Några elever uttrycker att de trivs mindre bra i skolan.

Strömnäs skola och fritidshem
2015-2016
…….. med ljuset på barnen.
/w EPDw UKLTE1O
Innehållsförteckning
Grunduppgifter
2
Ansvariga för planen
Vår vision
Vårt mål
Förankring av planen
3
Utvärdering av fjolårets plan
4
Främjande insatser
7
Kartläggning
9
Förebyggande åtgärder
10
Rutiner för att utreda och åtgärda trakasserier
13
och kränkande behandling
Ansvar
15
Kontaktuppgifter
16
Definitioner enlig Diskrimineringsombudsmannen
17
Diskrimineringsgrunderna
18
Lagar och regler
20
Incidentraport
21
Månadens fråga
22
Trivselregler
23
Trivsel och trygghetsenkät
24
Intervjufrågor Strömnäs fritids
27
Litteratur
29
1
Grunduppgifter
Verksamhetsformen som omfattas av planen F-åk. 3 samt Fritidshem
Ansvariga för planen
Trygghetsteamet: Åsa Skarin, Ann-Sofie Lundqvist, Carina Engman
Rektor: Carina Stridsman - Fjellström
Planen gäller läsåret 2015/2016
Planen utvärderas 2016-06-15
Vår vision
Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår
kunskaper och färdigheter, förståelse för och ett
bestående avståndstagande från diskriminering,
trakasserier och kränkningar.
Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och
ömsesidig respekt präglar umgängestonen.
Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen
utsätts för diskriminering, trakasserier eller
kränkningar.
Vårt mål
All personal på skolan har samma ansvar och skyldighet att
ingripa när någon kränker, bär sig illa åt, tilltalar någon
otrevligt eller på annat sätt bryter mot våra Trivselregler. På
vår skola råder det nolltolerans mot trakasserier och
kränkande behandling.
2
Förankring av planen
Elevernas delaktighet
All personal uppmuntrar eleverna och ger dem möjlighet att medverka och
påverka i det förebyggande arbetet genom klassråd, elevråd, enkäter samt
skolans trygghetsvandring. På elevrådsträffarna finns alltid en stående punkt när
det gäller plan för likabehandling och mot kränkande behandling och en person
från trygghetsteamet finns med.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna ges möjlighet till delaktighet genom utvecklingssamtal,
föräldramöten och samrådsforum. Trygghetsteamet presenterar sig och planen på
förskoleklassens föräldramöte.
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling finns på hemsidan, för att
föräldrarna ska kunna komma med synpunkter. Vi uppmuntrar föräldrarna att
berätta för oss om de t ex får vetskap om någon elev blir utsatt. En eleverversion
av planen skall finnas tillgänglig för eleverna på respektive våningsplan på skolan.
Personalens delaktighet
All personal har varit delaktig i planen och dess innehåll. Trygghetsteamet
informerar och diskuterar nuläget av klimatet bland eleverna och med kollegiet
vid varje arbetsplatsträff.
3
Utvärdering av fjolårets plan 2014/2015
Fjolårets plan har utvärderats.
Utvärderingen av planen togs upp av trygghetsteamet vid en arbetsplatsträff.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Rektor och trygghetsteam.
Att vara annorlunda eller ha en annan åsikt
Vi har haft en schemalagd värdegrundslektion i veckan. Där har vi tränat på
kamratskap och att vi ska respektera varandra. ”Gyllene regeln ” har vi upphängd
på whiteboardtavlan. Det var ett förslag från våra elever. Vi påminner om att de
själva vill att det ska vara så.
Den fria leken i förskoleklass
Pedagogerna i förskoleklass har samtalat med eleverna och t.ex. visa ”Vara
vänner filmerna”.
Trivseln på skolan
Vid klassråd har vi samtalat med eleverna om hur de trivs och om det är något
speciellt som är angeläget att ta upp angående kompisar och förhållningssätt.
Tråkigt på skolan
De elever som uttryckt att det är tråkigt på skolan har. Där vi tillsammans med
vårdnadshavarna haft en kontinuerlig kontakt och kommit tillrätta med en del.
vårdnadshavarna har samtalat med eleven hemma. Vi har uppmärksammat att
en del säger att det är tråkigt när det i själva verket är svårt, detta ska vi ha i
åtanke under läsåret 2015/2016.
Svordomar och fula ord
Vi har påmint om att vi ska ha ett vårdat språk när vi hört någon använda
svordomar. De elever som ofta haft ett ovårdat språk, i samband med idrott eller
annan aktivitetet av tävlingskaraktär har vi samtalat med samt deras
vårdnadshavare vid behov.
Elever som retas och/säger elaka saker till andra elever
Vårt värdegrundaarbete har varit schemalagt. Detta har vi gjort på grund av att
några elever hade vissa svårigheter med det sociala samspelet. Om det varit
någon som retat eller blir retad på raster, lektioner eller andra tillfällen har vi
direkt tagit det med berörda elever. Klassläraren har tagit kontakt med förälder
vid behov. Vi har haft engagerade föräldrar som velat att deras barn ska vara
trevliga och visa respekt mot varandra.
Slagen eller tvingad att göra saker
Vi har varit mycket tydliga med våra elever att de ska säga nej, stopp och sluta
till kompisar de tycker gör otrevliga saker. Vi har sett att detta gett resultat och
eleverna själva har blivit förvånade att ett tydligt nej, oftast hjälper i en
uppkommen situation.
4
Slagit eller tvingat någon att göra saker
Även här har vi varit tydliga med att eleverna ska lära sig att säga nej, stopp och
sluta till kompisar som gör otrevliga saker. Även detta har visat sig ge ett positivt
resultat.
Trivsel i klasserna
Vi har haft dagliga samlingar där vi kontinuerligt samtalat om trivsel, eleverna
har varit snabba och tydliga med att tala om när något inte känns bra. Även i
klassråden har trivseln i klassen tagits upp.
Ibland har en enskild elev velat berätta om något som hänt på rasten, i klassen
eller något annat tillfälle, detta har vi uppmuntrat.
När vi haft samtal med elever har vi kommit överens om när vi ska följa upp det
vi tagit upp, till exempel i slutet av en skolvecka.
Någon i klassen som retas
Eleverna vet ofta teoretiskt hur de ska bete sig, men i praktiken kan en del ha
vissa svårigheter. Därför har vi medvetet gjort grupper så att alla elever ska
träna sig att vara med och samarbeta med alla. Det är ett förebyggande arbete.
Det har varit nyttigt för barnen att möta varandra i olika situationer istället för att
sortera in varandra i särskilda ”fack”.
Högljutt i klassrummet
Vi tycker att vi nått en lämplig ljudnivå i klassrummen.
Högljutt i matsalen
Vi har vid jämna mellanrum samtalat om situationen i matsalen. Vi har samlat
barnen innan maten, försökt få ner ljudnivån innan vi gått in i matsalen.
Vi har även pratat om deras eget ansvar för ljudnivån och trivseln i matsalen.
I hallarna
Vi har mött upp eleverna i hallen. Beroende på dagsform på eleverna har vi också
varit extra uppmärksamma på situationen i hallen.
I skogen
Belysning är uppsatt i skogen och fotbollsplanen.
Vi har varit ute på få raster med väl uppdelade områden så att vi haft uppsikt på
hela skolgården.
Toaletterna
Toaletterna har varit en ständigt uppkommande fråga på klassråden. Treorna har
tyck att toaletterna varit smutsiga, ibland har det varit kiss på golvet och på
toalettsitsen, det har även varit papper i taket och på lysknappar. Detta måste vi
arbeta vidare med under läsåret 2015/2016.
Omklädningsrummen
Det har alltid varit en pedagog med till omklädningsrummen och
idrottslektionerna.
5
Trygga på skolan
Vi har haft ett gott samarbete med föräldrarna. De har varit tacksamma när vi
hört av oss och de har stöttat sina barn i olika situationer.
Utvärderingen genomfördes 2015-06-15
6
Främjande insatser
Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde.
Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling. Arbetet riktas till alla elever och bedrivs kontinuerligt och utan
förekommen anledning.
Mål och uppföljning
Alla elever ska ha kännedom om vad som är kränkande behandling och vilka
diskrimineringsgrunderna är.
Kontinuerligt värdegrundsarbete
Pedagogerna har ansvar för att dagligen prata om hur eleverna upplever
rasterna, om elevernas sociala relationer och att vi alla är olika.
Pedagogerna tränar eleverna att våga säga nej och ta avstånd mot sådant som
känns fel.
Pedagogerna ska reagera och tillrättavisa kränkande språkbruk och visa på goda
exempel.
Pedagogerna kartlägger hur eleverna känner vid olika situationer i skolan genom
trygghetsvandring.
Upprätthålla vi-känslan på skolan genom gemensamma dagar mellan klasser och
fritidshemmen på Strömnässkolan.
Pedagogerna tränar elevernas samarbete genom gruppstärkande övningar, lekar
och olika arbetssätt.
Pedagogerna har pedagogiska måltider vilket innebär att de äter tillsammans med
eleverna. Det främjar matro, god hälsa och gemenskap.
Vi uppmärksammar olika högtider, FN Dagen, Barnrättsveckan och vad
barnkonventionen innebär.
Pedagogerna på fritidshemmen har en daglig kontakt med många
vårdnadshavare och detta ger utrymme för samtal.
De yngre eleverna har bestämda bord i matsalen.
Ansvarig för detta är klasslärarna.
Skolan genomför aktiviteter i åldersblandade grupper som Lilla Vasaloppet,
Skoljoggen, samarbetsövningar under "Vi på Strömnäs" dagarna och
brännbollsturnering. Efter varje genomförd aktivitet görs en utvärdering på
nästkommande APT.
Ansvarig för planering och gemomförande av detta är all personal.
Fyra lunchraster per vecka erbjuds eleverna rastaktiviteter av utepedagogerna.
Ansvariga för detta är fritidspedagogerna.
Fritidspersonalen ska under 2015/2016 följa sin egen grupp till mellanmålet.
Ansvariga för detta är fritidspersonalen.
7
Under läsårets början startas värdegrundsarbetet upp genom att personalen
arbetar med värdegrundsfrågor i varje klass och på varje fritidsavdelning.
Ansvariga för detta är all personal.
Trygghetsteamet informerar all personal på APT om "Månadens fråga" som sen
genomförs i respektive klass för att få igång samtal kring värdegrundsfrågor,
normkritiskt tänkande och kännedom om diskrimineringsgrunderna.
Ansvariga för detta är all personal.
Vid varje arbetsplatsträff och elevråd har trygghetsteamet en stående punkt på
dagordningen där värdegrundsarbetet tas upp och allmänt hur vi har det på vår
skola.
Ansvariga för detta är trygghetsteamet.
Trygghetsteamet träffas i dagsläget, ht-2014, en gång i veckan.
Ansvariga för detta är Trygghetsteamet.
I alla årskurserna samverkar en fritidspedagog med klassläraren för att främja,
kunskap, trygghet och trivsel.
Ansvarig för detta är rektor.
Inför läsårets början skickades ett välkomstbrev till alla elever, i detta brev
synliggör skolan att nolltollerens skall råda.
8
Kartläggning
Områden som berörs av kartläggningen är kränkande behandling, kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, tillgänglighet, sexuell läggning och ålder.
Kartläggningsmetoder
Pedagogerna genomför trygghetsvandringar tillsammans med eleverna i början
av läsåret för att identifiera eventuella risker för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling på olika platser/i olika miljöer i verksamheten.
Trygghetsteamet genomför en trivselenkät och intervjuer på fritidshemmet i syfte
att kartlägga elevernas trivsel.
Trygghetsteamet har för avsikt att erbjuda alla klasser/avdelningar material som
synliggör diskrimineringsgrunderna.
Trygghetsteamet presenterar varje månad "Månadens fråga" för övrig personal på
APT för att vi ska få igång samtal i klasserna kring värdegrundsfrågor,
normkritiskt tänkande och diskrimineringsgrunderna.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har svarat på trygghets- och trivselenkäten.
Eleverna har gått trygghetsvandring i respektive klasser.
Eleverna har svarat på månadens fråga.
Eleverna har på elevrådet fört samtal kring trygghets- och trivselfrågor på skolan.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har genomfört trygghets- och trivselenkäten, trygghetsvandringen,
månadens fråga och återkopplat till trygghetsteamet samt deltagit vid information
gällande plan för likabehandling och mot kränkande behandling.
Resultat från trivsel och trygghetsenkät
Några elever uttrycker att de trivs mindre bra i skolan.
Några elever uttrycker att de ibland inte har någon att leka med.
En tredjedel av eleverna uttrycker i trygghetsenkäten att det finns elever som
svär och säger fula ord, detta sker mestadels på fotbollsplanen.
Några elever uttrycker att de ibland inte tycker att det är okej att vara
annorlunda, de beskriver att de måste hålla med sina kompisar för att det inte
ska bli arga.
Några elever uttrycker att de trivs mindre bra i sin klass, för att det är några som
surrar, busar och stör, några springer i väg från en på rasterna.
Många elever uttrycker att de inte har arbetsro i klassrummet.
9
Några elever uttrycker att det i klasserna finns de som inte bryr sig om varandra.
Några elever uttrycker att det i klasserna finns de som retas, gör elaka saker och
att det finns de som kallas negativa öknamn.
Några elever uttrycker att de inte har matro på grund av ljudnivån i matsalen.
Många elever uttrycker att de inte är nöjda med toaletterna, det är kiss på golvet,
det luktar illa.
Några elever uttrycker att de ibland känner sig otrygga i omklädningsrummet, det
är skrikigt och jobbigt att visa sig för andra.
Flera elever uttrycker att det finns platser på skolan där de känner sig otrygga:
I skogen – där kan det finnas ormar eller spindlar och getingar, det är mörkt och
långt bort.
Skolgården – där kan det komma in bilar.
Fotbollsplanen – där skjuts det hårda bollar, där finns ett dåligt språk och vissa
retas, dit kommer vem som helst.
Matsalen – när man ska gå och hämta vatten och när man ska gå därifrån.
Lekparken – där retas någon.
Ett fåtal elever uttrycker att det ibland känns svårt att prata med en pedagog de
inte riktigt känner.
Förebyggande åtgärder
Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling. Omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats
som risker.
Mål och uppföljning
På Strömnäs skola skall all personal och alla elever arbeta förebyggande mot
kränkande behandling och diskriminering. Alla ska ta del av kartläggningen och
arbeta utifrån vad som framkommit i denna.
Åtgärder
Resultaten från Trivsel och trygghetsenkäten har sammanställts och lämnats ut
till berörd personal som tillsammans med eleverna har arbetat fram åtgärder.
Trivs i skolan
Pedagoger till berörda elever ska samtala med dessa för att ta reda på vad det
beror på att de inte trivs, samt följa upp hur eleven upplever det över tid.
Pedagogerna ska ha återkommande samtal med eleverna om vikten av att vara
en bra kompis och att ta hand om varandra.
10
Någon att leka med/vara med
Alla pedagoger ska hjälpa de elever som uttrycker att de inte har någon att leka
med eller vara med på rasterna med att hitta någon att vara med om de vill det.
Tips från eleverna är att de frågar de som ser ut att vara ensamma om de vill
vara med.
Fula ord på fotbollsplanen
Alla pedagoger ska reagera och tillrättavisa ovårdat språk och kränkande
språkbruk samt uppmuntra och visa på goda exempel. Pedagoger och elever
hjälps åt att påminna varandra om att använda ett trevligt språk.
Tips från eleverna är att tänka det fula i huvudet, byta ut svordomen mot t.ex.
järnvägar eller Fanta.
Att vara annorlunda
Alla pedagoger ska ha återkommande samtal med eleverna om allas lika värde
och att vi alla är olika.
Trivsel i klasserna
Alla pedagoger ska återkommande samtala med eleverna om vikten att vara en
bra kompis och att ta hand om varandra.
Tips från eleverna är att man ska lyssna på varandra och inte säga till andra utan
först tänka på hur man själv är.
Arbetsro i klassrummen
Alla pedagoger ska samtala med eleverna om hur viktigt det är att man har
arbetsro i klassrummet.
Tips från eleverna är att inte ropa rakt ut efter fröken, man har ett tecken för
tystnad och dela eleverna i mindre grupper, då får man bättre arbetsro.
Bryr sig om varandra
Alla pedagoger ska samtala med eleverna om vikten av att vara en bra kompis och att ta
hand om/bry sig om varandra.
Retas, gör elaka saker eller negativa öknamn
Alla pedagoger ska reagera och tillrättavisa när elever handlar på ett oönskat sätt
samt lyfta, uppmuntra och visa på goda exempel.
Tips från eleverna är att man berättar för personalen att man blir retad eller att
man tydligt säger nej, jag vill inte bli kallad för något öknamn.
11
Matro och ljudnivån i matsalen
Alla pedagoger ska påminna om att hålla lämplig ljudnivå i matsalen och samtala
med eleverna om deras eget ansvar för att ljudvolymen ska vara trivsam.
Tips från eleverna är att sänka sin ljudnivå på rösten, äta mer än man pratar och
man pratar bara med dom som man sitter med vid sitt bord.
Toaletterna
Alla pedagoger samtalar och påminner eleverna om att lämna toaletterna i det
skick de vill att de ska vara när de själva ska besöka dem.
Tips från eleverna är att man spolar efter sig, ser till att det ser okej ut på
toaletten när man själv går därifrån och berättar för personalen när det är
smutsigt på toan.
Omklädningsrummen
Pedagogerna går mellan omklädningsrummen och ser till att det är en trygg
miljö.
Otrygga platser
Pedagogerna ser till att finnas på de platser eleverna uttryckt att de känner sig
otrygga samt att pedagogerna säger till chaufför och gör en tillbudsanmälan ifall
fordon utan tillstånd kör in på skolgården.
Trygg med personalen
Alla pedagoger och elever har återkommande dagar (VIPS, FRITTEVIPS) då man
har möjlighet att lära känna varandra utanför sin egen klass.
All personal är ansvarig för detta.
Datum när det ska vara klart 2016-06-15
12
Rutiner för att utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling
Arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling. Det ska påbörjas genast när det kommit
signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserade eller kränkt. Detta innebär
att berörd personal måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att
förhindra att detta upprepas.
Elever och vårdnadshavare kan alltid vända sig till rektor, trygghetsteamet samt all
pedagogisk personal på skolan.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. Trygghetsteamet och ansvarig personal tar reda på så mycket som möjligt om
kränkningen och dokumenterar




Var sker den?
När sker den?
Hur går kränkningen till?
Vem eller vilka är inblandade?
2. Trygghetsteamet informera berörd personal samt rektor.
3. Trygghetsteamet har enskilda samtal med berörda elever.
4. Vårdnadshavarna till de berörda eleverna kontaktas samma dag.
5. Dokumentation/åtgärdsplan/uppföljning




Beskrivning av händelsen dokumenteras i incidentrapport, se bilaga.
Åtgärdsplan
Uppföljning
Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering skickas av rektor till
huvudman.
6. Om kränkningen inte upphör
Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att förhindra kränkningen
skall hjälp tas utifrån.
Den som utför kränkningen blir informerad om vilka rättsliga åtgärder skolan kan tvingas
ta till.
13
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om personal misstänks kränka barn/elever är det rektors ansvar att utreda,
dokumentera och vidta vidare åtgärder.
Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av annan personal
Om personal misstänks kränka annan personal är det rektors ansvar att utreda,
dokumentera och vidta vidare åtgärder.
Rutiner för all dokumentation
Blanketten, Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering, fylls i och skickas till
rektor. Detta görs av ansvarig pedagog.
Händelser av våld och hot dokumenteras på en för Piteå kommun gemensam blankett,
Rapport om våld och hot. Detta görs av ansvarig pedagog tillsammans med inblandade
elever.
Vårdnadshavare informeras om innehållet och bekräftar mottagen information med sin
underskrift.
Blanketten skickas vidare till rektor som i sin tur vidarebefordrar blanketten till
Personalavdelningen och Barn- och utbildningsförvaltningen.
14
Ansvar
Ansvarsförhållande
Alla elever och vuxna inom Strömnäs skola och fritidshem har ett ansvar att förebygga
och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling samt värna om
alla människors lika värde.
Rektor har…
det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas och följs samt årligen
utvärderas och revideras. Rektor har även ansvar för att vårdnadshavarna och elever
informeras. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt
kunna arbeta mot kränkande behandling.
Personalen har…
mycket stort ansvar för att i den dagliga verksamheten aktivt hålla värdegrundsfrågorna
levande. Personalen skall arbeta för att främja en god arbetsmiljö och vara positiva
förebilder samt vid varje misstanke om kränkning agera aktivt. Personalen har även
ansvar att informera berörda föräldrar om kränkning skett. På skolan finns ett
Trygghetsteam som leder arbetet.
Elever har…
stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både
personal och andra elever. Elever skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån
den. Som elev på skolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott
omdöme. Det är viktigt att man funderar på hur man uppträder och hur andra kan
tänkas uppfatta detta.
Vårdnadshavarna har…
också stort ansvar. Om skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får
detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om vikten av att vara en god
kamrat. Är någon i gruppen/klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med
skolan om ditt barn berättar om kränkning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där
alla trivs och har det bra.
15
Kontaktuppgifter
Har du frågor kontakta rektor Carina Stridsman-Fjällström
0911- 69 66 50
[email protected]
Trygghetsteamet består av:
Åsa Skarin, fritidspedagog
[email protected]
Carina Engman, fritidspedagog
[email protected]
Ann-Sofie Lundqvist, fritidspedagog
[email protected]
Du kan som vårdnadshavare och elev alltid vända dig till barn- och
elevombudet och diskrimineringsombudsmannen.
www.do.se
www.skolinspektionen.se/beo
www.friends.se
16
Definitioner enligt Diskrimineringsombudsmannen
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än
andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en
flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det
redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev
på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera
de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver
annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker
en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
(jämför kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller
nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller
”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”,
”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att
de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa
behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som
kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på
sociala medier.
17
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som
trakasserier eller kränkande behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella
trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som
är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är
personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för
diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande
behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en
utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen
att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller
på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen
könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande
identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det
normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning.
Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Tillgänglighet
Är det begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation,
verksamhet, lokal eller plasts fungerar för personer med funktionsnedsättning.
Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full
delaktighet och inkludering.
Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt
tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra
ett aktivt deltagande i samhällslivet.
18
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan
vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också
ha flera etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt
regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har
sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism
eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller
filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller
utanför.
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska,
psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga
som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter
eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell
eller heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se
olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på
grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen
är en tillämpning av skollagen.
19
Lagar och regler
3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567)
En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt
skollagen ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller
studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en
redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att
påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de
planerade åtgärder enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande
års plan.
En skola vars likabehandlingsplan inte lever upp till diskrimineringslagens krav
riskerar en form av böter – ett vite. DO kan enligt 4 kap. 5 § diskrimineringslag
begära att Nämnden mot diskriminering förelägger skolan att vid vite fullgöra sin
skyldighet.
Årlig plan
6 kap. 8 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över
de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av
barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder
som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
20
Incidentrapport
Datum:
Plats:
Inblandade:
Personal som ansvarar för samtalet:
Händelsebeskrivning:
Åtgärder:
Kontakt med vårdnadshavare, rektor:
Uppföljning:
Underskrift och datum:
21
Månadens fråga
Till alla klasslärare
I vårt syfte att synliggöra och hålla vår likabehandlingsplan levande, samt att
eleverna ska känna delaktighet och inflytande kommer oktober månads fråga.
Vilka regler är viktiga på en skola?
Ni ska i klasserna samtala om och sammanfatta svaren, som mailas eller lämnas
till Trygghetsteamet senast onsdag den 23 oktober.
Tack på förhand!
Trygghetsteamet
22
Trivselregler
På vår skola
tänker vi positivt
accepterar vi varandra
säger vi HEJ till varandra
är vi rädda om varandras och skolans regler
tar vi det lugnt inne och springer ute
säger vi och gör vi som vi vill att andra ska säga och göra mot oss
är vi snälla och hjälpsamma mot varandra
vill vi lära oss och tar ansvar för vårt arbete
23
Trivsel och trygghetsenkät
Denna enkät är till för att kartlägga hur ni elever upplever trivsel och trygghet på vår skola. Ringa in de
alternativ du tycker stämmer för dig och skriv dina svar på raderna, behöver du mer plats att skriva
på, kan du göra en till rad eller en pil och skriva på papprets baksida.
Flicka
Pojke
1. Vad tycker du om att göra på fritiden?
2. Varför går du i skolan?
3. Hur trivs du i skolan?
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Dåligt
Vad får dig att känna så
4. Hur trivs du i den fria leken? (besvaras bara av eleverna i förskoleklass)
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Dåligt
om du svarat mindre bra eller dåligt, beskriv varför?
5. Tycker du att (ringa in de alternativ du tycker stämmer)
o det är tråkigt i skolan
o du har många kompisar på skolan
o du har någon att vara/leka med på rasterna
o det finns elever som svär/säger fula ord på rasterna
o det finns elever som retas och säger/gör elaka saker mot andra
i så fall, vem säger/gör elaka saker mot vem?
6. Tycker du att det är okej att vara annorlunda och/eller tycka på ett annat sätt än kompisarna?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
om du svarat ibland eller aldrig, beskriv varför?
24
7. Hur trivs du i din klass?
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Dåligt
om du svarat mindre bra eller dåligt, beskriv varför?
8.
o
o
o
o
o
o
o
Tycker du att (ringa in de alternativ du tycker stämmer)
det är bra stämning i klassen
det är högljutt i klassrummet
du har arbetsro i klassrummet
ni bryr er om varandra i klassen
det är någon som retar dig eller andra i klassen
du retar någon i klassen
det finns någon i klassen som kallas något negativt (öknamn)
i så fall, vem retar vem/ vem kallas vad av vem?
9. Har du blivit slagen eller tvingad att göra saker du inte ville, eller har du slagit eller tvingat
någon att göra saker de inte vill?
Aldrig
en gång
flera gånger
om du svarat en eller flera gånger, vem har slagit eller tvingat dig/vem har du slagit eller tvingat?
Berättade du det för någon vuxen?
Ja
om du svarat nej, beskriv varför?
Nej
10. Känner du dig trygg, har du matro och är det lämplig ljudnivå i matsalen?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
om du svarat ibland eller aldrig, beskriv varför?
25
11. Känner du dig trygg i hallen innan/efter rasterna och trygg nog att gå på toaletten under
skoldagen?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
om du svarat ibland eller aldrig, beskriv varför?
12. Känner du dig trygg i omklädningsrummet/duschen?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
om du svarat ibland eller aldrig, beskriv varför?
13. Finns det någon plats i skolan eller på skolgården där du känner dig otrygg?
Ja
Nej
om du svarat ja, beskriv var?
14. Känner du dig trygg med personalen på skolan?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
om du svarat ibland eller aldrig, beskriv varför?
15. Känner du dig trygg på väg till och från skolan?
Alltid
Ofta
Ibland
om du svarat ibland eller aldrig, beskriv varför?
16. Är det något annat du skulle vilja berätta?
26
Aldrig
Intervjufrågor om trygghet och trivsel på Strömnäs fritids
1. Beskriv hur trivs du på fritids?
2. Finns det något på fritids som du inte tycker om?
om ja, berätta
3. Finns det något, någon plats eller person på fritids som du är rädd för?
(skolgården, matsalen, hallarna eller toaletterna )
om ja, berätta
4. Får du vara med vem du vill på fritids?
vem/vilka?
5. Tycker du att personalen på fritids är rättvis? Lyssnar på dig?
Behandlar de pojkar och flickor på samma sätt?
om nej, beskriv
27
6. Blir du eller något annat barn på fritids lämnat utanför, retat eller slagen?
om ja, vem/av vem?
7. Har du retat, slagit eller lämnat någon utanför någon på fritids någon gång?
om ja, vem?
8. Vad gör personalen på fritids i så fall?
9. Är det något annat du skulle vilja berätta?
Elevens namn
Personalens namn
Avdelning
Datum
28
Litteratur
DO, BEO & Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling, Främja
likabehandling
Kajsa Svaleryd och Moa Hjertson (2012). Lika behandling i förskola & skola. Stockholm Kina.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskola och fritidshemmet. Stockholm Edita.
Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm AB
Typoform.
Skolverket (2009). Skolverkets allmänna råd och kommentarer.
Svensk författningssamling (2008:567). Diskrimineringslagen.
Svensk författningssamling (2010:800). Skollag.
29