Prevalens, incidens och kostnader för diabetes i Finland 1998–2007

Vi stöder Dehko:
Huvudfinansiär
Nya fall av diabetes 1997–2007*
Typ 1-diabetes
Typ 2-diabetes
2 000
30 000
1 800
25 000
1 600
1 400
20 000
1 200
1 000
15 000
800
10 000
600
400
Kostnader för diabetes
i Finland 1998–2007
Huvudsponsorer 2009
Prevalens, incidens och
kostnader för diabetes
i Finland 1998–2007
Undersökning av Tiina Jarvala,
Jani Raitanen, Pekka Rissanen och arbetsgrupp
5 000
200
0
Vad kostar
diabetes?
Nationella diabetesprogrammet
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Typ 1-diabetes
0
Typ 2-diabetes
Antalet diabetiker 1997–2007 (sista dagen för respektive år)*
Utgivare: Finlands nationella
diabetesprogram Dehko 2000–2010,
Diabetesförbundet 2009
www.diabetes.fi/dehko
300 000
150 000
•Oy Eli Lilly Ab
•MSD Finland
100 000
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
be
ta
* Enligt FinDM II
rd
Diabetiker totalt
la
•Bayer Oy/Diabetes Care
•Ömsesidiga arbetspensions-
försäkringsbolaget Varma
•LifeScan/Johnson & Johnson
•Oy Leiras Finland Ab
•Roche Diagnostics
svå
0
Stödjare 2009
ete
50 000
iab
Sponsorer 2009
dd
200 000
Go
250 000
rs
ig
www.diabetes.fi/dehko
Diabetes ökar, kostnaderna
riskerar att skjuta i höjden
De samlade kostnaderna för att behandla människor med diabetes
och merkostnaderna på grund av diabetes har ökat drastiskt. Under en
tioårsperiod 1998–2007 steg de totala kostnaderna för sjukvård vid
diabetes med 83 procent.
År 2007 kostade diabetesvården 1 350 miljoner euro, medan siffran
var 738 miljoner euro 1998. Ökningen beror på att antalet diabetiker
stigit explosionsartat: från 192 831 till 306 949 personer mellan
1998 och 2007. Dessutom har ungefär 200 000 personer diabetes
eller ett förstadium till diabetes (prediabetes) utan att veta om det,
visar befolkningsstudier.
Däremot har kostnaderna per diabetiker sjunkit en aning på senare
år. Tack vare intensifierad diagnostik har fler diabetiker kommit under
vård i tid innan de har hunnit utveckla kostsamma senkomplikationer
som hjärtinfarkt, stroke eller njursjukdom.
Behandlingen av senkomplikationer belastar sjukvården betydligt mer
än behandlingen av diabetes utan senkomplikationer. I själva verket
nästan tredubblas vårdkostnaderna när en diabetiker drabbas av någon senkomplikation.
År 2007 gick cirka 10 procent av hälso- och sjukvårdsutgifterna i Finland till vård och behandling av diabetes. – Det betalar sig alltså
att satsa på god prevention och behandling av diabetes.
Senkomplikationernas roll:
totala kostnader per diabetiker 2007
Totala sjukvårdskostnader vid diabetes 1998–2007 (i 2007 års penningvärde)
mn euro
euro
1 400
6 000
1 200
5 000
1 000
--
4 000
800
3 000
600
2 000
1 000
400
0
200
0
Käsitteitä
1998
1999
2000
2001
2002
Öppen vård/specialiserad sjukvård
Vårdavdelning/specialiserad sjukvård
Öppenvårdsbesök/primärvård
2003
2004
2005
2006
Typ 1-diabetes Typ 2-diabetes
Inga senkomplikationer
2007
Senkomplikationer
Vårdavdelning/primärvård
Läkemedel
Förbrukningsartiklar
Totala kostnader per diabetiker 1998–2007 (i 2007 års penningvärde)
euro
5 000
Sjukvårdskostnader vid diabetes 2007
4 500
4 000
Förbrukningsartiklar
3%
Läkemedel
25 %
3 500
Vårdavdelning/
primärvård
19 %
Öppenvårdsbesök/
primärvård
17 %
Öppen vård/
specialiserad sjukvård
11 %
Vårdavdelning/
specialiserad sjukvård
25 %
3 000
2 500
Kostnaderna störst för specialiserad sjukvård och läkemedel
2 000
1 500
1 000
500
0
Kostnaderna minst för
förbrukningsartiklar: inget lönsamt sparobjekt
1998
1999
2000
2001
2002
Öppen vård/specialiserad sjukvård
Vårdavdelning/specialiserad sjukvård
Öppenvårdsbesök/primärvård
2003
2004
2005
2006
2007
Vårdavdelning/primärvård
Läkemedel
Förbrukningsartiklar