Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Bilder av islam
En analys av bilder av islam i läromedel för grundskolans
tidigare år.
Images of Islam- A study of pictures representing Islam in teaching materials
aimed at primary school.
Johana Hill
Lärarexamen 140 hp
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande
Vårterminen 2010
Handledare: Maja Nordenankar
Examinator: Bodil Liljefors-Persson
Sammanfattning
Syfte med undersökningen är att studera hur vissa läromedelsförfattare använder bilder i
kapitlen om islam i läromedel för grundskolans tidigare år. Jag genomför en analys av första
bilden i kapitlet och en kartläggning av resterande bilder i tre utvalda läroböcker. I min
undersökning gör jag en semiologisk analys och jämförelse mellan läroböcker från 1980-, 90och 2000-talet.
I min studie av bilderna använder jag mig av semiologisk analys. Jag redogör för bildens
funktion i läromedel och gör en historisk överblick av läromedelsbilden.
Analysen visar på vikten av att skilja på religöst utövande och politisk Islam i bild. Samtidigt
betonas behovet av ett bildspråk och bilder som bär på symboler som unga kan relatera till.
Nyckelord: Bildanalys; semiologisk analys; läromedel; Islam
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...........................................................................................................................
Innehållsförteckning .....................................................................................................................
1. Inledning................................................................................................................................. 1
1.1 Syfte och frågeställning ........................................................................................................ 3
1.2 Syfte .................................................................................................................................. 3
1.2.1 Mål att uppnå skolår 5 i religionskunskap ................................................................. 4
1.3 Frågeställningar .................................................................................................................... 4
2. Kunskapsbakgrund ................................................................................................................. 4
2.1 Läromedelsbilden historiskt ............................................................................................. 4
2.2 Bildens funktion ............................................................................................................... 5
2.3 Bildens roll i läromedel .................................................................................................... 6
2.4 Forskning kring bilder av islam i läromedel ..................................................................... 6
3. Metod ..................................................................................................................................... 9
3.1 Val av metod ..................................................................................................................... 9
3.2 Bildanalys ....................................................................................................................... 10
3.3 Forskningsproblem ......................................................................................................... 11
3.4 Genomförande .................................................................................................................... 12
3.5 Val av material................................................................................................................ 12
3.6 Val av bilder ................................................................................................................... 12
4. Resultat och analys ............................................................................................................... 12
4.1 Undersökning.................................................................................................................. 13
4.1.1 Bild 1. Religion och liv, 1988 sid. 279 .................................................................... 13
4.1.2 Bild 2. Sesam, 1993 sid. 298.................................................................................... 14
4.1.3 Bild 3. Plus, 2005 sid. 108-109 ................................................................................ 16
4.2 MINIATYRER ................................................................................................................... 18
4.3 Kartläggning av resterande bilder................................................................................... 19
4.4 Sammanställning och analys av samtliga bilder ............................................................. 20
5. Slutsats och diskussion ......................................................................................................... 21
6. Litteraturförteckning ............................................................................................................ 25
1. Inledning
Som pedagog har man en rad olika hjälpmedel att använda sig av i sin undervisning men det
går inte att komma ifrån att läromedel fortfarande är ett av det vanligaste och mest spridda. De
läromedel vi använder i vår undervisning fyller en viktig funktion och får inte sällan en
dominerande roll när det gäller att sätta agendan för undervisningen och förmedla kunskap
(Pettersson 1991:9).
Den text och de bilder läromedlen använder sig av fungerar i bästa fall som underlag för
diskussioner i klassrummet men kan i andra fall få stå oemotsagda som enda representant för
ett nytt ämne eller område. Kjell Härenstam menar i sin bok Skolboksislam att läroboken
oftast uppfattas eller ses som sanningsförmedlare och att texten i boken är det sanna. Detta
gäller naturligtvis även bilderna som illustrerar läromedlen vilket gör att dessa är intressanta
att studera.
Bilder kan visa något annat än vad texten vill att vi ska se och uppfatta. Ansiktsyttryck, ljuset
i bilden och omgivningen säger mycket om en bild och kan få oss att känna och uppfatta
saken annorlunda än vad texten vill säga oss (Härenstam 1993:26).
Om eleven är ensam med boken eller om innehållet inte nyanseras och diskuteras kan vi inte
ta för givet att han eller hon har verktygen för att tolka bilderna på det sätt som vi och
författaren förväntar oss. Vi måste utgå från att eleven varken ser eller förstår det som vi
förväntar oss att de ska se i bilder (Härenstam 1993:172). Detta faktum ställer höga krav på de
bilder som används i undervisningssyfte inom alla skolans områden.
Detta är inte minst viktigt inom ämnet religion, inte bara för att så tydligt som möjligt kunna
visa på vilka olika religioner det finns i världen utan även för att skapa förståelse för andra
människor och deras sätt att leva och för att undvika att skapa misstänksamhet och
motsättningar. Att ha förförståelse för att andra människor lever annorlunda än vad vi gör här
i Sverige är en viktig faktor när det gäller religionsundervisningen i skolan. I dagens samhälle
är det kanske extra viktigt att vi fokuserar på de likheter vi har för att komma varandra
närmare och skapa förståelse för varandra.
Efter Sovjetunionens kollaps har kalla krigets uppdelning i en värld där öst står mot väst
ersatts av en värld där striden istället står mellan olika levnadssätt och olika religioner. Efter
elfte september och i kriget mot terrorismen står kampen snarare mellan den kristna världen
mot den muslimska. Västvärldens stora skäck är inte längre att Ryssland förfogar över
1
kärnvapen utan tanken på att muslimska fundamentalister i exempelvis Iran gör det. I vissa
fall har hela den muslimska världen och Islam målats upp som fienden vilket lett till en ökad
misstänksamhet och ökande motsättningar gentemot muslimer utomlands och i Sverige.
Därför anser jag att det är extra viktigt att studera hur Islam framställs i läromedlen för att se
hur denna bild nyanseras.
Det som är nytt kan väcka nyfikenhet och vara lockande men det kan också vara skrämmande
och skapa oro och rädsla. Som pedagog är det viktigt att väcka elevers nyfikenhet men också
att utmana deras rädsla för något nytt. Ett av de verktyg vi har som hjälp och kan använda oss
av är bilderna i läroböcker. Jag har valt att studera bilder i läromedel främst för att se vad de
förmedlar till eleverna men även för att forskning visar att bilder tillsammans med text och tal
är det mest överlägsna mediet för information (Pettersson 1991:103).
2
1.1 Syfte och frågeställning
1.2 Syfte
Den tekniska utvecklingen när det gäller bilder har gått fort fram och aldrig förr har bilden
varit så lätt att jobba med som den är i dag. Kameran är inte längre ett redskap bara för
fotografer. De flesta har idag en kamera i mobilen och datorerna har gjort spridningen och
redigeringen av fotografier mycket enklare och mer tillgänglig än tidigare. En bild kan idag
tas av vem som helst, skickas världen över och få ett enormt genomslag. Det är snarare
viktigare att vara på rätt plats vid rätt tillfälle än att ha en genuin fotografisk utbildning. Detta
har lett till att vi på en kort tid fått vänja oss vid ett bildflöde som vi aldrig upplevt tidigare.
Risken med det stora antalet bilder vi möts av varje dag är att det kan leda till en urvattnad
syn på bildens förmåga att förmedla viktig information. Det höga tempot i vilket vi
konsumerar bilder gör att vi ägnar varje bild mindre tid och därför inte reflekterar över vad
bilden har att berätta.
I skolans värld ska bilder fungera som ett verktyg för att skapa sammanhang och förståelse
samtidigt som de kompletterar undervisningen. Men om bilderna vi möts av i läromedel
behandlas på samma sätt som till exempel bilder i skvallertidningar eller i modemagasin
riskerar bildens funktion som meningsbärare och pedagogiskt verktyg att gå förlorad.
Man lär sig tidigt i skolan att vara ifrågasättande till en skriven text men samma kritiska syn
är inte självklar när det gäller bilder trots att vi vet hur lätta de är att manipulera. Det finns
fortfarande en tyngd i bilder som är svår att rubba och tron på att ”bilden inte ljuger” är
fortfarande djupt rotad.
Jag anser att bilder ofta har en underskattad roll i undervisningen och jag vill därför
undersöka bilden av Islam i religionsböcker för grundskolans tidigare år för mellanstadiet. Jag
är intresserad av vad man visar och vad man inte visar i bildmaterialet om Islam och om
denna bild har förändrats under tid men även hur bilder och bildanvändande kan hjälpa eleven
att uppnå målen för undervisningen. De mål i skolår 5 som bilder kan hjälpa till att uppnå är:
3
1.2.1 Mål att uppnå skolår 5 i religionskunskap
Kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga
situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från t.ex. barn- och
ungdomslitteratur,
Kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser liksom
berättelser från några andra religiösa traditioner och känna till vad de betyder för dem
som brukar dem.
1.3 Frågeställningar
Hur representeras Islam i läroböcker för grundskolans tidigare år?
Hur har bilden i läromedlen om Islam förändrats sen 1980-talet fram till 2000-talet i
läroböckerna?
2. Kunskapsbakgrund
Här redovisar jag den forskning och den litteratur jag valt och som jag anser rör mitt ämne.
Jag redogör även för aktuell forskning om bildens betydelse och bildens roll i läromedel
historiskt sett.
2.1 Läromedelsbilden historiskt
Läromedel diskuteras och recenseras oftast inte mer än i fackpress men när det sker så
diskuteras vanligen endast texten och bilderna brukar oftast helt ignoreras. Trots detta
behöver skolans ämnen presenteras och förklaras med både text och bild i bra balans med
varandra. Ofta pratar man om att det är alldeles för lite text och för många bilder i
läroböckerna, en sönderhackad text och dåligt valda bilder med en förvirrad grafisk
formgivning kan försvåra möjligheten för elevens förståelse och inlärning, även om materialet
har en god pedagogisk struktur (Pettersson 1991:12).
Bilder i läromedel är inget nytt utan introducerades redan på 1800-talet. Bilderna var tecknade
och hade främst sin inspiration från måleri och traditionella skolplanscher (Eriksson
2009:135f). De första fotografiska bilder som infann sig i läromedel var försedda med
4
lärarhandledning och det fanns en tydlig koppling mellan text och bild. Läroböckerna
instruerade eleverna hur det skulle titta på bilden, tolka den och vilken koppling den hade till
verkligheten. Först under 1990-talet ändrades denna princip då det istället var upp till lärarna
och eleverna att själva tolka bilden (Eriksson 2009:48ff). Idag ser bilderna annorlunda ut
gentemot då både vad gäller formspråk, komposition och innehåll och hur bilden framställs
och presenteras är beroende av den aktuella samhällssynen och den rådande bildkonventionen
(Eriksson 2009:136).
2.2 Bildens funktion
Bilder kan lätt väcka känslor och förstärka en upplevelse både i positiv som i negativ riktning.
De uppfattas mycket snabbare och lättare än text för att de kan på annat sätt än ord förklarar
och visa hur saker ser ut. Bilden är mer direkt i sin kommunikation. När en elev bläddrar
igenom en lärobok kan han eller hon inte bortse från att läsa bilderna, åtminstone ytligt, de
talar sitt eget språk. Att läsa en text är däremot en aktiv handling som är lättare att välja bort.
Bilder kan även väcka uppmärksamhet och skapa ett intresse för ett visst material eller ämne
men också vädja till oss, locka oss, skrämma oss, motivera oss att ta oss an texten eller bara
tjäna till att göra läsningen mer njutbar (Pettersson 1991:102). Man har även konstaterat att
bilder kan kompensera en text för lässvaga läsare och hjälpa dem att förstå och minnas texten
bättre men samtidigt visar studier att bilder i läroböcker ökar inlärningen men på samma gång
minskar koncentrationen för vissa elever (Eriksson 2009:48 & Pettersson 1991:102).
Bilder i en bok har en given kontext, ett givet sammanhang. Vi vet att bilden förekommer i en
viss bok, som handlar om ett visst ämne, vilket förlag den är utgiven av och så vidare. Vi kan
ganska snabbt avgöra bildens funktion utifrån den kontext den figurerar i. Hur eleven tolkar
bilden är också beroende av hans eller hennes kontext men den är långt ifrån given. Vilket
humör eleven är på, vilken attityd han eller hon har till ämnet, vilka förkunskaper och
erfarenheter av bildkonsumtion man har är bara några faktorer som påverkar hur dem
uppfattar och tar till sig bilden. Detta kan medföra att bilden tolkas olika och får olika
innebörd beroende på betraktaren (Eriksson 2009: 26f).
5
2.3 Bildens roll i läromedel
Trots alla nya tekniska hjälpmedel vi har i skolan så har fortfarande läroböckerna stark
ställning i undervisningen. Mer än tidigare har olika material och medier kompletterat
läroböckerna men ändå dominerar läroboken undervisningen i klassrummet. Skolverket
(Rapport nr. 284, 2006) menar på att det inte finns några större skillnader på äldre och yngre
pedagoger när det gäller användningen av läromedel, vilket betyder att ett generationsskifte
inom lärarkåren inte kommer att förändra situationen. Att lärobocken är tidsbesparande, kan
bedöma och utvärdera eleven utifrån läroplanen och hjälpa en med undervisningens planering
är bara några av anledningarna som gör att den fortfarande används flitigt (Eriksson 2009:26).
Läromedlets dominans, spridning och genomslagskraft gör att det blir ett intressant föremål
att studera.
I boken Bilder i läromedel av Rune Pettersson skriver han om vilken betydelse bilden har som
informationsbärare för eleven i skolan. Pettersson menar att bilden har stor betydelse i ett
pedagogiskt sammanhang, den förmedlar inte bara känslor utan också värderingar. Därför är
det viktigt att bildens syfte inte bara blir dekoration eller utfyllnad i läroböcker utan att den
förmedlar kunskap (1991:103). Som aldrig förr bombarderas vi av olika former av bilder varje
dag och det har blivit lättare att skapa, reproducera och sprida bilder än någonsin tidigare.
Detta har lett till att bilder har förlorat den särställning de hade tidigare, bilden har blivit en
förbrukningsvara som vi konsumerar i rask takt. Denna utveckling har dock inte lett till att
alla människor i vårt samhälle blivit bättre på att tolka och ta in bildernas information på rätt
sätt, snarare tvärt om, vi möter så mycket bilder varje dag att vi sällan stannar upp och
reflekterar över vad vi ser (Eriksson 2009:186).
2.4 Forskning kring bilder av islam i läromedel
Det finns mycket skrivet kring bilder, bildanalys, bildens funktion och bilder i läromedel men
utbudet är tyvärr inte lika stort när det kommer till litteratur kring bilder av islam. Detta är
naturligtvis ett problem i forskningssynpunkt men motiverar samtidigt mig att bedriva egen
forskning som förhoppningsvis kan komma andra till nytta. Den bok jag har haft störst nytta
och användning av är Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Härenstam arbetar som forskare
inom religionskunskap och skriver i boken om hur islam beskrivs i svenska läromedel i främst
6
grundskolans tidigare år. Härenstam menar att det stora problemet med läroböckerna är att det
i så liten grad problematiserar begreppet islam. Bilden av islam är ofta ganska
socialantropologisk och förhållandet i länderna i mellanöstern får ofta karakterisera ”hela”
islam. Man tenderar att se Islam och alla världens muslimer som ett kollektiv, trots att islam
är en utspridd världsreligion (Härenstam 1993:271).
Som exempel tar Härenstam upp hur bilden av kvinnor visas i en bok för mellanstadiet.
Bilden visar en djupt beslöjad kvinna. I studieboken som eleverna har i anslutning till
läroboken finns en uppgift där man ska plocka ut typiska drag för de olika världsreligionerna.
Islam är representerad med bilden av den djupt beslöjade kvinnan. Ett av orden som ska in
under rätt religion är: Kvinnor bär ibland slöjor för ansiktet. Här får en bild stå för hela
kvinnosynen i islam medans resterande bilder av andra religioner inte representeras av
kvinnobilder (Härenstam 1993:231).
Vad väljs ut när det handlar om ett område som har en relativt liten täckning i läromedel?
Härenstam menar på att man kan anta att läromedelsförfattaren är specialister på området och
att bland annat etablerad forskning eller andra trovärdiga beskrivningar av religion vägs in i
urvalet av stoff för läromedel (Härenstam 2000:76). Det är alltid komplicerat att ge en bild av
en annan kultur eller religion. Hur stor roll spelar till exempel livsåskådningar och politiska
uppfattningar roll i deras sätt att ta fram kunskaperna om en viss religion och vad som ska stå
i våra läroböcker?
Härenstam diskuterar även i sin bok det som islamforskaren Edward Said påpekar i sin bok
Orientalism, han menar på att västs bild av islam i hög grad påverkas av yttre faktorer som
egentligen inte har med islam att göra. Han visar även på hur massmedier påverkar bilden av
islam hos oss människor, hur stereotyper om arabvärlden används som kunskap i vidare
mening (Härenstam 2000:76). Att en undervisning präglas av egna erfarenheter, egna
politiska och religiösa värderingar menar Härenstam att man inte kan undgå ifrån.
Utgångspunkten är oftast långt ifrån neutral, nya möten innebär nya sätt att tolka verkligheten.
Att läroboksförfattare inte skulle vara indragna i samma process menar Härenstam inte skulle
vara särskilt märkligt i och med att våra erfarenheter har stor påverkan på hur vi ser på bland
annat bilden av religion (Härenstam 2000:115).
Jag har också haft nytta av Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund? från 2006.
Rapporten granskar ett antal läromedel utifrån fem aspekter; etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och annan trosuppfattning samt sexuell läggning. Man
fokuserar på om och i så fall hur läromedel avviker från läroplanernas värdegrund i
biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Underlaget till
7
avsnittet som behandlar religion är skrivet av just professor Kjell Härenstam vid Karlstads
universitet och där gör han bland annat en kort sammanfattning av läromedlens bildmaterial
om Islam. Där konstaterar han att det stora problemet när det kommer till att presentera en så
stor och omfattande religion som islam är att urvalet av bilder omöjligt kan representera alla
aspekter av religionen. Han tar upp att fördelningen mellan män och kvinnor på bilderna
förvisso är jämn men att bilderna på kvinnor som är beslöjade är klart överrepresenterade,
endast en kvinna utan slöja syns på bilderna, detta trots att endast en del alla muslimska
kvinnor verkligen bär slöja (Härenstam 2006:14).
Härenstam pekar också på att läroböckerna de undersökt endast visar två bilder av kända
muslimer, Cassius Clay/Muhammed Ali och Usama Bin-Laden. Här menar Härenstam att det
blir tydligt vilken viktig funktion bilderna fyller när det gäller att förstärka eller ifrågasätta
våra fördomar om islam (Härenstam 2006:14).
8
3. Metod
I detta kapitel kommer jag att redogöra för vilken metod jag har valt och hur jag har gått
tillväga i min analys.
3.1 Val av metod
Inom bildanalys finns en rad olika metoder att välja bland eftersom bilden eller det
konstnärliga uttrycket man studerar kan se väldigt olika ut. Det kan vara gamla eller nya
bilder med olika formspråk utförda i olika tekniker och som tjänar olika syften. Analysen
måste inte bara ta ställning till frågan man ställer verket utan också bildens karaktär, när och
för vem det är producerat. Inom bildanalys finns ett flertal olika analytiska metoder, jag har
valt att använda mig av en metod som kan beskrivas som semiologisk analys. Semiologi kan
även benämnas semiotik och betyder ordagrant läran om tecken.
Semiotiken studerar hur vi uppfinner och använder tecken som ett kommunikationsmedel.
Tecken är en bärare av betydelser och kan därför tolkas och användas som språk. Allt som
kan tolkas är tecken som till exempel siffror, bokstäver, ljud danser, kroppsspråk, vårt sätt att
klä oss till och med hur vi lägger en make up i ansiktet. Även kulturföremål räknas till tecken;
en barbiedocka, en bukett rosor, midsommarstången. Allt som kan uppfattas representerar
något. Den semiologiska analysen ser på bilder som ett samhälls- och kulturbetingat objekt,
där bakomliggande åsikter uttrycks i bilden. En bild säger något mera än vad vi direkt ser och
kan peka ut i den, det flesta bilder berör oss eller väcker liv i våra minnen. I en semiologisk
analys använder man sig bland annat utav just dessa koder, att betrakta bara bilden utifrån vad
vi ser för att sedan tolka den utifrån våra egna associationer (Carlsson mfl, 2001:21),
Jag anser att denna metod lämpar sig bäst för mitt ämne eftersom jag vill identifiera
eventuella bakomliggande åsikter som bilderna förmedlar oss och dess mottagare, elever i
mellanstadiet.
Jag har valt att bortse från utomstående faktorer så som bildens storlek och placering på sidan,
bildtext och i vilket sammanhang bilden presentera i, just för att det inte ska påverka min
bildtolkning. Jag kommer även att bortse från tecknade bilder, kartor och andra illustrationer i
min undersökning.
9
3.2 Bildanalys
Bildsemiotiken är en gren av den så kallade generella semiotiken som skapades, på tämligen
olika grunder, av den amerikanske filosofen Charles Sanders Pierce och den schweiziske
språkforskaren Ferdinand de Saussure kring sekelskiftet (Cornell mfl 1999:64). Det var inte
förrän på 60-talet som bildsemiotikens stora genombrott kom. Orsaken till det var yttre
samhällsfaktorer. Efter andra världskriget sker en kraftig ökning för massproducerad bild och
visuell kommunikation; bildteknologin utvecklas, reklam- och underhållningsindustrin ökar,
tryckmetoder förbättras, kameran och den elektroniska bilden får användare världen över.
Bildåldern har blivit ett faktum (Cornell mfl 1999:64). Man kan datera grundläggandet av den
moderna bildsemiotiken till 1964, detta år publicerar den franske språkforskaren Roland
Barthes två essäer som anses vara semiotikens startskott. Men det är inte förrän 1967 som
Barthes ytterligare förenklar sitt semiotiska arbetssätt i en undersökning om modet som
betydningssystem.
Samtliga
av
dessa
arbeten
kommer
att
vara
betydelsefulla
inspirationskällor för bildsemiotiska analyser över hela västvärlden.
Bildsemiotikerna är överens om att det existerar bildkoder men hur och var koderna visar sig
är man inte lika överens om. Barthes delar in bilden eller fotografiet i två olika nivåer. Den
första nivån, den denotativa, saknar bakomliggande koder. Han menar att nivån är
”bokstavlig” det vi ser och kan peka ut direkt ur den, vilket betyder att den inte har något med
sociokulturella inlärningar att göra. Vad och hur vi ser är alltså bildens denotation; dess
grundbetydelser, eller det som är synligt och som kan pekas ut direkt. Ett bord i ett rum,
tallrikar, glas, kanna och till exempel en människa på en stol (Carlsson 2001:31).
Det är inte förrän på nivå två, den konnotativa, där kodernas uttryck utformas till retorik, som
de kulturella betydelserna vi har läses in i bilden. Konnotation är våra associationer vi får av
att se bilden, det bilden får oss att tänka på och allt vi förknippar den med. Konnotationer kan
inte pekas ut direkt på bilden men de kan uppfattas på samma sätt av många(Carlsson
2001:21). Till exempel; en bild av påskpynt ovanför en spis. De flesta i Sverige vet att bilden
berättar att det är påsk men i ett klassrum med elever med olika nationallitet är det inte
självklart vad bilden vill förmedla. Konnotationen till påsk är alltså kulturellt betingat.
Vilka associationer vi får beror till stor del på de värderingar som finns i den kultur vi lever i.
Eftersom vi delar vår erfarenhet av tidningar, bio, radio och läroböcker med de flesta andra i
vår kultur, generation och grupp så tenderar vi att tolka och uppfatta bilder på ett ganska
likartat sätt, vi är inte ensamma om att tolka bilder som man gör. De associationer vi får är
beroende av de värderingar som finns i den kultur vi lever i (Cornell mfl 1999:65).
10
3.3 Forskningsproblem
Det kan tyckas föreligga ett problem rörande validitet och reabilitet om man inte gör någon
konkret intervju- eller enkätsundersökning. Detta eftersom man då har konkreta faktorer att
mäta, medan jag inte har ett lika tydligt instrument att arbeta med. Dock anser jag att även de
mer ambitiösa intervju- och enkätundersökningar på den arbetsnivån som jag nu befinner mig
på i sig ofta får reabilitetsproblem då de blir för små i omfattning för att faktiskt kunna sägas
vara allmänt gällande. Jag menar att istället för att intervjua/ge ut enkäter till en begränsad
mängd elever/lärare studerar jag ett av de arbetsmaterial som används flitigast ute på
skolorna, nämligen läromedlen. Dessa läses av tusentals elever och lärare varje år. Jag anser
att det alltid föreligger ett visst problem med reabiliteten när man gör såhär pass små
undersökningar. Jag försöker därför göra det bästa av vad jag har att arbeta med och jag anser
att jag maximerar giltigheten genom att studera läromedel, eftersom det har så mycket större
täckningsområde än till exempel en enkät som ges ut i två klasser på en skola.
Vidare vill jag peka på den omöjlighet jag ser i att skriva något objektivt i all form av
forskning, kvantitativ såsom kvalitativ. Så fort en studie skrivs ned och tolkas finns ett mått
av subjektivitet, det bör man som läsare vara medveten om. All typ av forskning präglas av
forskarens egna urval, avsikter, bakgrund och dennes tolkning av studien, det är detta som
avgör vad som läses ur materialet och lyfts fram (Patel et al 1987: 44). Jag är alltså medveten
om att min analys innehåller ett gott mått av subjektivitet, men även om mina tolkningar är
subjektiva utgår de ifrån en objektiv utgångspunkt. Denna är den teoretiska bakgrund jag
tidigare presenterat, samt en etablerad analysmetod.
Jag vill undersöka hur bilderna används snarare än hur de uppfattas av eleverna, därför har jag
inte gjort en elevundersökning. En sådan undersökning hade dessutom medfört en rad
problem, och på hade sin höjd svarat på frågan “hur upplever dessa elever dessa bilder?”.
Problemen här handlar dels om mitt begränsade tidsutrymme till uppsatsen men även att det
är väldigt svårt att formulera frågor som faktiskt leder till givande svar, oavsett tidsram. För
att få riktigt relevanta svar skulle det dels kräva ett stort elevunderlag, dels att eleverna lade
mycket tid och energi på att svara på frågorna och dessutom skulle de behöva bildanalytiska
verktyg som de idag troligen saknar.
11
3.4 Genomförande
3.5 Val av material
Jag började med att välja ut läromedel. Utifrån det utbud som finns på Malmö högskolas
bibliotek Orkanen valde jag läromedel avsedda för mellanstadiet, årskurs 4-6, i
religionskunskap. Jag valde att studera läroböcker, med bilder, från 80-, 90- och 2000-talet för
att få en uppfattning om och hur bilderna förändrats över tid. Jag har inte tidigare kommit i
kontakt eller använt mig av dessa böcker varken som elev eller som kandidat på min
partnerskola.
De böcker jag valde är följande:
Grundbok Religion, Plus, Natur och Kultur, 2005 Plus
Sesam Religion, Almqvist och Wiksell förlag, 1993 Sesam
Religion och liv, Natur och Kultur, 1988 Religion och liv
Jag gjorde sedan en granskning av det totala antalet bilder som fanns i de olika läroböckerna i
kapitlet Islam. Under arbetets gång kommer jag att referera till böckerna med det namn som
står angivet i fetstil i texten ovan.
3.6 Val av bilder
Total finns det 21 stycken bilder i kapitlen om Islam i de tre läroböcker jag använder mig av.
Av utrymmes- och tidsskäl analyserar jag inte alla bilder lika djupgående. Av de 21 bilderna
har jag valt att göra en djupare analys av den första bilden i respektive kapitlet om Islam från
de tre läroböckerna. Jag tycker det är intressant att se hur de olika böckerna väljer att
introducera kapitlet om Islam och vilka bilder de valt för att göra detta. Resterande bilder
kommer jag att göra en mindre djupgående kartläggning av.
4. Resultat och analys
I detta kapitel kommer jag att analysera de bilder jag valt ut enligt de två semiologiska nivåer
jag beskrivit i metodkapitlet. Jag inleder med att så långt det är möjligt analysera varje bild
denotativt och beskriver det som jag kan läsa i bilden, dess grundbetydelse utan att lägga in
12
egna sociokulturella associationer. Därefter analyserar jag bilderna utifrån nästa nivå, den
konnotativa. Här tolkar jag bilderna utifrån mina egna erfarenheter, kunskaper, associationer
och värderingar.
4.1 Undersökning
4.1.1 Bild 1. Religion och liv, 1988 sid. 279
Bilden visar en gul tegelbyggnad med svarta detaljer och en grön kupol på taket. Ovanpå
kupolen syns en halvmåne med en stjärna i mitten. På byggnadens framsida ser man två
dörrar som har en ljusare front med en vit form som delvis täcker delen ovanför dörren. Det
finns två cementfärgade fristående torn på byggnadens högra respektive vänstra sida. På båda
tornen sträcker sig en lökformad grön kupol upp mot himmeln. Framför byggnaden står en
människa iklädd en vit huvudbonad, lång grå kappa och ljusa byxor. Det är snö på marken
framför honom. I bakgrunden sträcker sig kala lövträd upp, himmeln är ljusblå.
Det är snö på marken och träden har inga löv vilket tyder på att det är vinter. Detta får mig att
misstänka att bilden inte är tagen i Mellanöstern även om jag är medveten om att det i
13
sällsynta fall snöar även där. Vädret och det ljusgula teglet som påminner mig om husen i mitt
barndoms kvarter ger mig genast en känsla av att bilden är tagen i Norden. Den ärgade
kopparn som är vanligt förekommande på myndighetsbyggnader i Sverige förstärker denna
känsla. Arkitekturen och kupolerna ihop med mannens klädsel och stjärnan och halvmånen
gör att jag direkt kan se att det är en moské. Personens, som jag antar är en man på grund av
hans brist på kurvor och behåring i ansiktet, klädsel säger mig att han antagligen tillhör
församlingen. Det är inte klart för mig varför mannen står utanför byggnaden, kanske väntar
han på någon eller tar en nypa frisk luft. Ljuset i bilden ger mig associationer till en solig men
frisk och kall eftermiddag i Sverige innan solen går ner.
4.1.2 Bild 2. Sesam, 1993 sid. 298
Första bilden i kapitlet om Islam i boken Sesam är liten och täcker inte ens en halv sida i
boken. Den föreställer en människa med vit slöja, lång grön klänning och mörka skor med
liten klack som går ner för en bred sandfärgad trappa med fem steg. Bakom personen reser sig
två pelare i samma färg som trappan som mynnar ut i en båge. Ovanför en av pelarna till
vänster i bild mellan valven sitter ett solur. I bildens bakgrund finns en stor grönblå, kantig
14
byggnad som är dekorerad med mönster och symboler med en stor guldfärgad kupol på taket.
Dörren till byggnaden pryds av ett valv och den omges av tre pelare. Mitt på kupolen sitter en
spira som håller en gyllene halvmåne. Personen är på väg från byggnaden ner för trappan
bakom denne kan man se fyra andra personer, två är på väg mot byggnaden och två på väg
därifrån. Personerna på bilden har olika kläder, de i bakgrunden tycks vara iklädda byxor och
tröja. Längst bak i bilden ligger en blå himmel som delvis är täckt av vita moln.
Bilden visar ett gamalt tempel, en moské. Byggnadens utformning, inskription och kupol
avslöjar att det är ett muslimskt tempel och jag känner igen den som klippmoskén i Jerusalem.
På kupolen kan man se symbolen för Islam, halvmånen. Trappan, pelarna och valven är slitna
och ser ut till att vara mycket gamla och dess sandfärgade färg är typisk för Mellanöstern. Om
dessa är en del av moskén tyder det på att Islam varit etablerat i landet sedan länge. Även
soluret förstärker bilden av att byggnaden är gammal. Klackarna på skorna och den vita slöjan
säger mig att det är en kvinna som går ner för trappan.
Personen i bakgrunden längst till vänster som jag också identifierar som en kvinna på grund
av hennes kroppsform och långa svarta hår bär inte slöja och hon har på sig ett par långbyxor
vilket jag tolkar som att bilden är tagen i ett sekulariserat land där slöjan inte är obligatorisk
för kvinnorna. Även det faktum att man ser den beslöjade kvinnans fötter i skorna bidrar till
denna slutsats. Det två andra personerna i bilden som är på väg ifrån moskén tror jag är män.
Detta på grund av att deras mörka byxor och det som ser ut som vita skjortor, en
standarduniform för män världen över. Deras underarmar syns vilket gör att jag ihop med den
blåa himlen och solljuset som reflekteras i kupolen tolkar det som om det är varmt. Det är
omöjligt att se vad soluret visar trots att det faller en skugga på siffrorna men jag tror utifrån
ljuset och sättet som solen reflekteras i guldkupolen att den är tagen mitt på dagen.
15
4.1.3 Bild 3. Plus, 2005 sid. 108-109
Denna bild täcker nästan hela uppslaget. I förgrunden är det tre personer i ljusa kläder med
huvudbonad som sitter ner på en matta som har många olika färger och mönster. De tre
personerna är i skärpa medans bakgrunden är mer suddig. Mellan de två personerna i
förgrunden sitter en mindre person i gröna glansiga kläder med en annan färg på sin
huvudbonad än personerna bredvid honom. Den mindre personen i mitten tittar upp mot
personen på hans vänstra sida. Personen till vänster om denna sitter på knä och tittar ner i sina
öppna händer som den håller framför sig. Personen har vit skjorta, rutiga byxor som döljer
dennes fötter och bär svart hatt. Personen på pojkens högra sida har glasögon, mörkbeiga
byxor, vit skjorta, en svart hatt och på högra handen hänger en guldklocka. Inga av
människorna på bilden ses bära skor. I bakgrunden sitter fler personer ner med sina huvud lätt
framåtböjda. Personerna i bakgrunden bär kläder i olika färger och samtliga bär huvudbonad.
I bildens högra hörn skymtar någon form av växtlighet.
16
Jag tycker mig se att alla personer på bilden är män i olika åldrar. Att alla sitter mot samma
håll, barfota, blundar och håller sina händer framför sig gör att jag rätt snabbt kan komma
fram att det handlar om en bönestund. Då jag vet att man inom islam oftast ber kvinnor och
män för sig är jag relativt säker på att alla just män. Männen har ett för mig utländskt utseende
och klädstil vilket gör att jag inte tror att bilden är tagen i Sverige. Jag får en känsla av att
bönen bes utomhus eller i en öppen byggnad, dels på grund av ljuset i bilden och dels på
grund av den stora växten man skymtar i höger hörn av bildens bakgrund. Pojken ser ut att
vara i en situation där han ska lära sig hur en bön går till, dels för att han är så ung och dels
för att han tittar koncentrerat på mannen intill honom. Jag tror inte bilden är tagen i
Mellanöstern utan snarare längre österut utifrån personernas klädsel och utseende. Pojkens
gröna dräkt som ser ut att vara gjord i ett exklusivt material som för tankarna till Asien. Även
om jag inte hade känt till bildens kontext hade jag kunnat gissa mig till att det handlar om en
muslimsk bönestund eftersom att det bara är män på bilden, alla är barfota och sitter ner på
marken. Jag uppfattar det som att de tre personerna längst fram i bilden har det ganska väl
ställt i och med att deras kläder är hela och rena och i material som känns exklusivt. Även
männens accessoarer bidrar till denna känsla, de bär guldklocka och guldring. Männen längre
bak verkar bära enklare kläder vilket gör att jag får känslan av att de kan vara placerade efter
status eller rikedom på samma sätt som vi i Sverige satt i kyrkorna förr i tiden.
17
4.2 MINIATYRER
18
4.3 Kartläggning av resterande bilder
I min kartläggning av resterande bilder har jag gjort en övergripande och kort beskrivning,
detta för att ge en bild det resterande utbudet i böckerna att använda i min slutsats.
I boken Religion och liv finns sammanlagt sju bilder som illustrerar avsnittet om islam.
Bilderna varierar i storlek men majoriteten är ganska små. En övervägande del av bilderna
visar män, kvinnor och barn som ber inomhus. Det finns även ett par bilder som visar när
unga människor läser, en bild på en pojke i en soffa och den andra på unga flickor som sitter
på golvet vid ett bord. Denna bok har en bild på en stor folkmassa, bilden visar pilgrimer som
vallfärdar och befinner sig i Mecka. En bild föreställer en grupp människor, förmodligen en
familj, som sitter samlade i en soffa poserande för fotografen.
I boken Sesam finns fem bilder i avsnittet om islam, layouten i boken är luftig och bilderna
tar mycket plats. En av bilderna visar män som ber inomhus i något som liknar en stor moské.
Vidare finns det två bilder som visar en stor folkmassa ovanifrån, dessa föreställer vallfärden
och pilgrimer i Mecka. En annan bild visar två pojkar med vars ett paraply, de har lite kläder
på sig och befinner sig utomhus mitt bland folk. På sista bilden i kapitlet ser man en äldre
man som undervisar flickor. Alla sitter på golvet runt ett bord med böcker uppslagna.
I boken Plus finns det sammanlagt sex bilder som visar islam. Två av dessa föreställer
människor i bön. Den ena bilden visar en pojke som har sina händer framför sig och samtidigt
tittar i en bok som en äldre man bredvid honom håller upp. Den andra bilden visar en man
som ber på en båt. En annan liten bild visar ett dukat bord, utomhus, med mat. Även i denna
bok finns det två bilder som visar en större folkmassa. Den ena bilden är tagen på närmare
avstånd där man kan se att folk står runt ett hål i marken där en pelare kommer upp från
mitten av hålet. Den andra bilden visar vallfärden i Mecka ovanifrån. I slutet av kapitlet finns
en som visar en man, en pojke och en flicka runt ett bord. Flickan håller i en kanna och ler.
Mannen ler också. Bilden föreställer en måltid av något slag.
Gemensamt för alla böcker är att de alla har bilder som visar när bön utförs. I den äldsta
boken Religion och liv finns det bara bilder på när män, kvinnor och barn var för sig ber
inomhus. Även i boken Sesam visas det bara en bild på när män utför bön inomhus. Det är
bara i boken Plus som olika bilder av bönestunden visas. Alla tre böcker har bilder i
19
fågelperspektiv som visar vallfärden i Mecka. Bilderna på när unga flickor och pojkar läser är
också något som finns representerat i alla tre böcker. Ensamt för Plus är bilderna på ett dukat
bord med mat och bilden över familjen vid matbordet. Motivet med det unga paret som är
uppklädda finns bara i Plus. Familjebilden i Religion och liv har ingen motsvarighet i de
andra böckerna.
4.4 Sammanställning och analys av samtliga bilder
Sammantaget har jag studerat 22 bilder som illustrerar islam i tre olika religionsböcker.
Nedan följer en sammanställning och analys av vad bilderna visar.
Det utan tvekan vanligast förekommande motivet är människor som på olika sätt är
engagerade i bön. Sammanlagt åtta bilder fördelade över de tre böckerna visar detta motiv. I
den äldre utav böckerna, Religion och liv, föreställer bilden
Religion och liv och Plus har sju stycken olika bilder i kapitlet om Islam medans Sesam har
fem. I Religion och liv är tre av dessa bilder på bönestund, i Plus är det två och i Sesam är
det bara en. De två första böcker representerar den äldsta och den yngsta. I boken Plus skiljer
sig bilderna från de två andra böckerna. Även om det finns snarlika bilder i alla tre böcker så
är bilderna i Plus mer moderna samtidigt som den visar fler olika sidor av Islam. Det unga
paret som gifter sig, ett dukat bord med mat och bilden med familjen vid matbordet är
exempel på detta. Jag tror att bilderna i Plus är lättare att relatera till, känna igen, för en elev i
mellanstadiet än bilderna i Religion och liv och Sesam. Dels för att det visar en mer
vardaglig bild av människorna och en glädje kring fest och giftermål. Detta gör att eleven har
lättare att känna gemenskap med bilden vilket ger en naturlig nyfikenhet och ett intresse väcks
att få veta mer. Detta leder i sin tur till ökad kunskap om och förhoppningsvis förståelse för
andra religioner, i detta fall Islam. Jag tror att i sådana böcker som Religion och liv och
Sesam vet oftast eleven om vad för bilder som kommer att visas, till och med jag blev inte
överraskad. Många av bilderna kände man igen från sin egen skoltid, jag säger inte att detta är
negativt men det är lika viktigt att en lärobok överraskar eleven med olika bilder som med allt
annat i en undervisningssituation. Bilder som visar vallfärden till och i Mecka är ingenting
man direkt kan förändra, det är så det ser ut och det är så det går till. Men bilden över
bönestunden ser likadan ut i både Religion och liv och Sesam, män och kvinnor som ber i en
moské medans i Plus kan man se att bönen kan utföras på olika platser och inte bara i moskén.
Det är kanske just där våra fördomar späs på i bilden som visar det vi alltid har sett. Att bönen
20
måste utföras ett visst antal gånger per dag är något eleven får lära sig men att den kan göras
varsomhelst är inget som bilderna visar oss, människorna är kanske inte så låst i sin religion
som vi uppfattar dem att vara utan har faktiskt större frihet än vad man tror.
5. Slutsats och diskussion
Min analys visar att bilderna främst fokuserar på den religiösa delen, utövandet av islam.
Detta gäller såväl dem äldre som dem nyare böckerna. Detta är inget överraskande resultat
eftersom det trots allt är frågan om just religionsböcker. Men jag var ändå förvånad över, när
jag första gången bläddrade igenom böckerna, att det var ett så stort fokus på själva religionen
och religionsutövandet. Naturligtvis måste böckerna ta upp och illustrera de centrala delarna
av Islam och utövandet av religionen. Men som Härenstam påpekar blir det ett problem när
böckerna i så liten grad problematiserar och nyanserar begreppet islam och istället henfaller åt
ett mer socialantropologiskt synsätt där mellanöstern och det religiösa utövandet får
karakterisera hela islam och dess anhängare. Vardagslivet och de icke-arabiska länder som
rymmer miljoner och åter miljoner muslimer får så lite utrymme att den sammanlagda bilden
av en muslim blir en arabisk person (oftast en man) som aktivt praktiserar religionen i
handling. Detta är en väldigt snäv och orättvis bild av islam. Inom exempelvis kristendomen
framhäver vi ofta att religionen och själva kristendomen snarare sitter i ett synsätt och ett
förhållningssätt gentemot andra och inte i praktiska handlingar som att till exempel gå i
kyrkan på söndagar eller be bordsbön innan maten. På liknande sätt lever miljoner muslimer
över hela världen sekulariserade liv med minimalt praktiskt utövande av sin religion utan att
för den sakens skull vara mindre muslimska. Jag tror att det är ett misstag att betona det olika
och det exotiska inom islam då detta ytterligare ökar klyftorna och förstärker ett ”vi och dom”
synsätt som inte gynnar vår förståelse och acceptans för islam och muslimer.
Vidare är det olyckligt att bilderna i de undersökta böckerna inte visar fler kvinnor och
framförallt fler kvinnor utan slöja. Slöjan blir en symbol för islam trots att det långt ifrån är
alla muslimska kvinnor som bär denna vilket i sin tur riskerar att ytterligare förstärka
motsättningar och ge stöd åt bilden av islam som en religion som förtycker kvinnor och
tvingar dem att täcka sina kroppar mot sin vilja.
Under arbetets gång kom jag däremot fram till att bilderna i böckerna jag studerat skiljer på
politik och religion på ett tydligt sätt vilket är positivt. Ingen av de bilder jag studerar gör
21
denna koppling eller ens antyder att islam skulle ha en politisk agenda även om många
grupper och en del regimer hävdar motsatsen.
I massmedier idag och i diskussionen om Islam så anser jag inte att denna uppdelning alls lika
tydlig vilket är olyckligt. Efter 11 september, i kölvattnet av kriget mot terrorismen och i
bråken kring Mohamedkarikatyrerna är det svårare att skilja på den politiska delen och den
religiösa delen av Islam. Detta är farligt eftersom man lätt även här får intrycket av att Islam
talar med en röst, det finns en risk att det blir ett likhetstecken mellan muslim och extremism.
Naturligtvis ska man inte blunda för att det finns stater och organisationer som säger sig agera
i Islams namn och som på så vis utför orättfärdiga handlingar. Men på samma sätt som det
gäller att skilja på kristen tro, kristen religionsutövning och de länder som anser sig agera i
kristendomens namn som till exempel USA är snarare detta en fråga för samhällskunskapen.
Det är en unik och egentligen onaturlig uppgift för skolans värld att skilja religion,
samhällskunskap och historia åt då dessa i mycket är helt eller delvis sammanflätade. Men om
vi åtagit oss att göra detta så skall läromedlen motsvara och leva upp till denna ambition även
i sitt bildspråk vilket jag uppfattar att de undersökta böckerna gör. Om man börjar blanda
samman religion med politik ökar risken för att fördomar uppstår och att alla muslimer dras
över samma kam. All religionsutövning är individuell och det enda man kan generalisera
kring är de fundament som religionen vilar på vilket jag tycker att böckerna och framförallt
boken Plus visar på. Sen är det upp till läraren att förklara hur de olika ämnena hänger
samman och är beroende av varandra.
Som lärare och pedagog är det också mycket viktigt att öva på och reflektera kring hur vi läser
och tolkar bilder. Ingen bild är neutral och utvecklingen har gjort att det är lättare än någonsin
att manipulera bilder till att tjäna ett visst syfte. I dagens samhälle där vi fullkomligt
översköljs av bilder i olika former måste vi träna på att diskutera och analysera bilder mycket
mer än vad vi gör i dag. På samma sätt som bilden existerar i en given kontext gör betraktaren
det. Ingen ser på bilder på samma sätt. Betraktaren väver ofrånkomligen in sina egna
erfarenheter, associationer och sin kulturella särart i tolkningen av bilder och detta måste vi ta
hänsyn till i undervisningen. Vi talar ofta om det mångkulturella klassrummet och hur man
bär på olika ”ryggsäckar” i lärsituationer som påverkar inlärningen och förståelsen (Eriksson
2009:187). Det är minst lika viktigt att ta hänsyn till dessa olikheter i arbetet med bilder och
inte minst inom religionsämnet.
Vad det beträffar bildspråket och valet av bilder som illustrerar ett visst område är det också
viktigt att man anstränger sig. Som sagt tidigare i min uppsats är ingen neutral i valet av
bilder. Alla bär på sitt bagage vad beträffar kunskap, erfarenhet, politiska och religiösa
22
värderingar och fördomar kring ett visst ämne eller som i vårt fall, en religion. Detta gäller
även de som ansvarar för bildmaterialet i läromedel (Härenstam 2000:76). Detta bagage går
aldrig att göra sig av med men att medvetandegöra och problematisera detta är enligt mig
mycket viktigt. Därför anser jag att Plus är den lärobok som är jämförelsevis bäst i sitt
bildanvändande. Boken inleder kapitlet om islam med en bild, som i och för sig föreställer
män i bön men som visar muslimer som inte motsvarar den stereotypa bilden där muslimer
alltid är från mellanöstern. Jag upplever att Plus är bättre i sitt bildanvändande än de andra
böckerna och härleder detta till att boken är den nyaste av de tre, kanske har bildredaktören
färgats av den senaste tidens diskussioner och (inte alltid positiva) intresse för islam. Efter
elfte september har islam blivit ett ämne som tar allt större plats i samhällsdebatten oavsett
hur man förhåller sig till religionen. Jag upplever i sin tur att detta lett till att man har en större
medvetenhet och kanske försiktighet när man beskriver eller berättar om islam vilket alltså
också gäller läromedel. Men samtidigt önskar jag ytterligare ansträngningar och ambitioner i
arbetet med bilder i läromedel för att inte riskera att förstärka skillnader människor emellan.
För att motverka exotisering av andra människor, religioner och kulturer som i sin tur kan
leda till främlingsfientlighet tror jag att man ska bortse från sina förväntningar av det
annorlunda och istället satsa på gemensamma nämnare. Naturligtvis skall man satsa på att
visa likheter på det rent mänskliga planet, alla behöver mat, gemenskap, trygghet och så
vidare. Men detta kan även ske på ett mer ytligt plan anser jag. I dagens globala värld är vi
inte längre beroende av avstånd och nationsgränser i och med utvecklingen av internet och
den kommunikation den medför. Även om globaliseringen och mainstreamkulturen på många
sätt är urvattnade och lite trist så erbjuder den symboler och gemensamma nämnare som vi
aldrig haft tidigare. Om man i undervisningen och i bildanvändandet utnyttjar dessa symboler
tror jag man har mycket att tjäna i kampen för förståelse och intresse inför andra kulturer. Om
man i kapitlet om exempelvis Islam visar unga med likadana mobiltelefoner som eleverna
eller framför en snabbmatsrestaurang som vi också har här så tror jag att man har mycket att
vinna. På samma sätt är det också viktigt att visa hur Islam blivit en världsreligion och finns
naturligt mitt ibland oss. Bilder av islam i Sverige är minst lika viktiga som de som visar
Islam i resten av världen.
23
Även i själva utformningen och i formatet på bilderna tror jag att den nya tekniken kan hjälpa
till att bygga broar. Unga världen över är vana vid att ta mycket bilder med digitalkameror
och mobiler vilket resulterat i ett nytt formspråk där arrangerade bilder fått stå tillbaka till
förmån för snapshots. Om man kan utnyttja denna estetik kan bilderna få ett högre värde och
bli mer autentiska och ”sanna” för eleven vilket ökar förståelsen och intresset för det som är
nytt.
24
6. Litteraturförteckning
Läromedel:
Abrahamsson, Marianne. Grundbok Religion. 2005, Falköping: Natur och Kultur
Berg, Leif. Religion och liv. 1988, Örebro: Natur och Kultur
Eggehorn, Ylva, Weber, Carl-Eric och Westergren, Berit. Religion. 1993, Örebro: Almqvist
och Wiksell förlag
Litteratur
Carlsson, Andreas & Koppfeldt, Thomas. Bild och retorik i media. 2001, Helsingborg: AB
Boktryck.
Cornell, Peter, Dunér, Sten, Millroth, Thomas, Nordström, Gert Z & Roth-Lindberg,
Örjan (red). Bildanalys - teorier, metoder, begrepp. 1999, Värnamo: Gidlunds förlag.
Eriksson, Yvonne. Bildens tysta budskap - interaktion mellan bild och text. 2009,
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Härenstam, Kjell. Kan du höra vindhästen. 2000, Sverige: Studentlitteratur AB
Härenstam, Kjell. Skolboks-islam- Analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap.
1993, Göteborg: Göteborgs universitet.
Patel, Runa & Tebelius, Ulla (red). Grundbok i forskningsmetodik. 1987, Lund:
Studentlitteratur.
Pettersson, Rune. Bilder i läromedel, 1991, Göteborg: Graphic Systems AB
Skolverket, 2006. Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val,
användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.
Rapport nr. 284.
Skolverket, 2006. I enighet med skolans värdegrund?
Rapport nr. 285. Härenstam, Kjell. En granskning av hur religion/trosuppfattning
framställs i ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport
”I enlighet med skolans värdegrund?”.
25
