Konsekventialism och deontologi
• Konsekvensetik: en handlings moraliska
status beror enbart på dess konsekvenser
• Deontologisk etik: en handlings moraliska
status beror inte enbart (eller inte alls) på
dess konsekvenser
Två typer av deontolologiska
teorier
• Pliktetik: Såsom moraliska subjekt har vi
plikter som vi måste uppfylla.
• Rättighetsetik: Såsom moraliska objekt har
vi rättigheter som måste respekteras.
Ett problem med konsekventialism
• Den konsekventialistiska moral som säger
att vi bör maximera vissa värden (såsom
lycka) ger oacceptabla resultat.
Exempelvis tycks det intuitivt inte vara rätt
att döda en frisk patient för att rädda fem
sjuka patienter som behöver organ, trots
att vi på detta sätt kan maximera vissa
värden (lycka eller liv).
Deontologiska försök till lösning
• Pliktetisk lösning: Vissa handlingar är intrinsikalt
dåliga, såsom dödandet av oskyldiga människor.
Det är (absolut) förbjudet att döda oskyldiga
människor, oavsett konsekvenser.
• Rättighetsetisk lösning: Vi har vissa rättigheter
som moraliska objekt. Var och en har rättigheten
att inte bli orättvist dödad. Detta innebär att alla
har en skyldighet att inte kränka denna rättighet.
(Båda lösningarna innebär att det är förbjudet att
döda den friska patienten)
Problem med ett deontologiskt
absolut förbud mot dödande
• Antag att det finns ett absolut förbud mot att döda. Detta
förbud ska respekteras.
• Vi får då inte bryta mot det absoluta förbudet för att
förhindra fler förbudsbrott. Vi får exempelvis inte döda en
seriemördare för att undvika dödandet av fler personer.
• Men förbudet mot att döda borde rimligtvis grunda sig i
ett värdesättande av liv.
• Givet att respekten för liv är grundläggande så tycks en
konsekventialistisk moral där vi bör handla så att vi
minimerar dödande vara mer lämpad för syftet att
maximera det goda (livet) än vad ett absolut förbud mot
dödande är.
Ett deontologiskt försvar för ett
(absolut) förbud mot dödande
• Man måste skilja mellan att respektera
vissa värden (exempelvis liv) och att
maximera dem. Deontologen respekterar
livet genom att följa en (absolut) plikt att
inte döda, även om dödande kanske inte
minimeras på detta sätt.
En olösbar (?) konflikt
• Konsekventialisten: Om det är moraliskt rätt att visa
respekt för livet genom att följa plikten att inte döda så
borde man tillåtas att bryta mot plikten att inte döda om
detta leder till färre brott mot plikten att inte döda.
• Deontologen: Nej.
• Konsekventialisten: Ditt svar tycks paradoxalt
• Deontologen: Det är för att du sammanblandar respekt
för en plikt med maximerande av pliktföljande.
…Och så vidare…
Två typer av pliktetik
• Pliktetik: En handling H är rätt om och endast om det är
vår plikt att utföra H, eller om det inte är vår plikt att inte
utföra H (dvs. H är en tillåten handling).
• Intentionsbaserad pliktetik: En handlings moraliska
status beror på intentionen bakom handlingen. En
handling är rätt om avsikten med handlingen är att göra
det goda.
• Handlingsbaserad pliktetik: En handlings moraliska
status beror på vad det är för typ av handling. Vissa
handlingar är moraliskt rätt i sig själva (exempelvis
löfteshållande).
• Blandform: En handlings moraliska status beror både på
intentioner och handlingstyp.
Problem med pliktetik som enbart
är intentionsbaserad
• Jag övertalar en kompis att spela rysk roulette.
Min avsikt är god: jag vill att min kompis ska bli
rik. Jag är medveten om att det finns en risk att
kompisen dör, men detta är inte vad jag avser
med övertalandet. Tyvärr dör kompisen. Det är
intuitivt konstigt att säga att jag har handlat rätt
enbart för att jag har haft goda avsikter.
• Det är orimligt att tänka sig att enbart intentioner
är moraliskt relevanta för att bedöma en
handlings moraliska status. Vad vi förutser och
riskerar är också relevant.
Doktrinen om dubbel effekt
• Det finns vissa handlingar som är goda oavsett
konsekvenserna (ex. löfteshållande) och vissa
handlingar som är onda oavsett konsekvenserna (ex.
mord)
• Det kan vara rätt att utföra en god handling trots att den
har dåliga konsekvenser om avsikten med handlingen är
att göra det goda, och de dåliga konsekvenserna inte är
avsedda (blott förutsedda) och inte är alltför stora i
förhållande till de goda konsekvenserna (ex. att ge
smärtstillande medel till döende patient som därmed dör
snabbare).
• Det är aldrig rätt att utföra en ond handling, trots att den
har goda konsekvenser (ex. att mörda en seriemördare).
Exempel
• Ett land bombar ett annat lands vapenfabrik i
syfte att få slut på ett krig. En förutsedd, men
inte avsedd konsekvens är att den närliggande
skolan också bombas. (Detta är tillåtet enligt
doktrinen).
• Ett land bombar ett annat lands skola i syfte att
förstöra en närliggande vapenfabrik och få slut
på ett krig (Detta är inte tillåtet enligt doktrinen).
• Konsekvenserna är desamma: både skolan och
vapenfabriken förstörs och kriget slutar.
Problem med doktrinen om dubbel
effekt
• Doktrinen förbjuder oss att göra onda handlingar som
medel för något gott mål, men inte att vi gör handlingar
där vi förutser vissa onda sideffekter. Är denna
distinktion verkligen moraliskt relevant? Spelar det
någon roll om det onda föregår det goda (som medel)
eller följer det (som sidoeffekt)?
• Är distinktionen avsedd/förutsedd verkligen moraliskt
relevant? Kan distinktionen alltid dras? (ex. en soldat
slänger sig på en granat för att rädda sina medsoldater.
Är hans död ett avsett medel för att rädda de andra eller
bara en förutsedd effekt?)
Doktrinen om en moralisk skillnad
mellan handling och underlåtelse
• Det finns en moralisk skillnad mellan
handling (att göra så att något sker) och
underlåtelse (att låta bli att förhindra att
något sker). Även om konsekvenserna av
en handling H och en underlåtelse U kan
vara desamma så kan det vara så att det
är orätt att utföra H, men tillåtet att U.
Exempel
• Smith kan ärva en stor förmögenhet om hans
brorson dör. I syfte att få ut sin förmögenhet
dränker Smith sin brorson i badkaret.
• Jones kan ärva en stor förmögenhet om hans
brorson dör. Jones avser att dränka sin brorson i
badkaret. Innan han hinner dränka brorsonen
slår pojken i huvudet badkarskranen och
svimmar. Jones skulle lätt kunna hjälpa pojken,
men står och ser på när pojken drunknar.
Problem med att göra en moralisk
distinktion Handling/underlåtelse
• Det kan vara svårt att skilja mellan vad som är
handling och vad som är underlåtelse (Ex. jag
låter min bil rulla nedför en backe och genom att
inte svänga rullar bilen in i ett staket som
förstörs. Handling eller underlåtelse?)
• För vad jag än gör eller inte gör tycks det
moraliskt relevant att fråga om jag inte borde ha
gjort (eller inte gjort) något annat istället.
(Oavsett om staketet förstörs genom min
handling eller underlåtelse så borde jag ha
svängt med bilen).
De två doktrinernas tillämpning på
dödshjälp
Aktivt dödande
av patient
Underlåtande
att rädda
patient
Agerande med
avsikt att
patient kommer
att dö
Förbjudet (ex.
ge en dödande
spruta)
Agerande med
förutseende att
patient kommer
att dö
Tillåtet (ex. ge
smärtlindring
som påskyndar
död)
Tillåtet (ex. inte Tillåtet (ex. inte
hjälpa vid
hjälpa för tidigt
hjärtattack hos fött barn det
sjuk åldring)
första dygnet)
Rättighetsetik
• Rättighetsetik: En handling H är rätt om
och endast om den respekterar varje
persons rättigheter.
Två typer av rättigheter
• Aktiva rättigheter: Person P har rätt att
göra H. Ex. P har en rätt att yttra sig fritt.
• Passiva rättigheter: Person P har en rätt
att Q gör H. Ex. P har en rätt att bli
omhändertagen av sina föräldrar till
myndighetsålder.
Två typer av passiva rättigheter
• Negativa rättigheter: Person P har en
negativ rätt till att Q inte gör H. Ex. P har
en rätt att inte bli dödad.
• Positiva rättigheter: Person P har en
positiv rätt till att Q gör H. Ex. P har en rätt
att få utbildning av staten.
Specifika frågor för en
rättighetsetiker
• Vem har rättigheter? Vad är kriteriet på att
någon ska ha en rättighet?
• Förslag 1: endast moraliska agenter har
rättigheter: sådana varelser som kan följa
moralregler. Dvs. endast vuxna människor
har rättigheter.
• Förslag 2: alla som har intressen har
rättigheter. Båda människor och djur har
rättigheter.
Fördelar med deontologiska
moralteorier
• Överensstämmer i många fall bättre med starka
moraliska intuitioner (sunt-förnufts-moral) än vad
konsekventilistiska teorier gör.
• Är ofta mindre krävande för det moraliska
subjektet än vad konsekventialistiska teorier är,
eftersom det saknas ett maximeringskrav.
• Är mindre tillåtande mot handlingar som drabbar
enskilda moraliska subjekt än vad
konsekventialistiska teorier är, eftersom det finns
plikter eller rättigheter som måste respekteras.
Problem för deontologiska
moralteorier
• Att identifiera vilka plikter eller rättigheter som vi
har.
• Att ge handlingsvägledning när plikter eller
rättigheter kommer i konflikt med varandra.
• Att försvara pliktföljande och
rättighetsrespekterande när dessa ger sämre
konsekvenser. (Här kan man dock tänka sig att
det finns en plikt att göra handlingar med goda
konsekvenser. Detta är dock inte den enda
plikten).
