Rapport om Malmö stads arbete inom ramen för Europeiska koalitionen
av städer mot rasism (ECCAR) 2013
Malmö stad har varit medlem i ECCAR sedan 2007. Medlemskapet är förbundet med ett
åtagande att arbeta i enlighet med koalitionens tiopunktsprogram mot rasism. Punkterna
omfattar städernas olika kompetensområden såsom utbildning, bostäder och sysselsättning
samt kultur och idrott:
1. vaksamhet mot rasism – dialog med olika aktörer och grupper för att följa utvecklingen
2. integrera mål, statistik och indikatorer i kommunens styrsystem
3. erbjuda stöd till personer som blivit utsatta för diskriminering och rasism
4. informera om gällande rättigheter och skyldigheter
5. främja lika rättigheter och möjligheter i samhällslivet
6. säkerställa att man är en icke-diskriminerande arbetsgivare och välfärdsleverantör
7. erbjuda lika tillgång till bostäder
8. utmana diskriminering och rasism genom utbildning
9. bidra till ett interkulturellt synsätt i samhällsplaneringen
10. motverka hatbrott och erbjuda konflikthantering
Koalitionsstäderna har åtagit sig att integrera handlingsplanen i sina kommunala strategier och
planer. I Malmö antog kommunfullmäktige en handlingsplan mot diskriminering 2010.
Planen har reviderats under 2013 i bred dialog med föreningslivet och är för närvarande
utsänd på remiss under namnet ”Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i
Malmö stad” till förvaltningar och fackliga organisationer samt de föreningar som deltagit i
dialogen under revideringsperioden.
Medlemsstäderna rapporerar arbetet enligt tiopunktsprogrammet till ECCARs sekretariat.
Rapporterna innehåller dels en allmän del med en beskrivning av staden och dess
förutsättningar, dels en del med redogörelser för de konkreta insatserna inom området.
Del 1 – Allmän information
Struktur och befolkning
Malmö är en snabbt växande stad, Sveriges tredje till storleken med över 300 000 invånare.
Omkring 30 % av invånarna är födda utanför Sverige, De representerar ca 170 nationaliteter.
De största grupperna kommer från Danmark, Irak och före detta Jugoslavien. De sista åren
har flyktingar anlänt från Afghanistan, Somalia och Syrien. Många av dem är barn och
ungdomar som kommer till Sverige på egen hand utan släktingar. De är inte sällan svårt
traumatiserade av krig och har blivit utsatta för svåra övergrepp både före och under flykten.
Personer i riskzonen för rasism och diskriminering
Studier av attityder och förhållningssätt hos befolkningen i Sverige ger vid handen att
invandrare från länder utanför Europa, speciellt de som är muslimer eller har afrikanskt
ursprung, är utsatta för rasism och främlingsfientlighet i högre utsträckning än andra. Även
den judiska gruppen är utsatt för kränkningar och anmälningar om antisemitiska hatbrott har
ökat i Malmö. En annan grupp som ofta möts av fördomar och rasism är romerna. Sverige
registrerar inte etnicitet men man uppskattar att romerna i Malmö uppgår till mellan 8-10 000
personer. Svåra förhållanden för romer i Östeuropa har även orsakat att fler flyttar till Malmö,
liksom till andra städer inom EU.
Lagstiftning och strategier
Frågor som rör rasism och diskriminering, liksom ”hatbrott” hanteras av statliga myndigheter,
framförallt av polis, domstolar och Diskrimineringsombudsmannen. (DO, se www.do.se).
Men kommunerna har ansvar för befolkningen och utgör en viktig aktör i arbetet mot rasism
och diskriminering. Malmöborna har rätt till trygghet och rätt att få stöd om man utsätts för
rasism och diskriminering.
Fattigdomsbekämpning och att minska de sociala klyftorna är av central betydelse då ett
samhälle med stora sociala klyftor också blir ett polariserat samhälle med en ökande misstro
mellan människor och med otrygghet och syndabockstänkande som följd. Malmö stad
bedriver brottsofferstöd när det behövs men arbetar framförallt preventivt för att förebygga
rasism och diskriminering och har höga ambitioner på detta område. I stadens Dialogforum
möts förträdare för grupper som mer än andra riskerar att utsättas för hatbrott. Dialogforums
verksamhet har vid flera tillfällen haft betydelse för att undvika konflikter som har sitt
ursprung i världspolitiska kriser. Staden ger också ekonomiskt stöd till och samarbetar med en
fristående organisation, Malmö mot Diskriminering, som ger råd och stöd till personer som
har blivit utsatta för diskriminering.
Malmös arbete inom ECCARs organisation
Malmö är medlem i ECCARs styrkommitté och har under året representerats av en politiker
och en tjänsteman från Stadskontoret. Kommunalrådet med ansvar för antidiskriminering är
beredningsansvarig inför kommunstyrelsen.
Malmö deltar i flera olika gemensamma initiativ till exempel Fotboll mot rasism och
gemensamma uttalanden i anslutning till den 21 mars, som av FN utsetts till världssamfundets
gemensamma dag mot rasism och diskriminering.
Malmö deltar även i olika arbetsgrupper inför planering av koalitionens gemensamma
konferenser och styrgruppsmöten. Koalitionen arrangerar en generalkonferens vartannat år.
2013 avhölls konferensen i Nancy i Frankrike. Malmö ansvarade tillsammans med Berlin för
en välbesökt workshop om olika rasismer under namnet ”Mellan högerextremism och
vardagsrasism”
Vid det inledande mötet med medlemsstäderna valdes Malmö in i styrkommittén som en av
tre vice ordföranden tillsammans med Bologna och Potsdam. Jean Paul Makengo från
Toulouse valdes till ordförande för ytterligare en period av två år. I styrkommittén finns
ytterligare en svensk kommun, Botkyrka. Botkyrka har tagit initiativ till ett nationellt
Unescocentrum liknande det som finns i Barcelona sedan många år. Detta centrum ska vara
en mötesplats för kommuner, lärosäten och föreningsliv som engagerar sig i ett arbete för att
skapa långsiktigt hållbara lösningar i mångkulturella miljöer. Malmö ingår i ett partnerskap
med Botkyrka och Eskilstuna i en uppbyggnadsfas för detta centrum och representeras i
interimsstyrelsen av kommunalrådet Hanna Thomé (V). Arbetet med att bygga upp ett
Unescocenter redovisas i särskild ordning till de deltagande städernas kommunstyrelser.
Del 2 Implementering av de tio åtagandena
Åtagande 1
Involvera -vaksamhet mot rasism och samarbete med civilsamhället
Handlingsplan mot diskriminering har reviderats under året och kommunfullmäktige
förväntas fatta beslut omen ny strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i
Malmö stad under våren 2014. Till dess gäller den nuvarande planen. För 2013 finns mål i
kommunfullmäktiges budget som förvaltningarna ska redovisa gentemot. Arbetet med att
utveckla arbetet mot diskriminering pågår. Stadskontoret ansvarar för uppföljning av arbetet
och för att stödja förvaltningarna i deras arbete med implementeringen. Detta görs framförallt
genom att i samarbete med Malmö mot Diskriminering erbjuda en utbildning för alla chefer
och ledare om lagstiftningen mot diskriminering och det ansvar som åligger chefer i offentlig
verksamhet. Utbildningen drogs igång 2012 och har efterhand rönt stort intresse och
uppskattning från deltagande ledare. Under 2013 har även arrangerats öppna seminarier kring
de olika diskrimineringsgrunderna tillsammans med Malmö högskola och delar av
föreningslivet i Malmö. Under 2013 har Stadskontoret inlett ett arbete med en ”verktygslåda”
som ska underlätta för förvaltningarna att upptäcka och motverka diskriminering samt
implementera handlingsplanen.
Romskt informations- och kunskapscenter, RIKC, har under 2013 arbetat vidare med ett
projekt som startade under 2012 för att bryta romers utanförskap. Projektet har fått statliga
medel och är en del av statens satsning på så kallade ”pilotkommuner” för romsk inkludering.
Dialogforum inrättades som ett projekt under 2010 för att tillgodose behovet av en dialog
mellan olika grupper för att motverka och förebygga kränkningar och hatbrott. Grunden för
Dialogforums arbete är konventionen om mänskliga rättigheter och alla människors lika
värde. Dialogforum är numera en del av stadskontorets ordinarie verksamhet.
Malmö stad ger ekonomiskt stöd till föreningar som arbetar mot diskriminering. I Malmö
bedrivs det arbetet främst av Malmö mot diskriminering (MmD) som får både statligt och
kommunalt stöd för att bedriva en rådgivningsbyrå för människor som blivit utsatta för
diskriminering.
Åtagande 2
Mäta – att kommunen integrerar mål, statistik och indikatorer i kommunens styrsystem
Malmö stad samlar inte själv in uppgifter om rasism, diskriminering och hatbrott. Däremot
finns en samverkan med polisen samt kontinuerliga kontakter med DO och Malmö mot
Diskriminering som gör att det ändå finns god kunskap om situationen för utsatta grupper.
Staden vänder sig regelbundet till en grupp invånare – Malmöpanelen, ett urval på 1500
personer ur befolkningen, för att få synpunkter på frågor kring demokrati och t ex jämställdhet
eller diskriminering.
Det finns också ett pågående samarbete med Malmö högskola som forskar och utvärderar
verksamhet och projekt i anslutning till demokrati, integration och delaktighet. Även kring
seminarier och konferenser om mänskliga rättigheter finns ett regelbundet samarbete.
Vikten av mätbara och realistiska mål inom diskrimineringsområdet samt uppföljningen av
dessa lyfts fram i den reviderade planen och samtliga förvaltningar inom Malmö stad åläggs
ansvaret att arbeta med detta.
Under hösten 2013 initieras en studie som ska mäta malmöbornas upplevelser av
diskriminering. Återkommande studier av detta slag kan ge kunskap om effekter av de
insatser som kommunen gör på området.
Åtagande 3
Stödja – att kommunen erbjuder stöd till personer som blivit utsatta för diskriminering
och rasism
Malmö stad har resurser för brottsofferstöd inom den ordinarie verksamheten men staden ger
även ekonomiskt stöd till föreningar och organisationer som representerar grupper
som är särskilt utsatta för rasism, diskriminering och hatbrott. Till de mest utsatta grupperna
hör personer med afrikanskt ursprung och romer. Men även homo- bi- och transpersoner löper
risk att utsättas för samma typ av hatbrott som de öppet rasistiska. Stöd ges till exempel till:
Romskt kulturcentrum, Somalilandsföreningen och Riksförbundet för sexuellt
likaberättigande (RFSL). Dessa föreningar har inom sin verksamhet utbildningar som bland
annat vänder sig till offentliganställd personal i Malmö stad.
Åtagande 4
Informera – att kommunen informerar om gällande rättigheter och skyldigheter
Information om rättigheter och skyldigheter bedrivs inom den ordinarie
utbildningsverksamheten. För nyanlända tillgodoses informationsbehovet inom ramen för
kommunens samhällsorientering.
Men kommunen ser det även som sin uppgift att öka kunskapen om rasismens yttringar och
vad som ligger bakom rasistiskt förtryck. Sedan 1993 finns (ARF) en Antirasistisk
Filmfestival i Malmö. ARF vänder sig främst till barn och unga och får ekonomiskt stöd från
Malmö stad. Filmdagarna ägde 2013 rum 18-22 november.
FN-dagen mot rasism och diskriminering, den 21 mars uppmärksammas årligen med en
Konferens som är öppen för alla. Den arrangeras av Malmö stad tillsammans med Malmö
högskola, länsstyrelsen, Region Skåne ABF och ett nätverk av föreningar i Malmö.
Förintelsens minnesdag, den 27 januari, högtidlighålls varje år med ett arrangemang för
allmänheten på Malmö Stadsbibliotek och ett för gymnasieskolan på Malmö museer.
Utöver detta har Malmö stad 2013 tillsammans med representanter från Malmö högskola och
olika delar av föreningslivet i Malmö arrangerat 5 öppna seminarier som vart och ett
behandlat olika diskrimineringsrunder.
Åtagande 5
Främja – att kommunen främjar lika rättigheter och möjligheter i samhällslivet
I alla Malmö stads upphandlingar ska finnas en klausul som omöjliggör för företag som har
brutit mot diskrimineringslagen att få ett kontrakt.
Restauranger som brutit mot diskrimineringslagen får inte serveringstillstånd och
organisationer som diskriminerar tillåts inte heller hyra in sig i kommunala lokaler.
Öppna seminarier, praktikplaceringar och mentorsprogram är delar av ordinarie verksamhet.
Malmö stad delar varje år ut mångfalds- och jämställdhetspris till person/er, grupper,
föreningar eller kommunal verksamhet som under året varit goda exempel i arbetet med
jämställdhet, integration och delaktighet.
Åtagande 6
Säkerställa – att kommunen säkerställer icke-diskriminerande arbetsplatser och
välfärd
Malmö stads personalpolicy säger att diskriminering inte får förekomma. Mångfald är ett mål
i rekryteringsprocesserna och det finns ett utarbetat rekryteringssystem som ska säkerställa att
diskriminering inte förekommer. Att höja andelen med utländsk bakgrund så att den rätt
speglar stadens befolkningssammansättning är ett övergripande budgetmål i kommunen och
förvaltningarna redovisar varje år sitt arbete för att nå målet. Positiv särbehandling får dock
inte förekomma enligt svensk lagstiftning med undantag för av det underrepresenterade könet
vid i övrigt lika meriter.
HBTQ-personer med anställning i Malmö stad har bildat ett nätverk med syfte att dels stödja
enskilda medlemmar dels motverka fördomar och diskriminering. Nätverket får stöd från
kommunens HR-strategiska avdelning i enlighet med handlingsplanen mot diskriminering.
Åtagande 7
Boende – att kommunen erbjuder lika tillgång till bostäder
Malmö stad äger ett bostadsbolag som i sin tur äger ca en fjärdedel av hyreslägenheterna i
Malmö. Ägardirektiven till bolaget (MKB) anger att bolaget aktivt ska motverka
diskriminering.
2009 startade Malmö stad en bostadsförmedling (Boplats syd) Förmedlingens syfte är bland
annat att främja lika rätt till bostad och att förebygga diskriminering. I Malmö råder brist på
bostäder och det byggs inte tillräckligt för att fylla behoven. Kötiden till en ny bostad är
därför lång vilket medför bekymmer särskilt för ungdomar och nyanlända invandrare som inte
har egen bostad.
Under 2013 har diskriminering på bostadsmarknaden uppmärksammats. Malmö mot
Diskriminering har beviljats stöd till ett projekt som behandlar diskriminering på
bostadsmarknaden i Malmö och frågan lyfts också i ett seminarium i december, då
erfarenheterna från projektet kommer att presenteras.
Åtagande 8
Utbildning - att kommunen utmanar rasism och diskriminering genom utbildning
Inom ramen för olika förvaltningars verksamhet pågår aktiviteter mot rasism och
diskriminering.
Utbildningsförvaltningen (Centrum för pedagogisk inspiration) har anställd personal som
erbjuder utbildning i interkulturell kommunikation till lärare och ibland till lärare och elever
gemensamt. Under 2013 har arbetet inletts med en antirasistisk offensiv i skolorna och ett
nätverk av lärare som arbetar aktivt med att motverka rasism håller på att byggas upp.
FoU/utbildning har ett särskilt genusuppdrag som vänder sig till pedagoger inom skola och
förskola. Tanken med genuspedagogernas verksamhet är att stärka jämställdhetsperspektivet i
skolornas dagliga arbete.
Alla skolor formulerar likabehandlingsplaner som styr arbetet.
Malmö stad samarbetar med Malmö FF och Ungdom mot rasism i ett projekt som heter
”Fotboll mot rasism”. Projektet startade efter ett upprop till ECCAR:s medlemsstäder från
Unesco och FC Barcelona och är nu inne på sitt femte år och omfattar ett stort antal
fotbollsklubbar i hela Skåne. Projektet har även inspirerat till ett arbete inom
idrottsverksamheten på några av gymnasieskolorna i Malmö.
Åtagande 9
Kultur – att kommunen bidrar till ett interkulturellt synsätt
Kulturnämnden i Malmö arbetar med en kulturstrategi som också har ett
antidiskrimineringsperspektiv. Barn och unga är en särskilt viktig målgrupp. Andelen barn
och ungdomar med utländsk bakgrund är hög i Malmö. Ansträngningar behöver göras för att
ge alla barn samma möjligheter att delta bland annat i kulturskolans aktiviteter. Även de stora
kulturinstitutionerna har startat ett arbete för att bättre spegla den etniska mångfalden i
Malmö.
Åtagande 10
Konflikthantering – att kommunen motverkar hatbrott och erbjuder konflikthantering
Alla skolor i Malmö ska göra behovsanalyser och arbeta förebyggande för att främja
likabehandling och motverka kränkningar.
Ett särskilt Dialogforum startades på initiativ från kommunstyrelsens ordförande 2010 och är
nu en del av Stadskontorets ordinarie verksamhet. Dialogforum samlar representanter från
kommunen, från religiösa samfund och från särskilt utsatta grupper till samtal och dialog.
Syftet är att skapa förståelse mellan grupper och att motverka hatbrott och etniska eller
religiösa konflikter.
Erfarenheterna hittills från Dialogforums verksamhet pekar på att det är möjligt att genom
dialog och gemensamt arbete motverka lokala oroligheter och motsättningar vid
internationella konflikter och särskilda händelser.
Svenska städer mot rasism
Malmö ingår även i ett nätverk av svenska städer mot rasism. Nätverket leds av Sveriges
kommuner och landsting, SKL. Nätverket brukar kallas ”svenska ECCAR” eftersom ett av
syftena är att främja arbete med koalitionens tiopunktsprogram men alla ingående städer är
inte medlemmar i ECCAR. Nätverket träffas 3-4 ggr/år för gemensamma seminarier och för
erfarenhetsutbyte.
