Plan för arbete mot diskriminering och
kränkande behandling
Skolans namn
Planen gäller
Jollens Förskola, Lövånger
Från Nov 16 till Nov 17
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskolan
Ansvariga för planen
Alla Pedagoger
Inledning
Inledning
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller för alla verksamma inom
förskolans verksamhet och är till för att främja barns och vuxnas lika rättigheter samt åtgärder
för att långsiktigt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Arbetet ska vara kontinuerligt och vara en grund för verksamheten. Det innebär att arbeta med
en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och
beslutsprocess med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling.
Verksamheten ska arbeta utifrån Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567).
Lagens skydd mot diskriminering omfattar all utbildningsverksamhet. Lagtexten om kränkande
behandling är samlad i kapitel 6 i Skollagen.
Skollagen kap.1 § 4 säger ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och
elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska
samhället vilar på. Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom verksamheten skall främja aktning för
varje människas egenvärde samt respektera vår gemensamma miljö.” (Skollag 1:4)
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till lika behandling. Alla barn och vuxna i
förskolan ska ha samma rättigheter. Lagen ska motverka diskriminering utifrån
diskrimineringsgrunderna:
© draftit AB, Version
-
kön
könsidentitet/könsuttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
I Diskrimineringslagen finns krav på att verksamheten ska upprätta en Plan mot diskriminering
och kränkande behandling årligen. Förskolan skall upprätta en plan med en översikt över de
1(14)
åtgärder som behövs för att främja lika och grundläggande mänskliga rättigheter och
möjligheter för de barn och vuxna som deltar i verksamheten.
Det främjande arbetet syftar till att stärka respekten för allas lika värde och riktas mot alla utan
förekommen anledning. Det främjande arbetet handlar om att hitta och stärka positiva
förutsättningar för likabehandling. Dessa åtgärder redovisas i den årliga planen där det
beskrivs hur de påbörjas eller genomförs under det kommande verksamhetsåret.
Utöver detta ska planen vara en naturlig del i det vardagliga arbetet.
Planen ska också förebygga, minimera risken för och förhindra trakasserier med koppling till
olika diskrimineringsgrunder. Varje avdelning kartlägger risker och utifrån kartläggningen
planeras förebyggande åtgärder.
Verksamheten i förskolan ska utformas i överensstämmelse med samhällets gemensamma
grundläggande demokratiska värderingar. Alla barn, medarbetare och vårdnadshavare på
förskolan ska ha kännedom om och aktivt verka och arbeta förebyggande utifrån planen.
Förskolan har en skyldighet, anmälningsplikt, att agera så snart någon medarbetare får
kännedom om att något barn eller någon medarbetare känner sig kränkt.
Planen arbetas fram av varje arbetslag inom förskolan utifrån en årsplanering. I Planen
redovisas möjligheter till delaktighet för barn, vårdnadshavare och personal. Barns möjlighet
att medverka vid upprättandet, uppföljning och utvärdering av planen anpassas efter deras
ålder och mognad. Vårdnadshavare har möjlighet att vara delaktiga genom inbjudningar till
föräldramöten, föräldraråd mm.
Förskolans målsättning är att ständigt utveckla, säkerställa rutiner för akuta insatser med
uppföljande åtgärder och dokumentation och förbättra det förebyggande arbetet mot
trakasserier och annan kränkande behandling. Dessa rutiner beskrivs i Planen. Arbetet med
Planen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet utvärderas kontinuerligt under
hela läsåret i arbetslagens reflektionspass.
Definitioner
Kränkande behandling
Kränkningar kan vara:
fysiska (slag, knuffar, negativa fysiska handlingar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykiska (utfrysning, grimaser, blickar, skratta nedlåtande, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, telefoner, lappar och fotografier, sms, mms, msn och
meddelanden på olika social medier)
Skolverket 2006, står det att gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot
principen om alla människors lika värde och att en viktig utgångspunkt är att den enskildes
upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar.
© draftit AB, Version
Inom verksamheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling.
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns/en elevs värdighet och som har en
koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Åtgärder vidtas för att förebygga
och förhindra att barn, elever och vuxna utsätts för kränkande behandling. Om någon inom
verksamheten får kännedom om att ett barn, elev eller vuxen anser sig blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten, utreder förskolechef efter att ha blivit
informerad i ärendets omständigheter och vidtar åtgärder som skäligen krävs för att förhindra
kränkningar i framtiden.
Diskriminering - direkt och indirekt
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn
2(14)
och det har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Diskriminering kan även ske genom förskolans
regler, verksamhet, undervisning, läroböcker etc. Diskriminering kan vara antingen direkt eller
indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt
koppling till exempelvis barnets kön eller etnicitet etc. Med indirekt diskriminering menas att
man diskriminerar genom att behandla alla lika. Det sker när förskolan tillämpar en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar
ett barn ur ett diskrimineringsperspektiv.
Kön
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och
förhindra trakasserier som har samband med kön. Sexuella trakasserier som har samband
med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet.
Det kan dock vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleålder. Vuxna
måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse.
Könsidentitet/könsuttryck
Könsidentitet/könsuttryck handlar om vilket kön man själv identifierar sig med och hur man
väljer att uttrycka det. Könsuttryck är en persons uttrycksmedel för ett visst kön, exempelvis
kläder, kroppsspråk, smink och frisyr. Transpersoner kan liksom alla andra också vara
heterosexuella, bisexuella eller homosexuella. Transpersoner är ett samlingsbegrepp för bland
annat transsexuella (de som vill eller har bytt kön), transvestiter (som inte vill byta kön) och
andra som överskrider normerna för hur man får uttrycka sitt kön.
Etnisk tillhörighet
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk
tillhörighet. Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.
Religion och annan trosuppfattning
Religionsfrihet är skyddad i såväl internationelle konventioner som i den svenska
grundlagstiftningen. Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på
grund av religion eller annan trosuppfattning. Enligt läroplanen ska alla vårdnadshavare kunna
lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån
för den ena eller den andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla
barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Vårdnadshavare har också
rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla
dessa rättigheter.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt
samband med eller vara jämförbara med religion.
© draftit AB, Version
Funktionshinder
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
funktionshinder/sjukdom. Dessa är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som
fanns vid födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningen av
funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot
ingen betydelse. Exempel på funktionshinder/sjukdom som kan märkas mer eller mindre i olika
situationer är allergier, dyslexi, hörsel- och synskador. Det kan också vara neuropsykiatriska
funktionshinder som till exempel ADHD eller Aspergers syndrom.
Sexuell läggning
De sexuella läggningar som finns är definierad enligt lag (HomaL,1993:133) är homosexualitet,
bisexualitet och transsexualitet, HBT. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets
3(14)
gemensamma värdegrund till barn som finns definierad enligt lag. Det inkluderar arbetet mot
homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en uppfattning
eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en
stark negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk
hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Ålder
Ingen diskriminering får ske utifrån en persons fysiska ålder.
Jämställdhet
Utöver de krav som beskrivs i barn- och elevskyddslagen har förskolan enligt läroplanen i
uppgift att arbeta med frågor som rör jämställdhet. Det jämställdhetspedagogiska arbetet är ett
viktigt bidrag till förskolan likabehandlingsarbete. Frågor som rör genus kan beskrivas som en
persons sociala kön.
Annan kränkande behandling och trakasseri
Med annan kränkande behandling menas en kränkning av ett barns värdighet, som saknar
koppling till en diskrimineringsgrund. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som
ett barn upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är
mobbning. Förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Trakasserier är en
behandling som kränker ett barns värdighet och har en koppling till någon av de skyddande
diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en
förälders sexuella läggning, funktionshinder etc.
© draftit AB, Version
Förskolechefs skyldighet och ansvar
Det är förskolechefens skyldighet att se till att barn, medarbetare och vårdnadshavare känner
till att alla former av kränkande behandling är förbjuden enligt lag. Det är förskolechefs
skyldighet att utreda omständigheter och vidta åtgärder i den utsträckning ett ärende kräver. Är
situationen akut vid t. ex hot, våld, förekomst av farliga föremål kan en polisanmälan och/ eller
en orosanmälan till socialtjänsten vara en åtgärd. Förskolechefs ansvarar för att
vårdnadshavare kontaktas omedelbart och att vårdnadshavarna kallas till skolan. I Lpfö98
uttrycks att förskolechef har ett särskilt ansvar för ”att upprätta och genomföra, följa upp och
utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av
diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland
barn och anställda”.
4(14)
Årsplanering av arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling
Planering arbete med plan mot diskriminering och kränkande behandling
Aug
Uppstartsdagar då arbetet med arbetsplanen startar.
Här börjar vi skriva ner våra främjande aktiviteter som vi alltid har i vår grundverksamhet. Vi
planerar också in om vi ska genomföra ytterligare främjande aktiviteter under året.
Vi planerar också hur vi ska göra barn och vårdnadshavare delaktiga i framtagandet av planen
tex kartläggningen, främjande och förebyggande.
Vi bestämmer vilken kartläggningsmetod vi ska använda oss av.
Främjande aktiviteter ska finnas till varje diskrimineringsgrund samt till kränkande behandling.
Sep
Fortsatt arbete utifrån ovan. Kartläggning kan börja.
Okt
Fortsatt arbete utifrån ovan. Kartläggning bör vara påbörjad.
Nov
Vi skriver klart planen med förebyggande aktiviteter utifrån vad vi sett i kartläggningen.
Vi väljer fokus och arbetar med få aktiviteter med en fördjupning istället för många olika.
Vi sätter mål för arbetat med Planen.
Vårdnadshavare får en möjlighet till delaktighet på skolrådet i november och efter det så
fastställs planen. Planen gäller fram till nästa november.
Nov-Maj
Vi arbetar med Planens mål och aktiviteter.
Maj-Juni
Utvärdering av de aktiviteter och mål som finns i Planen.
Elevernas delaktighet i utarbetandet av planen
Barnen fick vara med på intervjuer
Vårdnadshavarnas delaktighet i utarbetandet av planen
Föräldrarna fick på föräldramötet information om vårt arbete om planen om diskriminering och
kränkande behandling.
Personalens delaktighet i utarbetandet av planen
Intervjuer och Husmodellen
© draftit AB, Version
Främjande aktiviteter som redan finns på avdelningen.
Vi arbetar med att barnen ska få kunskap om hur man är en bra kompis
5(14)
Åtgärder för främjande av lika rättigheter
och möjligheter
De åtgärder som planeras ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Det
rekommenderas att även diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck
samt ålder beaktas.
Främjande arbete syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka
respekten för allas lika värde.
Främjande arbete omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Främjande arbete riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen
anledning.
Åtgärd nr
Vad ska göras?
När?
Vem är
ansvarig?
Kön
Barn integritet-stärka
deras personliga
integritet vid
toabesök
Dagligen
Arbetslaget November
Etnisk tillhörighet
Information till
vårdnadshavarna på
deras modersmål
Under
Arbetslaget Januari
höstterminen
2016
Religion eller någon
annan
trosuppfattning
Se till att alla barn
får mat efter sin
trosuppfattning
Dagligen
Arbetslaget November
Dagligen
Arbetslaget November
© draftit AB, Version
Funktionsnedsättning Dela in barn i mindre
grupper för att kunna
möta alla barns
behöv
När ska
uppföljning
ske?
Sexuell läggning
Läser/lånar böcker
September
med olika
familjekonstellationer
Arbetslaget Februari
Ålder
Ha en tillåtande
verksamhet där alla
får tillgång till all
material.
Arbetslaget December
Dagligen
6(14)
Könsöverskridande
identitet
Att möta och
reflektera barnen
tillsammans genom
att läsa böcker som
handlar om
könsöverskridande.
Dagligen
Arbetslaget December
Kränkande
behandling
Hur är man en bra
kompis?
Använda oss av
kompismaterialet
som finns på
förskolan
Dagligen
Arbetslaget
Kartläggning av risker utifrån
diskriminering och kränkande behandling.
Välj ut några som ni arbetar fördjupat med under det kommande året. Beskriv vilken
kartläggningsmetod ni använder. Kartläggningsmetod kan vara tex husmodellen,
observationer, intervjuer osv.
Kartläggningsmetoder
Husmodell (vid sammanlagt elva tillfällen) och barnintervjuer (alla barn vid ett tillfälle).
Områden som berörs i kartläggningen
X Kränkande behandling
X Kön
Könsidentitet och könsuttryck/könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Vi har intervjuat dem om deras trivsel på förskolan.
© draftit AB, Version
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Vi har använt husmodellen och gjort barnintervjuer. Samtlig personal har varit mycket aktiva.
7(14)
Resultat av kartläggning
Resultat husmodell: Överlag använder barnen alla rummen på förskolan. I kartläggningen utnyttjades
dock hallen sparsamt. Observationerna visade att pedagogerna främst är i köket och ateljén
Vid husmodellsobservationerna lekte flickor och pojkar oftast i samma rum. Vid några tillfällen var det
enbart pojkar som byggde i kvadratrummet och enbart flickor i ateljén.
Resultat barnintervjuer: Enligt barnintervjuerna känns det positivt för barnen att komma till Jollen. Alla
barn har uttryckt att de har vänner på förskolan. Fyra av flickorna uttryckte att de vill leka med andra
flickor. Fyra av pojkarna sade att de vill leka med andra pojkar. Fyra barn ville leka med både flickor och
pojkar.
MÅL
Mål med skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling är: Att inget barn ska
bli/känna sig kränkt på förskolan.
Åtgärder för att förebygga kränkande
behandling och diskriminering
© draftit AB, Version
De åtgärder som planeras ska syfta till att avvärja de risker som finns för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Utgå från kartläggningen
som gjorts.
Åtgärd nr
Vad ska göras?
När?
Vem är ansvarig?
När ska uppföljning ske?
1
Att vi som
pedagoger ska
genom en tydlig
ansvarsfördelning
bli ännu mer
näravarande i alla
rum.
Nu
Alla pedagoger
Varje månad
2
Prata med barnen
om hur man är en
bra kompis
Nu
Alla pedagoger
Varje månad
8(14)
3
4
Rutiner för akuta situationer
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
I förskolans arbetsplan finns dokument som reglerar uppföljning och utvärdering av
barngruppens trivsel och utveckling.
Genomgång av barngrupp varannan vecka
Observation av ansvarsbarn varje månad
Kompisintervjuer ca två gånger/läsår
Kartläggning av miljö- kontinuerligt, vid behov
Sociogram- två gånger/läsår
Använd avsett dokument för kontinuerlig uppföljning av mål Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Utvärdering/analys i slutet av varje termin
Utvärdering/analys i slutet av läsåret, vad ser vi för behov till kommande läsår?
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn trakasserar eller kränks av andra barn
När vuxen (personal, andra vuxna) upplever att ett/flera barn diskriminerar, trakasserar
eller kränker ett annat barn:
Direkt ingripande av personal
Prata med berörda barn
För anteckningar vid alla samtal, incidentrapport
Kontakta berörda föräldrar och dokumentera samtalet i barnakten
Informera och konsultera förskolechef
Kartlägg ärendet genom samtal med berörda parter
Vidta lämpliga åtgärder med incidentrapporten som grund
Följ upp händelsen inom 1-2 veckor och dokumentera de åtgärder som genomförts
Om problem trots tidigare ansträngningar inte lösts kontakta specialpedagog för
konsultation
Om problem ändå inte upphört kontakta socialtjänsten för konsultation för råd om att
göra anmälan till polis, socialtjänst etc.
© draftit AB, Version
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn trakasseras eller kränks av personal
När vuxen (personal, andra vuxna) upplever att en annan vuxen diskriminerar,
trakasserar eller kränker ett/flera barn:
Direkt ingripande av personal
9(14)
För anteckningar vid alla samtal, incidentrapport
Kontakta förskolechef som åtgärdar och följer upp ärendet med incidentrapporten
som grund. Dokumentering görs.
Kartlägg ärendet genom samtal med berörda parter
Pedagogens ska stå på barnets sida och göra den andra vuxna medveten om att
dennes beteende inte är acceptabelt
Vårdnadshavare informeras om händelsen
Om problemet inte upphör kontakta Hr för konsultation
Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxna trakasseras eller kränks av andra vuxna
När vuxna (personal, föräldrar) upplever att en annan vuxen diskriminerar, trakasserar
eller kränker en annan vuxen:
Direkt ingripande av kollega
För anteckningar vid alla samtal, incidentrapport
Informera förskolechef
Förskolechefen bokar tid med de berörda
Kartlägg ärendet genom samtal med berörda parter
Upprätta en incidentrapport om konkreta åtgärder
Uppföljningssamtal bokas
Om problemet kvarstår kontakta Hr för konsultation
Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxna trakasseras eller kränks av barn
När en vuxen upplever att ett/flera barn diskriminerar, trakasserar eller kränker en
vuxen:
© draftit AB, Version
Direkt ingripande av personal
Prata med berörda barn
För anteckningar vid alla samtal, incidentrapport
Informera förskolechefen
Förskolechefen bokar tid med de berörda
Förskolechef kontaktar vårdnadshavare vid behov
Kartlägg ärendet genom samtal med berörda parter
Upprätta en incidentrapport om konkreta åtgärder
Uppföljningssamtal bokas
Rutiner för uppföljning av åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling
Genomför ovanstående rutiner för att få slut på kränkningar och diskriminering.
Förskolechef ansvarar för att boka uppföljningssamtal med berörda parter. Under samtalet
dokumenteras lösningar på problemet. Om problemet kvarstår ansvarar förskolechef för att ta
vidare åtgärder tex kontakt med Hr, specialpedagog, ytterligare möten etc.
Specialpedagog gör tätare besök på avdelning där kränkningar upptäckts. Besöken
dokumenteras och specialpedagogen för kontinuerliga samtal med förskolechefen om hur allt
utvecklas på avdelning. Specialpedagog handleder personalen för att utveckla verksamheten
10(14)
så att kränkningar och diskriminering upphör.
Personalen har frågan som stående punkt på sina reflektionspass. De utvärderar vad som hänt
och planerar vad som behöver göras framåt. Under mötet dokumenterar personalen.
Rutiner för dokumentation av åtgärder och uppföljning
Incidenter dokumenteras i Incidentrapport som följer som bilaga i Planen.
Förskolan har dokumentationsprotokoll för reflektionspass där kontinuerlig dokumentation och
uppföljning sker.
Det finns också en barnjournal där personal kan föra anteckningar om händelser kring barnen.
Förskolechef ansvarar för dokumentation utifrån incidentrapporten vid uppföljning och
återkoppling. Dokumentationen förvaras hos förskolechef och sparas i systemet
LISA/ADATAO.
Förankring av planen
Förankring hos elever
Vi samtalar med barnen
Förankring hos vårdnadshavare
På Föräldramötet den 7 november och skolrådet den 8 november
Förankring hos förskolans personal
Pågående arbete
Utvärdering
Vid periodens slut ska planen utvärderas. Utvärderingen ska tillsammans med
kartläggningen ligga till grund för utarbetandet av nya mål, åtgärder och rutiner.
Utvärderingen ska också dokumenteras i nästa års plan.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
© draftit AB, Version
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Årets plan ska utvärderas senast
11(14)
© draftit AB, Version
INCIDENTRAPPORT, se nedan
12(14)
Deltagare på mötet:
Datum:
Händelse:
Inblandade:
© draftit AB, Version
Åtgärder/insatser: Ansvar:
Tidsplan:
Ansvar:
Uppföljning:
Ansvar:
13(14)
© draftit AB, Version
14(14)
