Likabehandlingsplan
för Förskolan Korallen
2010/2011
Inledning och syfte
År 2006 kom lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Denna lag ersattes 2009 av Diskrimineringslagen och Skollagen kap. 14a. Förskolor och
skolor har skyldighet att aktivt arbeta för att förebygga diskriminering och kränkningar av
barn och elever. Syftet med likabehandlingsplanen är att arbeta för barns lika rättigheter
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling.
Vision
På förskolan Korallen ska alla barn känna sig trygga. Alla ska behandlas med respekt och få
ett positivt bemötande.
Definition av begrepp
Kränkande behandling kan vara:
- fysiska (slag, knuffar)
- verbala (hot, svordomar, öknamn)
- psykosociala (utfrysning, grimaser)
- texter och bilder (teckningar, lappar)
Lagen delar in kränkande behandling i
trakasserier
annan kränkande behandling
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med:
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionshinder
- sexuell läggning
- ålder
Exempel på trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna
Kön: Bara pojkar får gå till fotbollsplanen.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: En pojke som alltid bär klänning och blir retad för
det.
Etnisk tillhörighet: Ett barn blir retad för sin hudfärg.
Religion eller annan trosuppfattning: Barn skrattar åt ett annat barn, vars mamma bär slöja
Funktionshinder: Ett rörelsehindrat barn blir retad för att inte kunna springa så fort.
Sexuell läggning: En flicka blir retad för att hon har två mammor.
Ålder: ”Du får inte komma på mitt kalas, du är för liten”.
Annan kränkande behandling
Är ett beteende som kränker ett barn men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund. Till exempel när ett barn blir retad för sin klädsel.
Diskriminering
Är när ett barn blir missgynnat i förskolan och det har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering innebär att ett barn behandlas sämre än andra barn. Till exempel att
förskolan nekar en plats för ett barn med funktionshinder.
Indirekt diskriminering är när förskolan behandlar alla lika men som får konsekvenser för
till exempel ett barn med annan religion. Till exempel att förskolan är på utflykt och grillar
korv med fläskkött som ett av barnen inte får äta på grund av sin religion.
Kartläggning och nulägesanalys
Förebyggande insatser mot diskriminering och trakasserier.
Personalgruppen har arbetat fram värdeorden: Trygghet, Respekt, Lärande, Glädje och
Delaktighet. Vi synliggör barnens lärande i deras portfolie efter värdeorden.
4- och 5-årsgrupperna gör tillsammans med pedagogerna upp sina egna
ordningsregler.
Personalen ska vara aktivt närvarande -t ex observerande- i barnens lek inne och ute.
Vi ska alltid ingripa när vi hör eller ser något som kan upplevas kränkande.
Vi ska vara bra förebilder som ger ett positivt och respektfullt bemötande. Barnen ska
bli sedda, bekräftade och tagna på allvar.
Vi ska stödja barnen så att de får en stark självkänsla så att:
o De vill och kan ta kontakt med andra barn
o De vill prata i grupp
o De kan känna empati
Vi arbetar aktivt för att främja vänskap i gruppen genom lekar, samtal och övningar.
Vi arbetar med materialet START och STEGVIS med 4- och 5-årsgrupperna.
Nulägesanalys
En kartläggning ägde rum på Friends utbildningsdag av all personal på förskolan. Detta är
exempel på kränkningar som togs upp.
Verbala kränkningar barn till barn:
”Du får inte vara med”
”Du får inte komma på mitt kalas”
”Du är ful”
”Tjejbaciller”
”Jag ska döda din katt” (hot)
Fysiska kränkningar:
Barn som bits
Knuffar, slag
Vuxna kan (kränka):
Vuxen som avbryter en kollega som till exempel samtalar eller läser bok med ett barn
Det kan hända att vuxna använder ironi om och till barnen
Det kan hända att vuxna pratar över huvudet på barnen
Vi har uppmärksammat problemet med avbrytningar och det har blivit en förbättring.
Befogade tillrättavisningar kan behövas för ordning och god miljö, även om barn kan uppleva
tillsägelser som kränkande.
Mål
Vi vuxna ska alltid ingripa när vi hör eller ser ett negativt beteende av ett eller flera barn.
Vi ska se till att inget barn är ofrivilligt utanför i leken.
Vi pratar regelbundet med barnen om hur man är en bra kompis.
Vi måste tänka på att vi är förebilder och har ett respektfullt bemötande.
Främjande arbete
Kön
Vi har gått en genusutbildning som har gjort oss mer medvetna i ämnet, vi tänker på vårt
förhållningssätt och val av material. Vi har bland annat köpt några könsneutrala barnböcker.
På våra arbetsplatsträffar har vi en stående genuspunkt. I 5-årsgruppen har vi
värderingsövningar i ämnet.
Vi är mer observanta på barnens negativa könsuttryck. Vid toaletter och i tambur ska en
vuxen vara med för att förhindra detta. Även ha extra uppsikt bakom paviljongen och Pärlan
och i lekstugorna.
Vi använder talrundor ibland i samlingar så att alla får utrymme.
Vi ska inte dela in barngruppen i pojk- och flickgrupper utan ett speciellt behov.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Personalen behöver bli medveten om innebörden och att vi diskuterar förhållningssätt. Detta
kommer att ske på en arbetsplatsträff VT 2011.
Etnisk tillhörighet
Förskolan har få barn med annan etnisk bakgrund. För tillfället har vi tillgång till fyra
hemspråkslärare som upplevs naturligt i barngruppen. Vi ska låna litteratur och hoppas hitta
en affisch som visar på mångfald.
Religion eller annan trosuppfattning
När barn kommer med religiösa tankar ska vi lyssna och kan berätta om oliktänkande.
All trosuppfattning ska vara tillåten.
Funktionshinder
Vi ska anpassa och planera verksamheten så att alla barn kan delta i våra aktiviteter, vid
behov skaffa hjälpmedel .
Sexuell läggning
Vi ska köpa in barnböcker som visar på olika familjeförhållanden. Personalen ska tänka på att
inte endast befästa heteronormen i samtal med barnen.
Ålder
Alla barn träffas på gården varje dag. De äldre barnen får gärna komma in till de yngre
barnens gård och tvärtom. Avdelningarna har gemensamma öppningar, stängningar och
aktiviteter ihop. Det blir en naturlig förståelse för varandra. Vid överflyttning från
Paviljongen till Pärlan så hälsar vi på några gånger som en inskolning.
Annan kränkande behandling
Planerade intervjuer med barnen för att få reda på om de trivs, om de har någon att leka med
och om det är någon de inte vill leka med. Vi får reda på om någon inte är med i gemenskapen
och får arbeta med det.
Gå-kompis så att barnen tränar på att alla ska respekteras.
Kompetensutveckling
09/10 gick personalen en genusutbildning och har en stående genuspunkt på arbetsplatsträffar.
Hösten 2010 hade vi utbildning med Friends, på kvällen även tillsammans med föräldrarna.
Handlingsplan
Då någon ur personalen får kännedom om att något barn upplever sig mobbad, kränkt eller
utsatt för trakasserier skall detta alltid följas upp.
1. All personal på förskolan har skyldighet att omedelbart ingripa vid diskriminering,
kränkande behandling samt mobbing.
2. Samtal sker mellan de inblandade och personal som barnet känner förtroende för.
3. Händelsen och samtalet dokumenteras och ansvarig personal tar kontakt med berörda
föräldrar omgående eller vid hämtning beroende av situations omfattning.
4. Vid allvarligare incidenter kontaktas rektor.
5. Återkommande uppföljningssamtal sker med samtliga inblandade.
6. I grövre fall beslutar rektor om vidare åtgärder, t.ex. polisanmälan.
Rutiner för dokumentation
Allvarligare incidenter ska utredas och dokumenteras av personal som var närvarande.
Blankett för det finns på datorn, i mapp Likabehandlingsplanen.
Om vi misstänker att ett barn far illa är vi skyldiga att anmäla till socialtjänsten.
Utvärdering och revidering
Likabehandlingsplanen ges ut till föräldrar i mars 2011. Personalen följer upp eventuella
synpunkter från föräldrar på en arbetsplatsträff under våren 2011.
Likabehandlingsplanen, framförallt våra mål, utvärderas på sista kompetensutvecklingsdagen
på vårterminen.
Likabehandlingsplanen revideras höstterminen 2011.
Ansvariga: Lovisa och Kerstin
