Strama Wik Uppsala
Slutenvårds Workshop
Mars 2014
Peter Ulleryd
You can´t trust Batman anymore, taking the antibiotics
from the people of Gotham City - even Ro(b)bin(g).
”Doctors are men who prescribe
medicines of which they know little, to
cure diseases of which they know less,
in humans of whom they know nothing”.
Francois-Marie Arout (Voltaire) 1696-1778.
Patienten
• Vill bli frisk/symtomfri
• Helst veta att symtomen är ofarliga och
inte kräver medicinsk intervention
• Gärna ha/få en förklaring till symtom/varför
inte medicinsk intervention
Riskbedömning
Riskbedömning
Kunnig befolkning!
8
2017-07-15
Tabell 2. Olika förskrivares andel av antibiotikaförskrivningen 2010 till Södra Älvsborgs
befolkning. OBS att i VG Primärvård ingår alla vårdcentraler inom regionen och i runda
tal står vårdcentralerna inom Södra Älvsborg för cirka 80 % av VG Primärvårds
förskrivning. Resten av förskrivningen sker här och var men inte minst i Göteborg.
Med övrig offentlig Primärvård avses verksamheter som barnmottagningar och vissa
gyn- och ungdoms-mottagningar.
Förskrivare
VG Primärvård
Antal
recept
Andel recept
(%)
64 288
63,24
Övrig offentlig Primärvård
2 493
2,45
Folktandvården VGR
4 310
4,24
Hälsan och arbetslivet
16
0,02
Handikappförvaltningen
61
0,06
10 298
10,13
2 617
2,57
Frölunda
Specialistsjukhus
24
0,02
Kungälvs sjukhus
24
0,02
141
0,14
55
0,05
2 977
2,93
14 330
14,10
Privata vårdgivare
Alingsås lasarett
NU-sjukvården
SkaS
SU
SÄS
Summa
101 652
Bild: Björn Nilsson
ur Nyhetsbrev Nr 1
Strama Södra Älvsborg
www.vgregion.se/strama
Antal antibiotikarecept (J01 exkl. metenamin)
per 1000 invånare de senaste tolv
månaderna tom december 2013
Antal antibiotikarecept (J01 exkl. metenamin)
per 1000 invånare de senaste tolv
månaderna tom september 2012
Antibiotika (J01 exkl. metenamin) på slutenvårdsrekvisition i Sverige och per län, DDD/1000
invånare och dag 2010-2012, per år
Källa: Apotekens Service AB, Concise
2.5
DDD/1000 invånare och dag
2
1.5
2010
1
2011
2012
0.5
0
Antibiotikaförsäljningen på slutenvårdsrekvisition, mätt i DDD/1000 invånare och dag, har på riksnivå ökat med 2,7% under 2012 jämfört med
föregående år. Förbrukningen ökade i 18 av 21 landsting i denna jämförelse.
0.30
DDD/1000 invånare och dag
0.25
Antibiotikaförsäljning (preparatgrupper)per månad i slutenvård,
DDD/1000 invånare och dag
Källa: Apotekens Service AB, Concise
Piperacillin och
enzymhämmare
(J01CR05)
Karbapenemer (J01DH)
0.20
Fluorokinoloner (J01MA)
0.15
0.10
Cefalosporiner (J01DBDE)
PcV och PcG
(J01CE01+02)
0.05
0.00
Smalspektrumpenicilliner är de antibiotika som förbrukas mest och under 2012 ökade förbrukningen PcV och PcG med 4,1% jämfört med
2011. Under 2012 ökade också förbrukningen piperacillin/tazobactam och karbapenemer (12,5% respektive 12,1%) jämfört med 2011,
däremot minskade förbrukningen cefalosporiner och kinoloner något (3,8% respektive 0,2%).
Andel PcV och PcG av J01 exkl. metenamin mätt i DDD/ 1000 invånare och dag*, slutenvård, riket och per
län, per år
Källa: Apotekens Service, Concise
Värmland
Jönköping
Jämtland
Västmanland
2012
Västra Götaland
2011
Västernorrland
Kronoberg
Skåne
Södermanland
Blekinge
Riket
Norrbotten
Örebro
Dalarna
Halland
Gävleborg
Kalmar
Västerbotten
Stockholm
Gotland
Östergötland
Uppsala
0%
5%
10%
15%
20%
25%
Andelen penicilliner med smalt spektrum (J01CE01 och 02) av den totala antibiotikaförsäljningen (J01 exkl. metenamin) på
slutenvårdsrekvisition var på riksnivå 13,5% under 2012. Under 2012 ökade denna andel något i 12 landsting och minskade eller ligger kvar på
samma nivå i 9 av 21 landsting jämfört med 2011.
*DDD enligt WHO är för PcG 3,6 g. I Sverige används normalt dygnsdoseringar högre än 3,6g.
Vid analys av PPS resultaten (samtliga studier, N=754) fås ett genomsnittlig ordinerad dygnsdos på 6,9g
för patienter inom vuxenspecialiteter. Dygnsdosering varierar dock inom landet vilket bör beaktas.
Andel cefalosporiner och fluorokinoloner av J01 exkl. metenamin mätt i DDD/ 1000 invånare och dag i
slutenvård, riket och per län, per år
Källa: Apotekens Service, Concise
Södermanland
Västra Götaland
Kalmar
2012
2011
Norrbotten
Gotland
Västmanland
Riket
Örebro
Värmland
Stockholm
Skåne
Blekinge
Jämtland
Kronoberg
Jönköping
Uppsala
Dalarna
Halland
Västerbotten
Gävleborg
Östergötland
Västernorrland
0%
5%
10%
15%
20%
Andelen cefalosporiner (J01DB-DE) och fluorokinoloner (J01MA) av den totala antibiotikaförsäljningen (J01 exkl. metenamin) på
slutenvårdsrekvisition minskade på riksnivå från 18,2% under 2011 till 17,4% under 2012. Under 2012 minskade denna andel något i 14
landsting och ökade eller ligger kvar på samma nivå i 7 av 21 landsting jämfört med 2011.
25%
Stramas PPS 2003-2010
2003
2004
2006
2008
2010
Inneliggande 13536
11348
17136
16318
17648
Behandlade
4178
(30,9%)
3622
(31,9%)
5588
(32,6%)
5339
(32,7%)
5928
(33,6%)
Terapier
4396
3841
5933
5686
6360
Preparat
5123
4442
6924
6600
7286
DDD
5085
4612
7040
7072
7597
DDD/100
40,3
inneliggande
vuxenspec.
43,1
43,6
45,9
45,7
Samällsförv.
17,0%
18,0%
17,9%
17,9%
18,7%
Vårdrel.
9,2%
9,4%
10,4%
10,4%
10,6%
Profylax
6,3%
6,4%
6,4%
6,5%
6,7%
Kommentar: Mätningen omfattar somatiska patienter i svensk slutenvård och motsvarar cirka 85% av alla inneliggande patienter
under en dag. Andelen antibiotikabehandlade patienter och antibiotikatrycket (DDD/100 inneliggande) ökar.
Längd av given antibiotikaprofylax inom kirurgiska specialiteter,
alla åldrar
Stramas PPS 2003-2010
50%
45%
40%
Andel givna profylax
35%
30%
PPS 2003, n=540
PPS 2004, n=444
25%
PPS 2006, n=700
PPS 2008, n=658
20%
PPS 2010, n=646
15%
10%
5%
0%
En dos
Ett dygn
>1 dygn
Kommentar: Bilden inkluderar alla opererande kirurgiska specialiteter, invärtesmedicinska specialiteter är exkluderade.
Relevant odling före terapi
Stramas PPS 2003-2010
80%
PPS 2003,
n=3548
PPS 2004,
n=3121
PPS 2006,
n=4855
PPS 2008,
n=4622
70%
Andel givna terapier
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ja
Nej
Okänt
Kommentar: Data innefattar odling före peroral och intravenös terapi vid samhällsförvärvad och vårdrelaterad infektion.
Infektionsverktyget
Ni skall berätta
• Vanliga problemställningar
• Lösningar i funktion hos er
• Idéer framåt
• Frågor, funderingar och diskussion!!
Behandlingsriktlinjer
• Hur många av era sjukhus har
behandlingsriktlinjer för patienter med
vanliga infektioner?
Behandlingsriktlinjer
• Hur följs dessa?
Hur har ni det med
• Barnklinik, akutmottagning, IVA, hematolog, urolog….
• VRI – hur ofta?
• Vårdhygieniska mätetal?
• Resistensdata – Nivå? Hur ofta? Regelbundna möten?
• Mäts det något – feed-back? Styr- och ledningssystem?
Nationellt 10-punktsprogram för
minskad antibiotikaresistens
inom slutenvården
Nu under omarbetning för att även vara
till stöd för öppenvården
Ref: Strama och Svenska Infektionsläkarföreningen
• Smittspridningen på sjukhus måste minimeras
• Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
• Riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner måste
begränsas
• Tillgång till infektionsexpertis måste säkras
• Odling ska tas före antibiotikabehandling (alltid
före iv-behandling)
• Samarbetet mellan laboratorium och
behandlande läkare måste öka
• Lokala förskrivnings- och resistensdata måste
följas
• Riktlinjer ska finnas och följsamheten mätas
• Antibiotikaprofylax måste ges på rätt sätt
Klokt Antibiotikaval/SAI
- föregångare till Infektionsverktyget
Bra inspiration för er som nu inför
Infektionsverktyget
Leta efter SAI på denna länkade sida
Södra Älvsborgs Sjukhus
Bilder: Anders Lundqvist,
Infektionskliniken SÄS
Arbete i Strama-grupperna
Farhågor
Förväntningar
Föreställningar
Tack/Peter Ulleryd
