PRESENTATIONSTEKNIK
BÄTTRE PRESENTATIONER, DEL 2:
Vår bedrövliga talarkultur
Andra avsnittet i artikelserien Bättre Presentationer är
en dyster lägesbeskrivning med en hoppfull avslutning.
När PowerPoint blev populärt under 1990-talet ledde det
till att den globala presentationskulturen förändrades.
Talarkonsten, som förfinats ända sedan antiken, fick stå
tillbaka för ett oengagerat rabblande till plotter och punktlistor. Så har det varit i två decennier – men läget håller
trots allt på att förbättras.
Av Olle bergman
[email protected]
Olle Bergman är civilingenjören som varit forskare, redaktörs­assistent på
Nationalencyklopedin,
utbildare och informatör
på ett läkemedelsföretag
och dessutom jobbat på
reklambyrå. Nu är han
författare samt fri­lansande
utbildare och skribent.
6
NR 2/2013
Kommunicera 2-13.indd 6
Det stönas och stånkas över oengagerade talare
och oläsliga föreläsarbilder, det pustas och suckas
över brist på glöd och avsaknad av lättfattliga
budskap. Samma visa inom näringsliv, förvaltning och akademi: alla verkar vara överens om att
det hålls alldeles för många dåliga presentationer
inom yrkeslivet idag.
Det största mysteriet är att så många spelar
med i den presentationskultur som de avskyr.
Varför är det inte fler som gör talarrevolution
och skanderar »Upp till kamp mot punktlistorna!« eller »Cliparten är död, leve fotot i helbildsformat!«? Något svar har jag inte, men jag
förundras över det varje vecka. Som jag ser det
finns det fyra centrala problem:
Huvudproblem 1:
PPT-bilderna används som anteckningar
Det ojämförligt största problemet idag är att
föreläsningsbilderna alltför ofta utgör ett stöd för
talarens minne, snarare än ett stöd för åhörarnas
förståelse. Alla har vi genomlidit presentationer
där talaren står och läser innantill med huvudet
www.magkom.se
bortvänt från oss åhörare. Själv har jag börjat
betrakta detta förfarande som en förolämpning, och jag får bita mig i tungan för att inte
utbrista »Om du bara kommit hit för att läsa
högt för oss hade du kunnat skicka bilderna via
mejl istället. Det hade sparat både din och vår
tid!«
Att det blir så här beror på följande formel:
ORO + TIDSBRIST + POWERPOINT
=> ALLDELES FÖR MÅNGA TR ÅKIGA
PUNKTLISTOR
En talare som under ängslan och stress skapar
sina föreläsningsbilder direkt i PowerPoint kvällen före presentationen kommer att få fram något
som mest liknar ett talarmanus i storbildsformat.
Ängslan säger:
– Stoppa in allt jag ska säga!
Tidsbristen säger :
– Det finns ingen tid för att rensa eller göra
om!
PowerPoint säger:
– Gör en punktlista till … och en till … och
en till …!
Det som talaren sedan visar för åhörarna utgör
snarare ett oförädlat planeringsmaterial än en
färdig presentation.
Ännu värre blir det i de organisationer där
PowerPoint har blivit en de-facto-standard för
internkomunikation. Det finns miljardföretag i
det här landet där medarbetarna inte längre utväxlar information i form av sammanhängande texter.
Istället skickar de kopior på den senaste presentationen, fullproppad med svårlästa punklistor,
myllrande tabeller och snåriga diagram.
kommunicera
2013-08-02 14.53
Punktlistor
används som
föreläsaranteckningar
PPT-bilderna är
plottriga och
svårtolkade
Bildserien
saknar
struktur
!
Informationsflödet är för
stort
Talaren är
oengagerad
Talaren har
ingen kontakt
med åhörarna
Åhörarna har
tankarna på
annat
Åhörarna
ger inte
återkoppling
Huvudproblem 2:
Informationsflödet är för stort
De allra flesta talare vräker på med alldeles för
mycket information. Mest kritiska är de ögonblick då talaren visar en komplex PPT-bild, full
med både text och grafik, och sedan bara fortsätter sin framställning utan att ta paus. Åhörarna
hamnar då i en situation där de måste välja mellan att antingen lyssna på talaren eller att tolka
innehållet i PPT-bilden. Resultatet blir att de
varken uppfattar det ena eller det andra.
(Som vi ska se i kommande avsnitt av denna
serie är den vinnande kombinationen naturligtvis
»verbalt budskap + visuellt budskap«.)
Huvudproblem 3:
Huvudbudskapen drunknar bland detaljerna
Många talare går upp på podiet utan att ha
bestämt sig för vad åhörarna ska lägga på minnet
och agera utifrån. Istället sätter de igång med att
berätta om stort och smått som hör ihop med
dagens ämne. Till sin hjälp har de en godtyckligt
sammansatt PPT-presentation där det är svårt att
urskilja en röd tråd. Åhörarna bjuds på en oprioriterad och strukturlös samling av viktigt och
oviktigt. Inte konstigt att de går därifrån med
känslan »Varför skulle jag lyssna på det där?«
Huvudproblem 4:
Glöd och publikkontakt saknas
En engagerad talare med ett leende ansikte, ögon
som söker kontakt och ett vitalt kroppsspråk kan
få vilken publik som helst att lyssna. Det gäller
oavsett om ämnet är sopsortering, bilbesiktning
eller momsregler. Motsatsen gäller naturligtkommunicera
Kommunicera 2-13.indd 7
Talaren ägnar för
mycket tid åt
detaljer
Framställningen
saknar
huvudbudskap
vis också: en talare som inte visar känslor eller
entusiasm kan döda de mest fantastiska ämnen.
Det gäller inte minst om framställningen bygger
på dåliga PPT-bilder – ett fenomen benämnt
”Death by PowerPoint”.
I många fall handlar problemen inte om
bristande intresse för konsten att trollbinda en
publik, utan om ängslan och dåligt självförtroende. Den som kämpar med sin nervositet kan
ofta framstå som självupptagen och fjär.
Som avslutning måste jag dock konstatera att
utvecklingen går åt rätt håll. Intresset växer för
forum som TED1 och Pecha Kucha 2, där fantastiska talare utvecklar formerna för tredje årtusendets talarkonst. Många, framför allt yngre talare,
vågar säga nej till PPT-kulturen och prövar sig
fram med andra former av talarstöd. n
1 www.ted.com
Handplockade artiklar från magasinet Kommuniceras två föregångare Kunskapsbrevet och Populär Kommunikation
Av Olle Bergman, Peter Ström-Søeberg & Jan White
Layout av presentationer
Klyschor om PowerPoint
PowerPoint utan distraktioner
Foton istället för clip art
Punkteringsfria presentationer
PowerPoint-manifestet
Konsten att börja en presentation
Åtta steg på vägen till en bra presentation
Lögnen om kroppsspråket
Katastrofmanual för föredragshållare
Våra tidigare artiklar om
presentationsbilder och
presentationsteknik finns
samlade i ett särtrycks­
häfte. Se sid 15.
2 www.pecha-kucha.se
Reflektion: Bra publik gör en bra talare
Som yrkesföreläsare är jag väl medveten om
att min egen prestation avgörs av den respons
jag får. Visst kan jag hålla bra föreläsningar för
åhörare som sitter med stenansikten, men allra
bäst blir det när jag möts av leenden, intresserade
blickar, skratt och massor av frågor. Detta är
något för oss alla att hålla i minnet när vi lyssnar
på presentationer. Vi kan alla hjälpa en nervös
främling att känna sig uppskattad och välkommen genom att lyssna, nicka, le och skratta. Vi
kan alla ställa frågor som gör talaren stolt över
sin yrkeskunskap – ja, till och med säga rakt upp
och ner att vi uppskattar det vi lyssnar till.
www.magkom.se
Presentationsbilder och
presentationsteknik
Kommande artiklar
i serien Bättre
presentationer
Kommunikation före PC
Förberedelser, del 1:
den mänskliga faktorn
Förberedelser, del 2:
de tekniska och prak­
tiska faktorerna
Uppe på podiet
Vägen mot perfektion
NR 2/2013
7
2013-08-02 14.53
