Forskningsplan
Intervention med dans för flickor 13-18 år med återkommande
psykosomatiska besvär.
Anna Duberg
Leg. Sjukgymnast. Örebro Läns Landsting
Vårdvetenskapligt Forskningscentrum, USÖ
Tel. 0705-509324
[email protected]
Huvudhandledare:
Margareta Möller, Professor, Leg. Sjukgymnast
Örebro Läns Landsting
Bihandledare:
Lars Hagberg, Medicine doktor, Hälsoekonom
Örebro Läns landsting
Helena Sunvisson, Medicine doktor, Leg.sjuksköterska,
Lektor, Örebro Universitet
1
Bakgrund
Utifrån en bred definition av psykisk ohälsa – som inte nödvändigtvis behöver ha samband
med medicinsk diagnos på psykisk sjukdom eller störning – visar undersökningar en ökande
frekvens, speciellt under de senaste två decennierna, av psykisk ohälsa hos barn och
ungdomar. Jonsland (1) bedömer att det stigande ohälsotalet bland barn och ungdomar beror
på att tillvaron för barn och ungdom inte som förr har hög begriplighet. Dagens frånvaro av
sammanhang, struktur och förutsägbarhet gör ungdomar mera utlämnade. Det finns få
riktlinjer, nuet kan te sig obegripligt och framtiden oförutsägbar.
Psykiska problem hos barn och ungdomar kan indelas i tre delvis överlappande grupper:
inåtvända psykiska problem (t.ex. depression, ångest), utåtriktade psykiska problem (t.ex.
hyperaktivitetsstörningar) och inlärningssvårigheter. Enligt Socialstyrelsen (2) är
ångeststörningar den vanligast förekommande diagnosen. Därefter följer för flickorna
depression och för pojkarna uppförandestörning.
I det depressiva syndromet är nedstämdhet en central komponent (3). Flickor är i det här
avseendet betydligt mer utsatta än pojkar, nedstämdhet är nästan tre gånger så vanligt bland
flickor som bland pojkar oavsett skolår (4). Detta stöds också i en rapport av Marklund (5).
Kroppsliga symtom som huvudvärk, magont, illamående och yrsel är något tonåringar ofta
söker skolhälsovård för. Huvudvärk är förknippat med nedsatt psykisk hälsa och är mer än
dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar i skolår 7 och 9. I gymnasiet är det mer än
tre gånger så vanligt med huvudvärk bland flickor än bland pojkar. Flickorna har även mer
besvär än pojkar vad gäller ont i magen, trötthet, värk i axlar/skuldror/nacke och dålig sömn
(4). Dessa tecken är hos tonåringar ofta förenat med en social isolering, känslor av
utanförskap och vantrivsel (3). Detta är i sin tur förenat med försvagning av självaktning, och
det anses betydelsefullt att vid behandling av dessa barn och ungdomar fokusera på den
nedsatta självkänslan. Flickornas problem är av sådan allvarlighetsgrad att de bör få vård
enligt Behovs- och solidaritetsprincipen (6).
Ur ett folkhälsoperspektiv är det ytterst angeläget att öka skyddsfaktorerna och minska
riskfaktorerna för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Skyddsfaktor är en term som syftar
på förhållanden som tycks skydda för uppkomst av ohälsa, sjukdom och hälsoskadliga
beteenden (7). Liv och Hälsa studien i Örebro län (4) belyser att fysisk aktivitet på fritiden
minst två ggr/v, organiserad föreningsaktivitet och att ha kamrater är starka skyddsfaktorer.
Dans är rytmiska kroppsrörelser som kan utföras till musik. Den improviserade rörelsen i dans
är en form av fysisk träning och kan tänkas vara både en skyddsfaktor för att förebygga
depression och en behandlingsform som kan reducera depressionens styrka (8).
Dans och dess funktion som fysisk aktivitet och gruppdynamik i en social samvaro kan för
ungdomar med psykosomatiska symptom te sig särskilt lämplig. Aktiviteter i grupp kan ha
betydelse i att minska utanförskap och social isolering. Studier av DiLorenzo (9) och
Camacho (10) visar att fysisk träning reducerar depressiva symtom. Regelbundet genomförd
fysisk aktivitet har många positiva effekter på det mänskliga psyket omedelbart och på längre
sikt. Bland de omedelbara effekter som ofta nämns i samband med ett motionspass tillhör
reducering av ängslan/oro de vanligaste. Andra upplevelser är att graden av ilska och
aggression minskar, liksom upplevd stress. Känslor av nöjdhet (”jag gjorde det”) påverkar
individens situationsspecifika självförtroende positivt, och känslor av kraftfullhet nämns
också (11-13). Långtidseffekter som förknippas med motion är förbättring inom:
skolprestation, allmänt välbefinnande, emotionell stabilitet, humör, inre kontroll,
koncentrationsförmåga, positiv kroppsuppfattning, självförtroende, nedstämdhet, stress,
2
spändhet/nervositet (14, 15). De studier som gjorts rör dock vuxna. Det finns ett stort behov
av kompletterande forskning för yngre åldrar.
I ”Skolämnet Idrott och Hälsa i Sveriges skolor - en utvärdering av läget hösten 2002”
undersöktes vilka idrottsaktiviteter som gav högst deltagande bland flickor och pojkar. Bland
flickor placerade sig aerobics/dans som nummer ett, dvs. gav högst deltagarantal. Trots denna
popularitet ligger dans först på en sjunde plats av de aktiviteter som erbjuds ungdomar i
skolan. Värt att notera är att bollaktivteter, som är populärast bland pojkar, är de aktiviteter
som är klart vanligast (16).
Att utvecklas till individ sker genom en spegling av sig själv i andra, i kulturella och sociala
normer och förebilder, men också att upptäcka sitt eget jag skilt från dessa. Tonårstiden är en
ständig prövning av innanför och utanför gränser. Kroppen som symbolisk konstruktion och
förmedlare av budskap har i de västerländska kulturerna centrala budskap om perfektionism,
norm, status och genus.
Sveriges kommuner och Landsting anser att det är en god investering att ge riktat
förebyggande stöd till riskgrupper. Insatser till barn och unga kan ses som investeringar i
befolkningens hälsa. Samverkan mellan aktörerna (vård, omsorg samt övriga delar av
samhället) ökar möjligheterna till goda resultat (17).
Det finns dock idag dubbla problem att lösa för att flickorna som har psykosomatiska besvär
med depressiva inslag ska få den vård de behöver. Dels finns oklarheter vem som ska ta
ansvar för att erbjuda dessa flickors vård; då flickorna finns i ett gränsland mellan
skolhälsovården, primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin. Dels saknas ofta
behandlingsalternativ för flickor med inåtvända psykiska problem. Det finns därför behov av
att utveckla hälso- och sjukvårdens stöd till ungdomar med depressiva inslag i sin
problematik, där inte andra bakomliggande och identifierbara orsaker finns.
Övergripande syfte
Huvudsyftet är att utvärdera om intervention med dans är effektiv och kostnadseffektiv i att
förbättra hälsa och livskvalitet för flickor 13-18 år som återkommande har psykosomatiska
besvär. Syftet är även att utvärdera om dansinterventionen kan resultera i minskad grad av,
samt förekomst av psykosomatiska symtom.
Hypotes
Primär hypotes: Dans i grupp ledd av dansinstruktör är ett effektivt sätt att minska
symtomgrad och förekomst av psykosomatiska besvär hos flickor.
Inklusionskriterier
Målgruppen är flickor i högstadiets årskurs 7-9 samt i gymnasiets årkurs 1 och 2 som
återkommande har psykosomatiska besvär såsom stress, ont i huvudet, ont i
nacke/axlar/skuldra, nedstämdhet/oro, trötthet/sömnbesvär, ont i magen eller känsla av
utanförskap och social isolering. De skolor som ingår är de som finns inom tätorten Örebro,
inom 5 km från centrum av Örebro. Sammanlagt är det 21 skolor och 28 skolsköterskor och i
dessa skolor studerar 5000 flickor i de aktuella årskurserna.
Exklusionskriterier
- Flickor som är gravt hörselskadade eller döva. Flickor från särskolan.
3
-
Flickor som har mycket svårt att ta till sig svenska språket i tal och skrift.
Flickor som BUP eller inkopplad psykolog anser inte är lämpliga att ingå i projektet
just nu.
Genusperspektiv.
Pojkar ingår inte i studien beroende på att förekomsten av denna typ av besvär är väsentligt
mindre förekommande bland dem.
Material och Metod
Via skolhälsovården tillfrågas flickor i högstadiet åk 7-9 och gymnasiet åk 1-2 (för flickor
under 15 år tillfrågades deras vårdnadshavare) om de önskar delta i dansinterventionen.
Kriterierna är återkommande ha något eller några av följande besvär:
- Stress
- Ont i huvudet
- Ont i nacke / axlar / skuldra
- Trötthet / sömnbesvär
- Nedstämdhet /oro
- Ont i magen / ryggen
- Känsla av utanförskap.
Övrig skolpersonal kan även meddela skolsköterskan att de uppmärksammat flickor med
ovanstående problem, varefter skolsköterskan kontaktar eleven och tillfrågar denna.
Alla flickor med besvär uppsöker dock inte skolhälsovården. För att nå fler flickor i
rekryteringsprocessen uppsöker forskargruppen olika skolor och föräldramöten, för att ge
information direkt till eleverna samt till deras vårdnadshavare. Anslag sätts upp på skolor med
hänvisning till skolsköterskan som kunde ge ut information till intresserade.
Flickorna får skriftlig information samt inbjudan till ett informationsmöte. Under
informationsmötet finns möjlighet att ställa frågor samt tacka ja eller nej till deltagande.
Skriftligt samtycke kan ges på plats om de så önskar (vårdnadshavare skriver under för de
under 15 år) eller alternativt skickas in senare efter betänketid. Alla som tackar ja och ger sitt
skriftliga samtycke till deltagande får inbjudan till tidpunkt att komma fylla och i
enkätformulär, dvs baslinjeundersökningen. Flera olika tidpunkter erbjuds (efter skoltid) för
att komma och fylla i enkäten. Därefter avgörs vilka som kommer att ingå i studien (se
exklusionskriterier) och randomisering sker, till interventions- och kontrollgrupp.
4
Rekrytering av flickor till studien
via skolhälsovården samt genom
möten på skolor.
(april, maj + aug, sep,okt -08)
Inform
24 sept
Informationsmöte.
150 flickor förväntas visa
intresse. sept/okt-08
15 flickor förväntas tacka nej
till deltagande i studien.
7 flickor
exkluder
ej kriteri
135 flickor förväntas
tacka ja till studien.
Baslinje okt-08.
Randomisering
till två grupper
okt 2008.
Dansintervention 08/09
(45 flickor)
Uppföljningsgrupp
09/10
Kontrollgrupp 08/09
(90 flickor)
Dansintervention
09/10
Kontrollgrupp
09/10
Figur 1. Flödesschema dansprojektet, 2008-2010.
135 flickor randomiseras till två grupper. Grupp 1 deltar i dansintervention under första året
(27 veckor) och följs därefter upp i två år, och kallas då för uppföljningsgrupp. Grupp 2 är
kontrollgrupp under det första året. I början på hösten 2009 sker en ny randomisering, inom
kontrollgruppen. Hälften av dem får då dansintervention under det andra året (27 veckor) och
hälften blir kontrollgrupp igen. Alla grupper följs upp under tre år, se mätningsfigur. Att hålla
intresset uppe i kontrollgruppen kan kanske bli en svårighet.
5
Mätningar kommer att göras vid sammanlagt 7 tillfällen och kommer att beröra samma
individ 6-7 gånger, se nedanstående figur.
I
II
III
IV
V
VI
VII
Okt-08
Feb-09
juni-09
Sept-09
Jan-10
Maj-10
Maj-11
X
X
X
X
X
X
Grupp 2
X
(Kontroll / interv. / uppföljn)
X
X
X
X
X
X
Grupp 3
(Kontroll)
X
X
X
X
X
X
Grupp 1
(Interv. / uppföljn)
X
Figur 2. Mätningsschema dansprojektet, 2008-2011.
Utvärderingsinstrument
Deltagarna i interventions- och kontrollgrupperna kommer att undersökas vid 6-7 tillfällen –
vid start och halvårsvis över en sammanlagd tid på 3 år (se fig.). Följande formulär o dyl.
kommer att användas:
Delar av frågeformuläret Liv och hälsa ung 2005 respektive 2007 där KASAM (känsla
av sammanhang) ingår
Insomnia Severity Index: ISI
Center of Epidemiological Studies - Depression Scale for Children: CES-DC
Delar av Health Utility Index (livskvalitet) (18, 19)
Enjoyment scale (20, 21)
Flickorna uppmuntras att göra anteckningar om hur de känt sig inför, under och efter varje
danstillfälle. De får varsin dagbok vid första danstillfället för detta ändamål. Dessa
anteckningar kommer de själva att använda i samband med de bandade intervjuer som görs
med flickorna efter interventionens slut (se intervjuguide).
Dansintervention
Dansinterventionen syftar till att stärka förmågan att behärska och använda kroppen som
uttrycksmedel. Att använda kroppen som redskap ökar kroppsmedvetenheten och stärker
identiteten. Även koordinationen och motoriken förbättras. Intentionen är att skapa en
tillåtande stämning och att alla i gruppen känner sig delaktiga. Fokus kommer att ligga på
rörelseglädje och inte på prestation. I dansträningen ingår bl. a. övningar som tränar
kroppskännedom och hållning, rytm och tempo, avspänning, kondition och styrka samt hur
kropp och rörelser förhåller sig till tid och rum. En viktig komponent i interventionen är även
samspelet med de övriga i dansgruppen.
Danspedagogen ska inte bara lära ut olika stegkombinationer utan också stimulera till att öva
förmågan att uttrycka känslor, tankar och idéer i dansform, öva rytmkänsla och inte minst
viktigt, förmedla dansglädje.
Dansinterventionen kommer att pågå under två terminer (27 veckor), två gånger i veckan á 75
minuter efter skoltid. Flickor lottas slumpmässigt in i åldersppdelade grupper, högstadieålder
för sig och gymnasieålder för sig. Skoltillhörighet kommer inte att tas i beaktan, snarare ses
det som en fördel att blanda fickor från olika skolor för att berika och ge tillfälle för nya
kamratskaper.
6
Varje tillfälle för dansintervention är således 75 minuter. Följande upplägg kommer ligga som
grund:
5 min inledande samtal (hälsar välkomna, tar närvaro, information om dagens upplägg / tema)
15 min uppvärmning (cirkulations ökande delen inspirerad av afrikansk dans, uppvärmningen
inkluderar även isolationer / kroppskännedom samt styrkemoment)
13 min gruppövning eller improvisationsövning (varierande övningar i syfte att stärka
gruppkänslan resp i syfte att stärka förmågan till fri dans och eget skapande)
20 min dansträning (koreografi, tex jazzdans eller funk, att arbeta med steg och känsla i en
viss danskoreografi)
5 min stretching
12 min avslappning (befria sig från psykiska och fysiska spänningar, nå lugn)
5 min avslutande reflexioner, alla får (frivilligt) dela med sig av vilket moment eller villken
känsla som kändes bra för just henne just idag.
Frånvaro två gånger i rad utan känd orsak kommer att följas upp med ett telefonsamtal,
dansinstruktören ringer då upp den aktuella deltagaren. Dansinstruktören använder sig av MI,
motiverande samtal. Detta innebär här att flickan kommer inte att konfronteras utan istället bli
uppmuntrad till att berätta hur hon känner. Stor vikt läggs vid flickans autonomi, kapacitet för
självbestämmande. Uppmärksamhet kommer att finnas på om deltagare försämras i sina
besvär. Det medicinska ansvaret för deltagarna har skolöverläkare Ingemor Skoglund.
Avbrutet deltagande rapporteras till skolsköterskan
I dansinterventionens slutperiod kommer stor vikt läggas vid att stimulera till fortsatt träning.
Planerade / tänkbara studier
Delarbete 1
Syfte: Att utvärdera om dansintervention två ggr/v under två terminer är effektivt i att
reducera psykosomatiska besvär hos flickor 13-18 år. D v s minska symtomgrad och
förekomst av ont i huvudet, ont i magen, trötthet, ont i axlar/skuldror/nacke, ont i rygg,
illamående och sömnbesvär. Ett ytterligare syfte är att undersöka om intag av analgetika
förändrats under dansinterventionen.
Metod: Analys av enkäten med fokus på de frågor som tar upp psykosomatiska besvär.
Enkätuppföljning planerad efter 4 månaders dansintervention samt i slutfasen av
dansinterventionen efter 8 mån. Resultaten från flickorna som ingår i de båda
dansinterventionsgrupperna ( år 1 och år 2) jämförs med resultaten från flickorna som ingår i
kontrollgrupp.
Delarbete 2
Syfte: Att utvärdera om dansintervention två ggr/v under två terminer är effektiv i att
förbättra livskvalitet samt reducera känsla av stress och oro för flickor 13-18 år.
D v s mäta symtomgrad och förekomst av inåtvända psykiska problem samt känsla av
utanförskap. Ett delsyfte är även att undersöka om känsla av sammanhang (KASAM) är en
faktor för i vilken grad detta kan påverkas.
Metod: Analys av självskattning på depressionsskala, formulär CES-DC. Analys av enkäten
med fokus på de frågor som tar upp egenupplevd hälsa, livskvalitet och utanförskap. Analys
av enkätens frågor om känsla av sammanhang (KASAM).
Enkätuppföljning planerad efter 4 månaders dansintervention samt i slutfasen efter 8
månaders dansintervention. Det totala resultatet blir en sammanslagning mellan
7
enkätresultatet från dansintervention år 1 och dansintervention år 2. Detta jämförs med
respektive kontrollgrupp.
Delarbete 3
Syfte: Att belysa hur flickorna har upplevt dansinterventionen samt om och hur
dansintervention har påverkat den egna självbilden.
Metod: Kvalitativ metod. Intervju av ett antal flickor som deltagit i dansintervention i två
terminer. Strategiskt urval i syfte att nå variation på ålder, hälsa, familjebakgrund och
motivationsgrad. Öppna frågor används som metod för att följa dem i deras resonemang.
Reflektioner med följdfrågor för att intervjun ska fånga det som är väsentligt för dem. Belysa
flickornas självbild, speglat genom upplevelser av sig själv och sig själv i relation till andra,
och om/hur de upplever att deltagandet i dansprojektet har influerat på denna självbild.
Intervjuerna skrivs ut ordagrant, tolkas med hjälp av innehållsanalys. Intervjuerna görs av
medicine doktor Helena Sunvisson och planen är att intevjua 10 flickor från första årets
intervention samt 10 flickor från andra årets intervention. Analyser av intervjuerna görs av
mig (Anna Duberg) tillsammans med Helena Sunvisson.
Delarbete 4
Syfte: Studera i vilken utsträckning rörelseglädje påverkas av en intervention med dans samt
dess betydelse för om deltagarna fortsätter att dansa.
Metod: Två-årsuppföljning av den grupp som deltagit i dansintervention under år 1. I
samband med att flickorna kommer och fyller i enkät så får de besvara tilläggsfrågor om vad
de gör på fritiden efter dansinterventionens slut; avseende om de fortsatt dansa, samt vilken
typ av dans, hur många gånger i veckan och upplevelser av detta. Vi kommer även att fråga
om de valt att fortsätta dansa med kamrater från interventionsgruppen eller enskilt.
Delarbete 5
Syfte: En hälsoekonomisk analys görs i syfte att studera interventionsmetodens
kostnadseffektivitet. I den beaktas ev förändring i livskvalitet och vårdkonsumtion samt
interventionens kostnader.
Metod: Analysen görs i en kostnads-nyttoanalys med kostnad per vunnen QALY (quality
adjusted life years) som mått på kostnadseffektivitet.
Klinisk relevans
Den kliniska relevansen i detta projekt är stor och aktuell eftersom unga flickors psykiska
ohälsa har ökat i länet (4) och vikten av förebyggande konkret arbete belyses mer och mer
(17). Vår hypotes är att intervention med dans i grupp, ledd av dansinstruktör kan minska
antal symtom, samt grad av symtom hos unga flickor. Detta kan tänkas leda till ökad
livskvalitet. Bättre hälsa både psykiskt och fysiskt kan leda också till att intaget av analgetika
minskar, sömnkvaliteten ökar och självförtroendet förbättras. Detta kan leda till ökad förmåga
att skapa sociala relationer och bättre skolresultat. Att skapa goda levnadsvanor med
regelbunden motion och avslappningsträning i skolåldern tror vi skulle kunna minska problem
och besvär under ungdomsåren. Stärkt självkänsla och ökad tilltro till den egna kroppen kan
minska vårdbehovet hos individen. Det skulle kunna minska remissflödet till BUP och avlasta
skolhälsovården. Att fånga upp flickor med nedsatt självkänsla och stressrelaterade besvär
redan i skolåldern kan också vara ett sätt att tidigt befästa hälsobefrämjande levnadsvanor som
kanske kan hålla livet ut. Därigenom skulle man kunna tänka sig att vårdbehovet skulle kunna
minska även i vuxen ålder.
8
Powerberäkning
Med ett antagande av en 25 % skillnad mellan grupperna i andel som fått minskade
hälsobesvär (t.ex. huvudvärk eller ont i magen) innebär att det med med 5 % signifikansnivå
och 80 % styrka krävs 58 deltagare i respektive grupp. Utifrån dessa beräkningar bedömer vi
att vi behöver inkludera 135 flickor, beroende på att bortfall kan förväntas i en så pass lång
interventionsstudie som denna.
Tidplan för projektet
Under våren/försommaren 2008 genomfördes en pilotstudie i syfte att utveckla en lämplig
utformning av dansinterventionen; vilken frekvens och längd som är lämplig, liksom att
undersöka bästa sätt för danspedagogen att arbeta för att hålla en hög motivationsnivå i
gruppen och främja känsla av delaktighet och trygghet i gruppen. I pilotprojektet prövades
också utvärderingsinstrumenten vad gäller begriplighet och relevans. Sju flickor inkluderades
i pilotstudien och gav feedback på användarvänligheten i enkäten. Dessutom gjordes
djupintervju med en flicka.
Hösten 2008 skedde rekrytering till dansprojektet i hela Örebro län. Baslinjeundersökning
utfördes och studiegruppen randomiserades. Se figur sid 6. Dansinterventionen startas och
pågår i två terminer. Denna studiegrupp följs upp under ytterligare två år. Hösten 2009 startar
dansintervention nr 2 som lik den förra också pågår i två terminer. Den sammanlagda
studietiden är drygt 3 år (pilotstudie april/maj 2008, start av huvudstudie augusti 2008 – juni
2011).
Tidplan för doktorandarbetet
År
2009
2010
2011
2012
Aktivitet
Vår-09: Arbeta med dansinterventionen år 1 (två gr två ggr/v).
Enkätundersökningar februari (uppföljn 2) samt juni (uppföljn 3).
Leda 4 fokusgrupper. Genomföra 10 intervjuer.
Återkoppling till skolhälsovården om deltagandet år 1.
Höst-09: Ny randomisering. Meddela flickorna vilken grupp de ingår i.
Nyrekrytering vid behov. Arbeta med dansinterventionen år 2 (två gr två ggr/v).
Enkätundersökning september (uppföljn 4).
Utskrift och analys av intervjuer från vår-09.
Inmatning av enkätdata från uppföljning 1-3.
Vår-10: Arbeta med dansinterventionen år 2 (två gr två ggr/v).
Enkätundersökningar jan (uppföljn 5) samt maj (uppföljn 6).
Leda 4 fokusgrupper. Genomföra 10 intervjuer.
Återkoppling till skolhälsovården om deltagandet år 2.
Höst-10: Inmatning av enkätdata från uppföljning 4-6.
Analys av enkätdata från uppföljning 1-3.
Utskrift av intervjuer från vår-10.
Påbörja skrivandet av artikel I och II.
Analys av intervjuer från vår-10.
Analys av enkätdata från uppföljning 4-6.
Enkätundersökning maj (uppföljn 7, dvs sista tillfället).
Inmatning och analys av enkätdata från uppföljning 7.
Färdigställande av artikel I och II.
Halvtidskontroll.
Färdigställande av artikel III och IV.
9
2013
2014
Färdigställande av artikel V.
Kappaskrivning.
Planerad disputation.
Planerade forskarutbildningskurser/ kurser
Allmänvetenskaplig kurs i forskningsmetodik, 7,5 hp
Datainsamling och dataanalys I: Introduktion till kvalitativ analys, 4 hp
Integrerad litteratursammanställning i vårdvetenskap, forskarnivå, 7,5 hp
Statistik och epidemiologi för klinisk forskning, 7,5 hp
Hälsoekonomi, 7,5 hp
Utmaningar i forskning om barn och ungdom, 3 hp
Seminarier, kongresser, 7,5 hp
Promotion och prevention, 7,5 p
Kognitiv beteendeterapi, 7,5 p ( grundnivå)
Psykosomatiska besvär hos barn – och ungdomar
10
Referenser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
15.
16
17.
Jonsland T. Psykisk ohälsa i senmodern tid. Socialmedicinsk tidskrift.
2005;3/2005.
Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen; 2001
Contract No.: Document Number|.
Olsson G. Depressioner i tonåren - ung, trött och ledsen. Stockholm: Gothia;
2004.
Lindén-Boström M, Persson C. Tonåringars psykiska hälsa; Liv och hälsa ung i
Örebro län 2005. Örebro: Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting;
2007 Contract No.: Document Number|.
Marklund U. Skolbarns hälsovanor under ett decennium. En undersökning om
skolbarns hälsa och hälsovanor. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2006
Contract No.: Document Number|.
Socialdepartementet. Vårdens svåra val; slutbetänkande av
Prioriteringsutredningen, SOU 1995:5. Stockholm: Socialdepartementet; 1995
Contract No.: Document Number|.
Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon (Public Healt Dictionary). Stockholm:
Bokförlaget Natur och Kultur; 2000.
Grönlund E, Renck B. Dansterapi för deprimerade tonårsflickor samt
utvärdering av det samlade dansterapiprojektet 2006. Stockholm:
Danshögskolan, Karlstad universitet; 2006 Contract No.: Document Number|.
DiLorenzo TM, Bargman EP, Stucky-Ropp R, Brassington GS, Frensch PA,
LaFointaine T. Long-term effects of aerobic exercise on psychological
outcomes. Prev Med. 1999;28(1):78-85.
Camacho TC, Roberts RE, Lazarus B, Kaplan GA, Cohen RD. Physical activity
and depression: evidence from the Atlanta County Study. American Journal of
Epidemiology. 1991;134(2):220-31.
Arent SM, Landers DM, Etnier JL. The effects of exercise on mood in older
adults: A meta-analytic review. Journal of Aging and Physical Activity.
2000;8:407-30.
Treasure D, Newberry D. Relationship between self-efficacy, exercise intensity,
and feeling states in a sedentary population during and following an acute bout
of exercise. Journal of Sports and Exercise Psycology. 1998;20:1-11.
Tuson KM, Sinyor D, Pelletier LG. Acute exercise and positive affect: An
investigation of psychological processes leading to affective changes.
International Journal of Sports Psychology. 1995;26:138-59.
Stathi A, Fox KR, McKenna J. Physical activity and dimensions of subjective
wellbeeing in older adults
Journal of Aging and Physical Activity. 2002;10:76-92.
Taylor CB, Sallis JF, Needle R. The relation of physical activity and exercise to
mental health. Health Reports. 1985;100:195-202.
Schilder P. The image and apperence of the human body. New York:
International University Press; 1950.
Eriksson, C., et al., Skolämnet idrott och hälsa i Sveriges skola - en utvärdering
av läget 2002. 2003, Institutionen för idrott och hälsa, Örebro Universitet:
Örebro
Sveriges kommuner och landsting. Positionspapper psykisk hälsa, barn och
unga. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting; 2008 Contract No.:
Document Number|.
11
18.
19.
20.
21.
Horsman JW, Furlong J, Feeny D, Torrance G. The Health Utility Index (HUI):
concepts, measurement proporties and applications. Health and Quality of Life
Outcomes. 2003;1:54.
Speechley KN, Maunsell E. Mutual concurrent validity of child health
questionnaire and Health Utility Index: an exploratory analysing using survivors
of childhood cancer. International J Cancer.12:Supplement 95-105.
Hagberg L. Cost-effectiveness of the Promotion of Physical Activity in Health
Care (medical dissertation) [Avhandling]. Umeå: Umeå universitet; 2007.
Motl RW, Dishman RK, Saunders R, Dowda M, Felton G, Pate RR. Measuring
Enjoyment of Physical Activity in Adolscent Girls. American Journal of
Preventive Medicine. 2001;21(2):110-7.
12
Bilaga 1
Intervjuguide
Viktigt att i intervjuerna försöka fånga om/hur flickornas upplevelse av självförtroende, body
image, rörelsemönster påverkats av dansen som helhet och vilken betydelse har de i dansen
ingående delarna haft (i dansen ingår uppvärmningsmoment som afrodans, hållning och
styrkeövningar - dansmoment som ledarledd koreografi, gruppövningar efter valda teman,
eget skapande, improvisationsövningar, spegling - avslappningsmoment som
massage/beröring och avslappning - avslutning med upplevelserundan : samtal om vad var bra
och varför, och möjligheten till samtal före/efter dansen)?
Syftet med intervjuguiden är att skapa en inledning i samtalet med flickorna och därefter följa
dem i deras resonemang och reflektioner med följdfrågor för att intervjun ska fånga det som
är väsentligt för dem. De frågor som finns nedan är därför menade som ingångar i samtalet.
Varför ville du delta?
Vilka är dina tidigare erfarenheter av dans?
Berätta om dina tankar inför att delta i danskursen – hur förställde du dig hur det skulle vara,
vilka var dina förväntningar och farhågor?
Har deltagandet påverkat ditt vanliga liv?
Tycker du att din syn på dig själv och andra förändrat under danskursen? I så fall – på vilket
sätt och varför?
Vad var det för tankar som kom upp under och i samband med danstillfällena?
Vilka rörelser tycker du bäst om? Varför?
Hur känns det i kroppen när du dansar?
Hur var det att vara en i gruppen? Förändrades detta?
Diskussion kommer att föras i fokusgrupper – varje dansgrupp delas i två grupper –utifrån de
koreografier som flickorna har arbetat med i början, mitten och slutet av danskursen. I
fokusgrupperna kommer de fyra sista frågorna att användas. Både Anna och Helena deltar.
Diskussionerna bandas.
Intervjuer görs efter fokusgrupperna.
13
