Några idrottsledares upplevelser av diskriminering och

Örebro Universitet
Hälsoakademin
Några idrottsledares upplevelser av diskriminering och vilka konsekvenser
diskriminering kan leda till inom idrotten
C-Uppsats
Idrott C
Höstterminen 2009
Poäng 15
Författare Daniel Olsson
Handledare Sören Hjälm
Abstrakt
Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras
upplevelser av diskriminering inom idrotten. Få studier har gjorts om
diskriminering inom idrotten och det är på grund av detta som den här
uppsatsen kom till. Syfte är att belysa några idrottsledares upplevelser
av
diskriminering
diskrimineringen
inom
kan
idrotten
leda
till.
och
vilka
Jag
har
konsekvenser
utgått
från
diskrimineringslagens sju aspekter på diskriminering. Jag har använt
mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett
semistrukturerat upplägg på intervjuerna där jag försökt få fram
respondenternas
livsvärld
det
vill
säga
hur
respondentens
vardagssituation ser ut. I resultatet har jag belyst diskriminering inom
idrotten diskriminering på grund av, kön, sexuell läggning, etnicitet
(det här i de fallen vi har pratat om bakgrund), funktionshinder och i
vismån även religion och ålder. Vidare har jag även tagit upp i resultat
vilka konsekvenser diskrimineringen kan få. Resultatet går att koppla
till alla de fem aspekterna som diskrimineringslagen 4 § säger att
diskriminering kan utföras på. Vidare in i diskussionen jämförde jag
resultat med tidigare forskning och fann att de finns en hel del att
forska
vidare
om.
Exempelvis
så
verkar
situationen
kring
diskriminering vara ännu tuffare än vad som beskrivit i tidigare
forskning.
Nyckelord. Diskriminering, konsekvenser, idrott, idrottsledare,
2
Innehållsförteckning
1. Inledning .................................................................................................................................... 5
1.1 Diskriminering inom idrotten................................................................................................ 5
1.2 Syftet ........................................................................................................................................ 6
2. Bakgrund ................................................................................................................................... 7
2.1 Sexuell läggning....................................................................................................................... 7
2.2 Kön ........................................................................................................................................... 8
2.3. Etnicitet................................................................................................................................. 10
2.4. Könsöverskridande identitet eller uttryck ........................................................................ 12
2.5. Funktionshinder................................................................................................................... 12
2.6. Ålder...................................................................................................................................... 14
2.7 Religion .................................................................................................................................. 14
2.8 Slutord bakgrund.................................................................................................................. 15
3. Metod ....................................................................................................................................... 16
3.1. Intervjumetod....................................................................................................................... 17
3.2. Urval...................................................................................................................................... 18
3.3. Respondenter........................................................................................................................ 18
3.4. Transkribering ..................................................................................................................... 19
3.5. Etiska ställningstaganden.................................................................................................... 21
3.6. Validitet och Reliabilitet...................................................................................................... 21
4 Resultat ..................................................................................................................................... 22
4.1 Osynliggörande ..................................................................................................................... 22
4.2. Påförande av skuld och skam ............................................................................................. 25
3
4.3. Förlöjligande ........................................................................................................................ 25
4.4. Dubbelbestraffning .............................................................................................................. 28
4.5. Tillgänglighet........................................................................................................................ 29
4.6 Konsekvenser ........................................................................................................................ 30
4.6.1 Avhopp ................................................................................................................................ 30
4.6.2 Sämre möjligheter.............................................................................................................. 31
4.6.3 Felaktiga beslut .................................................................................................................. 32
4.6.4 Samarbetssvårigheter ........................................................................................................ 33
4.7 Slutord Resultat .................................................................................................................... 33
5. Diskussion ................................................................................................................................ 35
5.1 Några inledande ord ............................................................................................................. 35
5.2 Metoddiskussion.................................................................................................................... 35
5.3 Ås Härskartekniker .............................................................................................................. 37
5.4 Diskussion kring konsekvenser och andra aspekter som kommit upp kring
diskriminering ............................................................................................................................. 38
5.5 Vidare forskning ................................................................................................................... 40
5.6 Resultatdiskussion ................................................................................................................ 42
6. Referenslista ............................................................................................................................ 42
6.1 Böcker .................................................................................................................................... 42
6.2 Tidskrifter.............................................................................................................................. 43
6.4. Webbadresser efter författare ............................................................................................ 44
6.5. Webbadresser efter rubrik ................................................................................................. 45
6.6. Hemsidor............................................................................................................................... 46
6.7 Muntlig källa ......................................................................................................................... 46
4
1. Inledning
År 1999 skapade Lennart ”Liston” Söderberg (som då satt i ledningen för Västerås SK) en
mindre mediestorm när han sa ”…Hade jag upptäck någon bög i någon av mina lag, då hade
han fått sparken direkt. Det är annorlunda inom damfotbollen. Där får du inte vara med om du
inte är flata”, (Tynander (1999). En annan händelse som fick uppmärksamhet var när Linköping
Hockey Clubs supportrar skanderade ”Ooo, Oooo, Oooo, Oduya, Ooo, Oooo, Oooo, Oduya”!
(Ros 2006), mot Frölunda Indians färgade spelare Johnny Oduya under en match lagen i mellan.
Citaten är två exempel på vad svenska idrottare kan få uppleva och är om diskrimineringslagen
(2008:567) följs tydliga fall av diskriminering. Enligt diskrimineringslagen 1,4 § 3 är
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
I Sverige har vi Diskrimineringslag 2008:567, (se vidare i bilaga1). Det vi kan notera från denna
lag är att den inte täcker in idrottslivet. Enlig lagens andra kapitel råder det
diskrimineringsförbud inom arbetslivet, utbildningen som täcker in arbetsmarknadspolitisk
verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, medlemskap i vissa organisationer,
varor, tjänster och bostäder m.m. hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m.
socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd och Värnplikt och civilplikt
som täcker in offentlig anställning.
1.1 Diskriminering inom idrotten
När Axelsson år 2005 gjorde en undersökning på de svenska specialidrottsförbunden visade det
sig att bara fyra (av de 25 specialidrottsförbund som svarade på hennes enkätstudie)
specialidrottsförbund i Sverige hade integrerat en policy kring diskriminering i sina
verksamheter. Två av dessa fyra tog vidare inte upp HBT (homosexuella, bi och transpersoner)
frågor i sina utbildningar. Skälet som specialidrottsförbunden angav varför de inte jobbade med
frågor kring diskriminering och homofobi var att de inte hade upplevt att någon inom det egna
förbundet blivit trakasserad på grund av sexuell läggning. Något som står lite i kontrast till de
5
anmälda fall som DO har behandlat. År 2007 nekades en romsk man att köpa ett träningskort till
en
bad-
och
friskvårdsanläggning
i
Örebro.
Enligt
den
stämning
som
diskrimineringsombudsmannen (DO) gjorde handlade det om etnisk diskriminering. Mannen
kom till gymmet i sällskap med en kvinna bärandes traditionella romerska kläder. ”DO anser att
den romske mannen behandlades sämre än andra kunder skulle ha behandlats i en jämförbar
situation genom det bemötande han fick i receptionen”.
Ett annat fall som DO anmälde som diskriminering var när en muslimsk kvinna år 2008 i
Göteborg nekades att träna självförsvar för att hon bar huvudduk. Utfallet av anmälan blev
förlikning med den berörda föreningen, vilket öppnade upp för muslimska kvinnor att träna med
huvudduk, om det fungerar med avseende på den utövandes säkerhet. Ett liknande fall finns även
från Malmö där en muslimsk kvinna inte fick träna aerobics och spinning för att hon bar
huvudduk, det här ärendet gick till tingsrätt, utfallet är för mig okänt. År 2007 ville en
funktionshindrad man åka Vasaloppet med en sitskiutrustning, det vill säga en slags kälke
monterad på skidor, mannen nekades. Ett av skälen som angavs varför han inte fick åka handlade
om Skidförbundets regler, som förbjuder användning av hjälpmedel i Vasaloppsspåret. Efter
förlikning får nu mannen åka Vasaloppet.
Som synes förekommer det både diskriminering och företeelser som kan upplevas som
diskriminerande inom idrotten. Det förekommer emellertid få studier som har belyst
idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten. Något som min studie ämnar belysa,
upplevelser av diskriminering hos idrottsledare.
1.2 Syftet
Syftet med uppsatsen är att belysa några idrottsledares upplevelser av diskriminering inom
idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till.
6
2. Bakgrund
Jag kommer nu att presentera de sju aspekterna som ingår i diskrimineringslag (2008:567). Det
är dem jag kommer att utgå ifrån vidare i uppsatsen. Alla sju aspekterna finns förklarade i bilaga
1 diskrimineringslagen. Diskriminering kan enligt diskrimineringslagen 4 § ta sig form direkt,
indirekt, i form av trakasserier eller att någon delar ut instruktioner att diskriminera. Problemet
med diskriminering är att det inte alltid är så tydligt som i exemplen i inledningen.
Jämställdhetsombudsmannen (JämO), skriver bland annat i en rapport från år 2006 att begreppet
kränkning (som är sker när någon blir trakasserad) är en subjektiv upplevelse. JämO som
avvecklades år 2009 (myndigheten slogs ihop med de tre andra ombudsmännen mot
diskriminering; Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering
på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen till Diskrimineringsombudsmannen,
DO, s. 11) skriver vidare i rapporten att ”sexuella trakasserier på grund av kön ofta är avsiktliga
och upprepade handlingar” men lägger även till ”Av lagens definition och förarbeten framgår
dock att även omedvetna och oavsiktliga uppträdanden – fysiska, verbala eller icke verbala
kränkningar – och enstaka händelser kan bedömas som sådana kränkningar och leda till
skadeståndskyldighet för arbetsgivaren”.
Jag kommer i bakgrunden ta upp fall som uppenbart är diskriminering och beskrivningar som av
vissa skulle kunna uppfattas som diskriminering. Detta för att ge en inblick i vilka problem,
uppfattningar och hur komplext de sju aspekterna på diskriminering kan beskrivas. Vidare finns i
bakgrunden även exempel på vilka konsekvenserna kan bli av diskriminering. Beskrivningarna
ska hjälpa till som en grund för att förstå exempelvis varför homosexuella eller troende i en
religion där kläder är ett viktigt element diskrimineras. Alla sju aspekterna precis som en rad
andra utryck finns förklarade i en liten ordlista i bilagorna 1 och 2.
2.1 Sexuell läggning
Enlig Gill et al., (2006) finns det inom samhället en negativ attityd mot homosexuella. Detta
återspeglas inom idrotten, där det väldokumenterat finns en negativ attityd mot homosexuella
7
samt en stark negativ attityd mot sexuella minoriteter, särskilt bland framtida idrottsstjärnor.
Mest negativa ska männen vara och enligt Bildt (2004) är det inom arbetslivet de homosexuella
och bisexuella männen som rapporterar oftare än de homosexuella och bisexuella kvinnorna att
de är direkt utsatta för diskriminering. En diskriminering som tar sig form i att de utsatta
osynliggörs eller inte tillfrågas att delta i olika sammanhang.
År 2007 i samband med att Pridefestivalen arrangerades i Stockholm med temat sport framkom
det att Stockholm stads idrottspolitiska program innehöll skrivningar om att kön, ålder,
funktionshinder och etnicitet inte får vara hinder för att idrotta, inga noteringar om sexuell
läggning förekom dock i det idrottspolitiska programmet. Enligt Ravel och Rail (2009) ska det
finnas lite forskning kring att komma ut som homosexuell inom idrotten men enligt Gill et al
(2006) håller lesbiska kvinnliga tränare inne med sin sexuellaläggning eftersom de inte vill
riskera att bli sårade.
När det gäller Lennart Listons Söderberg uttalande om bögar och relationen damfotboll och
flator från inledningen, kan det noteras att det har funnits en genomtänkt hypotes. Denna hypotes
har försökt förklara sammankopplingar mellan idrott och lesbiska kvinnor. Griffin (1998) är en
av dem som jobbat med teorin. Han menar att det först handlar om att sport attraherar lesbiska
kvinnor och att därför andra lesbiska söker sig till idrotten för att söka en partner. För det andra
ska idrotten skapa lesbiska kvinnor, det handlar om att kvinnorna ska agera på andra sätt inom
idrotten än vad de gör inom andra områden.
2.2 Kön
I en rapport om trakasserier i arbetslivet från JämO (2006, s. 7) beskrivs att
Mer debatt i frågan och mer kunskap på arbetsplatserna gör sannolikt att fler anser det vara värt att anmäla
ifall de blir utsatta för sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.
I Sverige hade det före året 2006 enligt JämO till exempel inte gjorts en enda undersökning om
sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön inom de samhällsområden som reglerades
i den numera upphävda lagen ”om förbud mot diskriminering” (2003:307). Även avhandlingar
8
med queerteoretiska forskningsansatser som kan ses som ett perspektiv på genusforskning lyste
fortfarande med sin frånvaro år 2003 enligt Ljunglöf och Norberg (2003).
Enligt Cunningham och Sagas (2008) är majoriteten av de undersökningar som har gjorts om sex
och kön i USA relaterade till college- och universitetsidrottare exempelvis coacher,
administratörer och publik. Vidare menar författarna att det har det gjorts lite forskning om
idrottares upplevelser av könsrelaterade begrepp. Enligt Ljunglöf och Norberg (2003, s. 7) har
”relativt omfattande och mångfacetterad idrottsforskning visat att vårt val att idrotta, och i vilka
former, alltjämnt påverkas av idéer om ”kvinnligt” och ”manligt”. Vidare menar Anderson
(2002) att idrotten oftast är identifierbart med en organisation styrd av heterosexuella män? och
starkt präglad av maskulinitet.
I en studie av Olofsson (Se Ljunglöf och Norberg 2003, s. 24) från år 1996 framkommer att
kvinnor på elitnivå ansåg sig ”…haft sämre ekonomiska villkor än sina manliga kolleger. För det
andra menade vissa att de tvingats träna efter en träningslära utvecklad utifrån kunskaper om
manlig idrott”. Om vi studerar på statiskt kring jämställdheten mellan könen inom
specialidrottsförbundens sjutioförbund från år 2003
…kan konstateras att endast 17 specialidrottsförbund hittills lyckats uppnå RF:s jämställdhetsmål, det vill
säga att kvinnor och män skall vara representerade med minst 40 procent vardera inom alla rådgivande och
beslutande organ. Av övriga 50 förbund dominerar männen, (Ljunglöf och Andersson, Se Ljunglöf och
Norberg 2003, s. 15)
DO rekommenderar att kommunerna bör ställa krav på att det inte förekommer diskriminering
inom de idrottsföreningar som bidrags utbetalas till. Enligt Åström (Se Ljunglöf och Norberg
2003) är det komplicerat att fördela bidragen rättvist mellan män och kvinnor inom idrotten, dels
finns det två synsätt på hur bidragen ska fördelas och ”De två sätten att beräkna förhållandet
mellan andel aktiva och andel tilldelat bidrag, synliggör den faktiska variationen på
tilldelningen av medel till olika idrotter, eller enkelt uttryckt att kvinnlig idrott får mindre stöd”.
(Åström, Se Ljunglöf och Norberg 2003, s.16). Tar bidragsgivarna även hänsyn till antalet aktiva
favoriseras lagidrotterna, där killarna finns mer representerade än kvinnorna blir det ytterligare
en aspekt att ha i åtanke enligt Åström, (Se Ljunglöf och Norberg 2003).
9
År
2003
presenterade
dåvarande
statsminister
Göran
Persson
en
skrivelse
kring
jämställdhetspolitik. I den står det att sexualiseringen av det offentliga rummet var ett av de fem
fokusområden som skulle lyftas fram under mandatperioden mellan år 2002-2006. Debatten om
sexualisering har sen dess fortsatt. Fagrell (Se Andrén och Holm 2007 1) skriver bland annat om
ett antal olika händelser om sexualisering, som det har blivit heta diskussioner kring. En av dessa
händelser som beskrivs är en BBC Five Live intervju där det diskuterades hur damfotbollen
skulle marknadsföra sig. I denna intervju ska exempelvis Lennart Johansson (Union of European
Football Associations, UEFA, ordförande 1990-2007) ha sagt ”men när det kommer till
dräkterna gör det inget om tröjorna är fina //… så att man kan se att det är damer som spelar”
Fagrell (Se Andrén och Holm 2007, s. 9, 1)
En annan händelse som Fagrell beskriver är från fotbollsgalan år 2006 där programledaren
Jessica Almnäs frågade Caroline Seger (spelare i damlandslaget i fotboll) ”om det var något mer
än hennes egen snygghet och sexighet som låg bakom att hon utsetts till årets mittfältare”.
Fagrell (Se Andrén och Holm 2007, 10 1). I Tolvheds (Se Andrén och Holm 2007 1) avslutande
diskussion sammanfattas den oro och många av de problemområden som Andrén och Holms
(2007) rapport tar upp kring sexualiseringen inom idrottsmedia.
Framställningarna kommunicerar kvinnlighetens markörer genom en inriktning på utseende, heterosexuell
uppvaktning och livet utanför idrotten. Kvinnors idrottande framstår inte som lika seriöst som mäns (...) De
framstår inte som lika benägna att uppoffra sig för sitt idrottande, utan detta är en hobby som inte får inverka
menligt på kroppens kvinnlighet eller på livet utanför och efter idrotten. Tolvhed (Se Andrén och Holm 2007,
s. 69, 1)
I en artikel från Israelsson (2009) utrycks det kanske inte rakt ut men att döma av artikeln och av
frågan (som ställdes till Ann Bylund enhetschef för bokningscentralen vid Gävle kommun)
”Prioriteras hockeyspelarna före konståkarna”? så beror konståkningens få tider i Gävle ishall
på att konståkarna är kvinnor och att det i så fall skulle kunna handla om diskriminering.
2.3. Etnicitet
Begreppet etnicitet beskrivs som mångfacetterat och svårt att förstå men enligt Fundberg (2003,
s. 20) ska antropologen Fredrik Barth ha menat ”Det är när människor och grupper möts som
etnicitet uppstår, …Etnicitet är alltså en aspekt av en relation, inte en egenskap hos en grupp”.
10
I Fundbergs (2003) studie påpekar deltagarna i studien att invandrare måste prestera bättre och
att de känner en större press än svenskar inom idrotten eftersom invandrarna inte känner sig ha
samma villkor i samhället. Detta gör att invandare söker sig till idrotten eftersom de känner att
där finns en chans att lyckas och få en social revansch.
Burdsey (2009) menar att forskarna måste försöka komma över tystnaden kring
minoritetsgrupper där etniska grupper ingår, detta för att få veta mer om deras upplevelser och
åsikter. Ett annat problem som finns inom samhället och specifikt inom idrotten presenterar
Fundberg i en Sveriges radio (2005) och det är att idrottsföreningar skjuter över problemet till
andra institutioner än idrotten, han menar att det på så sätt kan skapas rasism inom idrotten. Det
blir lätt ursäkter som ”Vi har ju goda intuitioner, vi vill ju alla väl och alla ska få vara med och
det är kunskap och kompetens som gäller men så råkar det bli såhär, det är så man säger”.
Fundberg (Se Norberg 2002, s. 14) menar
Att vi alltför lätt tänker i kategorier som ”vi och dom”, och att invandrarna ofta tvingas spela rollen som
jämförelseobjekt. En kritik är riktad mot massmedia och varför personer som Ludmila Engquist ofta
framställs som ett föredöme för invandrarkvinnor medan till exempel Malin Ewerlöf aldrig framställs som
förebild för Södertäljeflickor.
I en rapport från Norberg (2002) presenteras resultat från ett antal forskningsstudier, i en av dem
gjord av Rolf Carlson (2001) sägs invandrare vara mindre fysiskt aktiva än infödda svenskar.
Carlsson (2001) tar även upp att personer med invandrarbakgrund börjar med idrott senare än
infödda svenskar, särskilt märks det bland kvinnor. Men I Sveriges radio påvisade Fundberg
(2005) att det är få invandrare i svenska idrottsföreningars styrelserum. Det skall bero på
problem med språk och anpassning till svenska samhället och det ideella tänkandet samt att det
även skall finnas ett ointresse till att komma och titta på barnens idrottsutövande. Jönsson (2002,
s. 14) skriver att det finns diskriminering av ungdomar med invandrar bakgrund eftersom de
”…är intresserade av ta på sig ledaruppdrag och dessutom utbilda sig som ledare – men sällan
blir tillfrågade”.
I Jönssons (2002) statistikrapport visar det sig att det finns förbund som lyckats bättre än andra
att integrera invandrare i idrotten, basketboll nämns här som ett av de bästa exemplen ”som är
betydligt vanligare bland invandrarungdomar än bland ungdomar i allmänhet” ”Det är också
11
en idrott som är vanligare bland flickor än pojkar”, (Jönsson 2002, s. 7). Förbund som inte
lyckats lika bra enligt statistiken är golf och ishockey där ungdomar med invandrarbakgrund
knappt finns representerade. I samma statistikrapport finns även svaret på ”Hur skulle du vilja
förändra idrotten?” (Jönsson 2002, s. 10). Bland de cirka 1500 deltagarna med
invandrarbakgrund som deltog svarade 11 % att de skulle vilja ha ”Bättre bemötande från
föreningen”.
2.4. Könsöverskridande identitet eller uttryck
Könsöverskridande identitet eller uttryck kom in i diskrimineringslagen först 1 januari 2009 och
ännu finns det inga rapporter i ämnet hos DO. Före år 2003 fanns det ”…mycket lite forskning i
Sverige om idrott kopplat till identitetsskapande och sexualitet” (Ljunglöf och Norberg 2003, s.
9) Dock finns en broschyr hos DO där följade tas upp
Den nya grunden infördes för att uppnå ett heltäckande diskrimineringsskydd för samtliga transpersoner.
Transpersoner är ett paraplybegrepp för ett antal olika transidentiteter som exempelvis transvestiter,
intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) samt inter- och transgenderpersoner (definierar
sig bortom kön eller inte inom de traditionella könsidentiteterna).
Vidare i broschyren går det att läsa exempel på när lagen kan användas, det kan vara dörrvakten
som inte släpper in en person, det kan vara läkaren som istället för att behandla det du söker
läkarvård för börjar ställa frågor om din identitet eller att du inte får jobb på grund av din
identitet.
2.5. Funktionshinder
År 2003 rapporterade ”Paraply Projektet” från ett seminarium i Stockholm om mångfald i
sportjournalistiken. På seminariet ska det ha visats missnöje mot att Sveriges Radio i stort sett
bara bevakar Paralympics som inträffar vartannat år. Seminariet tog vidare upp att journalisterna
kan göra mer reportage om funktionshindrades idrott, men det lovades inga förändringar. Vidare
i artikeln skrevs ”I övrigt fick handikappidrott och funktionshinder lite utrymme under
seminariet”.
12
Funktionshindrade kan även få uppleva det som tas upp av Apelmo (2007), nämligen
tillgänglighetsproblem. Deltagarna i Apelmos (2007) intervjustudie menade att de skulle vilja
träna mer men att det erbjuds för få träningstillfällen. I en rapport från Handicap International år
2006 står det att läsa att människor med funktionshinder möter ett flertal olika sociala och
ekonomiska hinder i samhället. Hinder som stänger ute funktionshindrade från exempelvis
träning, utbildning och anställning. Redan år 2005 krävde De Handikappades Riksförbund
(DHR) att Sverige skulle stifta en lag som förbjuder diskriminering på grund av otillgänglighet.
Mitchell (2007) menar att funktionshindrades behov och grad av funktionshinder varierar så
mycket inom idrotten att det är svårt att få ihop stora grupper av människor med samma
funktionshinder. Vilket leder till att det blir svårt för forskarna att få fram statiskt säkra resultat
om funktionshindrade inom idrotten. I en enkätstudie gjord av Inregia AB (Se RF 2003)
framkommer att synskadade har svårt att få sympati inom idrotten. Deltagarna i studien ska ha
menat att ”De flesta tror att för att vara handikappad måste man vara invalid på lemmar och
halvdum.” RF 2003, s. 17) Deltagarna i studien fick även frågan vad som behöver bli bättre för
att fler med funktionshinder skall kunna bli mer deltaktiga inom idrotten ”Här framkom framför
allt att det handlade om information, utbildning av ledare, introduktion, medicinskt stöd samt att
handikappförbunden tar en mer aktiv roll”. (RF 2003, s. 18)
Thomas och Smith (2009) tar upp att funktionshindrade män får mer publicitet än
funktionshindrade kvinnorna. Funktionshindrade idrottarna behandlas även annorlunda i
jämförelse med icke funktionshindrade idrottare. Ofta jämförs funktionshindrade med icke
funktionshindrade idrottare och när en funktionshindrad individ har presterat ett bra resultat
förekommer ofta kommentarer som att han gjorde det trots oddsen emot sig eller han övervann
smärtan. Och trots att debatten att funktionshindrade ska vara en del i idrotten ständigt pågår och
utvecklas så är det fortfarande tydligt, enligt Thomas och Smith (2009) att funktionshindrade är
segregerade från de icke funktionshindrade idrottarna. Vilket exempelvis visar sig när de
funktionshindrade får egna scheman till idrottshallarna eller när de utestängs från de stora
tävlingarna eller får ha sina egna mästerskap, det är exempelvis OS och det är Paralympics.
13
2.6. Ålder
Precis som Könsöverskridande identitet eller uttryck kom ålder in i diskrimineringslagen först 1
januari 2009. En av dem som skriver om åldersproblematik och idrott är Devillaz (2006), han
beskriver bland annat hur det ser ut kring barn och idrott
För att komma till rätta med de här frågorna, elitiseringen av barn- och ungdomsidrotten, sexuellt utnyttjande
inom idrotten, att inte ha barnets bästa för ögonen i alla lägen, krävs i första hand en rejäl
medvetandegörandeprocess. (Devillaz et., al 2006 s. 1)
Barn och ungdomar rapporterar till Barnens Rätt I Samhället (BRIS) om mobbning, tränings hets
och selektering inom barn- och ungdomsidrotten. Vidare känner ungdomar av allt mer stress och
ökade krav såväl inom idrotten som inom samhället och enligt Devillaz et., al (2006) kommer
denna känsla från föräldrar och skolan. Devillaz., et al (2006) menar vidare att det finns hjälp för
att komma till rätta med bland annat den diskriminering som finns kring hur barn och ungdomar
behandlas, dels genom kvalitetskontroller inom idrotten men även att ledare inom idrotten få lära
sig om barnkonvention Konventionen består av 54 artiklar och bygger på fyra viktiga
grundprinciper varav diskrimineringsprincipen är en av dess fyra. Diskrimineringsprincipen
säger alla barn är lika värda samt har samma rättigheter.
Även bland de äldre idrottarna finns det barriärer att ta sig förbi för att kunna deltaga inom
idrotten. Precis som många av de andra aspekterna tycker även äldre människorna att
tillgängligheten är ett problem, det ska enligt Andrén och Holm (2007, 2) handla om bland annat
anläggningsbrist och olämpliga lokaler för äldre att vistas i. Andra barriär att bryta för att äldre
människor ska ta sig till våra idrottslokaler och inte hamna utanför och bli diskriminerade
handlar om att bryta uppfattningar och förväntningar, dels hos de äldre själva där de enligt
Andrén och Holm (2007, 2) ska tro att idrotten är prestationsidrott men också från ledare som
inte kan ha lika höga förväntningar på äldre människor som de kan på yngre människor.
2.7 Religion
Magdalinski och Chandler (2002, s. 1) menar om relationen mellan idrott och religion att den
beskrivs som att den
14
Framförs utanför jämförbara strukturer. …”Det innebär inte, emellertid, att det där finns meningsfula länkar
mellan religion och sport, …Vi förnekar inte att idrottare visar religiösa traditioner över sin tro, eller grupp
böner eller den plikttrogna hängivelsen till uppgiften.
När det görs forskning på varför kvinnor med etnisk minoritet är underrepresenterade inom
idrotten menar Walseth (2006) att fokus oftast läggs på religion och kultur. Många
forskningsskolor finns även för att förklara bakgrunden till denna underrepresentation, störst
fokus finns på integration, men även andra områden så som exempelvis sociala behov och
acceptans tas upp. Däremot finns det enligt Walseth (2006) lite forskning på idrottarnas
subjektiva känsla av tillhörighet.
Enligt Baker (2007, s. 218) ska ”muslimer avsky sport associerad till vadslagning, fult språk och
fylla. Modern sport, speciellt amerikansk sport, korrelerar ogärna med islamsk tro och koder
över uppförande”. Enligt Mitra (2009) påverkar inte religion hur aktiva vi människor är däremot
finns det ett par faktorer som påverkar muslimska kvinnor att deltaga inom idrotten, dels handlar
det om dresskod, en muslimsk kvinna bör inte visa upp sig och sin kropp. Därför hamnar en
muslimsk kvinna som vill idrotta i shorts och t-shirt i en konflikt, vilken väg de ska välja, sin
religion eller sin idrott? Vidare är det enligt Mitra (2009) männen som styr idrotten inom den
muslimska världen vilket betyder att och muslimska kvinnor i muslimska länder inte fullt ut får
deltaga i tävlingar och de få mixade tävlingarna som finns (som dock börjar bli fler) är
internationella tävlingar. Vidare skriver Bandyopadhyay och Mallick (2008) att det är ett välkänt
problem inom fotbollen att muslimska lag diskrimineras när det kommer till bedömning. Vilket
betyder att muslimska lag bedöms sämre av domarna i en jämförelse med andra icke muslimska
lag.
2.8 Slutord bakgrund
Bakgrunden visar på att vissa områden kring upplevelser och uppfattningar av diskriminering är
mer undersökta än andra både inom idrotten och i samhället i stort. Bakgrunden visar också på
att finns ett behov av att belysa diskrimineringen inom idrotten, dels med tanke på att förbunden
själva inte upplever att det finns diskriminering inom idrotten men också för att belysa att det
inte bara är inom de områden som diskriminslagen täcker in finns diskriminering.
15
Som kommer att synes i metoden tar jag där upp Berit Ås och hennes fem härskartekniker, vilka
är Osynliggörande, Förlöjligande, Undanhållande av information, Dubbelbestraffning och
Påförande av skuld och skam. Mer om härskarteknikerna finns i bilaga 2. Det var när jag fick
svårt att sätta rubriker på resultatet (eftersom respondenterna sällan direkt pratade om
diskrimineringslagen 4 §) som jag fick höra talas om Ås härskartekniker, något jag då kollade
upp var på jag fick fram följade.
De fem härskartekniker kan kombineras i olika former och användas för att förtrycka andra
grupper av människor vilket skapar ett icke jämställt samhälle. Diskriminering medverkar på
samma sätt till ett icke jämställt samhälle. När någon förtrycks handlar det enligt
Nationalencyklopedin om ”hårda åtgärder mot (viss grupp av) personer i syfte att hålla dem i ett
tillstånd av maktlöshet både om fysiska och andra påtryckningar” . Detta förtryck sker enligt Ås
(2004) precis som diskriminering mot grupper av människor just för att de till hör en vis grupp
såsom exempelvis kvinnor eller homosexuella. Det här återkommer på flera plan att likheterna
mellan Ås härskartekniker och diskriminering är slående lika och jag tog mig därför friheten att
översätta det som sades i mina intervjuer till Ås härskartekniker.
3. Metod
Utgångspunkten i min uppsats hämtas från de delar av diskrimineringslagen som finns beskrivet
i bilaga1. Jag har inte följt någon tidigare studie utan intervjuguiden (bilaga3) är formulerad
utefter vad som kom fram i min bakgrunds research om diskriminering och idrott. Att jag valde
att utgå från diskrimineringslagen har att göra med att jag upplevde att det diskuteras betydligt
mer kring den diskriminering som finns i bedömning och toppning. Genom att fokusera på
diskrimineringslagen kom jag åt att belysa intressanta upplevelser som det är förehållande vist
tyst kring.
Studien är explorativ kvalitativ metod med inriktning mot det fenomenlogiska perspektivet
Interpretative phenomenological analysis (IPA). En metod som utgår från den subjektiva
upplevelsen. IPA är enligt Smith (2003) en metod som är användbar om intervjuaren söker svar i
komplexa frågor. IPA är en metod som ser att
16
Människan inte är en passiv mottagare av en objektivverklighet, istället tolkar de och förstår världen genom
att formulera sin egna biografiska historia till en form som skapar betydelse. …Fokus inom IPA tenderar att
ligga på att söka reda på deltagarens erfarenhet, förståelse, uppfattning och syn… (Brocki och Wearden,
2006, s. 88)
Influenserna från fenomenologin i min uppsats syns i att jag försökt få fram hur respondentens
vardagssituation ser ut samt även haft fokus på ett tema med öppna frågor.
Det kommer sedan an på intervjupersonen att ta fram de dimensioner som hon finner viktiga inom
undersökningsområdet. Intervjuaren leder den intervjuade till visa teman, men inte till bestämda
uppfattningar om dessa teman. (Kvale och Brinkmann 2009 s.44)
Citatet beskriver bra hur jag har arbetat där de teman som växt fram i min uppsats handlar om Ås
(2004) härskartekniker.
Jag har gjort fem intervjuer där sammantaget nio respondenter deltagit, där tidsintervallet på det
bandade materialet i tre av intervjuerna ryms inom tidsintervallet 40-55 minuter. De två
intervjuerna som blev längre är de intervjuer där jag inte intervjuade en ensam person (mer om
detta senare i metoden). Den ena av dessa två intervjuer blev 110 minuter den andra 80 minuter.
Intervjuerna är inspelade på Mp3 spelare och det är jag undertecknad som har gjort all
transkribering. I de fall där (…) förekommer handlar det om pauser för eftertanke eller att vissa
ord upprepats.
3.1. Intervjumetod
Smith och Osborn (Se Smith 2003) menar att semistrukturerade intervjuer är den exemplariska
metoden för IPA. Brocki och Wearden (2006) menar att semistrukturerade intervjuer oftast
handlar om ansikte mot ansikte intervjuer med respondenten vilket beskriver vad jag har gjort i
mina intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innehåller oftast enligt Brocki och Wearden (2006)
någon form schema, mitt schema (bilaga3) är som synes inte styrt utan handlar mest om vilka
punkter jag ville ta upp under intervjun. Jag har följt samma upplägg i alla intervjuer, även under
de intervjuer där det varit fler än en person närvarande.
Semistrukturerat upplägg ger intervjuaren chansen att flytta om och ta frågorna efter den ordning
som passar in för stunden under intervjutillfället. Jag har även följt Brocki och Weardens (2006)
17
tankar om att frågorna ska vara öppna och leda till diskussion med en intervjustil som inte är
direktiv, detta i syftet att försöka få respondenten att svara efter sina egna ord och på så sätt få
fram nya aspekter som vi kunnat spinna vidare på. Brocki och Wearden (2006) beskriver att det
skapas möjligheter för respondenten att lägga till och för intervjuaren att söka ful förståelse för
vilka upplevelser respondenten beskriver om intervjun är öppen för diskussion med en
intervjustil som inte är direktiv.
3.2. Urval
Eftersom målet med en IPA enligt Smith och Osborn (se Smith 2003, s.54) är att ”…säga något i
detalj om uppfattningen och förståelsen av den specifika gruppen istället för att hastigt göra mer
generella påståenden”, är oftast IPA studier små stickprov till storleken. Till denna uppsats har
fem intervjuer gjorts. Smith och Osborn (Se Smith 2003) menar att hur noggrant urval som görs
bestäms utifrån studien där ämnet bara är en faktor som påverkar hur stor population som finns
att välja på. När jag skickade ut mail till i stort sett alla idrottsföreningar i Örebro regionen hade
jag som tanke att kriteriet för att deltaga skulle vara att respondenten skulle ha upplevt
diskriminering. En av intervjuerna faller dock utanför det kriteriet och den homogena grupp som
enligt Smith och Osborn (Se Smith 2003) en IPA studie ska bestå av. Varför en intervju faller
utanför och hur jag tänkt kring denna intervju kommer jag att beskriva under rubrikerna
respondenter, analys och avslutningsvis i diskussionen. Att valet föll på att intervjua idrottsledare
har att göra med att de möter många (idrottande) människor och att det är ledaren som skapar
kulturen i en organisation enligt Schein (1997). Ledaren är således en bidragen orsak till att
diskriminering inom idrotten existerar. Ledaren har också den unika uppgiften enligt Schein
(1997) att förstå kulturen inom organisationen och förändra organisationen till det bättre. Med
detta i åtanke blev det intressant för mig att intervju idrottsledare.
3.3. Respondenter
Jag har gjort två enskilda intervjuer en med en man på 22 år med utländskt påbrå som själv varit
aktiv inom ett flertal idrott, med ledarerfarenhet som bland annat fotbollstränare. Mannen som
inte längre själv är aktiv hjälper ibland fortfarande till kring fotbollen. Den andra enskilda
intervjun är den som faller utanför kriteriet, det handlar om en handbollsspelande kvinna med
18
utländskbakgrund i 28 årsåldern som upplevt så mycket mobbing att hon nyligen valde att lägga
av.
Jag har gjort tre intervjuer där det varit mer än en person i rummet. En med två brottarkvinnor
med barn i tonårsåldern som håller på med brottning vilket fått dem till att engagera sig inom
brottningen. De upplevelser de beskriver handlar mestadels om när de satt i styrelsen för sin
gamla förening. Det är den här intervjun som är den längre intervjun på 110 minuter. En annan
av dessa tre är med en man på 45år som är ordförande för en ungdomsmixedförening (fotboll,
basket och boxning) i vad som han själv beskrev det invandrarförening. Vid den här intervjun
satt även mannens kollega med under halva intervjun mestadels tyst och de gånger han pratade
så var det för att bekräfta vad som precis sagts, varför jag i allfall utom vid ett tillfälle har valt att
gå efter ordförandes ord. Fallet som jag inte gjort det är noggrant beskrivet. Slutligen har jag
gjort en intervju med tre stycken döva män med högt uppsatta positioner inom svensk dövidrott.
Närvarande vid den här intervjun var även två stycken tolkar.
3.4. Transkribering
IPA är en metod som faller in under den induktiva skolan, det vill säga ett synsätt som menar att
teorier växer fram ur observationer av verkligheten. IPA intervjuer transkriberas noggrann var
för sig flertalet gånger, det gäller enligt Smith och Osborn (Se Smith 2003) att bli familjär med
intervjun. Smith och Osborn (Se Smith 2003) menar att det finns ett antal steg för att klara av att
transkribera en IPA intervju. Jag har följt stegmodellen vilket betyder att jag vid första
transkriberingen letade efter ”likheter och svagheter, ekon, förstärkningar och motsägelser”,
(Smith 2003, s. 67) i det respondenten sagt. Detta för att hitta delarna i intervjun som det gick att
bygga upp rubriker (teman) kring innan jag kunde gå in på de mer generella kategoriseringarna i
steg två.
Hela intervjun är data enligt Smith och Osborn (Se Smith 2003) och inget ska i den andra
genomarbetningen utelämnas. Det handlar enligt Smith (2003, s. 68) om att ”hitta uttryck som
har hög nivå nog att tillåta teoretisk kontakt med och i mellan fallen men som fortfarande är hög
grad är grundade i det specifikt sagda”. I steg tre pusslades steg ett och två ihop, allt enligt
Smiths (2003) modell. Det vill sägas uttrycken pusslades ihop med rätt rubrik och nu började
19
avsnitt och stycken träda fram, stycken och avsnitt som jag fått sortera in i rättordning. Under
den här processen togs det som inte passade in i uppsatsen bort.
Det som har tagits bort handlar om delar där jag styrt respondenten lite för mycket samt även
ännu mer (än det jag valt att redovisa) utvecklingar kring hur strukturen kan se ut hos en
invandrarförening och vilka krav som kan ställas på dels de idrottande men även på deras
föräldrar.
Smith och Osborn (Se Smith 2003) menar att de teman som kom fram i transkriberingens första
steg kan hjälpa till vid den efterföljande transkriberingen. Det går även enligt Smith och Osborn
(Se Smith 2003) att lägga undan den tidigare transkriberingen och börja om från början. Jag har
använt mig av det senare alternativet, att det blev så har att göra med Berit Ås utvecklaren av de
fem härskarteknikerna. Ås (2004) menar att det finns fem härskar tekniker som går att använda
på alla grupper som känner sig förtryckta. Något jag allt eftersom kände stämde in på det
respondenterna utryckte varför det föll sig naturligt att ta hjälp av de tidigare transkriberingarna.
Jag har använt mig av fyra av de fem härskarteknikerna som rubriker vilket betyder att Ås (2004)
tydligt har satt prägel på de rubriker som finns i resultatavsnittet.
När alla intervjuer är transkriberade menar Smith och Osborn (Se Smith 2003) att det gäller att se
över vilka rubriker som ska vara med i uppsatsen. Det handlar inte bara om hur vanligt
förekommande de är utan andra aspekter spelar in så som att rubriken kan hjälpa till att lyfta
andra perspektiv. Det är här intervjun om den mobbade kvinnan kommer in i bilden. Som ni
kommer att se uppkommer det en hel del andra aspekter och perspektiv vid en diskussion om
diskriminering som alla på ett eller annat sätt hänger ihop och påverkar synen på diskriminering.
Mobbing är en sådan aspekt, det är därför jag har valt att plocka ut delar av intervjun med den
mobbade kvinnan. Diskriminering som beskrivits i inledningen är en subjektiv känsla och det var
således svårt, om inte till och med omöjligt för mig som intervjuare att i förväg vara säker på att
respondent passar in på urvalet det vill säga att individen ska ha upplevt diskriminering.
Slutligen enligt Smith och Osborn (Se Smith 2003) när det gäller att skriva ihop det som
framkommit under intervjuerna handlar det om att sätta språk till det som framkommit och
belysa viktiga citat och rubriker.
20
3.5. Etiska ställningstaganden
När det gäller ett ämne som är känsligt, gäller det för intervjuaren vara väl insatt i ämnet och ha
en tanke bakom arbete, det ska kunna ge något viktigt tillbaka och, ”…de publicerade resultaten
ska vara så korrekta och representativa för forskningsområdet som möjligt, (Kvale och
Brinkmann 2009, s. 91). Jag har beaktat det Kvale och Brinkemann (2009) skriver om samtycke
det vill säga att jag har berättat för respondenterna syftet med uppsatsen och jag frågade även om
det var okej att jag bandade intervjun. En annan sak som hänger ihop med samtycke är
frivillighet. Något jag var lite orolig för innan intervjuerna var vad som skulle hända om
respondenterna upplevde frågorna allt för känsliga? En oro som visade sig obefogad då
respondenterna själva tog upp och pratade om de känsliga upplevelserna utan att jag ställde
frågorna.
Den enda personuppgiften jag har samlat in om respondenterna är ålder, men likväl har jag
pratade med alla deltagarna kring konfidentialitet. Jag berättade att det jag tänkt på
konfidentaliteten och att det inte går att garantera att det inte går att spåra vem som sagt vad,
vilket respondenterna har förståelse för. Brottarkvinnorna sa att de står för vartenda ord och att
det förmodligen inte skulle bli svårt att lista ut att det var de som hade blivit intervjuade.
En rekommendation från Vetenskapsrådet är att respondenterna får veta vart resultat publiceras.
Vilket jag har tänkt på, jag har tagit in respondenternas e-post adresser för att kunna meddela om
att studien är klar och vart den finns att läsa. Slutligen när uppsatsen är klar kommer allt bandat
material att raderas.
3.6. Validitet och Reliabilitet
Validitet handlar enligt Kvale och Brinkemann (2009) om att jag som intervjuare ska hålla mig
objektiv och inte förvanska resultatet främst genom personliga fördomar. Frågan om jag som
intervjuare mäter rätter saker tas också upp av Kvale och Brinkemann (2009), det handlar om att
ställa frågor som är välkopplade till temat, mina frågor kommer från det jag lärde mig i
bakgrunden. Det finns två sätt att kontrollera validiteten dels genom att kontrollera med
respondenterna om jag förstått vad som precis sagts. Detta gjorde jag genom att bland annat
fråga ”så du menar alltså” eller ”kan du sammanfatta vad som precis sagts”. Det andra sättet
21
handlar om att låta respondenten läsa igenom resultatsammanställningen av intervjun innan
rapporten lämnas in. Jag har i alla intervjuerna avslutat med att fråga om det var något
respondenten ville tillägga innan vi avslutade. Vidare så har jag låtit de döva respondenterna läsa
igenom uppsatsen för att ge dem en chans till kommentarer innan publicering. Det har även hänt
under intervjuerna att jag har presenterat vissa begrepp för respondenterna. Sen finns det även
fall där jag gått in och kontrollerat om jag förstått det som precis har berättats på rätt sätt detta
för att säkra validiteten.
Reliabilitet handlar enligt Kvale och Brinkemann (2009) om reproducerbarhet. Olika forskare
kan komma fram till olika resultat, beroende på hur frågorna ställs. Att jag ensam har gjort all
transkribering kan påverka reliabiliteten något vilket har att göra med tolkning. Reliabilitet
handlar också om att jag som intervjuare inte ska ställa ledande frågor. I det här fallet har jag
märkt att jag har gjort det, varför jag har fått vara extra noggrann med att ta bort delar där jag
märkt att jag har lagt ordet i munnen på respondenterna.
4 Resultat
4.1 Osynliggörande
Under en av intervjuerna kom vi in på indirekt diskriminering när vi pratar om kön varpå
respondenten sa ”indirekt (…) tjejfotbollslagen eller tjejlagen överhuvudtaget så handlar det om
att de får alltid anpassa sig efter killarna val av träningstider matcher och sånt dära”. Senare i
intervjun kommer det fram att sånt dära kan handla om material, ”vi fick alltid första tjing på nytt
material” som respondenten uttryckte i samband med att respondenten berättade om att
föreningens klubbdirektör uttalat sig för att de (föreningen) ska verka för att prioritera främst
herrar i form av träningstider, ”kvinnorna får ta strötider” som respondenten utryckte sig.
Respondenterna utryckte att kvinnor blir osynliggjorda när det kommer till tävlingar. Jag fick
höra att kvinnor kan bli stoppade från att åka iväg tävla av styrelsen när de vill tävla i
föreningens namn och det utan direkt giltiga skäl menade en respondent. Vidare kring tävlingar
har jag under en intervju fått höra hur det kan låta när någon får instruktioner att diskriminera
kvinnor och deras möjligheter att tävla på ”bra” arenor.
22
”Och då hade damlaget bokat arenan innan, och allting var klart, men fick jag besked av högsta hönset,
klubbdirektören, att jag var tvungen att flytta på damlaget och få dit herrarna”.
Jag frågade om det fanns något skäl till varför respondenten skulle byta arena och fick svaret
”orsaken angavs aldrig utan det var bara att matchen skulle vara mer betydande pengamässigt,
mer reklam för herrarna”. Utfallet blev att kvinnorna fick flytta till en annan mindre och sämre
arena eftersom matchen fortfarande skulle spelas på utsatt tid. Det är emellertid inte enbart
kvinnor som blir osynliggjorda enligt respondenterna.
”Jag har själv blivit diskriminerad på grund av att jag, jag vet ju att jag är ensam mörk i mitt fotbollslag till att
börja med det första laget jag spelade i, jag var ju lika duktig som dem andra men jag fick sitta mer på bänk
för att jag var inte till lags, jag var inte tillräckligt bra i fotboll och sånt tyckte dem men när man jämförde
mig med andra människor sen senare så då var jag lika bra”.
”Tränarna kunde lägga lite matcher lite hur dem ville och då la dem ofta på söndagar, då vissa andra, då det
hade kommit in några till som var med utländskbakgrund som hade muslimskreligion och dem kunde inte
spela på söndagar då la dem oftast sina matcher på söndagar så dem inte kunde vara med, det märkte, det
syntes väldigt stort”.
Ytterligare en upplevelse kring osynliggörande hämtas från brottningen och hur brottar Sverige
ska reagera när det arrangeras internationella tävlingar i Sverige, ”det är ju bara utlänningar
där”, uttryckte sig en respondenten syftade på varför föreningarna i många fall avstår från att åka
till de internationella tävlingarna som arrangeras i Sverige.
Respondenterna utryckte att de finns en ovilja bland manliga tränare att ta till sig att kvinnor inte
har lika förutsättningar kroppsligt och därför behöver använda andra tekniker eller grepp för att
lyckas. För funktionshindrade togs liknande problem upp bland respondenterna, det handlade om
att det finns brist på tränare med kompetens av funktionshindrades behov.
Det finns läger för tjejer och trots att tränarna uppmanas att följa med så tackar de oftast nej, ”det
ju också diskriminering grej, det är oengagemang" som en respondent utryckte det. De gånger
tränarna har varit med på läger inom brottningen ska följande ha hänt enligt en respondent ”vi la
oss här med barnen, de skulle aldrig lägga sig med oss,” och syftar på tränarna lägger sig i andra
hörnet. Vidare när det kommer till brottning fick jag höra att där diskrimineras tjejerna när fokus
23
på träningen ligger på grekisk stil, en stil tjejer inte tävlar i och när kvinnorna vill träna fristil
riskerar de att få höra "det behövs inte,” enligt en respondent.
Respondenterna uttrycket även att kvinnor få sämre domare ”de är inte dåliga men de skulle
aldrig få döma på killarna”. Kvinnor får inte bara sämre domare utan de får även sämre
segerpremier. På ungdomsnivå beskrev respondenterna killarnas pokaler som alltid mycket större
och ibland även i finare material. Och vidare uppe på seniornivå berättade respondenterna att
killarna kan få prispengar medan kvinnorna kan få badlakan. Kvinnor har inte heller inte samma
möjligheter att deltaga i läger och att anordna läger enligt respondenterna. För samma läger kan
killarna få åka dit gratis medan kvinnor ska få betala flera hundra kronor per dag. Och någon
ekonomisk hjälp från förbunden att arrangera läger enbart för kvinnor verkar det vara svårt att
räkna med, utan risken finna att man möts av det knapphändiga svaret ”nä men det går ju inte”,
och därefter ska det vara slut diskuterat som en respondent utryckte det.
Slutligen hur funktionshindrade kan bli osynliggjorda. Även om döva har rätt till en tolk är det
inte alltid det går att ordna när det behövs till idrotten, de idrottande döva känner sig
bortprioriterade av Tolkcentralen berättade de döva responderna. Även när det kommer till
media och rapporteringen kring funktionshindrades idrotter kände sig de döva respondenterna
bortprioriterade. Det handlade bland annat om att idrotter där det syns att individerna har
funktionshinder får mer uppmärksamhet än vad de döva får. De döva respondenterna berättade
att de döva inte känner sig erkända och får mindre anslag än andra idrotter och då även andra
idrotter med funktionshinder. Tydligt syns dessa två punkter enligt respondenterna när det
kommer till deaflympics (os för döva) som inte alls syns i media eller får lika mycket anslag som
paralympics. Vidare ett citat som väl beskriver hur döva upplever vardagsidrottandet, ett citat
som kan försöka förklara utanförskapet som upplevs i och med att de döva använder sig av
teckenspråk
”Själva vardagssituationen inom idrottsklubbarna, föreningarna, hur döva runt om får plats i lagen bland
hörande det finns ju attityder där, det finns ju diskriminering från tränare, ledare och man kanske inte har rätt
kunskap där ute bland föreningar och klubbar om döva (…) de har ingen lust att förklara de här personerna”.
24
En respondent berättade att okunskapen vid ett tillfälle ska ha gått så långt att det togs upp på ett
stort konvent, ett lag med döva skulle uteslutas eftersom domarna inte visste hur de skulle kunna
blåsa av matcherna.
4.2. Påförande av skuld och skam
Jag och respondenterna pratade en del om ansvarsfördelningen, var på det kom det fram att
kvinnor har svårt att föra fram sina åsikter, tas på allvar eller ens vara med i diskussionerna.
Männen inom föreningarna försöker med alla medel att stoppa kvinnor, menar respondenterna.
Och enligt respondenterna så är det männen som direkt får ta på sig ett stort ansvar när de blir
invalda i styrelserummen medan kvinnorna får stå åt sidan Om exempelvis en kvinna inom
brottningen påpekar att det behövs förändring för att få en drägligare tillvaro för kvinnor får de
höra från alla håll ”att ni måste ta det lugnt med oss gamla brottare det är inte så lätt att ändra
oss vi har gjort såhär i 30iår”.
4.3. Förlöjligande
Från mina respondenter syn är det tydligt att den som sticker ut inom idrotten direkt riskerar att
bli påhoppad.
Den här ska jag sätta på örat och komma in där bara killar ska vi gå och duscha nu ( …) fan då kommer ju
han då en vis pappa då, han kommer ju få spader om jag kommer in så.
Följanden citat handlar om återberättelse kring en present (en kula med badskum) en av
brottarmammornas kille fick. Han ska först ha skojat om det innan han direkt kom att tänka på
vilka kommentar han riskerade att få möta ”kommer du som en fjolla”.
Det första mina kvinnliga respondenter fick höra när de började engagera sig inom brottningen
var att det inte var klokt att föreningen tog in föräldrar och sen är de morsor dessutom i
styrelsen. Kvinnorna är glada för att de är två stycken som står upp tillsammans för när de är
ensamma får de höra ”att tänk nu på att du bara är tjej här nu, du är ensam tjej”. Ett annat citat
jag fick höra från en respondent var
25
Svartskalle har man blivit kallad för och sånt där, neger och sånt där fast jag inte är, gå och käka en banan har
man får höra sånt där vilket inte är världens trevligaste, för man anses vara som en apa.
Uttryck som respondenten anser att han får höra på grund av sin hudfärg. En respondent pratar
om en fotbollsmatch, P96 orna och att efter matchen vägrade motståndarlaget att tacka för
matchen. Laget blir tillslut tvingat att ställa upp av sina ledare för att tacka, vilket betyder att
lagkapten ska säga något i stil med vi tackar lag X, i det här fallet ska lagkapten ha sagt ”tack
turkarna”. Mitt i när mannen håller på att berätta om händelsen med P96 orna försöker hans
kollega avbryta, kollegan säger ”han spottade också” jag frågade vem spottade och mannen
svarar ”en pojke men det är ofta, men en kille säger gästande kille…”
Respondenterna berättar att det finns en jargong inom idrotten där verbala uttryck är vanliga,
såhär kunde det låta bland annat
”Jag har varit inom föreningslivet i snart elva år och jag har inte hört de kommentarerna som jag har hört
under de senaste fyra fem åren inom idrottslivet (…) jag säger inte att det är rasism, jag upplever det inte så
men det finns stora skillnader hur man ser på invandrarföreningar och på svenska föreningar”.
Respondenten beskriver det senare som om det är någon ”sorts kamp mellan vi och dem”.
En respondent menar att män tydligt blir präglade av både sina föräldrar och deras kränkande
kommenterare och den miljö som finns i och kring idrotten med kränkande kommentarer, det
beskrevs såhär ”det sitter i väggarna de där små kommentarerna”, och syftade här på tjejer.
Inom brottningen beskrevs en jargong där uttryck som ”brottas inte som en jävla kärring”, inte
är ovanligt. Andra uttryck som tagits upp av mina respondenterna och används mot tjejer är att
tjejer är klena, uttryck som sägs direkt till de unga tjejerna på träningen. När tjejer har ont i
kroppen, är skadade, då fälls kommentarer om att skadorna smittar och visar tjejerna (och i
vismån även killarna) att de har ont ”då är man kärring” som en respondent uttryckte det.
Jag frågade även en respondent ” både du och spelarna upplever att ni har blivit kränkta” och
fick svaret ”någon gång i allfall (…) de här muntliga trakasserierna går inte till direktangrepp
utan det sägs i luften” menade respondenten och syftade på att det pratas bakomryggen, ”man
hör jävla skit”.
26
Medan kvinnorna får höra ursäkter efter en vunnen tävling ska det hurras när männen vinner,
detta förlöjligande tog sig i uttryck i två citat.
Och vinner dom sådär så bara dom har ju inte lika hårt motstånd även om dem då är sju och sådär, jag menar
tjejerna möter ju sina tjejer och dom är ju lika starka som killar som möter killar om man säger men tjejer har
alltid lättare motstånd det spelar ingen roll hur men aaa men tjejerna har alltid lättare, ändå har de andra
tjejerna träna lika länge och lika hårt
Min äldsta tjej hon har ju spöat de flesta killar kan jag säg alltså på de här fys mest armhävningar mest att dra
upp sig och såna här grejer men det liksom ser dem inte. (…)alltså om man säger om man gör testar sin egen
vikt om man säger så är ju dom starkare än killarna men det märks ju inte utan det är ju för att dom är så lätta
eller att dom är så eller aaa
Jag frågade efter att ha hört dessa citat ”som de hittar på ursäkter hela tiden” var på jag fick
svaret
Ja hela tiden och det gör speciellt tränarna och killarnas föräldrar också för dem vill ju inte att deras killar ska
vara sämre än tjejerna, ska få stryka av tjejerna om man då så säger tränar kollar hur många såna där man
drar upp sig i armarna och då klarar tjejerna mer aaa men det är ju för att de är så lätta
Jag frågade efter det citatet ”vad säger killarna själva” var på jag fick svaret (i citat spelar
respondent vad sin son skulle säga i form av ”JA! Ja” och ”ja men ja det är lättare”).
Man hör ju direkt vad dem säger efter sina fädrer, vissa gör ju så, särskilt efter tävlingar då de själva har
förlorat och vissa killar då aaa men de har ju så och då eller tränaren, jag kan ju få säga till min kille att hörru
det där sa säkert din tränare, JA! ja, men vad är som säger att han har rätt? Ja men ja det är lättare
En annan upplevelse handlar om när det kom en kvinnlig föreläsare till en av föreningarna som
pratade om mångfald. När hon avslutade med att säga att hon skulle hem till sin tjej, då ska
männen ha sagt ”ja det kan jag ge mig fan på” och sen ska de ha dragit ett streck över hela
föreläsningen som ointressant, detta trots att de fram till dess ska ha tyckt att föreläsningen varit
”jätte bra”.
Det är inte bara inom idrotten som det förekommer förlöjliganden utan människor som står
utanför idrotten kan också utrycka sig förlöjliganden om idrott en respondent berättade följande.
27
”Brottning är ju manligt och då kan du ju förfasiken inte vara homosexuell mitt upp i alltihop plus att alla
säger att det är ju en kramsport och att alla som brottas är bögar säger ju alla utifrån och då måste man tala
om man är inte bög”.
En respondent utryckte att om en domare med utländskbakgrund gör minsta lila misstag hoppar
alla på domaren, påhopp som är värre än vad infödda svensk domare får uppleva. Jag frågande
då (och syftande på mannens invandrarförening) ”du menar att domarna blir värre utsatta än om
det varit från någon annan förening” och fick svaret MMM! En respondent berättar att domarna
ofta kommer till honom och berättar det här var inte bra, den här pappan ledaren och så och så,
jag frågade ”det förekommer ofta alltså” (och syftade på att ungdomarna kommer till honom och
berättar om vad de varit med om) ”inte varje match men då och då förekommer i alla fall.”
Under en intervju kom vi in på sexuella trakasserier, när jag frågade om det förekommer fick jag
svaret ”nä inte direkt sexuella nä inte så men det är ju med homofobin är ju enorm i
brottningen”. Andra saker som upp kring homosexualitet är att det är tränare som använder sig
av fula ord om bögar, oftast är det mycket prat bakomryggen men respondenterna tog även upp
fall där det hänt att något gått till angrepp verbalt direkt upp i ansiktet. Bland annat ska en
homosexuell man fått uppleva de kränkande kommentarerna rakt upp i ansiktet, ”honom höll han
på att kräkas på”. En respondent menade att om en grupp eller person har en kränkande attityd,
håller alla med den eller de som har ett kränkande beteende, ingen vågar eller vill säger något
emot.
Respondenterna upplever att det finns en stark negativ attityd mot homosexuella inom idrotten.
Vilket ytterligare kan belysas genom ”var hysch hysch om sånt, man pratar inte om sånt, utan
man pratar väldigt heterosexuellt och pratar om bara tjejer det är väl den jargongen som har
funnits” ett citat som välbelyser hur respondenterna upplever situationen kring diskriminering,
främst då kring sexuell läggning.
4.4. Dubbelbestraffning
Enligt respondenterna ska kvinnor inte få vara med på tävlingar och är de med ska de inte vara
kring planerna, de ska inte ens få prata med barnen eller engagerat heja kom fram i följade citat
från en respondent ”men om en tränare eller pappa gör de så är det helt legalt”. Men om det
28
sker nått, till exempel att någon blir skadad eller att det behövs skjuts, då förväntas det att
kvinnorna ska ställa upp, fortsatte respondenten innan respondenten sa ”det går inte att
samarbeta (…) det går inte att jämka”. Kvinnor accepteras bara om de håller tyst i bakgrunden
var något som jag ofta fick höra från respondenterna. När kvinnorna jag intervjuade berättade om
när de blev invalda i styrelsen berättade de om en kvinna som redan satt i styrelsen, hon ska ha
kommit fram till dem och sagt ”jag fick aldrig säga nått, de pratade aldrig till mig förutom när
de skulle baka eller stå i köket på tävlingarna”.
4.5. Tillgänglighet
Enligt mina respondenter har inte kvinnor och funktionshindrade rätt eller möjlighet att fullt ut
kunna utnyttja våra idrottshallar alla faciliteter vilket tog sig i uttryck genom följande citat.
Killarna hade en bastu och man får gå in dit som tjej med men den ligger, man måste gå igenom hela
omklädningsrummet och sen genom killarnas dusch för den ligger i killarnas dusch den här bastun så man får
ju gå dit men det är ju liksom lite jobbigt att gå dit aaa men då som förra året då tröttnade jag i höstas då, då
byter vi omklädningsrum(… ) jäklar vilket liv det är(…)de vart ju tokiga gubbarna.
När jag frågat respondenterna hur det är med tillgängligheten för funktionshindrade fick jag ofta
höra hur svårt det kan vara för funktionshindrade att ta sig ner till golven där träningen utförs
detta eftersom läktare oftast är i vägen och det är få ställen (hallar) där det finns hissar. Det
kunde låta såhär ”alltså i våran lokal dem skulle aldrig kunna komma ner funktionshindrade
överhuvudettaget”. När det gäller visuellinformation menar en respondent att det
Det finns mycket kvar att göra det är bara så, vem gjorde mål, assist, alla dem här sakerna, det lila lila extra
informationen skulle man kanske kunna få ut, det skulle kunna bli bättre på med en sån utrustning.
Annars handlar tillgänglighetsproblematiken enligt respondenterna oftast om att det inte finns
tillräkligt med hallar, problem som inte går att koppla till individ eller förening utan handlar om
att det finns kösystem som ska följas för hur och när det går att boka hallarna.
29
4.6 Konsekvenser
4.6.1 Avhopp
Avhopp handlar enligt respondenterna om kvinnor, funktionshindrade, individer som inte är
heterosexuella eller som inte har svenskbakgrund som byter föreningar, struntar i vissa träningar
eller lägger av helt med sitt idrottade på grund av hur de behandlas inom idrotten. De två
kvinnliga respondenterna uttryckte det såhär ”vi till och med lämnade klubben för att tala om att
vi ställer inte upp på det här mer, det var ju därför vi lämnade”. Det tog alldels för mycket
energi och påverkade även livet utan för idrotten menade kvinnorna.
Det beskrevs under en intervju att det för några år sedan påpekades att det krävs utbildning på
hur tjejer i tonåren reagerar. Responsen blev svag och nu menar respondenten att föreningen
börjar se resultatet av den uteblivna satsningen, det här beskrivs som att föreningen ”klantar till
det” vilket enligt respondenten leder till att tjejerna försvinner ut ur föreningarna. Andra orsaker
till att kvinnor lägger av beskriv i följande citat av respondenten.
”Måste de säga de där orden liksom man kan säga nått annat tycker jag än nämna att tjejerna är svaga hela
tiden, de tycker ju det är skoj bara men sen när man hamnar i den här åldern 14års ålder då börjar man lacka
till alltså det är bara så och det är där vi mister våra tjejer mycket, när de säger fel saker”.
Vidare kring det här med unga och att det är en tuff miljö för dem beskrevs av en annan
respondent, respondenten berättade att desto äldre han har blivit desto mer välkommen har han
känt sig eftersom ”då var det bara dem som var intresserad av fotboll kvar”.
Attityden till kvinnor som lägger av beskrivs av respondenterna som att ”dem får skylla sig
själva vill man inte så” menade en respondent. Respondenten menade vidare att tränarna inte ens
bemödar sig om att ringa och fråga varför tjejerna slutar. Respondenterna berättade också att
yngre inte ska våga ta på sig styrelseuppdrag eftersom risken finns att de bli påhoppade om de
sticker ut från normen.
30
4.6.2 Sämre möjligheter
Andra aspekter som kom fram under intervjuerna när det gäller konsekvenser av diskriminering
är att diskriminering kan leda fram till sämre träningar och lägre domarnivå. Mycket tack vare
enligt respondenterna den okunskap och den ovilja som finns hos idrottsledare och utövare till att
bland annat lära sig övningar som är anpassade efter specifika gruppers behov. Vilket hänger
ihop med nedanstående stycke.
Flera gånger har jag fått höra att det blir en annan attityd, förändring mot det bättre, när
människor utan idrottsbakgrund kommer in i idrotten. ”Fast det kommer ju föräldrar och blir
tränare och dem är bättre dem som inte är gamla brottare”, som en respondent uttryckte det
Respondenterna tog upp att det finns problem kring anslag och att det slår hårt mot vissa idrotter
som får låga anslag, vilket kan leda till att resultaten som presteras riskeras bli sämre än den fula
potentialen som skulle kunnat ha nåtts om anslagen även nåde dem. Dem i det här fallen beskrivs
som de mindre idrotterna som lever i skymundan från media. Idrotter som upplever att de blir
diskriminerade bara för att de lever i mediaskugga och som upplever att de får mindre anslag
enbart just på grund av mediaskuggan. Det här med anslags och vad utfallet kan bli om pengarna
inte kommer fram synligöras via ett exempel från de döva respondenterna.
”Ta exempelvis två, tre olika bordtennismatcher, vi har en bordtennis match med hörande mot varandra, och
dem spelar, det går fort, så tar vi nästa bord, där kan det vara handikappade, de kanske har fel på armarna
som gör att det blir en vis match, så har vi en grupp, ett bord där det står två döva och spelar, alla tittar ju
hellre, antingen på dem som har fel på sina armar och dem hörande men det är ingen som tittar på de döva, så
kan man säga att de inte kommer upp till samma nivå som hörande”.
Orsakan till att matchen med de döva inte kommer upp till samma nivå som de hörande menar
respondenten handlar om okunskap, här i form av kommunikationssvårigheter, en okunskap som
skulle kunna brytas om det tillkom mer anslag till utbildningar och bättre tränare. Andra problem
kring utbildningar är att det inte alltid finns tillgång till tolkar, vilket gör att det finns en risk att
individer inte fult utan kan deltaga i utbildningarna, särskilt på helger ska detta märkas.
Den som inte passar in i normen riskerar att få sämre möjligheter till att få spela matcher vilket
får till följd att individen måste träna mer vilket belyses i följaden citat från en respondent ”Man
31
måste vara bättre än de hörande spelarna för att ta plats i laget”. Något som återkom hos mina
respondenter
att funktionshindrade i
allmänhet
måste prestera
bättre än
de
icke
funktionshindrade för att ta plats i lagen annars riskerar de att få sitta på bänken. Vidare
berättade en annan respondent, att han tränade mer än de andra för att visa sina tränare att han
visst platsade.
4.6.3 Felaktiga beslut
Okunskap leder inte bara till sämre möjligheter, utan kan även resultera även i felaktiga beslut,
ett exempel på okunskap hämtas från idrottsgalan år 2010. En respondent menar att de uttalande
som fälldes på galan av polischef Carin Götblad i samband med att hon delade ut pris till årets
idrottare med funktionshinder gav sken av att alla funktionshindrade sitter i rullstol. Det är ju
okunskap hon fattar ju inte, ja men rullstol, vad då, han sitter ju i rullstol. Vidare om galan så
fick jag höra att de döva tyckte det var fel vinnare i kategorin årets idrottare med
funktionshinder. ”Media de tänkte bara på Anders Olsson inte på de döva utan det var liksom
fel”
Såhär lät det under en intervju när vi kom in på trakasserier. Respondenten började direkt prata
om när föreningen var iväg på en fotbollscup i norra Sverige. Laget hade vunnit semifinalen då
det kommer in en protest mot laget ”en målvakt hade byt position med en spelare och protesten
kommer ganska sent”, utfallet av protesten blev att matchen måste spelas om. Laget vann igen
och det blev final och väl där var ”domaren orättvis från början (…)vi kunde se att dem vill inte
vi skulle vinna”.
De döva respondenterna beskriver att om de spelar match mot ett hörande lag så riskerar de att
bedömas sämre. Hörande kan diskutera och påverka domaren på ett helt annat sätt än vad de
döva kan vilket syns på bedömningen i matcherna. Okunskap är även nått som kan påverka
domarnivån och leda fram till en fruktansvärd attityd som en respondent uttryckte det. Det kan
handla om hur domaren feltolkar de dövas gester vilket beskrevs såhär.
Domaren blev irriterad på oss döva därför han trodde att vi kritiserade domaren när vi använde teckenspråk
och använde mimik och liksom till våra kompisar, aaa men vad fan passa bollen och sådär diskuterade vi då
32
och då trodde domaren att det var kritik på honom därför blev dem irriterade och på vilka grunder och så blev
vi utvisade.
4.6.4 Samarbetssvårigheter
En respondent berättade om hur det kan låta på tränarutbildningar och seminarium, ”det kommer
mer och mer om det här om att utländska spelare dem är för många”. Det här kommer upp när
det pratas fotbollsproblematik och framtiden, respondenten menade att det har att göra med att
det ska stoppa den inhemska utvecklingen.
Vissa grupper har svårt att samarbeta med varandra eller kommer inte överens inom idrotten. En
respondent berättade att han nyligen har varit på möte med en somaliskförening om att de måste
samarbeta ihop med bland annat kommunen men att det är svårt eftersom ”vissa kulturer vill
hålla sig till vissa ramar”.
Avundsjuka som leder till samarbetsproblem var en punkt som diskuterades i en intervju. Det
handlade om att det finns en avundsjuka mot föreningar som lyckats väl med att integrera
invandrare eller lyckats att starta upp rena tjejgrupper inom idrotter där det är finns få aktiva
tjejer.
4.7 Slutord Resultat
En Respondenten beskrev invandrarföreningar såhär ”invandrarföreningar är för det mesta
ganska bräckliga i sina strukturer (…) det finns inte det engagemang som finns i svenska
föreningar”. En respondent menade att idrotten kan vara en väg in i samhället, det i form ett
socialt nätverk med vänner. Men vägen in beskrivs också som farlig
utsatt kan jag tycka att man kan bli om du inte är tillräkligt bra så får du känna på hur det känns att bli riktigt
nedtryck av spelare tränare och sånt där.
Jag frågade om det är här är värre beroende på bakgrund och fick svaret att så är fallet.
Jag har även fått höra att trakasserier inte bara behöver vara kopplat till diskrimineringslagens sju
aspekter utan är du sämre i laget riskerar du att bli utsatt vilket tog sig uttryck i följande citat.
33
Man hoppar gärna på dem som är sämre i laget och inte alls lika utåtriktade (…) kanske inte har samma
motivation men samtidigt vill vara där för att ha kul det är dem man hoppar på sexuellt och trakasserar
väldigt hårt.
Jag vill också nämna att jag fått höra att miljön oftast i form av attityder är bättre nu än vad den
var för ett antal år sedan, en utveckling som kan kopplades till att kunskapen ändå har ökat för
vilka behov som finns inom idrotten. Dock har respondenterna olika upplevelser kring vem som
utför diskrimineringen. En respondent menade att ungdomar ska ha större tolerans och uttrycker
sig inte i lika stor utsträckning kränkande som vuxna kan göra medan en annan respondent
berättade att han upplevde att det var de yngre som uttryckte sig kränkande. En respondent
engagerad i en invandrarförening menar att om vi ska prata om diskriminering måste vi prata om
att det förekommer från båda håll. Respondenten berättade att det finns dem i hans förening som
sagt dumma saker om domare gällande etnisk tillhörighet, ordet Svenne nämndes bland annat
här. Mannen säger sig inte vet vem som startar ”det kan vara vem som helst”. Innan han tillägger
att ”men det är mest på den andra”, och syftar på de svenska föreningarna.
Slutligen tänkte jag ta upp lite kring vad som kom upp när jag intervjuade den mobbade kvinnan
och för att visa på att det finns likheter i hennes och de övriga respondenternas svar. I intervjun
med den mobbade kvinnan diskuterade vi om anledningen till varför hon fick sitta på bänken.
Tränaren ska ha kommit fram till henne och sagt till henne att han hört att hon trodde att hon
blivit bänkad på grund av sin etnicitet. Tränaren ska ha sagt att så inte var fallet. Jag frågade om
hon hade tagit upp det med någon och fick svaret att hon inte upplevde att det var på grund av
etnicitet hon satt på bänken. Hon hade således inte tagit upp etnicitet det med någon utan det här
var något tränare hittade på menade hon. Vidare om bänksittande sa hon att hon upplevt precis
det som den en annan respondent upplevde, de som fick starta matcherna var de som var
privilegierade och att de höll ihop och stötte ute de som inte platsade. En respondent berättade att
det förekommer diskriminering hur ungdomarna bedöms. Förening respondenten är aktiv i består
exempelvis till stor del av ungdomar som inte andra lag ville ha för att de ska vara för dåliga, nu
vinner de över de lagen som spelarna har blivit nekade att spela i tidigare.
34
5. Diskussion
5.1 Några inledande ord
Specialidrottsförbunden säger att de inte har upplevt diskriminering. Respondenterna i min studie
har en helt annan syn på detta. Jag har i min studie belyst några fall där diskriminering
förekommer och som synes i resultatavsnittet har jag belyst diskriminering på alla nivåer, från
gräsrotsnivån ändå upp på förbundsnivå. Sammanfattningsvis har jag som synes i
resultatavsnittet belyst diskriminering på grund av, kön, sexuell läggning, etnicitet (det här i de
fallen vi har pratat om bakgrund), funktionshinder och i vismån även religion och ålder. Jag har
som synes redan kopplat det som kom fram under intervjuerna till en vis form av diskriminering,
Ås härskartekniker. För att visa på att jag följde ursprungstanken och att jag gjorde intervjuer
med utgångspunkt diskriminering sammanfattar jag det som kom fram under intervjuerna och
kopplar det diskrimineringslagen 4 § sist i diskussionen under rubriken resultat diskussion.
En händelse måste förtydligas och det är om berättelsen där mannen beskrev matchen kring P96
orna. När respondenten sa ”en pojke men det är ofta” gjorde han det verkligen i förbi farten på
den berättelse han redan var inne på om P96 orna. Det var som om mannen tyckte att spotta var
det naturligaste i världen, inte för jag vet om spottloskan var någon större grej eftersom vi inte
återgick till ämnet men jag reagerade i alla fall.
Sen vill jag även säga att jag upplevde tillgänglighetsproblem. När jag gjorde min intervju med
de döva märkte jag av hur svårt det kan vara utan tolkar. De tolkar som var med när jag gjorde
intervjun vara bokad till en vis tid, en tid som började rinna ut, plötsligt blev det ont om tid. Det
är svårt att beskriva men det kändes konstigt på nått vis att behöva avbryta/stressa på bara för att
tolkarna skulle gå. Jag upplevde det direkt, jag kan bara tänka mig hur det kan vara att behöva
uppleva detta problem varenda dag.
5.2 Metoddiskussion
Nackdelen med ett semistrukturerat upplägg på intervjun menar Brocki och Wearden (2006) är
att de kan bli svårt för den som vill göra om forskningen samt även bedöma resultatet som
kommit fram. Det öppna upplägget blev även till en nackdel för mig, jag hade nämligen ibland
35
svårt med att under intervjuerna inte koppla det som precis sades direkt till diskrimineringslagen.
Denna koppling skulle jag ha gjort mer efteråt istället, eftersom jag kan ha påverkat öppenhet i
upplägget och kanske även påverkat respondenterna när jag tillfört diskrimineringslagen till
diskussionen. Det här får jag som intervjuare ta på mig och något jag hänvisar till orutin. Det här
var första gången jag gjorde en större intervjustudie. Jag har som beskrevs redan i metodavsnittet
försökt att plocka bort de delar där jag kan ha påverkat respondenten detta för få ett
resultatavsnitt fyllt med upplevelser där respondenterna svarat fritt utan påverkan från mig.
Som jag beskrev i metoden skickade jag ut mail där jag sökte intervju personer. Jag fick ett
flertal svar varav ett flertal underströk samma sak som Lars Thornberg på Rättighetscenter en av
dem som skrev ”Tyvärr är det nog svårt att hitta personer som kan berätta om sina erfarenheter
för att de helt enkelt har slutat tidigt med sin idrott”. Jag upplevde verkligen hur svårt det var att
hitta intervjupersoner och mina respondenter har i stor utsträckning under intervjuerna bekräftat
Thornbergs mail, att människor lägger av med sitt idrottande på grund av diskriminering. Detta
visar på vikten av den här uppsatsen och ett fortsatt forskande/arbete om vi vill få ett
idrottssamhälle fri från diskriminering.
Kvar inom idrotten finns de (idrottsledarna?) som jag nu har intervjuat, de som med stort
engagemang kämpar för att bryta mönstren och som jag upplevde verkligen på alla sätt jobbar
för att deras röst ska få komma ut och höras. Vid några fall har jag dock funderat på om ett
engagemang kan bli så stort att det finns risk för att individen tycker att allt som sker beror på
diskriminering fast så kanske inte är fallet. Att engagemanget drivs så långt att de som är mitt in
inne i det bara ser diskriminering fast att det kan vara andra alternativa orsaker som en
situation/händelse kan bero på än just diskriminering. Kan det handla om ”såvida inte
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet” som det står att läsa i diskrimineringslagen 4 § 2
om indirekt diskriminering. Med det sagt vill jag komma fram till att det vid några tillfällen hade
varit intressant att höra motpartens roll i det hela också och inte bara ena sida, något jag också
kommer att ta upp i avsnittet vidare forskning.
36
5.3 Ås Härskartekniker
Det kan diskuteras varför jag lägger in andra rubriker i resultatavsnittet än det jag pressenterade i
bakgrunden. Jag fick som redan sagt tipset att kolla Ås härskartekniker först när jag höll på att
sammanställa intervjuerna. Det var då jag insåg att det jag presenterade i bakgrunden många
gånger handlar om Ås härskartekniker fast i andra ordalag, precis likadant kände jag när jag såg
på mitt resultat. Jag bestämde mig såldes för att omarbeta lite i resultatavsnittet och placera in de
upplevelser respondenterna berättade om under Ås härskartekniker. Jag ser det såhär, jag gjorde
intervjuer med utgångspunkten diskriminering, respondenternas upplevelser handlar såldes om
diskriminering. Jag ser Ås härskartekniker som fem olika former diskriminering kan utföras på.
Respondenterna tog inte upp mycket kring Ås påförandet av skuld och skam och
dubbelbestraffning och som jag översatte det ingenting om undanhållande av information vilket
skulle kunna vara ett bevis/tecken på att dessa tre aspekter inte går lika lätt att applicera på den
svenska idrotten så som förlöjligandet och osynliggörandet går att göra. Dock så är exemplet
kring problematiken om kvinnor som vill närvara och heja på en son/dotters men stöter på
motstånd ett exempel på att dubbelbestraffning kan förekomma inom idrotten. Om kvinnor
exempelvis inte skulle närvara vid styrelsemöten eller tävlingen skulle det vara ett större fel då
dem kan behövas för andra syften såsom att skjutsa, trösta, eller baka.
Som synes i resultatavsnittet så var förlöjligande och osynliggörande de vanligaste formerna av
Ås härskartekniker respondenterna upplevt. Jag får en känsla av att det hänger ihop. Redan när
det saknas skrivelser (policys) om och kring hur diskriminering ska bemöttas uppkommer
problemet (osynliggörandet) diskriminering, ett problem som sätter prägeln (anger tonen) och
följer med in i organisationerna vilket blir en bidragande orsak till varför osynliggörandet är
vanligt förekommande inom idrotten.
Osynliggörande kan som synes ta sig i uttryck på många olika sätt enligt respondenterna och
liknar det som även kom fram i bakgrunden. I bakgrunden pressenterades ett citat från en studie
av Olofsson (Se Ljunglöf och Norberg 2003, s. 24) om att kvinnor upplevde att de fick träna
efter en träningslära utvecklad för män. Detta är något som jag även kan finna i mina
respondenters berättelser. Jag tänker på att respondenterna bland annat tog upp att det är tufft att
37
vara kvinna eftersom kvinnor blir osynliggjorda och måste anpassa sig efter ett schema för
träning som är utvecklat för män. Passar inte schemat riskerar du att hamna efter i utvecklingen
inom idrotten som respondenterna utryckte det.
Jag kan dock inte finna något i min bakgrund om att det går så långt att någon grupp blir så
osynliggjord att de stängs ute från att tävla inom idrotten bara för att individen tillhör exempelvis
ett visst kön eller en etnicitet. Vidare hittar jag inget heller i bakgrunden om att de krav på
prestation som ställs sätts högre än för övriga som inte tillhör exempelvis en vis etnicitet eller har
ett vist funktionshinder och om de (individen) inte lyckas nå upp till de som respondenterna
utryckte det diskriminerade kraven så riskerar man hamna utanför laget eller på bänken.
5.4 Diskussion kring konsekvenser och andra aspekter som kommit upp kring
diskriminering
Att domaren är ett hett diskussionsämne är väldokumenterat och togs upp såväl av
respondenterna och i bakgrunden. Men varken jag eller en av mina respondenter kunde erinra oss
om att det finns någon fotbollsmatch som har spelats om på grund av en protest. Respondenten
berättade att han inte kunnat hitta något i svenska fotbollsförbundets regler att en match ska
spelas om på grund av protest. Är det här en engångshändelse eller har det hänt fler gånger och
finns det i så fall finns det dokumenterat i någon forskning om hur det kan gå till när ett lag
tvingas spela om en match på grund av en protest? Jag tog i bakgrunden upp att Bandyopadhyay
och Mallick (2008) skrev om muslimer och att det är ett välkänt problem inom fotbollen att
muslimska lag bedöms sämre av domarna i en jämförelse med andra icke muslimska lag, kan det
vara så att det inte bara handlar om muslimer utan även att andra grupper också bedöms sämre?
Mina respondenter pratade om att funktionshindrade och invandrarlag bedöms sämre än infödda
svenskar och icke funktionshindrade.
Att det finns luckor i forskningen kring diskriminering togs upp i bakgrunden, men det är inte
bara där det finns luckor. Utan hos människor i allmänhet inom idrotten verkar det vara så att det
skulle behövas mer kunskap. Jag får en känsla av okunskapen kan bero på att det saknas
utbildningar och policys kring diskriminering inrättade hos idrottsföreningarna i Sverige. Bland
annat tog respondenterna upp att det inte pratas om diskriminering under utbildningarna.
38
Burdsey (2009), som nämndes i bakgrunden, menar att forskarna måste komma över tystnaden
kring minoritetsgrupper där även etniska grupper ingår, alltså att det behövs mera forskning
kring deras upplevelser och åsikter. Utifrån respondenterna svar anses det att det inte bara vara
kring minoritetsgrupper, med fokus på etnicitet, som tystnaden behöver brytas utan även kring
homosexualitet. I bakgrunden skrev jag om Ravel och Rail (2009) att det enligt dem ska finnas
lite forskning om att komma ut som homosexuell inom idrott. Respondenterna anser även att det
finns mycket ”hysch hysch” kring homosexualitet, vilket kan kopplas ihop med det Anderson
(2002) skrev och även det mina respondenter poängterade; att idrotten oftast är identifierbart
med en organisation styrd av heterosexuella och starkt präglad av maskulinitet.
Bidrag, anslag eller fördelningen var synes i resultatavsnittet ett hett samtalsämne i mina
intervjuer. Sammanfattar jag det som kom fram så vill respondenterna ha mer pengar till sina
idrotter eftersom de anser att bidragsutbetalningarna sker på felaktiga grunder och som jag
uppfattade det i många fall på ett diskriminerade sätt. Respondenterna menar att de idrotter som
lever i medieskugga får mindre pengar, vilket påverkar deras möjligheter till utveckling. DO
skrev exempelvis inget om att medieskugga ska påverka vid bidragsfördelningen i den utredning
jag läst något som kanske borde beaktas i en framtida utredning?
I bakgrunden handlade samarbetssvårigheter (som förövrigt inte heller togs upp särskilt mycket i
bakgrunden men som mina respondenter ofta var inne på är ett stort problem inom deras
föreningar) om att olika föreningar inte samarbetade för att uppnå bättre miljö för alla
föreningarna
i
en
viss
kommun,
vilket
synliggjordes
med
exemplet
Gävle
och
samarbetssvårigheter i ishallen. De samarbetssvårighetsproblem som mina respondenter tog upp
är dock grövre (precis som många andra upplevelser jag tagit) än exempelvis fallet med ishallen
och något forskningen tidigare inte verkar ha berört. Exempelvis påpekade respondenterna att
man i visa föreningar vägrade samarbeta på grund av avundsjuka mot att den andra föreningen
lyckats bättre med att integrera exempelvis invandrare och tjejer, vilket får konsekvenser att
föreningar undviker vissa tävlingar där parterna riskera att mötas. Respondenterna anser vidare
att attityden mot avvikande normer är sämre inom idrotten än i samhället i övrigt. Något som jag
inte kan bekräfta är fallet genom min bakgrund och kanske också således något som det behöver
forskas i.
39
5.5 Vidare forskning
Nu har jag intervjuat individer med idrottsledareerfarenhet, individer utan ledarerfarenhet inom
idrotten kanske har en liten annorlunda bild på diskriminering och även motparten kanske har en
annan bild. Vid ett flertal upplevelser har jag fått veta vem motparten är, det vill säga
individen/de som ska ha utfört diskrimineringen. Det ska sägas att Brottarförbundet har fått sig
ett par rejäla kängor, då det ett flertal gånger hänvisades direkt till Brottarförbundet. Bland annat
när det pratades om betalningen kring läger och hur fördelningen av bidrag till att anordna läger
skulle se ut. Intressant vore att veta hur Brottningsförbundet ser på frågan.
När jag gjorde min bakgrund kom jag omgående kom in på tillgänglighet när jag sökte på
funktionshinder och med tanke på debatten om tillgänglighet ska bli diskrimineringsgrundande
eller inte blev det intressant att åtminstone ta upp ämnet med mina respondenter. Jag tror dock
bara att jag skrapade på ytan, här kan det finnas mer att utröna.
Ett annat ämne som kom upp under intervjuerna var hur det ser ut kring utbildningar och
kunskapsnivå kring diskriminering. Ett ämne som även togs upp i bakgrunden där den beskrevs
som låg, något som mina respondenter håller med om eftersom de upplever att diskriminering
kan komma från att kunskapsnivån och utbildningar om diskriminering är låg eller få. Intressant
vore att titta närmare på detta kanske kopplat till det Axelsson (2005) studie där det framkom att
det var få specialidrottsförbund som hade inrättat policys kring diskriminering.
Någon kanske reagerar på att finns lite i uppsatsen kring Könsöverskridande identitet eller
uttryck. Jag har frågat alla mina respondenter om de har upplevt Könsöverskridande identitet
eller uttryck, men vi har aldrig gått vidare därifrån. Känslan säger att både jag och
respondenterna inte är tillräkligt insatta i ämnet för att kunna svara på frågor kring
Könsöverskridande identitet eller uttryck. Det hade nog behövs göra en egen studie kring
Könsöverskridande identitet eller uttryck där mer tids lagts på bakgrunden kring
Könsöverskridande identitet eller uttryck. Detta för att kunna ge en mer rättvis bild av hur det ser
ut för de människor som uttrycker sig eller identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin
klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
40
I det första mailet jag skickade ut, där jag sökte intervjurespondenter, missade jag att skriva att
det handlade om diskrimineringslagens sju aspekter på diskriminering. En miss som gjorde att
jag fick ett flertal svar där det undrades om det handlade om diskriminering på grund av att
utövaren fick sitta på bänken. Som synes i resultatavsnittet var vi inne och pratade om
bänksittande. Så trots att jag inte lagt något större fokus på det här med bänksittande så verkar
det ofrånkomligt att inte diskutera problemet kopplat till diskriminering. Hur är det då utifrån en
mobbing/trakasserings synvinkel som min mobbade kvinna hade upplevelser av eller utifrån
synvinkeln elitsatsning/toppning som jag precis beskrev skedde med spelarna som gick över till
en respondents lag. Och det finns säkerligen ligger fler synvinklar kring detta och flertal
kopplingar som exempelvis upplevelser kring bänkningen men också om det är bra eller dåligt
med toppning.
När det gäller mobbing så gjorde Tjernqvist och Kettil år 2007 en sammanställning av
forskningen kring mobbing och idrott de sammanfattade läget såhär.
De fakta vi har redovisat i vårt arbete visar på att mobbning inom barn- och ungdomsidrott existerar, även om
det inte verkar vara särskilt utbrett. Vi ställer oss dock tveksamma till att problemet inte är särskilt utbrett,
främst på grund av bristfällig forskning inom området
De går vidare in på att det även finns brister i de få rapporter som de hittat och gör sen en egen
slutsats i att mörkertalet är stort. När BRIS skriver beskriver mobbing är så skriver de att det kan
vara svårt att skilja på skojbråk och mobbing. En fråga som det går att ställa sig är om det mina
respondenter beskriver, om att det skojas om bland annat etniciteter verkligen är på skoj eller
inte? Mobbningen är således ett ämne som det vore intressant att kolla vidare på både som
enskilt begrepp och kopplat till diskriminering.
Jag tog som synes upp några fall av samarbetsvårigheter under rubriken samarbetsvårigheter i
resultatavsnittet. Jag skulle nog kunna flytta över en hel del andra stycken till det här stycket så
stycket är befogat att ha med. Jag har dock valt att behålla exempelvis stycket där män och
kvinnor inte kan jämka sig under rubriken osynliggörande. Jag har medvetet lagt in fall som
tenderar till att falla utanför diskriminering under rubriken samarbetsvårigheter för att återigen
visa på att diskriminering är ett komplext begrepp. Precis som i fallet med mobbing och inom
elitsatsning, när passeras gränsen och går över till diskriminering? Jag tänker också exempelvis
41
på det en respondent sa om den inhemska utvecklingen, när passeras diskrimineringslagen 4 § 2?
”såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel
som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet”.
5.6 Resultatdiskussion
Här kommer en sammanfattning utifrån diskrimineringslagen 4 § och de fem sätt som
diskriminering kan utföras på. När det gäller den första aspekten direkt diskriminering finns det
ett flertal exempel att välja på, bara för att nämna några, tjejer som får betala för att åka på läger
och får sämre priser än killarna och domare som favoriserar. Såhär skulle jag kunna fortsätta
genom alla intervjuerna, jag gör därför konstaterandet att aspekt ett verkar vara vanligt
förekommande hos mina respondenter. När det gäller direkt diskriminering aspekt två av
diskriminering, var som synes en respondent lite inne på det när respondenten berättade om hur
tjejfotbollslagen behandlas kring tider. Andra företeelser kring aspekt två är när tjejerna inte får
åka på tävlingar. När det gäller tredje aspekten av diskriminering trakasserier nämnde jag det
redan i text i resultatavsnittet men för att upprepa ett citat därifrån ”de här muntliga
trakasserierna går inte till direkt angrepp utan det sägs i luften” När det gäller den fjärde
aspekten av diskriminering sexuella trakasserier vill jag nog ändå kalla vissa av de beskrivningar
som kommit fram som sexuella trakasserier, jag tänker bland annat på när det beskrevs att det
höll på att kräks över en homosexuell man. Slutligen den femte aspekten av diskriminera,
instruktioner att diskriminera, där har jag exemplet där respondent beskrev att han från högsta
hönset fick order om att flytta på damernas matcher.
6. Referenslista
6.1 Böcker
Alveson, M och Skölberg K. (1998) Tolkning och reflektion, Vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. Lund: Studentlitteratur
Baker, W (2007) Playing with God, religion and modern sport. USA : Harvard university press.
Bandyopadhyay, K. Mallick, S (2008) Fringe nations in world soccer. London : Routledge
42
Griffin , P. (1998) STRONG WOMEN, DEEP CLOSETS Lesbians and Homophobia in Sport:
USA : Human Kinetics.
Kvale, S. Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativaforskningsintervjun (2th ed..). Lund:
Studentlitteratur AB
Magdalinski, T. Chandler T.J.L (2002) With god on their side : sport in the service of religion.
London : Routledge.
Schein, E.H (1997) Organizational culture and leadership (2th ed..). San Francisco: JosseyBass.
Smith, J.A. Osborn, M (2003) Qualitative Psychology A Practical Guide To Research Methods.
In: Smith (Ed), Interpretative phenomenological analysis (pp. 55-80). London: SAGE
Publications Ltd.
Thomas, N., & Smith, A, (2009) Disability, sport and Society An introduction. Oxon: Routledge.
6.2 Tidskrifter
Anderson, E. (2002) OPENLY GAY ATHLETES Contesting Hegemonic Masculinity in a
Homophobic Environment. Gender & Society, 16, 860-877.
Axelsson, J. (2005) Idrotten och dess diskriminering på grund av sexuell läggning. Svensk
Idrottsforskning.03, s. 64-67.
Bildt, B. (2004). Redovisning av regeringsuppdraget att beforska homo och bisexuellas
arbetsvillkor. Arbetslivsrapport, 16.
Brocki, J. Wearden. A.J. (2006) A critical evaluation of the use of interpretative
phenomenological analysis (IPA) in health psychology. Psychology & Health, 21: 1 87-108.
Burdsey, D. (2009) Forgotten fields? Centralizing the experiences of minority ethnic men’s
football clubs in England . Soccer & Society 10, 6, 704-721..
Cunningham, G.B. Sagas, M. (2008). Gender and Sex Diversity in Sport Organizations:
Introduction to a Special Issue. Sex Roles, 58, 3-9
Gill, D.L. Morrow, R.D. Collins, K.E. Lucey, A.B. Schultz, A.M. (2006). Attitudes and Sexual
Prejudice in Sport and Physical Activity. Journal of Sport Management, 20, 554-564.
Israelselsson, M. (2009) Tvingas träna ute på havsisen. Aftonbladet, 2009-02-18
43
Mitchell, L. (2007). Assessing and Managing an Athlete with a Disability. SportEX
Medicine, 32, 6-10.
Mitra, P. (2009) Challenging Stereotypes: The Case of Muslim Female Boxers in Bengal .
International Journal of the History of Sport. 26: 12, 1840 — 1851.
Ravel, B. R, G. (2008) From Straight to Gaie? Quebec Sportswomen’s DiscursiveConstructions
of Sexuality and Destabilization of the Linear Coming Out Process Journal of Sport and Social
Issues, 32, 1, 4-23.
Ros, T. (2006). Hånades av rasister. Aftonbladet, 2006-03-28
Tynader, T. (1999) Liston svingar mot homosexuella. Aftonbladet 1999-07-29.
Walseth, K. (2006) Sport and Belonging. International Sociology of Sport Association. 41, 3–4
447–464.
6.4. Webbadresser efter författare
Andrén. Holm. (2007, 1). Sexualiseringen av idrottens offentliga rum. Riksidrottsförbundet.
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_159/scope_128/ImageVaultHandler.aspx 2010-02-22
Andrén. Holm. (2007, 2). Idrott och motion +60 Fakta och argument samt goda exempel för
fysisk aktivitet upp i åldrarna. Riksidrottsförbundet.
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_2378/ImageVaultHandler.aspx 2010-02-22
Apelmo, E. (2007). ”Shit, jag kan också lyckas” Om genus, funktionshinder och idrottande
kroppar. Idrottsforum http://www.idrottsforum..org/articles/apelmo/apelmo070228.pdf 2010-0110
Devillaz, M. Fransson, K. Grujoska, I. (2006). Ska barnen vara ”med” i barnidrotten?
Barnkonventionens dag 20 november. Idrottsforum
http://www.idrottsforum.org/features/barnkonventionen/devillaz_fransson_grujoska.html 2010
01-10
Fundberg, J. (2003) Etisk mångfald och integration – visar idrotten vägen? Riksidrottsförbundet.
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_132/scope_128/ImageVaultHandler.aspx 2010-10-09
Jönsson, R. (2002) Idrott och integration en statistisk undersökning 2002. Riksidrottsförbundet.
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_126/scope_128/ImageVaultHandler.aspx
2010-01-09
Ljunglöf, S. Norberg J.R.(2003). Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt..
Riksidrottsförbundet
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_130/scope_128/ImageVaultHandler.aspx 2010-01-09
44
Norberg, J.R. (2002) Idrott och integration en kunskapsöversikt. Riksidrottsförbundet.
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_127/scope_128/ImageVaultHandler.aspx 2010-01-09
Persson, G. (2003) Jämt och ständigt –Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för
mandatperioden. Regeringens Skrivelse 2002/03:140
http://www.regeringen.se/content/1/c4/20/69/2c27bade.pdf
Tjernqvist, R. Kettil, D (2008) MOBBNING INOM SVENSK BARN- OCH
UNGDOMSIDROTT OM UTBREDNING, ORSAKER OCH ÅTGÄRDER. Umeå Universitet
http://www.vfif.se/forskning/2008/0204mobbning.pdf 2010-01-11
Ås, B. (2004) De fem härskarteknikerna. Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer i
Sverige. http://kilden.forskningsradet.no/c16881/artikkel/vis.html?tid=35132 2010-04-02
6.5. Webbadresser efter rubrik
Begreppslista –sexualitet och kön. RFSL http://www.rfsl.se/?p=410 2010-01-09
Diskrimineringslag (2008:567) Regeringskanskanslietsrättsdatabaser http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24%7BOOHTML%7D=sfsr_dok&%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BSNHTM
L%7D=sfsr_err&%24%7BBASE%7D=SFSR&BET=2008%3A567&%24%7BTRIPSHOW%7D
%22=format%3DTHW 2010-01-10
Experiences in Inclusive Practices. Handicap International http://www.handicapinternational.org.uk//files/Disability%20in%20Development%20%20Experiences%20in%20Inclusive%20Practices,%202006.pdf 2010-02-03
Kunskapsöversikt – sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön i arbetslivet. JämO
(2006)
http://www.do.se/Documents/Material/konskapsoversikt_sextrak_rev_jan07.pdf?epslanguage=s
v 2010-01-11
Könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringsombudsmannen
http://www.do.se/Documents/Material/K%c3%b6ns%c3%b6verskridande%20identitet%20eller
%20uttryck.pdf?epslanguage=sv 2010-01-09
Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering, Regeringskanskanslietsrättsdatabaser
http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/20030307.htm 2010-01-10.
(RF 2003) Möjligheten till motion och fysisk aktivitet– lika för alla? Riksidrottsförbundet
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_133/scope_128/ImageVaultHandler.aspx 2010-01-09.
Svalt intresse för handikappidrott. Webbtidning Mot diskriminering –för öppnare arbetsliv
http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/svalt-intresse-for-handikappidrott/ 2010-01-09.
45
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2010-02-26
6.6. Hemsidor
www.bris.se 2010-01-10
www.do.se 2010-01-11
www.friends.se 2010-01-10
http://www.stockholmpride.org/ 2010-01-10
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ 2010-02-22
www.ne.se 2010-02-22
6.7 Muntlig källa
Radioprogrammet Kaliber, Sveriges Radio P1 2005-11-06
7. Diskrimineringslagen (2008:567)
I diskrimineringslagen 1§ står det ”denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och
på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter” med avseende på följande aspekter.
Kön, man eller kvinna
Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kvinna
eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat
kön
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen 5 § ”nationellt eller etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”.
Religion och annan trosuppfattning, med annan trosuppfattning innebär enligt
Diskrimineringsombudsmannen något annat än "religion" men är begränsat till en
åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Det gäller inte
etiska, filosofiska eller politiska värderingar/åskådningar. Åskådningar som buddism,
46
ateism och agnosticism är jämförbara med religion och omfattas av begreppet annan
trosuppfattning.
Funktionshinder, varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av
en persons funktionsförmåga..
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder, uppnådd levnadslängd. Omfattar bara arbetslivet och utbildningsväsendet.
Diskriminering kan enligt diskrimineringslagen 4 § utföras på fem olika sätt vilka är:
1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.
2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt
missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell
läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet
4. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt
som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till
den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett
uppdrag.
8. Bilga2 Ordlista ytterligare beskrivningar
Värdighet innebär enligt Nationalencyklopedin (1996) ”bestämd känsla av vad som är värdigt
beteende för den egna personen”.
47
Tillgänglighet innebär enligt diskrimineringsombudsmannen att ”… information, lokaler och
verksamheter anpassas så att alla kan ta del av dem, oavsett om man har ett funktionshinder
eller inte”.
Om Könsöverskridande identitet eller utryck
Den nya grunden infördes för att uppnå ett heltäckande diskrimineringsskydd för samtliga transpersoner.
Transpersoner är ett paraplybegrepp för ett antal olika transidentiteter som exempelvis transvestiter,
intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) samt inter- och transgenderpersoner (definierar
sig bortom kön eller inte inom de traditionella könsidentiteterna). DO.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Att vara svensk är en etnicitet. Till gemenskapens
aspekter när det gäller etnicitet hör bland annat att referera till gemensamt ursprung, historia,
språk, kultur, traditioner och ibland även religion.
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) menar att Queer/Queerteori ”Kan dels vara
en syn på samhället där (könsliga och sexuella) normer ifrågasätts och dels en identitet där
personen försöker eftersträva att inga normer ska vara hindrande för deras liv. Detta är en yn
på samhället och/eller ett sätt att leva”)
Rasism är enligt Svenska Akademins ordbok, ”politisk, social åskådning som (i enlighet med
vissa utrerade rasteorier) kraftigt betonar rasens betydelse för samhället; strävan att hålla den
egna rasen fri från främmande raselement”.
Mobbning kan definieras på en mängd sätt men grundläggande kan sägas att det handlar om
ett upprepande aggressivt beteende med ojämn maktbalans mot ett offer som har svårt
att försvara sig, Friends.se
Segregation innebär enligt NE.se ”det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper”. Vilket i
många sammanhang ses som diskriminerande.
Osynliggörande handlar om att en att bli bortglömd, förbigången eller överkörd.
Osynliggörandet fråntar den osynliggjordes identitet eller påminner dem om att de är mindre
värda. Att de är oviktiga och betydelseslösa.
48
Förlöjligande försiggår när någons
”insats blir förhånad, utskrattad eller liknad vid djur, till exempel höns. Som när kvinnor sägs vara speciellt
känsliga eller att de är sexuella varelser eller när kvinnor blir avvisade som kalla eller cyniska. Alltsammans
är beteckningar som vanligtvis inte sätts på mäns reaktioner” Ås (2004).
Undanhållande av information försiggår exempelvis när
”män som en självklarhet vänder seg till andra män och kvinnor inte ges information om viktiga saker på
arbetsplatsen eller i det politiska livet. Även kvinnors insats i hemmet och med hushållsarbetet förtigs”. Ås
(2004)
Dubbelbestraffning försiggår när det är fel båda det en individ gör och det individen inte gör.
”Den här tekniken tas i bruk mot dem som man har fördomar mot. T ex när kvinnor i kvinnorörelsen beskylls
för at vara orsak till alla skilsmässor och samtidigt beskylls för att inte vara tillräckligt aktiva i politiken.
Damn you if you do, damn you if you don’t” Ås (2004)
Påförande av skuld och skam sker genom förlöjligande och dubbelbestraffning. Det försiggår när
individer får veta att de inte är tillräckligt bra, även om anledningen kan vara: 1. att de tänker och
handlar annorlunda och på ett nytt sätt i förhållande till motparten. 2. att de inte har kunnat skaffa
sig tillgång till information som motparten behärskar.
9. Bilaga3 Intervjuguide
Fråga övergripande vem personen är: ålder, roll, hur länge varit aktiv, i viss mån även inom
vilken idrott.
Frågor om det är något personen undrar över innan vi börjar.
9.1 Frågor och upplägg.
Första inledande frågorna: Om jag säger idrott och diskriminering vad säger du då?
•
Vad är de för associationer som kommer fram diskriminering och idrott och vilka är dina
egna upplevelser av diskriminering? /Vilka upplevelser gör att du känner att du har blivit
diskriminerad?
•
I vilket sammanhang/vart var ni?
Träning? Styrelserum? Omklädningsrum? Träningsmöjligheter/tillgänglighet?
49
•
Vem utförde diskriminering?
•
Hur utfördes diskrimineringen? går det att koppla till diskrimineringslagen 4 §
Hur har de varit på dig, Verbalt eller bakomryggen?
•
Vad är de för känslor som uppkommer? Hur har det påverkat dig?
•
Kommer det upp några fler händelser/aspekter efter att du har läst bilagorna?
Avslutar med frågan
•
Har du något att tillägga innan vi slutar?
50