Äventyrsbåten-Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN
MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
2017-2018
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning……………………………………………………………….4
2.
Lagar och definitioner………………………………………………………..4
3.
4.
5.
2.1
Inledning…………………………………………………………………...4
2.2
Diskrimineringslagen………………………………………………………5
2.3
Definitioner………………………………………………………………...5
2.4
Skollagen…………………………………………………………………...6
2.5
Definitioner………………………………………………………………...6
2.6
Förskolans Läroplan….…………………………………………………….7
Grunduppgifter………………………………………………………………...7
3.1
Ansvariga för planen……………………………………………………….8
3.2
Giltighetstid………………………………………………………………...8
3.3
Barnens delaktighet………………………………………………………...8
3.4
Föräldrarnas delaktighet……………………………………………………8
3.5
Personalens delaktighet…………………………………………………….9
3.6
Förankring av planen………………………………………………………9
Utvärdering……………………………………………………………………10
4.1
Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas……………………………..10
4.2
Ansvariga för att årets plan utvärderas……………………………………10
4.3
Datum för utvärdering av årets plan……………………………………...10
Främjande insatser…………………………………………………………..10
5.1
Väcka barnens nyfikenhet för andra kulturer..............................................10
5.2
Tillgänglighet……………………………………………………………..11
5.3
Främja lika rättigheter och möjligheter…………………………………...11
2
5.4
6.
7.
Kartläggning…………………………………………………………………..13
6.1
Kartläggningsmetoder…………………………………………………….13
6.2
Områden som berörs av kartläggningen………………………………….13
6.3
Hur barn och föräldrar involverats i kartläggningen……………………...13
6.4
Resultat och analys………………………………………………………..13
Förebyggande åtgärder……………………………………………………..14
7.1
8.
Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling…………….….12
Förskolans gråa zoner………...…………………………………………..14
Rutiner för akuta situationer……………………………………………...15
8.1
Policy……………………………………………………………………..15
8.2
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling…...15
8.3
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till……………………….15
8.4
Rutiner för utredning och åtgärder om barn kränks av andra barn……….15
8.5
Rutiner för utredning och åtgärder om barn kränks av personal………....16
8.6
Rutiner för utredning & åtgärder när personal kränks av annan personal 16
8.7
Rutiner för uppföljning………………………………………….………..17
8.8
Rutiner för dokumentation………………………………………………..17
8.9
Ansvarsförhållande…………………………………………………….…17
Bilaga 1 Incidentrapport: Kränkande behandling/Diskriminering………………………….18
Bilaga 2 Åtgärdsrapport: Kränkande behandling/Diskriminering…………………………..19
Bilaga 3 Avdelningsrapport: Gråa zoner……………………………………………………….20
3
1. Sammanfattning
Vi arbetar kontinuerligt med vår värdegrund och vårt sociala klimat. Vår förskola ska vara en
trygg, rolig och lärorik plats där vi utvecklas i gemenskap med andra.
Vi bedriver ett aktivt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier,
kränkande behandling och diskriminering. Detta innebär att:



Förskolan ska vara en frizon mot kränkande behandling = nolltolerans.
Alla barn ska tycka att det är roligt och tryggt att gå till förskolan.
Alla barn ska mötas med förståelse och respekt.
Äventyrsbåtens vision:
”Livslång lust till lek och lärande.”
Äventyrsbåtens värdeord:
”Nya upptäckter varje dag.”
2. Lagar och definitioner
2.1 Inledning
Det finns flera lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och
diskriminering. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk;
Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2000:567). Det är Barn- och elevombudet
och skolinspektionen som har tillsyn över bestämmelserna i skollagen och
Diskrimineringsombudsmannen som har tillsyn över diskrimineringslagen.
1 januari 2017 träddes ändringar i diskrimineringslagen i kraft.
Enligt skollagen ska det årligen upprätts en plan mot kränkande behandling och enligt
diskrimineringslagen ska det årligen upprättas en likabehandlingsplan. Planerna kan
sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav, vilket vi därmed gjort.
Planerna ska utgå från en aktuell kartläggning av situationen på förskolan. De ska beskriva
hur personalen ska agera vid akuta situationer, men också beskriva det förebyggande arbetet
4
och hur arbetet ska följas upp. Den ska också redovisa hur de planerade åtgärderna ska
genomföras. Den ska beskriva ansvarsfördelningen och hur barn engagerats i arbetet med att
göra planen, följa upp den och utvärdera den. Den ska även beskriva hur planen ska göras
känd bland barn och föräldrar.
2.2 Diskrimineringslagen (2008:567)
”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.”
(Diskrimineringslagen 1 kap 1§)
2.3 Definitioner
I denna lag avses med diskriminering:
Direkt diskriminering: Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framgår som neutralt men som kan komma att särskilt
missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionshinder, viss sexuell
läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier: Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Sexuella trakasserier: Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Instruktioner att diskriminera: Order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt
som ovan nämnts och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till
den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna har åtagit sig att fullgöra
ett uppdrag.
I denna lag avses med:
Kön: Att någon är kvinna eller man.
5
Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon inte har identifierat sig som kvinna eller
man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller alternativt liknande
förhållande.
Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller alternativa begränsningar av en persons
funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått
därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
2.4 Skollagen
”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan
människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna
och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”
(Skollagen 1 kap 5 §)
2.5 Definitioner
I denna lag avses med:
Barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt denna
lag.
Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag.
Huvudman: den som är huvudman för verksamheten enligt denna lag.
Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
* Fysiska (slag, knuffar)
* Verbala (hot, svordomar, öknamn)
* Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
* Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, mm)
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
6
(10§)
En förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de
uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket, första och andra meningen
ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
(Lagen som helhet finns att läsa i skollagen)
2.6 Förskolans Läroplan
”En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället
vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas
egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet
med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.”
(Lpfö 98, reviderad 2010)
3. Grunduppgifter
Verksamhetsformen som omfattas av planen är förskola. Äventyrsbåtens förskola har i maj
2017, 35 barn och nio anställda. Fler barn kommer att inskolas under året och totalt kommer
förskolan att ha plats till 100 barn med då 16 anställda. Planen för verksamhetens avdelningar
i långsiktigt perspektiv ser ut såhär;
Lanternan 1-2 års avdelning
Kompassen 1-2 års avdelning
Skattkartan 1-2 års avdelning
Seglet 1-2 års avdelning
Piraterna 3-5 års avdelning
7
Sjörövarna 3-5 års avdelning
Erövrarna 3-5 års avdelning
Äventyrarna 3-5 års avdelning
Förskolan är nystartad och kommer antagligen se annorlunda ut i början med avdelningarna.
En del avdelningar som är tänkta till större barn kommer antagligen fyllas med yngre barn till
en början.
Förskolan består av åtta avdelningar där man samarbetar tillsammans med avdelningen
bredvid som ligger på samma sida. Två personal per avdelning (1 förskollärare och 1
barnskötare), fyra i ett arbetslag.
Anknytningspedagogen följer barnen i största mån från att de börjar på förskolan tills att de
slutar.
3.1 Ansvariga för planen
Thomas (förskolechef), Jennica (förskollärare) och Johan (förskollärare) är ansvariga för
planens utformning. Gruppen ska vara en garant för att vi på förskolan arbetar
förebyggande och rapporterar vidare till förskolechef vid akuta händelser. Men ALLA i
arbetslaget har en skyldighet att arbeta målmedvetet för att förebygga all form av
kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Vi tror att om alla känner
delaktighet och förståelse av vikten av detta arbete blir det till det bästa.
3.2 Giltighetstid
Planen gäller från och med 2017-06-01
Planen gäller till och med 2018-06-01
3.3 Barnens delaktighet





Barnen ges möjligheter att vara delaktiga genom samtal och diskussioner. Detta sker
dagligen vid samlingar och vid eventuella konflikter.
Projekt utgår från barngruppens intresse.
Miljöer är föränderliga efter barnens utvecklingsbehov och intresse.
Arbetar aktivt med att barnens ska få ha valmöjligheter i största mån under hela dagen.
Trivselregler och kompisregler som barnen arbetar fram med pedagogerna
3.4 Föräldrarnas delaktighet
8
Föräldrarna involveras i verksamheten genom:
 Föräldramöte en gång per termin.
 Föräldraråd två gånger per termin.
 Samtal i den dagliga verksamheten, dvs. ”tamburkontakt”.
 Utvecklingssamtal som erbjuds två gånger per år
 Hemsidan
 Enkäter en gång per år
3.5 Personalens delaktighet
För att förebygga all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier arbetar
personalen målmedvetet genom:
 Att vara goda förebilder
 Att dagligen bekräfta varje enskilt barn
 Att ha tätt samarbete kolleger emellan
 Där det finns barn – där finns det personal
 Att ge pojkar och flickor lika stort utrymme
 Denna plan diskuteras på arbetsplatsträffar och bärargrupper
 Varje avdelning utvärderar frågorna;
1. Vilka gråa zoner finns inne respektive ute?
2. Hur ska vi bemöta gråa zoner i vår verksamhet inne respektive ute?
3. Hur arbetar vi på avdelningen för att motverka diskriminering och kränkande
behandling?
4. Hur arbetar vi på vår avdelning med barns inflytande och delaktighet?
5. Hur arbetar vi på vår avdelning med att väcka barns nyfikenhet till olika kulturer?
6. Hur arbetar vi på vår avdelning med att skapa en främjande lärmiljö där alla barns
olikheter ses som tillgång i vår verksamhet?
3.6 Förankring av planen







Arbetsplatsträff kontra uppstartsdagen
Planen blir utskickad till alla anställda på mail
Introduktion vid nyanställning
Föräldramöte
Föräldraråd
Samlingar med barnen
Publiceras på hemsidan
9
4 Utvärdering
Resultat kommer att redovisas i nästa reviderad likabehandlingsplan 2018.
Delaktiga i denna utvärdering ser vi att personal, barn och föräldrar är.
4.1 Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas



Planen ska utvärderas på arbetsplatsträffar
På föräldrarådet
Jennica och Johan utvärderar
4.2 Ansvariga för att årets plan utvärderas
Förskolechef, Jennica och Johan
4.3 Datum för utvärdering av årets plan
Årets plan ska utvärderas senast 2018-06-01 men uppdateras hösten 2017.
5 Främjande insatser
5.1 Väcka barnens nyfikenhet för andra kulturer
Områden som
berörs av insatsen
Kränkande behandling, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
 Att varje barn ska känna stolthet över sin identitet, kultur och nationalitet.
 Öka kunskapen om andra nationaliteter och kulturer
Insats
 Arbeta utifrån sagor och berättelser på barnens modersmål, använda ord och fraser på
olika språk.
 Via musik lyfter vi fram olika kulturer som finns i världen.
 Lyfter fram svenska traditioner till en början men i framtiden ska även andra tas in.
 Matkulturen- vi smakar världens olika smaker.
10

Vid inköp och utformning av förskolans pedagogiska miljö kommer aspekten av en
inkluderande miljö beaktas
Ansvariga
Arbetslaget
5.2 Tillgänglighet
Områden som berörs av insatsen.
Kränkande behandling, kön, funktionsnedsättning, ålder
Mål och uppföljning
 Att utveckla lärmiljön på förskolan och göra den tillgänglig
Utvärdering görs på arbetsplatsträff
Utvärdering görs med barnen i kartläggningen när de äldre barnen börjar på förskolan.
Insats
 Att säkerställa att den pedagogiska miljön är utvecklande för alla barn genom
observationer av gruppen i början av terminen. Ständiga förbättringar av miljön. Inför
hösten 2017 innebär detta bla att 3-5 åringarna får en egen avdelning.
 Bra möjligheter för barnen till lek och lärande.
 Miljön ska vara tillgänglig för alla barn utifrån ålder och mognad.
 Miljön ska vara tillgänglig för både pojkar och flickor.
 Miljöbärargruppen ser över förskolans avdelningar.
Ansvariga
Arbetslaget
5.3 Främja lika rättigheter och möjligheter
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
Mål och uppföljning
 Alla barn ska känna sig sedda och hörda oavsett kön och att känna att de har lika stort
inflytande över verksamheten.
 Alla barn ska få tillgång till lekmaterial oavsett kön.
 Alla barn ska känna sig accepterade för sin könstillhörighet.
11





Alla barn ska känna sig stolta över sitt modersmål och ha lika värde oavsett bakgrund.
Alla barn ska oavsett trosuppfattning behandlas lika.
Alla barn ska känna sig accepterade för sin egen person och kunna delta i
verksamheten utifrån sina behov.
Alla barn ska känna att deras familjesituation är accepterad.
Alla barn ska få kännedom om barnkonventionen.
Insats
 Ett återkommande arbete i vår verksamhet kommer vara att aktivt arbeta med
frågor rörande genus, människors lika värde och på olika sätt utmana de
traditionella könsrollerna och föreställningar som finns i vårt samhälle.
 Alla barn erbjuds aktiviteter utifrån deras intresse oavsett könstillhörighet.
 Vi arbetar med ordet ”STOPP” - hur man ska vara mot varandra.
 Vi arbetar för att barnen ska vara goda kamrater, respektera sina kamrater för den
person de är och lyfta olikheter som styrkor.
Ansvariga
Arbetslaget
5.4 Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön och ålder
Mål och uppföljning
 Alla barn ska känna sig accepterade.
 Alla barn ska följa trivselregler som arbetats fram av barn och pedagoger
Insats
 Trivselregler som barnen arbetar fram tillsammans med pedagogerna.
 Kompisregler som barnen arbetar fram tillsammans med pedagogerna.
 Vi har nolltolerans mot kränkande behandling. Åtgärder: tillsägelse, samtal i enrum,
samtal med vårdnadshavare.
 Vi arbetar aktivt och medvetet med diskrimineringsgrunderna när vi planerar den
pedagogiska verksamheten och är lyhörda för vad barnen känner och ger uttryck för.
Uppföljning på planeringsmöte och/eller APT.
 Observationer, hjälp och stöd i leken.
Ansvariga:
Arbetslaget
12
6 Kartläggning
6.1 Kartläggningsmetoder
Genom till en början ser varje avdelning över sina gråa zoner. Enkäter och samtal med
föräldrar/barn sker till slutet av höstterminen. Vi ser över gården så att den är säker och
tillgänglig för alla.
6.2 Områden som berörs i kartläggningen
Barns inflytande, kränkande behandling
6.3 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen


Barn och föräldrar kommer vara delaktiga i slutet av höstterminen genom enkäter och
samtal.
De äldre barnen ska få titta på bilder på olika miljöer ute/inne där de ska förmedla
trivselfaktorn
6.4 Resultat och analys
Genom ovanstående kartläggning har det visats sig att personalen på samtliga avdelningar
tycker



Personalen upplever att det är svårt att se barnen på gården. Det finns många gråa zoner
oavsett vart personal befinner sig.
Matsalen har ”L-hallen” som anses som en grå zon, såväl som under trappan.
Tamburen på avdelningarna har gråa zoner vid tex tvättmaskin och toaletterna.
13
7 Förebyggande åtgärder
7.1 Förskolans gråa zoner
Mål och uppföljning
Genom enkäter som personal fått fylla i har det visat sig att gården, tamburerna och matsalen
ses som främsta gråa zonerna. Utvärdering av åtgärder utvärderas utifrån observationer och
enkäter till hösten 2017.
Åtgärd
 Vi cirkulerar på hela gården, där barnen är där är personal.
 En pedagog följer sina barn ut direkt.
 Vi räknar kontinuerligt barnen.
 Barnen sätter sig ner i tamburen vid påklädning och vid tvätt för att få en bra översyn
på barnen.
 En tydlig kommunikation mellan personalen. Alla är överens om vad som gäller, så att
det blir tydligt för barnen.
 Spärra av i matsalen till ”L-hallen” och erbjuder alltid aktiviteter för att minska
rastlöshet.
 Vi är aktivt utplacerade i alla rum på avdelningarna för att minska risken för konflikter.
Ansvarig
Alla pedagoger
14
8 Rutiner för akuta situationer
8.1 Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.
8.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker, både inom- och
utomhus.

Vi gör regelbundna planerade observationer med barnen.

Vi erbjuder utvecklingssamtal med föräldrarna två gånger/år.
 Vi har tydliga Klagomålsrutiner så föräldrar vet vem de ska vända sig till.
8.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Enligt Norlandias Klagomålsrutin:
1.
Barn och föräldrar ska i första hand vända sig till barnets mentor eller annan
personal som de känner förtroende för.
2.
I andra hand ska de vända sig till Förskolechefen.
3.
Anser de att inga åtgärder ändå satts in så ska de i tredje hand vända sig till
Huvudmannen – Norlandias Sverigechef.
8.4 Rutiner för utredning och åtgärder när barn kränks av andra barn

Personal som får kännedom om att ett barn trakasserats eller kränkts skall ta fram ett
underlag med konkreta händelser, tidpunkt, namn etc., samt fylla i en incidentrapport
för Kränkande Behandling/Diskriminering (Bilaga 1). Denna lämnas sedan till
Förskolechefen som förvarar den inlåst.
15

Samtal förs, helst samma dag, med den som utsatts för den kränkande behandlingen
och detta samtal leds av Förskolechefen. Denne försöker få fram konkreta händelser.
Personal bör inte medverka då denne oftast är "färgad" av tidigare händelser.

Barn och eventuellt dennes föräldrar, som påstås utföra den kränkande behandlingen
kallas till samtal för att ge sin version av vad som skett. Om förskolechefen därefter
finner att en kränkning faktiskt skett, går det vidare samtalet ut på att barnet (ev. med
hjälp av sin förälder) skall komma på egna förslag på hur vi ska få slut på
kränkningen. Åtgärdsrapport skrivs (Bilaga 2) Allt måste ske mycket diskret, endast
de inblandade bör vara informerade. Om flera barn är inblandade kallas de till samtal,
direkt efter varandra, samma dag. Vid yngre barn utgår samtalet utifrån pedagogens
tolkning av kränkningen.
8.5 Rutiner för utredning och åtgärder när barn kränks av personal

Personal som får kännedom om att ett barn trakasserats eller kränkts skall ta fram ett
underlag med konkreta händelser, tidpunkt, namn etc, samt fylla i en incidentrapport
för Kränkande Behandling/Diskriminering (Bilaga 1). Denna lämnas sedan till
Förskolechefen som förvarar den inlåst.

Samtal förs, helst samma dag, med den som utsatts för den kränkande behandlingen
och detta samtal leds av Förskolechefen. Denne försöker få fram konkreta händelser.
Personal bör inte medverka då denne oftast är "färgad" av tidigare händelser.

Personal som påstås utföra den kränkande behandlingen kallas till samtal för att ge sin
version av vad som skett. Om förskolechefen därefter finner att en kränkning faktiskt
skett går det vidare samtalet ut på att personalen själv skall komma på egna förslag på
hur vi ska få slut på kränkningen. Åtgärdsrapport skrivs (Bilaga 2) Allt måste ske
mycket diskret, endast de inblandade bör vara informerade. Om flera vuxna är
inblandade kallas de till samtal, direkt efter varandra, samma dag.
8.6 Rutiner för utredning och åtgärder när personal kränks av annan
personal
 När någon upplever sig kränkt vänder man sig till den berörda om möjligt, annars
vänd dig till förskolechef. Förskolechef försäkrar sig om att kontakt tagits med
skyddsombudet och att kränkningen dokumenterats. Förskolechef samtalar även med
den som kränkt och dokumenterar motpartens berättelser. Berörda parter dvs.
förskolechef samt de inblandade samt skyddsombud träffas för att tydliggöra
situationen. Det ska även finnas en lösning som samtliga parter kan acceptera.
Förskolechef dokumenterar mötet samt eventuella åtgärder och överenskommelser.
 Om du känner dig kränkt av förskolechefen, prata med den berörda, annars vänd dig
till skyddsombudet. Kränkningens art avgör vilka åtgärder som vidtas. Det kan bli
aktuellt med arbetsrättsliga åtgärder i enlighet med lagar och avtal. Tidpunkt för
uppföljningssamtal fastställs.
16
8.7 Rutiner för uppföljning
Förskolechefen följer upp det efter en vecka.
8.8 Rutiner för dokumentation
1) Personal som får kännedom om kränkningen dokumenterar händelsen och skriver en
incidentrapport (Bilaga 1).
2) Förskolechefen dokumenterar samtalen och åtgärdsrapporten (Bilaga 2)
8.9 Ansvarsförhållande
I åtgärdsrapporten ska det klart framgå vem som är ansvarig för åtgärderna samt
uppföljningen.
17
BILAGA 1
Incidentrapport: Kränkande behandling/Diskriminering
Namn: ____________________________________________________________
Datum och klockslag: ________________________________________________
Plats för incident: __________________________________________________
Beskrivning av tillbud:________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
Inblandade personer: ________________________________________________
_________________________________________________________________
Vårdnadshavare kontaktas
Ja 
Nej

Datum och underskrift av rapportskrivare:
_________________________________________________________________
18
BILAGA 2
Åtgärdsrapport: Kränkande behandling/Diskriminering
Datum:______________________________________________________
Närvarande vid mötet: _________________________________________
__________________________________________________
Åtgärder och ansvarig:__________________________________________
____________________________________________________________
Uppföljning:
____________________________________________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
Underskrift av rapportskrivare:
__________________
Underskrift av vårdnadshavare:
__________________________
19
BILAGA 3
1. Vilka gråa zoner finns inne respektive ute?
2. Hur ska vi bemöta gråa zoner i vår verksamhet inne respektive ute?
3. Hur arbetar vi på avdelningen för att motverka diskriminering och kränkande
behandling?
4. Hur arbetar vi på vår avdelning med barns inflytande och delaktighet?
5. Hur arbetar vi på vår avdelning med att väcka barns nyfikenhet till olika kulturer?
6. Hur arbetar vi på vår avdelning med att skapa en främjande lärmiljö där alla barns
olikheter ses som tillgång i vår verksamhet?
20
BILAGA 3 Kompassen/Lanternan
1. Vilka gråa zoner finns inne respektive ute?
UTE: Hela gården är svår att överskåda men extra uppsikt över backen vid
rutschkanan, baksidan av miljörummet, uteförrådet, bakom stocken, bakom
ventilationstrumman och trähuset. Allt eftersom växterna växer upp kommer det bli
svårare att se på flera ställen på gården.
INNE: Under trappan i matsalen, hela ”L-hallen” men speciellt utanför handikappstoaletten , tvättmaskinen, pallarna vid vasken och dörrhandtagen.
2. Hur ska vi bemöta gråa zoner i vår verksamhet inne respektive ute?
UTE: Vi är där barnen är! Cirkulera runt på gården och räkna in barnen. Släpp inte
ut för många barn till ensam personal- när hälften av barnen kommit ut måste
personal två komma ut. Vi tar huvudansvar för våra egna barn i första hand och
avdelningspersonal går alltid ut med sina barn om inget annat bestämts. Det vi kan
förändra kommer vi förändra, tex dörrhandtagen men det andra är vi medvetna om.
INNE: Håll koll på barnen man går in med. Vi tränar på att sitta ner i alla hallsituationer. Kontrollera barnen-räkna in dem. Vi håller koll på våra skjutdörrar
mellan mediarummet och ateljén. Våra krypin mellan madrasskåpen- håll koll då det
kan uppstå konflikter. Genom att vi är utplacerad personal i varje rum, minskar vi de
gråa zonerna. I matsalen sker aktiviteter för att minska rastlöshet och därmed
konflikter. Vi ställer stolar för att spärra av L-hallen.
3. Hur arbetar vi på avdelningen för att motverka diskriminering och kränkande
behandling?
Vi bemöter varandra med respekt. Vi håller hårt om tystnadsplikten och pratar inte
om andra barn med andra föräldrar. Vi för ett fokus på projektet där barn möts i olika
sammanhang för att skapa goda vänskapsrelationer. Vi pedagoger finns bland barnen,
är tillgängliga och delaktiga. Vi undviker bestraffning och fokuserar på
tillrättavisning där vi lyfter, förklarar och ger barnet möjlighet till att förstå
situationen. I största mån använder vi ordet STOPP när en negativ händelse sker för
att minska det negativa med ordet nej. Vi vill introducera ordet STOPP för barnen för
21
att de ska äga sin egen integritet och bestämma över sig själva. Vi tror det ger en god
påverkan för att undvika konflikter.
Vi exkluderar inga barn utan försöker lyfta varje enskilt barn vid exempelvis
samlingarna. Vi lyfter allas färdigheter genom att bemöta ett gott beteende genom att
benämna barnets namn och göra de andra barnen uppmärksamma på vad just detta
barnet kan.
Barnen får klä sig hur de vill och leka med vad de vill. Vi motstrider stereotypa
könsroller. Vi benämner att vi har fler barn istället för att lägga vikt på könsroller.
Könsneutrala miljöer.
4. Hur arbetar vi på vår avdelning med barns inflytande och delaktighet?
Vi utgår från barnens intresse med projektet och låter våra miljöer vara föränderliga
efterhand barnens behov utvecklas. Vi lyssnar och tolkar in barnen genom deras
frågor och funderingar. Vi kan genom pedagogisk dokumentation tolka och försöka
läsa av situationer utifrån barnens bästa. Vi låter barnen vara delaktig i största mån i
alla situationer som går, exempelvis som välja frukt, musik, aktiviteter i samlingarna
och vilka aktiviteter de vill göra under dagen.
5. Hur arbetar vi på vår avdelning med att väcka barns nyfikenhet till olika kulturer?
Vi har flera olika kulturer/ursprung bland personal och barn. Vi visar respekt och
acceptans oberoende vart man kommer ifrån. Vi äter mat från olika kulturer. Vi tar in
olika musikgenrer för att visa barnen på ett enkelt sätt att vi alla är olika. Ju äldre
barnen blir, desto lättare att prata och diskutera kultur i större sammanhang.
6. Hur arbetar vi på vår avdelning med att skapa en främjande lärmiljö där alla barns
olikheter ses som tillgång i vår verksamhet?
Vi gör miljön inspirerande och motiverande till lärande och försöker se till barnens
nivå. Vi tittar aktivt på vart barnen befinner sig och vad de leker. Vilket material kan
utvecklas och vilket används inte?
Projektet ska synas i vår miljö. Vi arbetar aktivt med Babblarna som vårt projekt. Vi
utgår från att alla Babblare är unika (ögon, färgen, formen) Vi arbetar medvetet
genom att titta på olikheterna och i förlängningen även titta på barnens olikheter.
22
BILAGA 3 Skattkartan/Seglet
1. Vilka gråa zoner finns inne respektive ute?
Ute: Indiantältet, Rutschkanan, vinkeln vid muren efter indiantältet, förrådet, trappan.
Inne: Tamburen överlag, utrymmet vid toaletten i matsalen.
2. Hur ska vi bemöta gråa zoner i vår verksamhet inne/ute?
Ute/Inne: Medvetenhet kring gråa zoner, aktiv personal, dela upp personalstyrkan,
eventuella omplaceringar av material på gården/tamburen.
3. Hur arbetar vi på avdelningen för att motverka diskriminering och kränkande
behandling?
Direkt ingripande, dvs ”Stopp!”, som kompletteras med ett/flera alternativ, till
exempel ”klappa fint”. Vi jobbar förebyggande med att vara närvarande och stötta
barnen under sin konflikthantering, personalen är medvetna om att vårt egna
bemötande gentemot såväl vuxna som speglas i barngruppen och strävar därför alltid
efter att ha ett empatiskt bemötande, vi arbetar även aktivt vara närvarande i barnens
interaktion/samspel för att kunna ”lyssna mellan raderna” och lägga störst fokus vid
det positiva.
4. Hur arbetar vi på vår avdelning med barns inflytande och delaktighet?
Vi lyssnar alltid på barnen, har stor respekt för deras vilja och bemöter dessa uttryck
för viljan i största möjliga mån för att tillgodose både individen men också gruppens
behov. Vi observerar barnen och utformar vår verksamhet efter behov, vi observerar
barnens intressen, vi är lyhörda gentemot barnens kommunikation och utformar vår
verksamhet utifrån barnens intresse och behov där vi som pedagoger är flexibla. Vi
23
reflekterar och utvärderar vår verksamhet i syfte att skapa de bästa förutsättningarna
för barnens fortsatta utveckling.
5. Hur arbetar vi på vår avdelning med att väcka barns nyfikenhet till olika kulturer?
Genom att vi som pedagoger har ett öppet sinne, är nyfikna och medforskande. Vi
arbetar aktivt och medvetet med att skapa en trygg och nyfiken barngrupp som vågar
utforska sin omgivning, till exempel olika kulturer. Vi är nyfikna på använder de språk
som finns i vår verksamhet. Vi arbetar även med kultur via musik och litteratur.
6. Hur arbetar vi på vår avdelning med att skapa en främjande lärmiljö där alla barns
olikheter ses som en tillgång i vår verksamhet?
Vi lyfter alltid fram individen som och arbetar aktivt med att skapa en gemenskap och
trygghet i barngruppen, vi arbetar med relationell pedagogik för att också kunna
erbjuda varje individ de förutsättningar som krävs för en god lärmiljö och utveckling.
24