelse vars främsta engagemang är att bibehålla ett fritt
informationsflöde på internet, samt hålla det fritt från censur. De uppfattar inte sig själva som
en social rörelse, men i analysen redögör jag för varför de, åtminstone ur ett sociologiskt
perspektiv, bör definieras som en sådan. Anonymous har gjort sig kända internationellt främst
genom Distributed Denial of Service-attacker på fleratalet hemsidor, som de anser motverkar
deras mål. En egenskap som sticker ut hos Anonymous är att de själva påstår att de är
anarkistiska och helt fria från en inbördes hierarki.Syftet med denna uppsats är att belysa de
organisatoriska aspekterna hos en internationell modern social rörelse som enligt eget
uttalande är anarkistisk. Jag använder mig i denna uppsats utav en etnometodologisk
forskningsansats. Större delen av datainsamlingen sker genom observation på ett chatrum som
Anonymous befinner sig i. Jag kompletterar även observationerna med semistrukturerade
intervjuer.I analysen försöker jag kritiskt ifrågasätta utsagan om att Anonymous är helt
anarkistisk. Det står klart att de använder sig av metoder som är, i nuläget, okonventionella
för att organisera sig inför operationer. Jag använder mig av teorier som rör sociala rörelser
och nya sociala rörelser för att försöka klargöra och sprida ljus över varför jag anser att
Anonymous bör definieras som en social rörelse. Resultaten i studien som jag har genomfört
visar att det är svårt att backa upp ett påstående om att man som organisation är helt ledarlös.
Detta för att någon kliver fram och tar på sig en roll som har som uppgift att styra de andra för
att sammanstråla och mötas vid ett gemensamt intresse. Jag är, efter denna studie fortfarande
kritisk till den ledarlösa aspekten av Anonymous, men erkänner också det faktum att
Anonymous är relativt ung som rörelse, och att det kräver tid att utvecklas färdigt och hitta en
typ av organisation som fungerar för dem.
2
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
Innehållsförteckning
1.0 Inledning................................................................................................5
1.1 Bakgrund...............................................................................................5
1.2 Anonymous historia och uppväxt........................................................6
1.2.1 Operation Chanology...........................................................................8
1.3 Syfte och problemformulering.............................................................8
1.4 Förtydligande av forskningsfrågor.....................................................9
1.4 Avgränsning och relevans..................................................................10
2.0. Metod..................................................................................................10
2.1 Etnometodologisk forskningsansats..................................................10
2.2 Datainsamling......................................................................................11
2.2.1 Observationer.....................................................................................12
2.2.2 Intervjuer............................................................................................13
2.3 Kritik av metod...................................................................................13
2.3.1 Begränsningar....................................................................................13
2.3.2 Etiska aspekter i datainsamlingen......................................................14
3
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
3.0 Teori.....................................................................................................15
3.1 Sociala rörelser....................................................................................15
3.2 Nya sociala rörelser............................................................................16
3.3 Resursmobiliseringsteori....................................................................17
3.4 Den informationsteknologiska revolutionen och nätverkssamhället......17
4.0 Analys...................................................................................................18
4.1 Analys, del I.........................................................................................19
4.1.1 Anonymous som en (ny) social rörelse..............................................19
4.1.2 Anonymous utifrån resursmobiliseringsteorin...................................20
4.2 Analys, del II.......................................................................................21
4.2.1 Anonymous som en ledarlös och anarkistisk organisation................21
4.2.2 Splittringar i Anonymous intressen...................................................23
5.0 Sammanfattning och diskussion........................................................25
6.0 Referenslista........................................................................................28
4
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
1.0 Inledning
Denna uppsats handlar om de organisatoriska aspekterna av ”hacktivist”-rörelsen
Anonymous, som under de senaste åren gjort sig kända genom nätattacker på bland annat
diverse regeringsorgan. Desäger sig stå för ett fritt informationsflöde på internet. En av
Anonymous mer unika egenskaper är att de, enligt sin egen utsago, inte har något ledarskap
eller någon hierarkisk organisation.
1.1 Bakgrund
Utgångspunkten för denna uppsats är att Anonymous är en social rörelse som förespråkar ett
internet med fritt informationsflöde. Deras mest uppmärksammade metod för protest är
Distributed Denial of Service, eller DDoS attacker, en typ av attack som jag redogör för
längre fram i uppsatsen. De är också involverade i fysiska demonstrationer som till exempel
Operation Chanology, vilket jag också klargör för längre fram i uppsatsen. Själva kallar de sig
för ”internets frihetskämpar” och ”internets sista boss” (en referens till tv- och datorspel där
den sista bossen oftast är det sista och svåraste hindret eller den främsta antagonisten att
överkomma innan man har klarat hela spelet). Motståndare till rörelsen kallar dem för
nätterrorister som bara vill skapa kaos för skojs skull(Schmidt 2012).
Internet är ett globalt nätverk som sedan mitten av 90-talet kommit att spela en stor roll i varje
människas vardagsliv. Under den korta tiden som internet har utvecklats till att bli en stor del
av många människors vardag tycks sociala koder för rätt och fel inte ha överförts ifrån det
verkliga livet.Det har blivit en slags frizon för information att flöda fritt och obehindrat över
hela världen. Det är denna frihet som Anonymous förespråkar. Anonymous uppfattar att
denna frihet nu är hotad av bl.a företag och regeringsstyrda organ och byråervilka har som
mål att censurera och kontrollera information som finns på internet. Ett av dessa
regeringsorgan är ITU, eller ”The International Telecommunication Union”. Under en
konferens 2012 föreslog ITU att man skulle låta FN upprätta ett regelverk för trafik- och
informationsflöde på internet. Detta förslag mötte starkt motstånd av bland annat Anonymous
och Google. Enligt Google var detta förslag ett ”hot mot det fria och öppna internet.” (Google
attacks Un’s internet2012)
Att internet är så pass nytt och har tagit en så pass stor plats i människors vardag innebär
också att man måste börja titta på hur man möjligen kan demonstrera och protestera inom
detta nya fält som till synes är helt regellöst. Internet har också gett upphov till helt nya
former av media- och kommunikationsmöjligher. Här tänker jag främst på hemsidor som
Twitter, YouTube, Facebook och bloggar. Dessa sidor är några exempel på möjligheten att
5
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
kommunicera med individer från hela världen på bråkdelen av en sekund. När
kommunikationsmedlen förändras så förändras även det sociala livet (Macionis&Plummer
2011:764). Manuel Castells sade redan 1996 när han skrev sina böcker om informationsåldern
och nätverkssamhället att ”den potentiella integrationen i samma system av text, bilder och
ljud som interagerar från många håll, i vald tid (real eller fördröjd) inom ett globalt nätverk
med enkelt och billigt tillträde, förändrar faktiskt kommunikationens karaktär fundamentalt.”
(Castells 1999:334). När man nu, under det andra decenniet av 2000-talet har detta system av
bild, ljud och text i ett integrerat system, går det knappast överskatta vilken effekt det har fått
på kommunikationen. Utvecklingen av informationsteknologin det senaste decenniet har gett
upphov till en helt ny kultur och ett informationsflöde vars bredd aldrig tidigare skådats.
Men hur gör då denna rörelse, som vid första anblick är helt anarkistisk och ledarlös för att
organisera sig inför en operation av proportioner som Operation Chanology? Det finns ingen i
rörelsen som styr eller organiserar kollektivets handlingar. Detta trots att den befinner sig i en
av de mest moderna, mest specialiserade och mest individualiserade delarna av dagens
samhälle.
1.2 Anonymous historia och uppväxt
Anonymous är en löst sammansatt grupp människor som enligt de själva kämpar mot censur
och förtryck, främst på internet, men även vid fysiska demonstrationer (Knappenberger 2012).
De har funnits aktivt sedan 2003 och finns spridda över hela världen. Värt att notera om denna
grupp är att de, som namnet på rörelsen föreslår, är helt anonyma, även för varandra. De
förlitar sig helt och hållet på att medlemmarna agerar individuellt på ett sätt som gynnar den
kollektiva visionen om ett gemensamt mål. Under fysiska demonstrationer kan medlemmar av
Anonymous igenkännas på Guy Fawkes-masker som de täcker för ansiktet med. Det vill säga
sådana masker som protagonisten i filmen ”V för Vendetta” använder. Denna trend startade
under en operation de genomförde som de kallade för ”Operation Chanology”.
I en text där de beskriver hur man gör för att bli medlem i Anonymous skriver de att
Anonymous varken är en rörelse, organisation eller klubb (Savage 2011).De har heller ingen
fast ideologi att följa. Man är med i Anonymous om man vill vara med. För att komma i
kontakt med andra medlemmar, eller ”anons” uppmanar de en att använda sig av sociala
medier. På frågan ”Vad är rätt sak att göra?” svarar de att det är endast individen själv som
kan bestämma vad som är rätt för denne själv. ”Gör vad du själv tror är rätt”(Savage 2011).
6
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
Anonymous växte fram på ett bildforum som heter ”4chan”. På detta forum lägger man upp
en kommentar och man postar också en bild till den kommentaren, därefter startas en
forumtråd där användare kan svara på andra användares bilder och kommentarer med egna
bilder och kommentarer. Man får som användare självvälja om man vill göra det under ett
alias eller om man vill vara anonym. Om man väljer att vara anonym blir man kallad
”Anonymous”.
4chan är uppbyggt i olika delar eller ”boards” med olika teman. Några av dessa teman är
musik, hälsa, litteratur och t.o.m origami. Det finns ett board som kallas för ”the /b/ board”
eller ”random”, som i grunden är ett board utan tema. På /b/ får man lägga upp vad man vill
utan restriktioner. Det finns inga regler för vad som får eller inte får läggas upp. Enligt en
användare är ”hälften av alla poster på /b/ specifikt till för att få folk att inte vilja komma
tillbaka dit” (Knappenberger 2012). På /b/ har användare en väldigt hög tolerans mot varandra
och etik och moral tycks inte finnas här. Det är med stor sannolikhet ur denna frihet att säga
och visa vad man vill, helt utan censur som den politiska rörelsen som kommit att kännas som
”Anonymous” har uppkommit.
En användare säger att ”/b/ är vad man får när man låter folk uttrycka sig själv utan några som
helst restriktioner över huvudtaget. Det är summan av mänsklig fantasi” (Knappenberger
2012).
I slutet av 2006 bestämde sig en sluten grupp 4chan-användare för att ”trolla” det tidiga
sociala nätverket habbo. Att ”trolla” innebär att man medvetet försöker provocera andra
användare till en känslomässig reaktion(Campbell 2001).Habbo är en mötesplats där
användare kan skapa en karaktär, eller avatar, med vilken de kan gå runt i ett stort hotell där
det finns möjlighet att prata med och umgås med andra användare på samma nätverk. De
trollade Habbo genom att de alla gjorde avatarer som såg likadana ut (svarta män med afro
och svarta kostymer), varpå de gick runt i det tidigare nämnda hotellet och till exempel
formade svastikor med hjälp av sina egna avatarer. De ställde sig även runt en pool för att
blockera denna och sade ”Pool’s closed due to AIDS”. Detta på grund av att en nöjespark i
Alabama hade nekat en två-åring tillträde till en pool, för att denne var smittad med
HIV(Couple: HIV 2 year old... 2007). Detta var enligt en av de medverkande första gången
som de insåg vilken makt de hade om de organiserade sig som en grupp (Knappenberger
2012). Det skulle dröja fram till januari 2008 innan de kom att uppfattas internationellt som
en rörelse. Det var då Operation Chanology trädde i kraft.
7
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
1.2.1 Operation Chanology
I Januari 2008 släpptes en video där skådespelaren Tom Cruise förespråkade scientologi på ett
väldigt passionerat sätt som, för många utomstående, uppfattades humoristiskt.Videon började
cirkulera hemsidor på internet. När detta skedde valde scientologkyrkan att dra tillbaka videon
och hotade att stämma hemsidor som inte tog bort den. Som respons till detta organiserade sig
användarna på 4chan och ringde till ”dianetics hotline”, ett telefonnummer man kan ringa och
prata om dianetik, som är den trosföreställning som utövas av scientologer. Dessa
telefonsamtal till dianetics hotline gjordes av Anonymous för att överbelasta linjen. De
uppmanade användare att ladda ned och använda ett program som kallas för ”LOIC” och står
för Low Orbit Ion Cannon (Johnsson 2010).LOIC är en mjukvara utvecklad för att göra DDoS
attacker. DDoS står för ”Distributed Denial of Service”. Denna typ av attack innebär kortfattat
att man överbelastar en hemsida. Man anger en hemsida i LOIC, och sedan besöker datorn i
vilken LOIC är installerat den utpekade hemsidan om och om igen, upp till flera 100.000
gånger per dag. Om tillräckligt många gör detta så får det till följd att hemsidan blir
överbelastad och onåbar under tiden attackerna sker. Det går att jämföra med att en samling
individer ställer sig utanför ingången till ett hus och blockerar andra från att komma in. I detta
skede skapades också den video som kom att omvandla Anonymous från en samling
internetanvändare till en kultur (AnonymousOfficial24 2011). Videon är en slags
krigsförklaring emot scientologin. I en annan video uppmanade de alla i städer med
scientologkyrkor att vid ett visst datum och vid en viss tidpunkt ansluta sig till Anonymous
för att protestera utanför dessa byggnader jorden runt. Demonstranter uppmanades att täcka
för sitt ansikte, för att omöjliggöra individuella negativa efterföljder av demonstrationen. Guy
Fawkes blev den gemensamma masken för att dölja sin identitet på grund av att användare
redan kände igen masken och hade utvecklat skämt kring masken som till exempel ”Epic Fail
Guy” (Epic Fail Guy, 2009). En streckgubbe som bär Guy Fawkes-masken och alltid
misslyckas med vad han än ger sig an. Uppslutningen till denna protest blev stor jorden runt
och Anonymous hade gjort sig ett namn.
1.3 Syfte och problemformulering
Anonymous själva är tydliga med att berätta att de är ledarlösa och anarkistiska
(Knappenberger 2012). Som utomstående framstår det också så vid en första anblick. Syftet
med denna uppsats är att få en förståelse för hur en av den informationsteknologiska ålderns
mest moderna och utstående rörelser gör för att organisera sig.
8
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
Målet med problemformuleringen är att klargöra de frågeställningar jag har angående
Anonymous. Sedan kommer jag kritiskt granska och argumentera för mina resultat (Reinecker
& Jörgensen 2004:96). För att få ett möjligt svar på det jag tidigare beskrivit blir min ledande
frågeställning fokuserad kring Anonymous organisatoriska aspekter.
-
Fråga 1: Kan vi förstå Anonymous som en social rörelse?
-
Fråga 2: Hur organiserar de sig inför protester/demonstrationer/attacker? Vilka
exempel på metoder kan vi se?
-
Fråga 3: Hur kan vi förstå det breda individuella engagemanget kring frågor i
Anonymous?
-
Fråga 4: Hur kan vi förstå ledarstrukturen i Anonymous givet avsaknaden av tydlig
ledare?
1.4 Förtydligande av forskningsfrågorFråga 1:Trots att de själva inte vill förstås som en
social rörelse så agerar de i många situationer som en sådan. Därför finner jag det relevant att
analysera och jämföra Anonymus med befintliga teorier om sociala rörelser för att utveckla
om de, ur ett sociologiskt perspektiv, kan uppfattas som en rörelse eller inte.
Fråga 2: Frågan inriktar sig på det praktiska tillvägagångssättet för Anonymous att organisera
sig som en kollektiv kraft att påverka. Jag anser att denna fråga är relevant baserat på bristen
av ledarskap.Den är ett försök att förstå hur de rent konkret går till väga för att, som grupp, bli
samspelta inför en operation och hur de ser på aspekten att representera ett kollektiv men
samtidigt i stor utsträckning agera individuellt.
Fråga 3: Denna fråga belyser det faktum att Anonymous inte har en konkret agenda eller
konkret ideologi och hur enskilda individer uppfattar Anonymous. Varje individuell medlem
får själv sätta upp riktlinjer för vad Anonymous är och vad de tycker att Anonymous står för.
Detta leder med största sannolikhet till splittringar inom rörelsen. Men hur påverkar detta
faktum andra individers uppfattning om Anonymous?
Fråga 4: Målet med denna fråga är att kritiskt analysera de svar jag får av informanter för att
se om de uppfattar någon form av ledarskap i en rörelse som är noga med att påpeka att den
inte finns där. För att kunna svara på denna fråga har jag i teori-delen av uppsatsen en
definition av ledarskap. Jag jämför sedan denna definition med mina informanters uttalanden
om rörelsen för att se på möjligt svar.
1.5 Avgränsning och relevansVärt att notera är att jag, om det nu har skett en sådan stor
spridning av hur individer tolkar Anonymous som rörelse, inte har möjlighet att belysa alla
9
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
delar utav den. Under min forskning kommer de individer jag stöter på bara representera en
liten del av den rörelse som är Anonymous. Jag har därför valt att inte fokusera på mina
informanters individuella engagemang i särskilda operationer under mina intervjuer, utan
snarare påderas synvinkel på Anonymous som helhet.Detta för att göra datainsamlingen så
smal och lättolkad som möjligt. Oavsett vilka förutfattade meningar och fördomar man har
om Anonymous och deras metoder för att göra sig hörda så kan ingen förneka deras snabba
framväxt. Från att ha varit en samlad grupp individer på ett bildforum till att ha blivit en
världsomfattande grupp av ”hacktivister”. De har under väldigt kort tid gjort sig både erkända
och ökända inom ett område som tar allt större del av varje människas vardag.
2.0 MetodMålet med metodsektionen är att ge läsaren en generell överblick av hur jag har
närmat mig forskningsfrågan. Jag kommer beskriva hur jag samlat in- och analyserat data följt
av en del där jag kritiskt diskuterar mitt metodval och dess för- och nackdelar.
2.1 Etnometodologisk forskningsansatsJag har valt att närma mig min forskningsfråga med
en etnometodologisk ansats. Detta på grund av att Anonymous som grupp är väldigt
hemlighetsfull. Jag insåg ganska snart att om jag skulle få tag på data inför denna uppsats så
var jag tvungen att komma nära inpå mina informanter. Den etnometodologiska
forskningsansatsen och fältobservationer kom därför bli ett naturligt val av metod. Den
etnometodologiska forskningsmetoden är inriktad på människors vardagliga handlingar och
agerande för att skapa och reproducera social ordning (Gustavsson 2011:178).
Etnometodologin studerar människors vardagliga affärer och deras egna redogörelser för
detta. Detta fokus på vardagligt handlande kräver att jag själv tar del av mina informanters
vardag för att få en grundläggande empirisk förståelse av hur de uppfattar sin värld.
Etnometodologen menar att alla människor har en slags vardagskunskap eller common sense
och att användningen av det vardagliga språket förutsätter att den underförstådda meningen i
ett uttalande alltid blir tydligt för de inblandade. Varje persons uttalande är helt
kontextberoende. Istället för att lyssna och titta på vad som händer, försöker etnometodologen
förstå vad som egentligen menas med en handling eller ett uttalande (Neuman 2000:347).
Garfinkel menar att man genom reflexivt arbete mellan medlemmar skapar och förutsätter en
”ömsesidighet i mening och avsikter” (Gustavsson 2011:184). Alltså att en person i ett
uttalande förutsätter att dess lyssnare kan, med hjälp av reflexivitet, förstå vad denne menar
och vilka bakgrundernaoch förväntningarna med ett givet uttalande är (Engdahl&Larsson
2006:109). Med detta menas den del av social interaktion som ofta tas för givet, de
underliggande meningarna i ett uttalande. Om jag berättar för någon att jag nyligen köpt nya
10
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
skosnören, så tar jag för givet att personen som jag interagerar med förstår att jag hade
åtminstone en sko med trasigt skosnöre, och således behövde nya. Det jag egentligen säger är
alltså ”Ett skosnöre på en av mina skor gick sönder vid ett tidigare tillfälle, så jag gick till en
skoaffär och köpte nya skosnören” (Engdahl&Larsson 2006:108). Likaså, om jag blir bjuden
på en studentfest så vet jag, med hjälp av min kulturella kunskap att jag blir bjuden på en
informell fest med andra studenter där man med största sannolikhet kommer dricka alkohol
(Neuman 2000:347). För att kunna hitta dessa underliggande meningar som medlemmarna av
Anonymous tar för givet i sina sociala interaktioner, förutsätter det att jag själv kan använda
språket på samma sätt som dem. Mina informanters vardag måste också bli min vardag och
jag måste själv skapa och reproducera handlingar som bygger upp denna upplevda verklighet
själv.
Likt symbolisk interaktionism anser etnometodlogin att mening skapas genom social
interaktion. En essentiell skillnad är dock att när den symboliska interaktionismen fokuserar
på vilka tolkningar som görs i en given interaktion, så tittar etnometodologin på hur mening
och tolkning produceras, uppmärksammas och återskapas genom en interaktion (Dennis
2011). Etnometodologin likväl som den symboliska interaktionismen ser teoriskapande som
något som ska ske med en forskares involvering i en pågående social process. Teoribildning
ska alltså ske ”på fältet” och ses inte som ett resultat av ”skrivbordsjobb” (Hughes&Månsson
1988:67).
Etnometodologin väljer att se den sociala interaktionen som någonting som ständigt förnyar
och ifrågasätter sig själv, på så sätt skapar de medverkande aktörerna sociala strukturer genom
sina interaktioner. Det är alltså de medverkande aktörerna i en given social situation som
påverkar hur de sociala strukturerna skapas och reproduceras och utvecklas.
2.2 Datainsamling
Robert Kozinets menar att för att vetenskapen ska kunna hålla jämna steg med den allt mer
digitaliserade sociala världen måste den tidigare uppdateras (Kozinets 2011:9). Med detta i
åtanke myntade han begreppet netnografi. Han definierar det som följer:
”Netnografi är deltagande-observerande forskning som bygger på fältarbete på nätet. Den använder datorstödda
kommunikationer som en källa till data för att nå en etnografisk förståelse och representation av ett kulturellt
eller kollektivt fenomen.” (Kozinets 2011:89)
Jag har inför och under denna uppsats befunnit mig i ett chatrum på internet i ett program som
heter mIRC. Det är ett chatprogram där man går med i öppna chatkanaler där alla kan skriva
11
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
med varandra. Man kan här även välja att starta en privat chat-session med individuella
användare. Det är i detta chatrum jag har hittat mina informanter. Att etablera en personlig
kontakt eller ett personligt förhållande och lära mig om mina informanters vardag har varit en
grundläggande och central roll i min datainsamling. Kozinets säger också vidare att
interaktioner på internet följer många grundläggande regler som även gäller för
sammankomster offline. Men anonymiteten och tillgängligheten skapar unika möjligheter till
en ”särpräglad interaktionsstil.” (Kozinets 2011:42). Jag har under datainsamlingen spenderat
ca 200-250 timmar i denna chatkanal där jag både tagit en roll som aktiv användare som varit
med i diskussioner, men även roller som passiv observatör i andras diskussioner.
Jag har förutom observationerna kompletterat min datainsamling med intervjuer.
2.2.1 Observationer
Observation är en av de mest grundläggande metoder för att få en beskrivning av det som
händer just nu (Kylen 2004:95). Min observation har, som tidigare nämnts, fortskridit under
november och december månad 2012, samt januari 2013 i ett chatrum i programmet mIRC.
Jag ser denna metod för datainsamling som stommen i den data jag använt mig av inför denna
uppsats. Observationerna har gett mig en förståelse för hur mina informanter upplever,
registrerar och reproducerar sin vardag och den kultur som de är en del av.Jag kan med min
erfarenhet som utomstående observatör se händelsen med egna ögon och försöka förstå
samband med vissa beteenden (Kylén 2004:96). Jag har under mina observationer fokuserat
kring interaktioner som på något sätt kan förklara mina frågeställningar. Mina förutfattade
meningar inför observationerna är dels att det uppkommit och fortsätter bildas sprittringar i
medlemmars intressen i takt med att de växer som rörelse, och att detta beror på att de har en
så pass löst sammanfattad byråkratisk stadga. Ytterligare en förutfattad mening jag har inför
mina observationer är att medlemmarna inte gärna talar öppet om de organisatoriska
aspekterna av rörelsen.
2.2.2 Intervjuer
”Djupintervjuer gör det möjligt för netnografen att vidga sin förståelse av det som de
observerar på nätet.” (Kozinets 2011:71). Jag har till denna uppsats genomfört tre
semistrukturerade intervjuer. Frågorna jag ställde kommer jag klargöra för nedan. Mina frågor
12
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
är främst fokuserade på hur mina informanter upplever Anonymous organisatoriska aspekter
och hur de ser på rörelsen som en rörelse.
Jag lade upp mina frågor enligt en trattmodell i mina intervjuer (Kylén 2004:31). Jag började
med öppna frågor där min informant fick berätta fritt om sin upplevelse, sitt engagemang i
Anonymous och hur de kom i kontakt med rörelsen. Därefter ställde jag mer preciserade
frågor, som till exempel hur de konkret går tillväga inför en operation eller en attack. Här var
det dock viktigt att jag inte ställde allt för personliga frågor då det riskerade att skrämma mina
informanter från att svara sanningsenligt på frågorna. Detta eftersom de vill vara anonyma av
rättsliga och ideologiska skäl. I steget efter det ställde jag kontrollfrågor för att
förhoppningsvis öka preciseringen och säkerställa att jag inte fått motstridiga svar.
Detta är så klart bara en mall för hur mina intervjuer kom att se ut, och är inte nödvändigtvis
någonting jag höll mig till som om det vore skrivet i sten igenom hela intervjuerna. Om det
krävdes att jag avvek från denna mall för att få tillräckligt med empiri så gjorde jag det.
När jag i analysen refererar till mina informanter så gör jag det efter nummer i kronologisk
ordning efter vid vilken tid jag intervjuade denne. Min första informant blir således
”Informant #1” och min andra informant blir ”Informant #2” etc.
2.3 Kritik av metod
2.3.1 Begränsningar
Det faktum att jag, som tidigare nämnt, använder mig av ett etnometodologiskt
forskningsparadigm begränsar också resultatet jag får som sådant. Eftersom jag tillbringar så
mycket tid i och med Anonymous så kommer denna studie oundvikligen vara formad av mina
antaganden och fördomar om rörelsen. Då jag inte har kunnat hitta någon tidigare forskning
rörande just detta fenomen, så finns det inte tillräckligt med empiri för att göra mina slutsatser
mer än spekulativa i dagsläget.
Jag erkänner också risken för intervjuar- och informants partiskhet som kan tänkas infinna sig
i min kvalitativa metod för datainsamling, då denna presenterar problem för subjektivitet och
vinkling.
Eftersom Anonymous inte har någon officiell hemsida för information eller någon officiell
talesman så är det en omöjlighet att hitta någon förstahandskälla. De källor jag hittar som rör
Anonymous är källor som är skriven av en, eller en handfull människor, som jag är medveten
om inte kan svara för Anonymous i stort.
13
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
2.3.2 Etiska aspekter i datainsamlingen
Att jag spenderat tid i ett chatrum bland den rörelse jag ämnar forska om utan att de vet om
vilken roll jag haft går självklart att ifrågasätta. Detta är ett klassiskt etiskt problem i kvalitativ
forskning,relations- och representationsdilemmat (Ryen 2004:158). Att jag inte öppet
titulerade mig som en student på Lunds Universitet med syfte att skriva en uppsats om
Anonymous skapar ett etiskt dilemma. Självklart minskade de etiska krav som ställs på mig
som forskare av det faktum att alla individer i chatrummet var anonyma. Jag såg dock detta
som en nödvändighet då jag till en början vid frågan om mina tänkta informanter kunde ställa
upp på intervju, fick så många ”nej” att jag började undra om det verkligen gick att få tillgång
till fältet. I detta skede insåg jag att jag, för att kunna få tillgång till informanter, vartvungen
att förtjäna deras tillit. Jag började då ta för mig och chatta informellt med mina tänkta
informanter, och hoppade in i diskussioner de förde, allt under ett nickname, ett slags alias på
internet. Efter att dagligen ha visat upp mig och varit aktiv i detta chatrum skrev jag privat till
de som hade varit mest aktiva i kanalen och förklarade för de att jag skrev en vetenskaplig
uppsats om Anonymous. Jag fick fortfarande många nej, men de utfrågade hade inte alls
samma attityd eller inställning till att jag frågade. Detta tror jag sannolikt beror på att de
kände igen mitt namn och ”visste” vem jag var.
Vid forskning av denna typ är det också viktigt att hitta en balans i hur nära man kommer sina
informanter. Ryen säger att man måste hitta ”balansen mellan närhet utan att förlora novisens
möjligheter och distans utan att förlora tilliten” (Ryen 2004:160). Kommer jag för nära inpå
en tänkt informant kan det hindra mig från att se och fråga det jag tidigare tänkt, med risk för
att bryta tilliten jag byggt upp. Kommer jag inte tillräckligt nära min informant kommer jag
aldrig kunna se eller fråga det jag planerat, eftersom jag inte byggt upp någon tillit. Jag
försökte också vara noga med att se till att min frågeställning inte blev för personlig, då det
lätt kunde uppfattas som att jag försökte ta reda på vem denna personen var eller vad denne
hade gjort tidigare inom rörelsen. Jag fick därför ställa mer abstrakta frågor kring mina
informanters engagemang, som t.ex om de har varit med i en operation eller demonstration
tidigare, utan att fråga vilken det var. Om jag hade ställt frågor som kunde uppfattats som
personliga eller identifierande om min informant eller om rörelsen var risken stor att min
informant hade avbrutit intervjun. Detta påstående stärks av att antalet nekande till intervjuer
var långt högre än antalet som faktiskt gick med på intervju.
3.0 Teori
14
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
I denna del kommer jag bland annat att ta upp flera olika existerande teorier som används för
att förklara och belysa sociala rörelser. Målet med denna del av uppsatsen är att bygga upp en
bas och belysa relevant litteratur för att kunna ge ett reflekterande bidrag för fältet inom min
forskningsfråga. Jag anser att dessa böcker ger en generell inblick i- och överblick över det
tema min uppsats följer (Rienecker& Jörgensen 2004:135). Att belysa flera separata teorier
om sociala rörelser är av relevans för att mer träffsäkert kunna diskutera och argumentera för
Anonymous som en kontemporär social rörelse i det informationsteknologiska
samhället.Utöver dessa teorier om sociala rörelser så kommer jag också presentera Manuel
Castells teori om nätverkssamhället och den informationsteknologiska revolutionen.
3.1 Sociala rörelser
”A social movement is a collectivity acting with some continuity to promote or resist a change in the society or
organization of which it is a part. As a collectivity a movement is a group with indefinite and shifting
membership and with leadership whose position is determined more by informal response of the members than
by formal procedures for legitimating authority.” (Turner & Killian 1987:223)
Enligt det strukturfunktionalistiska perspektivet växer sociala rörelser fram ur sociala
spänningar som uppkommer ur samhällets ojämna utveckling, vilket i sin tur leder till ett
differentierat modernt samhälle (Eyerman 2005:17). Individer påverkas olika av samhällets
modernisering, och denna modernisering sker oftast utan att man som enskild individ har
möjlighet att påverka utvecklingen. Individer tvingas i denna utveckling att välja vilken sida
de vill stå på. Sociala rörelser är således någonting som uppstår som en reaktion eller motkraft
emot hur samhället utvecklas. Anhängare till sociala rörelser ser alltså en nödvändighet i att
rätta till en orättvisa (Johnston 2009:105). Centralt för alla sociala rörelser är strävan efter att
forma en kollektiv vilja.
Alan Touraine har utvecklat en teoretisk mall för att definiera en social rörelse efter tre
principer. Han kallar det för en social rörelses typologi och utgår ifrån: rörelsens identitet,
rörelsens motståndare och rörelsens samhälleliga mål (Castells 2000:85). För ett utomstående
exempel kan man identifiera miljörörelsen Greenpeace som internationalistiska ekokrigare,
vars motståndare är en otyglad global utveckling som inte värnar om planeten. Deras mål är
uthållig utveckling.
3.2 Nya sociala rörelser
Teorin om nya sociala rörelser (New Social Movements) hävdar att det sedan 60-talet och
uppkomsten av den moderna post-industriella ekonomin, trätt fram nya former av sociala
15
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
rörelser. Dessa kännetecknas av att deras mål inte främst är materialistiska utan inriktar sig
snarare på mänskliga rättigheter och identitetsfrågor (Macionis & Plummer 2012:565). En
teori för uppkomsten av denna nya våg av sociala rörelser är att ungdomen som på 60-talet
hade vuxit upp i den postindustriella moderna bekvämligheten också fick ett större behov. De
ville söka ”postmateriella” värderingar med inställningen att ”självförverkligande och mer
altruistiska mål är kopplad till livskvalitet” (Eyerman 2005:25).
Charles Tilly skriver i sin bok Social Movements 1768-2004 att en kombination av tre
tillvägagångssätt kännetecknar de nya sociala rörelserna. Dessa är: Att de utvecklar
kampanjer och organiserar sig för att ställa kollektiva krav på en utpekad motståndare. Att de
använder sig av flera olika politiska handlingar, som till exempel demonstrationer, möten och
skapande av grupper med särskilda ändamål. Till sist kännetecknas de också i att de
presenterar sig själva som goda människor med en rättfärdig värdegrund (Macionis&Plummer
2011:563).
I sin bok New Social Movements: Changing boundaries of the Political (1985, refererad i
Johnston, 2009),noterar Claus Offe att nya sociala rörelser försöker göra politik av det civila
samhällets institutioner. Han menar att detta skulle få till följd att man utvecklar ett samhälle
som inte är, i samma grad beroende av kontroll, regulationer och ingripanden (Johnston,
2009:255).Viktigt för sociala rörelser är också att hitta- och bygga upp en plats, eller scen, där
de medverkande kan samlas för att bygga upp en kollektiv identitet samt konstruera och
implementera de normer som ligger till grund för deras motauktoritära värderingar (Johnston,
2009:272). Denna plats bör vara så anonym och svårhittad som möjligt för utomstående och
bör utspelas i någon del av samhället där det är acceptabelt och ”säkert” att vara annorlunda.
Enligt Castells är vapen en viktig del av rörelser som till exempel Zapatisterna och den
amerikanska millisen. Inte som ett sätt att utöva våld utan som ett tecken på frihet och som ett
verktyg för att väcka mediernas uppmärksamhet (Castells 2000: 120). Dessa rörelser använder
sina mediafärdigheter som ett verktyg för deras kamp och använder vapen som ett verktyg för
att skapa händelser som är värda att rapportera. Anonymous använder sig främst av fri media
som till exempel sociala medier på internet för att få fram sitt budskap till andra, och deras
vapen i fråga blir således deras nätattacker som ett verktyg för att skapa en röst att lyssna på
över huvud taget. Så hur ska man då uppfatta Anonymous och vad de står för? Hur ska man
definiera Anonymous agenda? Någonting som, enligt Castells, är väldigt viktigt för alla i
samhället är att konstruera en identitet. Detta gäller även för sociala rörelser. För att kunna
16
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
förstå en social rörelse så måste man göra det i termer efter hur de själva uttrycker att de är.
Den praktik de utför är deras egen definition av sig själva (Castells 2000:84-85).
3.3 Resursmobiliseringsteori
Enligt Zald och McCarthys resursmobiliseringsteori definieras en rörelses framgång efter hur
effektivt resurserna – alltså människor, material och idéer – används, bl.a för att mobilisera
stöd för rörelsen i fråga (Eyerman 2005:28-29). Det viktigaste för sociala rörelser är att
komma åt resurser och att mobilisera medlemmarna för att uppnå det slutgiltiga målet. Enligt
denna teori är personligt initiativ ett nyckelbegrepp för termen ”resurser”, som innefattar land,
arbete, kapital, auktoritet, social status och personligt initiativ (Eyerman 2005:29). Denna
teori och dess syn på resurser faller in på hur Anonymous arbetar på ett bra sätt. Det är en
rörelse som till stor del arbetar för personligt initiativ, där individen är en del av kollektivet.
Resursmobiliseringsteorin säger vidare att individer som går med i en social rörelse alltid gör
riskbedömningar där man beräknar möjlig vinst i varje handling. Eftersom proteströrelser
nästan alltid innebär en risk, torde det rationella övervägandet betyda att många aktörer inom
en social rörelse vill lämna över ansvaret till andra, för att minimera riskerna för sig själv som
personlig individ. Detta övervinns dock med hjälp av kraften i solidariteten i sociala rörelser,
och används därför för att förklara varför dessa rationella, kalkylerande individer väljer att gå
med i riskfyllda rörelser (Eyerman 2005:30-31).
3.4 Den informationsteknologiska revolutionen och nätverkssamhället
Jag definierar informationsteknologi likt Castells som mikroelektronik, datorer,
telekommunikationer/etermedier och optoelektronik (Castells 1999:41-42). Den mest centrala
delen av den informationsteknologiska revolutionen för denna uppsats är tekniken för
behandling och förmedling av information i.e i första hand internet. Teknologin och det
digitaliserade samhället har sedan 80-talet kommit att påverka alla delar av människors liv.
De viktigaste sociala strukturerna i dagens samhälle organiseras samtliga av elektroniska
informationsnätverk. Alla typer av sociala nätverk hanterar information med hjälp av
mikroeletronisk teknologi.
Ur denna modernisering har uppkommit vad Castells kallar för ”nätvärkssamhället”. Med det
syftar han på ett samhälle baserat på datorer och informationsteknologi. Han ser också fem
utmärkande drag för detta nya samhälle. Dessa fem karaktäristika är att information är den
råvara man agerar baserat på. Allt och alla är beroende av den nya teknologin. Flexibilitet,
samhället är öppet för snabba förändringar. Olika typer av teknik sammanlöper. T.ex kan en
dator hantera foton och ljud, som tidigare varit helt olika typer av teknologi. Logiken i nätverk
17
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
förändras helt. Nätverket kan införas materiellt i alla typer av processer med hjälp av den nya
informationstekniken. (Macionis & Plummer 2011:201). Den viktigaste delen att förstå i det
nya nätverkssamhället är att alla typer av ny teknik, alltså mikroelektronik, optoelektronik,
telekommunikationer och dylikt, har flätats ihop till en konvergerad informationsteknik, som
har lett till ett helt nytt rum av informationsflöde. Detta nya flödesrum spelar en central roll i
Castells försök att förklara nätverkssamhället. Samhället är uppbyggt av flöden. Flöden av
kapital, flöden av information, flöden av teknik, flöden av symboler och ljud etc (Castells
1999:415). Flödesrummet blir således den organisation i vilken alla andra flöden fortsätter att
flöda. Utan detta konstanta flöde av information fram och tillbaka vore nätverkssamhället
omöjligt, och det är med hjälp av den teknik som den informationsteknologiska tidsåldern
givit oss som vi har haft möjlighet att utnyttja detta flödesrum i den utsträckning som vi har
kunnat.
Denna nya teknologi har gett upphov till en kultur som kallas för hackarkultur. I sin rapport
om ”Free And Open-Source Software” definierar Carl-Göran Heidegren en hackare efter Eric
S. Raymonds bok The Hacker Jargon File som en datoranvändare som finner ett nöje i att
utforska, utveckla och förbättra datorprogram (Heidegren 2006:12). Vidare nämns också sex
olika personliga motiv för att hacka. Dessa är: Att utveckla något som man själv har
användning för, eller att lösa sina egna problem. Att göra sig ett namn, eller skaffa ett rykte.
Att identifiera sig med en grupp med gemensamma fiender. Att vinna erkännande.
Ideologiska motiv, samt att bara göra det ”för skojs skull” (Heidegren 2006:42-44).
4.0 Analys och resultat
Analys- och resultatdelen är till för att redovisa svaren på frågorna jag preciserat och
presenterat i de tidigare avsnitten (Nyberg 2000:112).
Jag ämnar dela upp min analys i två delar. I den första delen är mitt mål att klargöra för varför
och hur Anonymous kan förstås som en social rörelse i det moderna, globaliserade samhället.
Jag kommer göra detta genom att titta på och analysera Anonymous efter dem teorier om
sociala rörelser som jag presenterat i teori-avsnittet. Att jag i denna del belyser Anonymous ur
olika teoretiska perspektiv som inte nödvändigtvis går ihop alla gånger, är för att ytterligare
stärka förståelsen förAnonymous som en social rörelse.
I den andra delen ämnar jag ta upp de organisatoriska aspekterna av rörelsen. I denna del
ämnar jag även ta upp den fjärde frågan i frågeställningen,alltså frågan som rör ledarskap.
4.1. Analys, del I
18
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
4.1.1 Anonymous som en (ny) social rörelse
Anonymous mål är ett frittinformationsflöde utan censur. Detta mål innefattar indirekt
mänskliga rättigheter i form av bl.a yttrandefrihet. Enligt Charles Tillys tidigare nämnda
kännetecken för nya sociala rörelser så uppfyller de alla dessa. De har:
-
Utvecklat kampanjer, i form av bland annat ”Operation Chanology” och ”Operation
Titstorm”(Leyden 2010). Kampanjer i vilka de är tydliga med vad de kräver och
vem/vilka de kräver det av.
-
De möts på daglig basis i chatrum på internet, är med på fysiska demonstrationer och
sluts samman i temporära grupper för att uppfylla specifika ändamål i en given
situation. Det är också dessa chatrum, samt sociala medier som fungerar som scener,
eller platser där de träffas för att bygga upp sin kollektiva identitet.
-
De målar upp sig själva som en grupp som, med rättfärdig värdegrund, vill befria
internet från ”ondskefulla” företag som, enligt Anonymous, är ute efter att
monopolisera- och tjäna pengar på informationsflödet på internet.
Om man skulle definiera Anonymous enligt Touraines tre principer för en social rörelses
typologi skulle det kunna se ut så här:
-
De har en identitet som nätaktivister, eller ”hacktivister”,
-
Deras motståndare är byråkratiseringen av- och censureringen av internet.
-
Deras samhälleliga mål är ett fritt informationsflöde på internet.
Som jag nämnde tidigare använder sig militanta motsamhälleliga sociala rörelser av vapen för
att skapa händelser som är värda att rapportera i media (Castells 2000:120). Castells använder
sig av bl.a de mexikanska Zapatisterna och den japanska rörelsen Aum Shinrikyo för att
exemplifiera denna metod. Anonymous använder sig av dagens sociala medier som YouTube,
Twitter och Facebook för att nå ut till andra internetanvändare. Det är inte helt olikt hur man
har gjort tidigare. Man använder sig av den teknik som finns tillgänglig vid tiden då man
behöver den. Anonymous kunskaper inom hacking är det som skapar nyheter, och de moderna
sociala medierna är det effektivaste sättet att få ut sitt ord. År 2013 finns det större möjligheter
för enskilda individer att få ut sitt ord än det gjorde för bara 10-15 år sedan. Utvecklingen av
informationsteknologin har öppnat helt nya dörrar för den globala kommunikationen. Vem
som helst kan skapa ett konto på dessa tidigare nämnda hemsidor och direkt lägga upp
filmklipp, skriva meddelanden och starta diskussioner med andra användare över hela
världen.
4.1.2 Anonymous utifrån resursmobiliseringsteorin
19
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
Tittar man på Anonymous som en social rörelse utifrån den tidigare nämnda
resursmobiliseringsteorin är det praktiskt taget en självklarhet att Anonymous har blivit så
pass framgångsrika som de är. Som jag nämnde tidigare definieras en rörelses framgång i stort
efter hur effektiva de är på att mobilisera sina resurser. Anonymous är främst aktiva på
internet, vilket innebär att de kan mobilisera sina resurser över hela världen på bråkdelen av
en sekund. De chatrummen där jag har spenderat tid hyser individer ifrån alla tidszoner i
världen. Många av de har kunskap i hacking och programmering, och de som inte har det får
hjälp av de som har det. Allt detta sker i realtid med hjälp av internet.
Vad som än mer talar för Anonymous enligt resursmobiliseringsteorin är det faktum att de
uppmanar sina medlemmar att handla fritt efter dennes egna uppfattning om vad som behöver
göras. Detta i samband med att de finns utspridda över hela världen leder till att de kan vara
aktiva var som helst, när som helst, helt utan några tidsramar. Alla medlemmar i Anonymous
får göra praktiskt taget vad de vill, när de vill, och alla agerar under namnet Anonymous.
Vidare går resursmobiliseringsteorin också in på riskerna med att gå med i en social rörelse
som agerar emot den etablerade stadgan. Den påstår att rationella, kalkylerande människor går
med i sådana rörelser därför att de anser sig starka inom en rörelses interna solidaritet. Här
kommer även namnet ”Anonymous” på spel. Namnet syftar på anonymitet vilket för många
innebär en trygghet i de riskfyllda protestaktioner som medlemskapet faktiskt innebär. I de
chatrum på mIRC som jag varit i lär de antingen ut- eller länkar vidare till guider för hur man
gör för att vara fullkomligt anonym och ospårbar på internet. Något som för med sig att
medlemskapet i Anonymous känns tryggare än andra rörelser där anonymitet inte är av
samma prioritet.
4.2 Analys, del II
4.2.1 Anonymous som en ledarlös och anarkistisk organisation
Att säga att Anonymous är helt ledarlösa är ett väldigt högtflygande påstående. En institution
av denna sort bör kräva någon form av ledarskap för att kunna utvecklas och struktureras.
Eftersom Anonymous påstår sig vara ledarlösa och anarkistiska uppkommer här en
problematisering i mitt syfte och min frågeställning.Jag definierar ledarskap efter Northouse:
20
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
Ledarskap är en process i vilken en individ influerar en grupp individer att uppnå ett
gemensamt mål (Gustavsson 2013). Någon måste ha föreslagit starten av, t. ex Operation
Chanology ifrån början. Är inte denne person då en ledare, eller åtminstone en ledargestalt?
En idé för en operation måste börja någonstans och någon måste vara den som sätter bollen i
rullning. Någon, eller några, måste också stått bakom skapandet av videon som var ett
meddelande till scientologin. Dessa bör, enligt Northouses’ definition klassas som någon typ
av ledare.
Det är svårt att förstå hur en så pass stor rörelse i tiden kan fungera om de skulle stå helt utan
ledare. På frågan om hur man vet vad man ska göra och när man ska göra det svarade
Informant #2 att det finns officiella nyhetskällor för Anonymous, men poängterade direkt
efter att ”officiella” är ett relativt begrepp inom ämnet.
Mina observationer på mIRC har lärt mig att det finns kanaler för särskilda operationer, till
exempel Operation Israel och Operation Big Brother, som är operationer emot övervakning.
Dessa kanaler har i regel 30-70 besökare. I varje kanal kan en av kanalens grundare sätta en
”topic” som fungerar som en rubrik för kanalens alla besökare. I denna topic beskrivs ofta vad
en given operation vill att man ska göra för att uppnå målet, som till exempel DDoS attacker.
Där finns också länkar till operationens bakgrund och historia, och varför just den operationen
pågår. Ett exempel på detta är den topic som finns i kanalen ”#OpWestboro” som är en
operation emot Westboro Baptist Church som är kända för sina extrema ideologier, särskilt
den emot homosexualitet (Westboro Baptist Church u.å).
“Welcome to #OpWestboro || RAID README: http://piratepad.net/ep/pad/view/ro.c2ZbeYQYb0w/latest ||
Targets [godhatesfags.com - 199.59.163.38 - WebServer nginx - || NO DDoS for now. Strike time is 6PM EST
on 12/21 || Docs list- http://piratepad.net/gPU6VpozYo || Official Website: www.OpWestBoro.com || twitter@OpWbc”
Denna topic berättar vad som är aktuellt för stunden samt vad målet för attack är och denna
hemsidans IP-adress. Den länkar till ett textdokument med all nödvändig information för
denna särskilda operations raids, eller attacker. Den berättar också under vilken tid och vilket
datum man ”ska” attackera. Detta förefaller dock motstridigt, då de vid andra tillfällen
uppmanar medlemmar att göra det de själva tycker är rätt och när de själva tycker att det är
rätt. Även det faktum att operationen tycks ha en officiell hemsida är motstridigt enligt
tidigare uttalanden av mina informanter.
21
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
Detta är klart och tydligt ett av sätten som Anonymous använder sig av för att organisera sig.
Men då återstår frågan om inte kanalernas grundare i detta fall blir ledargestalter. Ytterligare
en detalj med dessa kanaler är uppslutningen. Anonymous fysiska demonstrationer har i
samtliga sammanhang hittills haft större omfattning än de mIRC-kanaler där Anonymous är
aktiva. Detta är alltså bara ett av många sätt i vilket Anonymous som social rörelse
organiserar sig inför en gemensam operation.
På frågan om hur den generella processen inför en operation ser ut svarade Informant #1 att
det i vissa fall finns de som utser sig själva som temporära ledare men att man själv väljer om
man vill vara delaktig eller ej. Detta brukar ske på forum som t.ex Facebook, Twitter och även
Youtube. Informanten hävdar också att alla talar jämställt inför alla andra. Då frågade jag
denne vidare hur man vet vem man ska lyssna på när alla får tala jämställt. Jag fick då svaret
att ”man märker ganska snabbt vem man ska lyssna på, men huvudregeln är att man som
individ håller med om punkten som framförs.” Detta svar tyder trots allt på att det finns en
inre hierarki. Den som kan mest och kan framföra det på bästa sätt får ändå en högre position
och mer lyssnare än den som inte är lika bra på det. Den som kan uttrycka sig ”bäst”, förutsatt
att man uttrycker sig faktaenligt, torde i detta fall vara den som får mest lyssnare inför en
operation. Med detta i åtanke förefaller det nästan självklart att det måste finnas vissa
medlemmar som är mer drivande eller mer framstående än andra, och således också någon
form av ledargestalter.
”personligen så låter jag script kiddzen ta hand om ddos attackerna, de som kan något
ytterligare gör lite mer avancerade attacker.”
”Script kiddzen” i detta sammanhang är en nedlåtande terminologi för de individer som står
bakom de DDoS attacker som fått mycket uppmärksamhet i media (Lemos 2000). Även detta
är ett citat ifrån Informant #1 som tyder på att det finns en rangordning i den inre kretsen. Min
informant vet om att denne kan mer än vissa andra, och anser därför att fördelningen av
enklare uppgifter bör gå till de som klarar av det medan informanten själv tar hand om mer
avancerade uppgifter. Informanten menar i detta utlåtande att det är enkla attacker som till och
med ett barn skulle klara av. Informanten menar ytterligare också att om man kan mer
avancerade metoder så bör man använda sig av de, för att det är, enligt dennes mening, bättre
än DDoS attackerna.
4.2.2Splittringar i Anonymous intressen
22
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
Den egna uppfattningen av vad Anonymous är och vad de står för kan leda till splittringar
inom gruppen. Informant #1 svarade konkret att Anonymous för denne är ”en grupp för folket
utan ledare mot förtryck och censur.” medan Informant #2 svarade väldigt abstrakt att
Anonymous är ett ”Utbyte av uppfattningar. Ett globalt nätverk av kollektiva idéer, vars mål
är att befria världen med hjälp av fri tillgång till information.” Den första informanten hade en
mer konkret syn på Anonymous som en social rörelse, medan den andre informanten ser det
mer som ett forum för utbyte av idéer. Värt att notera är också att informant #1 är aktiv inom
nätattacker och har god kunskap och erfarenhet av hacking, medan informant #2 inte har
någon kunskap inom detta fält. Informant #1 ser att attacker på hemsidor som denne gör är av
stor vikt för att få ut Anonymous budskap, medan informant #2 ser medlemskapet i rörelsen
som ett sätt att hålla sig uppdaterad på ”den globala uppfattningen av vårat nuvarande globala
sinnestilltstånd.” Dessa två informanter har ganska åtskiljande syn på vad Anonymous är och
vad som är viktigt för Anonymous att göra. Båda är dock lika mycket medlemmar i
Anonymous. Om man förutsätter att det är lika stor spridning mellan den stora massan av
medlemmar i Anonymous, leder detta onekligen till att rörelsen kan komma att splittras till
olika engagemang. Enligt min forskning är orsaken till detta den lösa strukturen i Anonymous
organisation. Ett exempel på detta fenomen är den, i skrivande stund, pågående ”Operation
Israel” (Crypt0nymous 2012) som engagerar sig i att få ut de Israeliska försvarstrupperna ur
Palestina. Vissa medlemmar av Anonymous ser denna operation som nödvändig, medan andra
delar av Anonymous tycker att denna aktion inte alls har med Anonymous agenda att göra.
Att man tagit sig vatten över huvudet. Huruvida denna splittring skapar problem inom
rörelsen eller om det är något som gynnar de, är något som framtiden får utvisa. ”Idéen om
Anonymous är i konstant utveckling” säger informant #2.
På frågan om hur de ser på Anonymous styrelsesätt eller brist på sådant så säger de båda att
avsaknaden av ledarskap är Anonymous största styrka och att ledarskap inte skulle göra
Anonymous något gott. Informant #2 svarade ”jag vill tro att jag förstår den kollektiva
uppfattningen av världen.” Om detta är generellt för alla Anonymous medlemmar skulle dock
denna splittring av intressen inte ske. Det är svårt att tro att alla medlemmar har samma
uppfattning av världen.
Alla jag har pratat med om Anonymous är eller har varit aktiva på 4chan. Detta forum har
med allra största sannolikhet hjälpt till att utveckla deras perspektiv och värderingar. Att
rörelsen sedan splittras till flera olika aktioner beror med stor sannolikhet på de perspektiv
och värderingar individer har utvecklat tidigare eller senare i sitt liv. Detta påstående, ihop
23
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
med denna modell förklarar således den stora splittringen som uppkommit inom Anonymous.
När vissa medlemmar vill använda sig av rörelsen för att skapa, vad de anser är, en bättre
värld och andra medlemmar inte vill erkänna att Anonymous är en social rörelse över huvud
taget, så beror detta på att alla medlemmar har sitt eget konstruerade perspektiv på vad
Anonymous är och vad det står för, samtidigt som det inte finns någon ledare som berättar för
de vad som är rätt och vad som är fel.
Efter skolskjutningen i Conneticut den 16e december 2012 (Barron 2012) debatterades det
mycket i amerikansk politik huruvida man borde förbjuda privatpersoner från att bära vapen.
Under denna period skedde det ett antal debatter i den chatkanal där jag gjort mina
observationer rörande denna föreslagna lagändring. Under en av dessa debatter frågade jag en
av medlemmarna om denne kunde förklara hur detta lagförslag rör Anonymous agenda.
Nedan följer vår diskussion
...
<Snufki> Phoxxy, how do you get the possible gun-ban to be relevant to the anon agenda?
<Phoxxy> Because it viloates the rights of the US people, which to my understanding is something
Anon is quite adamant at defending.
<Blaze> America isn't that free anymore.
<Phoxxy> It's getting less and less free by the day.
<Phoxxy> The longer people don't pay attention to the bills being passed the less and less free they
will be.
<Snufki> While that may be true, anons main field of interest is freedom of information
<Snufki> Guns dont hold that much information to them
<Phoxxy> When the government tries to take them away with diversion tactics it becomes an anon
releated issue correct?
<Phoxxy> Or in a way that doesn't require the people's votes on the matter.
<Phoxxy> Like a treaty with other countrys to ban our guns that we don't get a say on weither it is
signed or not.
<Snufki> So, it's more the legislative act of banning the guns, not the guns per say?
<Phoxxy> Yeah. Of course.
<Phoxxy> What did you think I meant? Lol
…
I denna konversation är jag användaren vid namn ”Snufki”. Den användare som jag mestadels
riktar min diskussion till är användaren vid namn ”Phoxxy”. Tidigare handlade denna
konversation till stor del om frågan i fall skolskjutningen var satt i rörelse av regeringen som
ett försök att stärka orsakerna till att förbjuda vapen. Deltagarna i diskussionen gjorde detta
antagande i tron om att regeringen vill förbjuda vapen för att kunna utöva en mer totalitär
makt emot sina invånare. Detta engagemang har mött mycket blandade åsikter hos
24
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
medlemmar i Anonymous just på grund av att det enligt vissa medlemmar inte rör
Anonymous agenda om ett fritt informatinsflöde. I slutet av denna dikussion frågar jag
Phoxxy en ledande fråga för att klargöra om jag har förstått denne rätt. Jag frågar om Phoxxy
tycker att det är den legislativa akten att förbjuda vapen som är ett hot mot det amerikanska
folket, och inte vapen i sig. Jag fick då svaret att det självklart var så. När jag frågade
informant #3 vad denne tyckte om detta förslag fick jag svaret ”That is not of any concern for
any anons. Personally I think there are better solutions then a ban”. Alltså syns det här en
tydlig splittring i medlemmars intressen och syn på Anonymous som rörelse. Både informant
#3 och Phoxxy, tycker att det är en dålig idé att förbjuda vapen. Skillnaden är dock att Phoxxy
tycker att det är av intresse för Anonymous, medan informant #3 tycker motsatsen. Båda
medlemmarna identifierar sig trots detta med rörelsen och som en del av denna.
5.0 Sammanfattning och diskussion
Som jag tidigare konstaterat är det lite väl högtflygande att påstå att Anonymous som rörelse
är helt ledarlösa, särskilt om man går efter den definition på ledarskap som en process där en
individ influerar flera individer. En eller flera individer måste nödvändigtvis alltid vara mer
drivande i en särskild fråga än andra. Det som förefaller vara unikt i fallet ”Anonymous” är att
de inte har något fast ledarskap. Enligt mina informanter och observationer talar alla i
Anonymous jämställt och vissa individer tar på sig rollen som ”temporär ledare” inför
särskilda attacker eller operationer. Med tanke på den splittring som har uppkommit i
Anonymous organisation, så torde detta betyda att det finns en stor skillnad i vad
medlemmarna anser Anonymous vara och vad Anonymous står för. Alla grenar av
Anonymous verksamhetsområden agerar dock på, i stort sett, samma sätt, med nätattacker av
olika slag. De möter också i stort sett samma motstånd, så de lär av- och hjälper varandra både
direkt och indirekt.
De medlemmar som jag har intervjuat har hittat dit från 4chan. Mycket utav den politiska
inkorrektheten och toleransen verkar ha överförts till Anonymous ifrån 4chan. Detta syns
tydligt i de chatkonversationer som förs på mIRC. Under den perioden då jag har observerat
diskussionerna på mIRC har inte mycket av diskussionerna varit kring Anonymous och dess
angelägenheter. Detta är en plats där människor med åtminstone ett gemensamt intresse möts
för att föra vardagliga diskussioner. Denna chatkanal går att jämföras med en slags
samlingslokal för medlemmar. När någon då och då ställer frågor som rör Anonymous som
social rörelse så är frontfigurerna i kanalen snabba på att hjälpa denne vidare till andra kanaler
25
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
som passar bättre för det givna ändamålet. Med detta sagt så betyder det självklart inte att det
inte alls förekommer konversationer som är av relevans för Anonymous i denna chatkanal.
Ett exempel på detta är denna konversation där en användare söker hjälp för att prata om idéer
med andra användare:
<kendle> were do i go to talk about ideas
<elChe> to jail
<%harleyquinn> firstly type /join #opnewblood
<%harleyquinn> secondly dont listen to elChe because he is colossal faggot
I denna conversation är “kendle” individen som söker finna hjälp med utvecklingen av idéer.
”elChe” är en ordinarie besökare av kanalen. Värt att notera är att ordinarie användare ofta ser
ner på individer som inte varit där lika länge som denne själv har varit. En slags erfarenhetsrangordning. ”harleyquinn” är en moderator i kanalen, vilket kännetecknas av tecknet framför
dennes smeknamn. Harleyquinn hjälper i detta läge kendle vidare till en kanal som heter
opnewblood (en kanal kännetecknas med att den inleds med tecknet ”#”), varpå denne också
försäkrar kendle om att inte lyssna på elChe för att han/hon bara försöker göra sig rolig på
kendles bekostnad, i.e ”trolla”. Detta är ett typiskt exempel på behandlandet av-, och
toleransen emot varandra som förekommer.
En annan unik egenskap med Anonymous som social rörelse är att de befinner sig i allra
största del på internet. Det är måhända inte den första formen av hacking eller ”hacktivism”
som ett sätt att protestera, men det är den första instansen av en social rörelse som använder
sig av datorhacking som huvudmetod för att protestera. Utvecklingen av
informationsteknologin har spelat en avgörande roll för dessa individer att göra detta, då
moderna sociala medier har gjort det enkelt för de att underrätta varandra och diskutera utan
fördröjning över hela världen. Det ter sig som att den moderna teknologin är ett krav och en
nödvändighet för att kunna bygga upp en rörelse som styrs som Anonymous.
Anonymous har utvecklats från en relativt liten samling individer på ett bildforum som
trollade hemsidor för att ha kul, till att bli en världsomfattande social rörelse med makt nog att
ge påtryckningar på regeringar. Allt detta på mindre än ett decennium. Med denna utveckling
och denna splittring som pågår i rörelsen i nuläget i åtanke, samt det faktum att idéen med
Anonymous fortfarande i allra högsta grad är under utveckling återstår det att se vad resultatet
av Anonymous flytande och rörliga agenda kommer bli. Det är i dagsläget för tidigt att säga
om Anonymous är protagonister eller antagonister på internet men ingen kan förneka den
26
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
påverkan de har i vårat sätt att använda- och se på informationen som finns på internet, en
plats i samhället som tar allt större del av vårat vardagsliv. Att göra ytterligare forskning i
detta område i framtiden, när Anonymous utvecklats ännu mer och med stor sannolikhet
förfinat sin organisation, är därför i allra högsta grad rekommenderat.
Referenser
27
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
AnonymousOfficial24, (2011). Message to scientology. Hämtad 2 december 2012, från
http://www.youtube.com/watch?v=Kd8oTZPlx6U
Barron, J. (2012). Nation reels after gunman massacres 20 children at school in
Conneticut.Hämtad 18 december 2012, från
http://www.nytimes.com/2012/12/15/nyregion/shooting-reported-at-connecticut-elementaryschool.html?pagewanted=all&_r=0
Campbell, T. (2001). Internet Trolls. Hämtad 14 november, 2012, från
http://web.archive.org/web/20011026130853/http://members.aol.com/intwg/trolls.htm
Castells, M. (2000). Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Bd 2, Identitetens
makt. Göteborg: Daidalos.
Castells, M. (1999). Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Bd 1,
Nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos.Couple: HIV 2 year old barred from pool,
(2007). Hämtad 19 november, 2012, från
http://abcnews.go.com/GMA/story?id=3356281&page=1#.UeUmoY1M-7F
Crypt0nymous, 2012. Anonymous - #Operation Israel. Hämtad 17 november 2012, från
http://www.youtube.com/watch?v=O6t9Kr2wWzE
Dennis, A. (2011). Symbolic interactionism and ethnomethodology. Hämtad 15 december
2012, från http://www.academia.edu/2010101/Symbolic_interactionism_and_ethnomethodology
Eyerman, R. & Jamison, A. (2005). Sociala rörelser i en ny tid. Lund: Studentlitteratur.
Epic Fail Guy, (2009). Hämtad 11 november 2012, från
http://knowyourmeme.com/memes/epic-fail-guy
Google attacks UN’s internet treaty conference, (2012). Hämtad 12 november, 2012, från
http://www.bbc.co.uk/news/technology-20429625
Gustavsson, B. (2013). Ledarskap, Vad är det egentligen? Hämtad 18 februari 2013, från
http://blogg.hrsverige.nu/2013/02/07/ledarskap/
Gustavsson, K. (2011). Det vardagliga och det vetenskapliga: om sociologins begrepp. (2.
uppl.) Malmö: Tractatus.
Johnston, H. (2009). Culture, Social Movements and Protest. MPG Books, Cornwall
28
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
Johnson, J. (2010). What is LOIC? Hämtad 7 november, 2012, från
http://gizmodo.com/5709630/what-is-loic
Knappenberger, B (Författare & Regissör) (2012), We Are Legion: The Story of The
Hacktivists [Film]
Kozinets, R. (2011). Netnograf. Malmö: Studentlitteratur.
Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier
utbildning.
Lemos, R. (2000) Script Kiddies: the net’s cybergangs. Hämtad 5 januari, 2013, från
http://www.zdnet.com/script-kiddies-the-nets-cybergangs-3002080125/
Leyden, J. (2010). Aussie anti-censor attacks strafe gov websites. Hämtad 21 december, 2012,
från http://www.theregister.co.uk/2010/02/11/oz_anti_censorship_ddos_latest/
Macionis, J.J. & Plummer, K. (2011). Sociology: a global introduction. (5th ed.) Harlow:
Prentice Hall.
Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och
Internet. (4., [bearb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2004). Att skriva en bra uppsats. (1:2. uppl.)
Lund:Wallin & Dalholm Boktryckeri
Savage, A (2011). Anonymous – A tale in 10 videos. Hämtad 16 juli, 2013, från
http://www.wired.com/threatlevel/2011/11/anonymous-a-tale-in-10-videos/
Schmidt, M. (2012) F.B.I Director warns congress about terrorist hacking. Hämtad 16 juli,
2013, från http://www.nytimes.com/2012/03/08/us/fbi-director-warns-about-terroristhacking.html?_r=1&
Strömquist, S. (2006). Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av
examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. (4. uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren..
Turner, R.H. & Killian, L.M., Collective Behavior, New Jersey: Prentice Hall
29
Lunds Universit
Kandidatuppsats, VT 2014
Andreas Lasses
Westboro Baptist Church, (u.å). Hämtad 4 januari 2013, från
http://archive.adl.org/learn/ext_us/WBC/default.asp?LEARN_Cat=Extremism&LEARN_SubCat=Extre
mism_in_America&xpicked=3&item=WBC
30
