2014
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling vid
Furulidsskolan
Ulrica Alnebeck
Kungsbacka Kommun
2014-01-01
Innehåll
Grunduppgifter .................................................................................................................................... 3
Delaktighet och förankring .............................................................................................................. 3
Utvärdering.......................................................................................................................................... 4
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats....................................................................................... 4
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan ..................................................................................... 4
Utvärdering av årets plan ................................................................................................................ 5
Främjande insatser .............................................................................................................................. 5
Elevhälsovård .................................................................................................................................. 5
Aktivt arbete med värdegrundsfrågor............................................................................................. 6
Tillgänglighet ................................................................................................................................... 7
Pedagogiska planering..................................................................................................................... 8
Introduktion av nya elever .............................................................................................................. 8
Barnrättsfrågor på Furulidsskolan ................................................................................................... 8
Kartläggning......................................................................................................................................... 9
Kartläggningsmetoder ..................................................................................................................... 9
Områden som berörs i kartläggningen ............................................................................................ 9
Hur eleverna har involverats i kartläggningen ................................................................................ 9
Hur personalen har involverats i kartläggningen ............................................................................ 9
Resultat och analys .......................................................................................................................... 9
Resultat och analys av kartläggning utifrån Husmodellen .............................................................. 9
Förebyggande åtgärder ..................................................................................................................... 12
Bamba............................................................................................................................................ 12
Idrottshallens omklädningsrum..................................................................................................... 12
Busshållplatsen – bussvärdar ........................................................................................................ 13
Raster............................................................................................................................................. 13
Trygghet och studiero ................................................................................................................... 14
Rutiner för akuta situationer ............................................................................................................. 14
Policy ............................................................................................................................................. 15
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ....................................... 15
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till..................................................................... 15
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever ............................................. 15
Rutiner för uppföljning .................................................................................................................. 17
Rutiner för dokumentation ........................................................................................................... 17
Ansvarsförhållande ........................................................................................................................ 17
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av
planen
Ansvariga för planen
Förskoleklass, grundskola åk 1-6 och fritidshem
Vår vision
Trygga Furulid med målet i sikte
Planen gäller från
2014-02-01
Planen gäller till
2015-01-31
Carina Hallgren
Malin Kristiansson
Gitta Bunse
Ulrica Alnebeck
senast 2014-10-01
Årets plan ska utvärderas
Delaktighet och förankring
Elevernas delaktighet
Eleverna har svarat på en enkät om trygghet och trivsel på skolan. Enkäten bestod av frågor och
kartor över olika delar av skolan där eleverna kunde markera platser där de leker och är på rasterna.
Eleverna har också genom ”Husmodellen” lämnat förslag på vilka kränkningar och diskrimineringar
och kränkande handlingar på skolan.
Planen kommer att diskuteras i elevrådet för att kunna ha med dem när nästa års plan tas fram.
I trygghetsgruppen med elever från åk 3-6 har vi diskuterat trygghet på raster och skolans miljö. Det
har även varit diskussioner om skolans och elevernas it-miljö.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Nuvarande plan har presenteras på brukarråd för föräldrar. Planen har lästs igenom och diskuterats i
små grupper i brukarrådet. Synpunkter från grupperna har noteratas av rektor.
Personalens delaktighet
Under en studiedag har pedagogisk personal arbetat med att ge förslag på ändringar av tidigare plan
inför upprättandet av den planen. En föreläsning av Ingela Andreasson om normkritiskt
förhållningssätt föregick arbetet med ”Husmodellen” där all personal deltog. Kartläggningen genom
”Husmodellen” ligger som grund för framtagandet av den nya planen. Fördjupande frågor kring
etnisk tillhörighet har diskuterats.
Förankring av planen
Planen kommer att förankras bland eleverna under vårterminen och kopplas samman med annat
värdegrundsarbete på skolan. På årets föräldramöten presenteras planen. Det kommer att
informeras om den nya planen i rektors brev till vårdnadshavarna och den kommer att finnas i på
skolans hemsida. Den kommer att finnas att läsa på skolans expedition och i alla klassrum och
fritidsavdelningar. På vårens brukarrådsmöte kommer den nya planen också att presenteras. På
informationsmöte för nya elever och ny personal kommer den att visas.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
THT har utvärderat föregående plan och med utgångspunkt i den utvärderingen upprättat ny.
Interkontroll av huvudmannen och verksamhetschef har genomförts. Synpunkter beaktas inför
skrivande av den nya.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Eleverna via klassråd, trygghetsgrupp och elevråd.
Personalen på studiedagar och APT med fokus på trygghetsarbete.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Planen kan förankras mer hos alla personal. Rutin för åtgärder vid kränkande behandling behöver
tydliggöras för både personal och vårdnadshavare. Planen ska i fortsättningen publiceras på skolans
hemsida.
Främjande och förebyggande arbete har genomförts i stor utsträckning och med gott resultat. Det
arbetet har pågått kontinuerligt under hela 2013. Framför allt raster och väntan vid busshållplats har
blivit tryggare. Medvetenheten om allvaret i uppgiften är väldigt hög hos personalen.
Elevhälsoarbetet har utvärderats (våren 2013) och synpunkter efter det beaktas. T ex att
elevhälsoteamet ska arbeta närmare arbetslagen. Två heldagar (hösten 2013) inom elevhälsoteamet
har genomförts för att arbeta samman det nya teamet och rutiner kring elevhälsoarbetet.
Ett LAST´N ombud har utsetts och hon har deltagit i kommungemensamma aktiviteter och tematiska
arbeten med eleverna som har anknytning till området.
Vi har inte tagit fram några rutiner kring arbete och anpassning kring elever i svårigheter, t ex
kommunikation med vårdnadshavare om information om elevens behov till dess klasskamrater.
Däremot har vi i början av 2014 haft en studiedag om hur vi utvecklar elevers förmågor (samarbeta,
kommunicera, organisera, ansvara). De strategier för att stödja elever i behov av särskilt stöd som
kom fram i det arbetet kommer att sammanställas i ett dokument för att synliggöra arbetet för
vårdnadshavare. Viktigt är att poängtera att elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram och
däri beskrivs dessa åtgärder på skol-, grupp- och individnivå.
Vänskapsvecka har genomförts. Vi kan dock bli tydligare med att marknadsföra skolans arbete och
framgångar i samband med de här dagarna. Annat arbete såsom Worlds Children´s Prize for the
rights of the Child åk 3-6 kommer vi också att fortsätta med. Inom undervisningen fortsätter vi att
fånga aktuella samtalsämnen. Temadagen om hållbar utveckling kunde tyvärr inte hållas samman
och genomföras under en och samma dag i alla årskurser, men finns i planen för att det ska bli så
2014 igen.
Vi har under året förbättrat anpassningen av verksamheten utifrån elevers specifika behov. Det gäller
elever med funktionsnedsättningar där vi anpassat schema, lokaler, personalsammansättning,
aktiviteter och på många andra olika sätt. Förhållningssättet, skolkulturen och medvetenheten till att
anpassa efter individens förutsättningar har ökats och finns i större utsträckning med från början i
planeringen nu än tidigare.
I samtal av olika slag försöker vi utgångspunkten i vad som fungerar för att kunna justera det som
inte fungerar – på det sättet är det salutogena förhållningssättet mer utbrett nu än tidigare. Det
gäller allt ifrån upprättande av åtgärdsprogram, överlämningar, samarbetsmöten,
måluppfyllelsesamtal med mera.
Vid schemaläggning tas hänsyn till enskilda elevers och gruppers behov och förutsättningar. Vi har en
särskild utmaning i vår schemaläggning med tanke på att vår verksamhet är spridd på olika platser
och har lagt mycket tid och eftertanke på att få så bra schema som möjligt.
Rutinerna för överlämning från förskolan till skolan har utvecklats och vi har ett mycket gott
samarbete med förskolan i vårt närområde. Överlämningen och samarbetet görs tillsammans med
förskolan och skolans personal är väl förberedd att ta emot de nya eleverna i förskoleklass. Vi kan
däremot förbättra våra rutiner när vi tar emot nya elever i de andra årskurserna.
Trygghetsteamet har genomfört skolverkets utbildning Likabehandling i teori och praktik vid
Göteborgs universitet. Genom utbildningen har all personal och alla elever på Furulidsskolan fått
möjlighet att öka sina kunskaper om diskriminering och kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen kommer att publiceras på skolans hemsida. Detta arbete fortsätter med
fördjupning inom diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet.
Vi arbetar med barnrättsfrågor i F-6 perspektiv, men arbetet kan tydlig- och synliggöras.
Delar av kommunens policy om barnens rätt har verkställts genom aktivitet på FN-dagen. Under
läsåret har vi inte haft möjlighet att delta på kommunens barnombudsdagar då THT har prioriterat
värdegrundsutbildningen istället.
Utvärdering av årets plan
Planen kommer att utvärderas i början på höstterminen. Delar av planen av elevhälso- och
trygghetsteam och delar av planen av hela personalgruppen. Brukarrådet ges möjlighet att lämna
synpunkter under hösten 2014. Verksamheten ska delas upp på två skolor läsåret 2014/15 vilket gör
att planen behöver ses över inför läsårsstarten ht 14.
Ansvarig för att årets plan utvärderas är THT och rektor.
Främjande insatser
Elevhälsovård
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller
könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning,
Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Insats
Ansvarig
Datum när det ska vara klart
Aktivt arbete med värdegrundsfrågor
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning
Att arbeta för en bra miljö för
kunskapsutveckling och personlig
utveckling.
Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer
som främjar elevernas lärande,
utveckling och hälsa.
Elevhälsan skall tillsammans med anda
grupper på skolan arbeta med skolans
värdegrund och normkritiskt
förhållningssätt. Detta arbete syftar till
att förhindra kränkande behandling och
trakasserier.
Vi ska bli tydligare i hur vi stödjer elever
som behöver det i sin utveckling av olika
förmågor.
Kompetensutvecklingsdagar för
elevhälsoteamets personal för
gemensam grundsyn inom teamet.
Färdigställande av Elevhälsoplanen.
Kompetensutveckling för personal inom
elevhälsoteamet eller annan personal på
skolan som arbetar med elevhälsofrågor.
Planera och genomföra
kompetensutveckling för pedagogisk
personal kring funktionsnedsättning för
att på ett lämpligt sätt kunna bemöta
enskilda elevers behov.
Rektor
2014-10-01
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet
eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Brukarnas uppfattning och upplevelse
ska vara att på Furuldisskkolan
arbetar vi aktivt med
värdegrundsfrågor.
Medarbetarnas kompetens kring
normkritiskt förhållningssätt ska öka,
särskilt inom området etnisk
tillhörighet.
Insats
Kompetensutveckling, t ex inom socialt
entreprenörskap.
Att marknadsföra skolans
värdegrundsarbete på hemsida,
broschyrmaterial, föräldrarmöten,
informationsmöten och via media.
Aktiviteter där vi diskuterar
diskrimineringsgrunder genomförs, t ex
vänskapsvecka i åldersblandade grupper,
Worlds Children´s Prize for the rights of
the Child åk 3-6, friluftsdagar, temadag
inom hållbar utveckling och diskussioner
inom SO-undervisningen.
Ansvarig
Datum när det ska vara klart
Tillgänglighet
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning
THT, EHT, rektor
2014-10-01
Funktionsnedsättning
Studiemiljön på skolan ska vara tillgänglig för
alla, såväl utomhus som inomhus. Det gäller
fysiskt och psykiskt.
Alla elever på skolan ska kunna delta i alla
aktiviteter.
Insats
Kompensatoriska hjälpmedel för elever i
svårigheter.
Kompetensutveckling för personal i syfte att
stärka elevers delaktighet.
Medveten planering vid schemabrytande
aktiviteter.
Kompetensutveckling om specifika
funktionsnedsättningar.
Under hela skoldagen (förskoleklass, skola och
fritidshem) anpassas grupper och aktiviteter
utifrån elevernas behov. Under våren inleds ett
samarbete med SPSM, specialpedagogiska
skolmyndigheten för att ytterligare försåt hur vi
kan möta enskilda individers behov i specifika
frågor.
Aktivt arbete med vårt förhållningssätt i alla
personalgrupper. Skolans elevhälsoteam arbetar
nära arbetslagen för att stödja arbetet i att få
gemensamt förhållningssätt och en anpassad
lärmiljö. Vi fortsätter att utveckla
förhållningssättet till att bli mer salutogent.
Ansvarig
THT, EHT, rektor
Datum när det ska vara klart
14-10-01
Pedagogiska planering
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Vid schemaläggning samt planering inför prov
och andra aktviteter ska hänsyn tas till elever
med funktionsnedsättning eller i andra
svårigheter.
Insats
Kartläggning av behov inför schemaläggning och
annan planering.
Lärare och rektor
2014-10-01
Ansvarig
Datum när det ska vara klart
Introduktion av nya elever
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller
könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning,
Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Alla elever och deras vårdnadshavare ska känna
att skolan har kunskap för att möta deras barn
på ett professionellt sätt.
Insats
Framtagande av skriftliga rutiner för hur skolan
tar emot nya elever, t ex från förskolan till
förskoleklassen.
Skolan bemöter eleven och dess vårdnadshavare
utifrån dess specifika behov och anpassar
verksamhet och insatser.
Ansvarig
Rektor
Datum när det ska vara klart
2014-10-01
Barnrättsfrågor på Furulidsskolan
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller
könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning,
Sexuell läggning och Ålder
Öka kunskaperna om barnkonventionen hos
personalen på skolan.
Insats
Barnombud (THT) finns på skolan, och deltar
tillsammans med rektor i kommunens
aktiviteter. Barnomuden ökar sina kunskaper i
barnkonventionen.
Delar av kommunens policy om barnens rätt
verkställs genom aktivitet på FN-dagen.
Ansvarig
Datum när det ska vara klart
Rektor
2014-10-01
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Områden som berörs i kartläggningen
Hur eleverna har involverats i
kartläggningen
Hur personalen har involverats i
kartläggningen
Resultat och analys
Samtal, enkäter och erfarenhetsutbyte.
Husmodellen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller
könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning,
Sexuell läggning och Ålder
Alla elever har markerat otrygga platser inomhus
och utomhus på skolan F-6 och fritidshem. Alla
elever har besvarat en enkät. Enkäterna
genomfördes både i förskoleklass, skola och
fritidshem.
Brukarenkät besvarades av alla elever och deras
vårdnadshavare i åk 2 och 5.
Fokusgrupper/trygghetsgrupper
Genom husmodellen och fördjupade
diskussionsfrågor till den.
Se nedan
Resultat och analys av kartläggning utifrån Husmodellen
Religion eller annan trosuppfattning
Barn eller elever kan bli kränkta eller orättvist behandlade på sätt som har samband med de olika
diskrimineringsgrunderna och de riskfaktorer som finns i verksamheten. Olika exempel är under
idrott och i omklädningsrummet, vid dansundervisning och andra övningar med kroppskontakt så
som massage och avslappning. Risker finns också under undervisning i religion och historia, vid
måltidssituationer om det inte serveras specialkost och om eleverna inte får utrymme för bordsbön.
De ser risker vid föräldrars påverkan i undervisning och läxor. Ett exempel kan vara att eleverna inte
bli erbjudna adekvat simundervisning. Vid våra avslutningspsalmer ser de en risk då det är en kristen
tradition i grunden. Det kan också vara så att deras religion inte tas upp vid religionsundervisning.
När vi inte kan erbjuda eleverna hälsoundersökning samt slutligen de tillfällen då elever inte kan vara
delaktiga i den planerade verksamheten, tex firande av födelsedag och traditioner.
Vad kan göras för att förbättra barns och elevers vardag i er verksamhet med tanke på religion eller
annan trosuppfattning?
Ha en öppen dialog med föräldrar och elever för att få veta om det finns några religiösa hänsyn som
behöver tas. Om särskilda hänsyn som behöver tas, t.ex. lägga in tillräckligt med tid före och efter
idrott och hälsa. Om någon av någon anledning inte kan duscha tillsammans med andra eller tänka
över vad som lagas på hemkunskapen så att alla kan känna att deras "normala" blir det normala för
hela gruppen ska det läggas upp från början i planeringen.
Analys
Det finns en risk att pedagoger inte använder begrepp i sin rätta mening för att ge elever förståeliga
förklaringar till religiösa grunder. Det finns en risk att pedagoger inte ser och kartlägger
verksamheten tillräckligt för att motverka diskrimineringar mot religion eller annan trosuppfattning.
Genom att ge ofullständiga förklaringar om religioner eller andra trosuppfattningar kan vi ge
eleverna en orättvis och orättfärdig bild av andra människors sätt att leva utifrån sin religion eller
trosuppfattning. Våra värderingar präglar undervisningen och kan påverka elevernas förhållningssätt
till religioner och annan trosuppfattning. Det kan finnas en risk att inte alla religioner och annan
trosuppfattning får lika mycket undervisningsutrymme.
Könsidentitet
Könsidentitet är en persons självdefinierade kön, en persons subjektiva upplevelse av att tillhöra ett
visst kön.
Könsuttryck är de medel en person använder sig av för att uttrycka sitt kön. Det kan handla om
kläder, smink, kroppsspråk mm.
Gruppen såg risker vid olika aktiviteter så som luciatåg, idrott med omklädning och laguppställning,
gruppindelning efter ”kille – tjej. De hittade också många olika lokaler och platser i och runt skolan
där det finns risk för diskriminering. Besök hos skolsköterska/läkare kan upplevas som en laddad zon,
i korridorer och på skolbussar kan du råka illa ut om du inte är ”som alla andra” och slutligen
uppdelning av omklädning och toaletter efter kille tjej. Vi ser att gruppen har hittat många platser
och aktiviteter där det finns en risk att våra elever kan råka ut för diskriminering. De har missat eller
inte hunnit med den del av vår verksamhet som är fritids och raster.
Denna grupp pratar om betydelsen av det förebyggande arbetet för att på det viset göra eleverna
medvetna om att alla människor inte är pojke/flicka så självklart som de tror. Man kan se ut som en
pojke på utsidan och känna sig som en flicka och man kan vara på många olika sätt och visa vem man
är på olika sätt. Alla har rätt att vara som de är och klä sig som man vill. Gruppen trycker på
betydelsen av det förebyggande arbetet.
Analys
Vi ser att gruppen har hittat flera områden och aktiviteter där de identifierat risker för diskriminering
och kränkande behandling men att de inte tar upp den del av skolan-fritids där vi ser stora risker för
utsatthet. Att hitta sin roll och få vara med kompisar, i lekar och aktiviteter och accepteras för den
man är handlar om acceptans från både elever och vuxna i skolans värld. Då är både förebyggande
arbete och arbete med egna värderingar och fördomar viktigt.
Kön
I samband med undervisningen i idrott- och hälsa ser vi att det finns flera situationer då eleverna kan
bli diskriminerade utifrån kön. Det kan vara i samband med hur de väljer typ av aktivitet,
lagindelning, jämför resultat, ombyte i omklädningsrum, utseende, klädsel och slutligen när eleverna
kommer i puberteten (fysiska förändringar). I matsalen nämns borden ibland som tjej-/killbord. Vid
rastaktiviteter övertar ibland killarna bollplanen, i det ser vi en risk för diskriminering av tjejerna
genom killarnas i förväg givna övertag.
Analys
Framförallt sker diskrimineringen genom att vi genomför aktiviteter traditionellt och oreflekterat.
Men ibland blir det också ett enkelt och rationellt sätt att dela in, gruppera mm. Eleverna väljer
ibland själva att dela in sig utefter kön. Det kan bero på att det är enda indelningen de känner till
eller för att utöva makt mot det andra könet. Elever generaliserar ibland själva utifrån kön.
Förslag på åtgärder
Kortsiktigt och prioriterat arbete:
Aktiviteter som inte är könsbundna och som kan genomföras på samma villkor för killar och tjejer
behöver genomsyra verksamheten. I till exempel sex- och samlevnadsundervisningen bör
utgångspunkten vara elevernas frågor istället för vilket kön de tillhör. Genom ett ständigt pågående
värdegrundsarbete som genomsyrar hela verksamheten utvecklar eleverna förmågan att lyssna på
varandra och respekten för andra växer på det sättet. Undervisning om könsroller och jämlikhet ökar
kunskaperna i ämnet hos eleverna.
Långsiktigt arbete:
I undervisningen kan t ex eleverna uppmuntras att läsa litteratur som vidgar perspektiven. Genom
klassråd och elevråd är det viktigt att alla elever uppmuntras till aktivitet. Praktiska delar av
undervisningen såsom experiment i NO och teknik ska finnas i de tidiga skolåldrarna för att både
killar och tjejer ska vara trygga i arbetet. I rekrytering av personal eftersträvas mer jämlik fördelning
mellan könen. Slutligen är det viktigt att läromedel som uttrycker sig könsneutralt ska prioriteras.
Ålder
Den grupp som redovisade diskriminering och orättvis behandling i förhållande till ålder redovisade
med en kort film gjord på skolan. De visade på ett mycket tydligt sätt hur vi genom våra regler för
pulka/stjärtlappsåkning behandlar våra elever på ett orättvist sätt utifrån om dem. Vi har en regel
som säger att de yngre eleverna måste ha hjälm när de åker men vi har inte samma regel för de äldre
eleverna.
Analys
Då vi pedagoger är uppdelade i arbetslag och arbetar med elever i olika åldrar så strävar vi efter
ordningsregeler som vi kan, och orkar hålla på samtidigt som vi vill att alla elever på skolan ska känna
sig trygga och inte riskera att skada sig vid lek. Vår omsorg om våra elever ställs mot det faktum att vi
har en önskan om att lyssna på våra elever och låta dem vara med när vi skapar ordningsregler. De
äldre eleverna har svårt att finna sig i regler som de inte förstår och de får gå till skolan på sin fritid
och åka utan hjälm, utan vuxentillsyn och då är det svårt att genomdriva andra regler på skoltid.
Etnisk tillhörighet
Det finns en risk att pedagogerna inte kan bemöta frågeställningar och kommentarer hos eleverna på
grund av att man saknar kunskaper om olika etniska tillhörigheter. Okunskap kan göra att språkbruk
gör att elever med annan etnisk tillhörighet än svensk kränks. I litteratur kan man i undervisningen
stöta på kränkande ord och begrepp. Vi är ovana vid att möta elever med annan etnisk tillhörighet än
svensk.
Förbättringsförslag
Genom kompetensutveckling och värdegrundsarbete för medarbetarna ökar kunskaperna och
tryggheten att bemöta eleverna i samtal.
Förebyggande åtgärder
Bamba
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Eleverna skall kunna gå till och sitta i Bamba och
äta i lugn och ro.
Tryggheten följs upp av eleverna i
trygghetsgruppen som består av elever och
personal. Frågan tas också upp i matrådet.
Åtgärd
Motivera åtgärd
Ansvarig
Personal har uppsikt och närvarar vid
förflyttningar och måltiden.
För att skapa en trygg miljö för eleverna.
All personal på skolan
Datum när det ska vara klart
2014-10-01
Idrottshallens omklädningsrum
Områden som berörs av åtgärden
Mål och uppföljning
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller
könsuttryck, Funktionsnedsättning, Sexuell
läggning och Ålder
Eleverna skall kunna byta om och duscha i en
trygg miljö. Tryggheten följs upp av eleverna i
trygghetsgruppen som består av elever och
personal.
Åtgärd
Pedagogerna är uppmärksamma på eleverna och
deras upplevelse. Vid behov förstärker vi med
vuxennärvaro och förändringar i gruppstruktur.
Vi är noga med rutiner vid övergångar.
Motivera åtgärd
För att skapa en trygg miljö för eleverna.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
2014-10-01
Busshållplatsen – bussvärdar
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Funktionsnedsättning
och Ålder
Mål och uppföljning
Eleverna skall känna trygghet när de väntar på
och åker skolbuss.
Tryggheten följs upp av eleverna i
trygghetsgruppen som består av elever och
personal.
Åtgärd
Det skall alltid vara en bussvärd vid varje
bussavgång. Vi för en diskussion med eleverna
om miljön på bussarna.
Motivera åtgärd
För att skapa en trygg miljö för eleverna.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
2014-10-01
Raster
Områden som berörs av åtgärden
Mål och uppföljning
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller
könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning,
Sexuell läggning och Ålder
Eleverna ska känna sig trygga såväl inomhus som
utomhus på skolan.
Tryggheten på rasterna följs upp av eleverna i
trygghetsgruppen som består av elever och
personal.
Åtgärd
Motivera åtgärd
Rastvärdssystem med alltid minst två rastvärdar
ute när eleverna i F-2 har rast. För de äldre
eleverna är det en pedagog som är rastvärd (fler
vid behov).
En bestämd rastvärdsslinga har tagits fram och
förankrats för eleverna. Rastvärdsslingan följs
upp och fändras efter skolgården
utseende/miljö.
En rastvärd befinner sig på en bestämd plats (för
de yngre eleverna).
Ordningsreglerna för snöbollskastning har
revideras och förankrats bland eleverna.
Rastvärdarna bär gula reflexvästar.
För att skapa en trygg miljö för eleverna.
Skolverkets forsningsrapport om vad som
fungerar förebyggande visar att vuxennärvaro
och rastvärdsslinga är bra.
Ansvarig
Datum när det ska vara klart
All personal
2014-10-01
Trygghet och studiero
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Åtgärd
Motivera åtgärd
Ansvarig
Datum när det ska vara klart
Rutiner för akuta situationer
Alla elever ska vara trygga och ha studiero.
Området följs upp i enkäter, på samarbetsmöten
med föräldrar. Det följs också upp på
utvecklingssamtal och mer frekvent där det görs
överenskommelser om det. En del elever har
uppföljningssamtal med skolsköterska och
skolpsykolog.
Dialog mellan elev, skola och hemmet.
Anpassning av lärmiljön i form av uppgifter,
lokaler och hjälpmedel.
Medvetenhet i förhållningssätt och bemötande
hos elever och personal.
Uppdelning i grupper och ibland förstärkning
med personal.
För att skapa en trygg miljö för eleverna.
All personal.
2014-10-01
Policy
Det är nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Rastvärdar med slinga, bussvärdar.
Skolan trygghetsgrupp med "fokusgrupper" av elever. Samtal och utbildning om
diskriminering och kränkningar.
"Postlådor" på alla avdelningar där eleverna kan lämna anonyma meddelanden om att de
själva upplever sig diskriminerade och kränkta men också om de observerat någon kränkning.
Lådorna töms regelbundet av trygghetsteamet.
Värderingsövningar och kompissamtal
Hälsosamtal
Utvecklingssamtal
Väl förankrad plan mot diskriminering och kränkande behandling
Regelbundna samtal om vad en kränkning och diskriminering är
All personal har en skyldighet och ett ansvar att ingripa direkt vid alla former av kränkande
behandling och tala med de inblandade. Personal som blir vittne til de kränkande behandling
ingriper genom att genast avbryta handlingen och tala med de inblandade. Personalen utreder
och följer upp det som hänt, se mera under "rutiner för att utreda".
Skolans elevhälsoteam analyserar återkommande frånvaro och utreder vid behov orsak till
frånvaron. Se särskild rutin.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Lärare
Fritidspersonal
Rektor
Elevhälsa och trygghetsteam
Övrig personal
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever (gäller även
kränkningar på nätet)
De blanketter du behöver ha tillgång till och var du finner dem
Blankett för dokumentation av kränkande
Skolans hemsida (brukare) och i Fronter
behandling"
(personal)
Genomförda kommunikationer och åtgärder i
Fronter (personal)
samband med diskriminering och annan
kränkande behandling"
Anmälan om kränkande behandling Varla Vallda Fronter (personal)
pedagogiska enhet
När någon på skolan får kännedom att en elev upplever sig diskriminerad eller kränkt, upprättas ett
ärende. Ärendet dokumenteras på skolans blankett " Blankett för dokumentation av kränkande
behandling". Samma blankett finns tillgänglig på skolans hemsida för vårdnadshavare att fylla i.
Blanketten skickas till rektor.
Den som mottagit uppgiften om att eleven känt sig diskriminerat eller kränkt, har enskilda samtal
med eleverna (utsatt, vittne, den som kränkt). Uppgifterna som kommer fram dokumenteras. Det
görs upp en åtgärdsplan som inkluderar både åtgärder och uppföljning. Efter bedömning bestäms
uppföljningssamtal och vårdnadshavare till berörda informeras och dokumentaras.
Även andra åtgärder kan vara aktuella, såsom observationer, samarbetsmöten, kontakt med IFO,
polis mm.
"Blankett för dokumentation av kränkande behandling Furulidsskolan" lämnas till skolans
Trygghetsteam som bevakar att ärendet följs upp. Rektor ansvarar för arkiveringen.
De samtal som genomförs med elever, vårdnadshavare och personal dokumenteras på blanketten
"genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande
behandling".
Rektor anmäler till verksamhetschef att skolan uppmärksammat en kränkning med hjälp av
blanketten " Anmälan om kränkande behandling Varla Vallda pedagogiska enhet".
Då skolan får kännedom om upplevd kränkning eller diskriminering stärks ibland rastvärdarna av fler
personer, eller punktmarkerar särskilda platser eller tidpunkter. Allt beroende på ärendet. Ofta
kartläggs situationer och händelser för att kunna analysera situationer och kunna dra slutsatser om
behov av insatser. Särskild uppmärksammas elevernas jargong och beteendemönster.
Särskilda observationer och åtgärder görs för elever som uppges vara ensam. Skolan elevhälsoteam
kan då vara till stor hjälp.
Dokumentationen "Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och
annan kränkande behandling" lämnas till verksamhetschef för att möjliggöra uppföljning.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
De blanketter du behöver ha tillgång till och var du finner dem
Blankett för dokumentation av kränkande
Skolans hemsida (brukare) och i Fronter
behandling"
(personal)
Genomförda kommunikationer och åtgärder i
Fronter (personal)
samband med diskriminering och annan
kränkande behandling"
Om en eller flera elever upplever sig ha blivit kränkt av någon vuxen på skolan anmäler han/hon eller
föräldrar detta till rektor, skolsköterska, skolpsykolog eller annan personal på skolan som man känner
förtroende för. Personen som mottar anmälan dokumenterar ärendet på "Blankett för
dokumentation av kränkande behandling". Samma blankett finns tillgänglig på skolans hemsida för
vårdnadshavare att fylla i. Blanketten skickas till rektor.
Rektor beslutar om fortsatta åtgärder. Åtgärderna dokumenteras och redovisas för de
inblandade parterna.
Rektor informerar EHT om det inträffade. Anteckningar om informationen görs.
Samtal planeras och genomförs i samarbete med båda parter. Samtalet genomförs med en tredje
person närvarande som leder samtalet, om så önskas kan samtalet även ske med föräldrar, ansvarig
pedagog, rektor eller annan vuxen närvarande. Samtalet dokumenteras av i förväg utsedd person.
Rektor ansvarar för att samtalet genomförs enligt rutinen, men i samråd med EHT.
Eventuellt ytterligare åtgärder vidtas av rektor.
Dokumentation förs under hela ärendet och sammanställs i "genomförda kommunikationer och
åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling".
Rutiner för uppföljning
Inblandade parter gör under samtalet upp om hur uppföljningen ska se ut. Rektor ansvarar för
att uppföljningen görs, men kan utföras av annan. Uppföljningen dokumenteras av rektor eller
den som rektor utser.
Rutiner för dokumentation
Dokumentation sker under tiden ärendet pågår:
vid anmälan
vid samtal
vid uppföljning
Av dokumentationen ska det framgå vad man kommit fram till, vilka som utrett, när man utrett och
vad åtgärderna blev och när och av vem som åtgärderna följs upp.
Rektor eller den rektor utser ansvarar för dokumentationen.
Ansvarsförhållande
Rektor ansvarar för att utredning och uppföljning görs enligt rutinen ovan.
